Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till delägare i Seveåns reglering sföretag i Älvsboi''gs lärt.

1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:48, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd till delägare i Seveåns reglering sföretag i Älvsboi''gs lärt.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Nr 48.

Ankom til! riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen

angående ytterligare statsunderstöd till delägare i Seveåns

reglering sföretag i Älvsboi''gs lärt.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 11 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 223, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen medgiva, att till nedbringande, på sätt Kungl. Majit må

närmare bestämma, av på delägare i Säveåns regleringsföretag mellan

Hjultorps och Hede kvarnfall belöpande lån från odlingslånefonden må

från statens avdikningsanslag tagas i anspråk ett belopp av 50,000 kronor.

Beträffande den närmare utredningen i ärendet hänvisas till berörda

statsrådsprotokoll.

Vid flera tillfällen har Kungl. Majit anvisat statsbidrag från allmänna

avdikningsanslaget och lån från odlingslånefonden till ett företag, avseende

reglering av Säveån med tillflöden mellan Hjultorps och Hede kvarnfall

för torrläggning av vattenskadade marker, tillhörande hemmanen

Hjultorp i Kullings—Skövde socken, Algutstorp, Häggrunga, Bänatorp

och Stenstorp i Algutstorps socken samt Ormentorp, Lunden, Eklanda,

Kärboröd, Tonestorp, Hede kvarn, Siene, Ljunghem, Tubbestorp, Storehagen

och Vårgårda i Siena socken av Älvsborgs län.

Sedan syneförrättning för ifrågavarande regleringsföretag under åren

1915—1917 hållits av lantbruksingenjören L. Holmström, anvisade Kungl.

Majit sålunda den 28 juni 1918 till ifrågavarande företag dels statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 59,870 kronor, dels lån från odlingslånefonden

med 119,760 kronor. Tillika fastställde Kungl. Majit i enlighet

med av lantbruksstyrelsen avgivet förslag arbetsplan för företaget.

Vid den nyssnämnda syneförrättningen hade den båtnad, som genom regleringen

ansågs uppkomma för i företaget ingående mark, uppskattats med

ledning av då inhämtade upplysningar om det med hänsyn till vattenframsläppningen

vid Hjultorps kvarn normala medelvattenståndet i Säveån

under vegetationstiden. I arbetsplanen beräknades båtnaden till

182,942 kronor 50 öre samt kostnaden för arbetet till 191,956 kronor 36 öre.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48. 7

Den 5 maj 1922 beviljade Kungl. Maj:t företaget ytterligare statsbidrag

ecb lån med 2,320 respektive 4,660 kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1924 hemställde företagets arbetsstyrelse därefter

hos Kungl. Majit örn ytterligare understöd till belopp av 185,190 kronor.

Arbetsstyrelsen uppgav därvid, att företaget intill den 15 september

1924 kostat omkring 371,000 kronor och att för arbetets fullbordande krävdes

ytterligare 15,000 kronor, vadan den verkliga kostnaden slutligen syntes

bliva 386,000 kronor eller cirka 194,000 kronor mera än som beräknats

vid arbetsplanens fastställande. Såsom orsak till den väsentliga skillnaden

mellan beräknade och verkliga kostnader angavs dyrtiden samt att

de jordmassor, som måste bortschaktas, varit av helt annan och svårare

beskaffenhet än vad i kostnadsberäkningarna angivits. Vidare hade det

varit omöjligt för arbetsstyrelsen att erhålla entreprenör för utförande

av arbetet i dess helhet, vadan arbetsstyrelsen träffat särskilda överenskommelser

örn utförande av skilda delar av företaget.

Med anledning av denna framställning fann Kungl. Maj:t den 13 mars

1925 gott att dels, jämlikt gällande föreskrifter, till företaget anvisa ytterligare

statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 14,430 kronor,

dels ock i proposition (nr 113) till riksdagen anhålla örn medgivande att

till företaget anvisa ytterligare statsbidrag från sagda anslag med 12,450

kronor och ytterligare lån från odlingslånefonden med 53,730 kronor. Sedan

riksdagen bifallit propositionen, anvisade Kungl. Majit den 21 augusti

1925 till företaget sistnämnda båda belopp.

Slutligen har företaget enligt kungörelserna nr 464/1919, 565/1920 och

351/1921 uppburit ett tilläggsbidrag från statens avdikningsanslag av

14,250 kronor.

Till ifrågavarande företag hava sålunda enligt hittills meddelade beslut

och gällande bestämmelser utgått sammanlagt 103,320 kronor såsom statsbidrag

och 178,150 kronor såsom odlingslån eller tillhopa 281,470 kronor.

