Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.
1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
29
Nr 53.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 16 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition nr 216, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen medgiva att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt förslag, anordnas under år 1932 i anslutning till den allmänna
fastighetstaxering, som skall äga rum år 1933.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till herörda statsrådsprotokoll.
Sedan riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisat ett extra
reservationsanslag av 70,000 kronor för anordnande av en jordbruksräkning
samt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den
8 december 1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens ordnande,
föreslog Kungl. Majit i proposition den 13 mars 1925, nr 125, riksdagen
medgiva, att för anordnande under 1925 av en allmän jordbruksräkning
erforderligt belopp av förenämnda för ändamålet anvisade medel måtte
tagas i anspråk. I enlighet med vad riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925,
nr 251, anmälde vann nämnda proposition icke riksdagens bifall, men anhöll
riksdagen, att Kungl. Majit ville med beaktande av vad som anförts
i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 56 taga i förnyat
övervägande frågan rörande jordbruksstatistikens ordnande samt för
riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.
Efter det i anledning av riksdagens sålunda gjorda anhållan utredning
i ämnet verkställts, föreslog Kungl. Majit i proposition den 4 mars 1927,
nr 216, riksdagen medgiva, att för anordnande under år 1927, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad föredragande departementschefen i det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet föreslagit, av en allmän jordbruksräkning
finge tagas i anspråk erforderligt belopp av förberörda av
riksdagen för ändamålet anvisade anslagsmedel.
Enligt förslaget — vilket närmast grundade sig på ett av statistiska
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
centralbyrån efter samråd med 1924 års skatteberedning i skrivelse den 5
februari 1927 avgivet förslag — skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande
uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,
åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet
kreatur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,
vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna
och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer
(allmänna jordbruksräkningar).
I fråga örn planen för jordbruksräkningarnas genomförande innebar
förslaget, att samtliga erforderliga uppgifter skulle insamlas å de allmänna
fastighetsdeklarationerna. En första bearbetning av det sålunda
insamlade materialet skulle vidtagas av beredningsnämndernas ordförande,
som enligt det 1927 års riksdag i proposition nr 210 underställda
förslaget till taxeringsförordning — vilken proposition i förevarande avseende
godkändes av riksdagen — skulle åligga att för varje kommun, så
vitt angår jordbruksfastighet, upprätta en sammanfattande översikt över
ägoslagens areal och åsätta taxeringsvärden. Genom denna anordning
komme jordbruksstatistiken icke endast att utan särskilda åtgärder mottaga
de erforderliga uppgifterna i nämnda avseende utan därjämte att
utan mera nämnvärda kostnader erhålla detta material bearbetat och
sammanställt. Då det emellertid torde bliva av behovet påkallat, att
organ funnes, som kunde bistå de uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar
vid blankettens ifyllande, och det vidare icke torde vara att påräkna,
att taxeringsmyndigheterna skulle infordra sådana fastighetsdeklarationer,
som icke ansåges erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller
granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de speciellt
för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna, skulle dessa åligganden
tillkomma å landet hushållningssällskapen genom deras underordnade
organ eller annorledes samt i Stockholm fullgöras av Överståthållarämbetet
och i annan stad av vederbörande magistrat eller stadsstyrelse.
Ordförandes i beredningsnämnd förberörda åliggande med avseende å
sammandragen över ägoslagens areal och taxeringsvärden skulle i senare
fallet ankomma å ordförande i fastighetstaxeringsnämnd. Där hushållningssällskapens
organ icke lyckades på frivillighetens väg erhålla erforderliga
uppgifter, skulle vederbörande sällskap tillkomma att örn förhållandet
göra anmälan hos länsstyrelsen, som skulle äga förelägga den försumlige
vid äventyr av vite att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Samtliga
för den allmänna fastighetstaxeringen och för jordbruksräkningen avgivna
deklarationer med tillhörande uppgifter skulle, sedan desamma först
utnyttjats för taxeringsarbetet, därefter i länen senast den 15 juli och
i Stockholm senast den 15 november av länsstyrelserna respektive Överståthållarämbetet
översändas till statistiska centralbyrån för den statistiska
bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen.
Såsom bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen
komme att medföra för sällskapen och deras organ, ansågs
statsbidrag böra lämnas till belopp av 25,000 kronor, att av Kungl. Maj:t
mellan sällskapen fördelas enligt av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
upprättat förslag.
Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (R. skr. nr 290), varefter den
27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) örn allmän jordbruksräkning
samma år.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
31
Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkningar avsedda att hållas
i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna.
Då enligt bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) ny
allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933, varvid de för taxeringsarbetet
erforderliga fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den
15 september 1932, hava statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
i gemensam skrivelse den 19 februari 1932 gjort framställning rörande frågan
örn planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst.