Av den beräknade båtnaden 182,942 kronor 50 öre belöpte sig 178,156 kronor

fri öre på de fastigheter, vilka erhållit odlingslån.

Företaget godkändes av lantbruksstyrelsen den 5 november 1926. Någon

uppgift örn den slutliga kostnaden för företaget lämnades då icke lantbruksstyrelsen.

Hos Kungl. Majit har nu arbetsstyrelsen för företaget i skrivelse den

11 september 1931 — med överlämnande av en utav f. d. lantbruksingenjören

A. V. Nordin i ämnet verkställd utredning — anhållit örn ytterligare

statsbidrag för täckande av 1) skillnaden mellan den av intressenterna

nu uppgivna slutliga kostnaden för företaget, 440,000 kronor, och den år

1925 vid anvisandet av ytterligare statsundstöd beräknade kostnaden,

386,000 kronor, eller 54,000 kronor, 2) skillnaden mellan den av förrättningsmannen

1915—1917 beräknade båtnaden, 182,942 kronor 50 öre, oell

den av Nordin nu konstaterade verkliga båtnaden, 104,455 kronor 85 öre,

eller 78,486 kronor 65 öre samt 3) kostnaden för den av Nordin verkställda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

undersökningen oell utredningen, 800 kronor. Sammanlagt avser ansökningen

sålunda ett ytterligare statsbidrag av 133,286 kronor 65 öre.

Lantbruksstyrelsen, som icke ansett sig böra förorda ytterligare statsunderstöd

för täckande av kostnader å 54,000 kronor, som förorsakats huvud

sakligen genom att arbetet av intressenterna bedrivits på ett oekonomiskt

och ineffektivt sätt, bär med avseende å den beräknade båtnaden av företaget

anfört följande.

Båtnaden av företaget hade vid 1917 års syneförrättning beräknats till

182,942 kronor 50 öre, varvid, i likhet med vad fallet varit vid en 1912

hållen syneförrättning, hänsyn tagits till visst vattenstånd i Sävean under

vegetationstiden enligt den kännedom i fråga örn vattenframsläppningen

vid Hjultorps damm, som vid förrättningen syntes varit tillgänglig

för förrättningsmännen. Av förenämnda, av Nordin efter undersökning

på platsen i augusti 1931 verkställda utredning framginge emellertid,

att det för torrläggningen av i företaget ingående marker bestämmande

vattenståndet torde ligga 0.»5 meter högre, än det varifrån förrättningsmännen

vid 1912 och 1917 års syneförrättningar utgått. Nordin hade

med biträde av två godemän verkställt en uppskattning i stora drag av den

båtnad, som i verkligheten erhållits genom företaget, då hänsyn toges till

detta högre vattenstånd, och därvid kommit till en slutsumma för hela

företaget av 104,455 kronor 85 öre, vilket belopp med 78,486 kronor 65 öre

eller omkring 43 procent understege det år 1917 uppskattade båtnadsvärdet.

Vissa skäl funne lantbruksstyrelsen tala för att en jämkning av det

till företaget beviljade lånet vidtoges med hänsyn till den nu konstaterade

minskningen av den tidigare uppskattade båtnaden av företaget.

Även örn den av Nordin verkställda uppskattningen av denna båtnadsreducering

skett i tämligen stora drag, torde densamma kunna ur här berörda

synpunkt tillmätas vitsord.

Här ifrågasatt jämkning syntes böra vidtagas beträffande samtliga i

företaget ingående fastigheter, i den mån desamma enligt Nordins utredning

drabbats av den inträdda båtnadsreduceringen. Hock syntes härvid

i nu förevarande sammanhang undantag böra göras för de fastigheter,

Vårgårda l1, 21, 31 och 4l samt Jonskulla 1\ vilka tillhörde ägaren av

Hjultorps kvarn. Denne syntes nämligen hava genom det utförda regleringsarbetet

erhållit viss båtnad för kvarndriften, utan att därmed varit

förenad någon skyldighet att för sagda båtnad deltaga i kostnaderna för

torrläggningsföretaget, och det torde vara rimligt att, då fråga nu kunde

uppstå örn en eventuell jämkning av lånet, hänsyn toges jämväl till dylik,

vid syneförrättningen icke förutsedd båtnad. Någon utredning örn dennas

storlek förelåge likväl icke, varför frågan örn jämkning av det till företaget

utlämnade lånet syntes, för ifrågavarande fastigheters vidkommande,

böra anstå, tills sådan utredning kunde hava kommit till stånd.

För övriga i företaget ingående fastigheter, vilka kommit i åtnjutande

av de till företaget beviljade lånen, hade vid 1917 års syneförrättning båtnaden

av torrläggningen uppskattats till ett värde av 156,003 kronor 94 öre,

medan motsvarande värde enligt Nordins uppskattning utgjorde allenast

97,474 kronor 73 öre. Båtnadsreduceringen uppginge sålunda beträffande

dessa fastigheter till ett belopp av 58,529 kronor 21 öre. Ifrågavarande

fastigheters andel i de till företaget beviljade lånen å 178,150 kronor utgjorde

sammanlagt 155,998 kronor 13 öre. Med hänsyn till de nu påvisade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

9

förhållandena och om, såsom lantbruksstyrelsen i föregående icke velat

motsätta sig, Nordins utredning angående den uppkomna båtnaden i

det stora hela tillmättes vitsord, syntes skäl kunna anses föreligga, att

sistnämnda lån minskades till samma belopp som det reducerade båtnadsvärdet,

det ville säga till 97,474 kronor 73 öre. Låneminskningen skulle därigenom

komma att uppgå till (155,998 kronor 13 öre — 97,474 kronor 73 öre

=) 58,523 kronor 40 öre. Lantbruksstyrelsen ville såsom skälig kompensation

för den uteblivna båtnaden föreslå en låneminskning av 50,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen hemställt, örn

ock icke utan tvekan, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till företaget måtte från statens avdikningsanslag anvisas ytterligare

statsbidrag med 50,000 kronor, under villkor att det till företaget, efteiv

frånräknande av fastigheterna Vårgårda 1\ 21, 31 och 41 samt Jonskulla IL

beviljade lånet från odlingslånefonden minskades med ett bidraget motsvarande

belopp.

Statskontoret har anfört bland annat, att, då här syntes föreligga alldeles

särskilda förhållanden, som för flertalet intressenter medfört, att

de utan motsvarande nytta drabbades hårt av skuldbördan för odlingslånen,

statskontoret icke ville motsätta sig, att någon lättnad härutinnan

bereddes på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit.

Departementschefen har yttrat:

»För egen del finner jag mig kunna biträda vad lantbruksstyrelsen och

statskontoret föreslagit. Jag finner sålunda tillräcklig anledning icke

föreligga att tillstyrka den del av framställningen, som avser utlämnande

av ytterligare statsbidrag för täckande av de i företaget nedlagda

stora arbetskostnaderna. Ej heller kan jag tillstyrka ersättning för de av

arbetsstyrelsen nu havda utredningskostnaderna. Däremot anser jag, lika

med ämbetsverken, att sådana omständigheter framkommit i avseende å

båtnadsuppskattningen, att billighetsskäl tala för lämnande av ytterligare

statsunderstöd åt företaget med hänsyn till den minskade båtnad, som

slutligen utvunnits genom företaget. Då härtill kommer, att åtskilliga delägare

i företaget synas vara i trängande behov av bistånd, kan jag alltså

ansluta mig till ämbetsverkens förslag, att ytterligare understöd lämnas

vissa av de ägare av i företaget ingående mark, vilka häfta för odlingslån.

Lika med ämbetsverken anser jag, att sådant understöd ej bör utgå beträffande

de fastigheter, vilka tillhöra ägaren av Hjultorps kvarn, enär denne,

enligt vad lantbruksstyrelsen uppgivit, av företaget erhållit båtnad för

kvarndriften utan att härför hava deltagit i kostnaderna. Det ifrågasatta

ytterligare understödsbeloppet, 50,000 kronor, torde böra användas till gäldande

av viss på respektive delägare belöpande del av odlingslån för företaget.

För utlämnande av här avsett bidragsbelopp erfordras riksdagens

medgivande. Beloppet torde böra utgå ur statens avdikningsanslag samt

därvid icke inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Utskottet.

medgivande äger för respektive år bevilja jämlikt gällande bestämmelser

för anslagets användning.»

Med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter anser utskottet i likhet

med departementschefen billighetsskäl tala för att staten lämnar något

ytterligare understöd till företaget i fråga. Utskottet vill i sådant

avseende förorda Kungl. Maj:ts förslag, vilket överensstämmer med vad

lantbruksstyrelsen och statskontoret i ärendet föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 40.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till delägare i Säveäns regler i ngsföretag i Älvsborgs län a1 i texten