Ämbetsverken hava därvid utgått från att den kommande räkningen
borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt som den närmast föregående.
På en punkt syntes det emellertid önskligt, att organisationen av jordbruksräkningen
för erhållande av ett bättre resultat stärktes och gjordes
mera effektiv. Det gällde det betydelsefulla arbete, som vid förra räkningen
påvilade hushållningssällskapens lokala organ ute i orterna och
som bestode i att biträda de uppgiftspliktiga med råd och anvisningar vid
deklarationernas upprättande, att granska de för jordbruksfastigheter avgivna
deklarationerna samt, då dessa vore ofullständiga, från de uppgiftsskyldiga
införskaffa kompletterande uppgifter och slutligen, örn deklaration
helt och hållet saknades, från de uppgiftsskyldiga eller på annat sätt
söka erhålla de för jordbruksräkningen erforderliga uppgifterna. För
vinnande av nämnda syfte skulle det enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt
vara till fördel, örn sällskapen ålades att, sedan fastighetsdeklarationerna
inkommit till länsstyrelserna, verkställa en eftergranskning
av materialet för vinnande av komplettering och rättelse i erforderliga
fall. En dylik granskning ute i länen, som lämpligen kunde anförtros
åt sällskapens sekreterare, kunde göras med mindre besvär och borde
kunna lämna ett bättre resultat, än örn samma arbete helt förlädes till
statistiska centralbyrån, då nämnda sekreterare givetvis hade lättare än
ämbetsverket att komma i direkt förbindelse med sockenavdelningarna
och de uppgiftsskyldiga för att genom dem erhålla erforderliga rättelser.
Då det emellertid torde vara otänkbart, att varje sällskaps sekreterare vid
sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter personligen skulle kunna genomgå
det omfattande uppgiftsmaterialet för respektive område, torde det, för
att granskningen i allt fall skulle bliva så vitt möjligt effektiv och göra
den avsedda nyttan, bliva nödvändigt, att han sattes i tillfälle att mot
ersättning anlita särskild hjälp, för vilket ändamål någon förhöjning torde
bliva nödvändig av den till hushållningssällskapen utgående ersättningen.
Ämbetsverken hade ansett, att härför skulle erfordras ett belopp av i genomsnitt
500 kronor för varje hushållningssällskap, varigenom hela den
ifrågavarande ersättningen skulle komma att höjas från 25,000 till 38,000
kronor.
Med avseende å de uppgifter som genom jordbruksräkningen skulle infordras
ifrågasätta ämbetsverken, huruvida icke försök borde göras att
i fastighetsdeklarationen intaga uppgifter angående den vid jordbruket
fast anställda personalen, med fördelning på män och kvinnor samt på
lejd arbetskraft och hemmavarande barn och andra släktingar, som regelbundet
arbetade i det egna jordbruket. Därjämte skulle det enligt ämbetsverkens
mening otvivelaktigt vara av intresse att erhålla uppgifter örn
storleken av den areal, som användes för odling under glas av trädgårdsväxter.
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
De totala kostnaderna för den förestående jordbruksräkningen hava av
ämbetsverken preliminärt beräknats på följande sätt:
Löner .................................................. kronor 84,000
Maskiner och räknekort .................................. » 21,000
Hyra för lokal .......................................... » 6,000
Ersättning till hushållningssällskapen .................... » 38,000
Summa kronor 149,000.
Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg, 10,000 kronor, och tryckning,
10,000 kronor, vilka liksom kostnaderna för allmänna expenser vid
föregående räkning torde bestridas av vederbörande anslag under sjunde
huvudtiteln.
Departementschefen har anfört följande:
»Såsom förut erinrats, förutsattes i propositionen till 1927 års riksdag örn
anordnande av en allmän jordbruksräkning samma år, att dylika räkningar
skulle återupprepas vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.
Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933,
varvid deklarationerna skola avlämnas senast den 15 september 1932, torde
ställning nu böra tagas till frågan örn planläggningen av 1932 års jordbruksräkning.
Det förslag, som i angivna avseende framlagts av statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen, ansluter sig i allt väsentligt
till grunderna för 1927 års räkning. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen
föreslås allenast vissa smärre ändringar, nämligen beträffande
granskningen i orterna av avlämnade deklarationer samt i avseende å
deklarationsformulärens uppgifter.
Mot anordnande innevarande år av en ny allmän jordbruksräkning i
enlighet med det sålunda framlagda förslaget har jag intet att erinra. Någon
anledning synes mig nämligen icke föreligga att frångå den vid 1927 års
riksdag godtagna planen, att dylika räkningar skola i samband med de
allmänna fastighetstaxeringarna återupprepas vart femte år. De uppgifter
angående vårt jordbruk, som inhämtas genom jordbruksräkningama,
torde vara av det stora och allmänna intresse, att de för räkningarnas
verkställande och uppgifternas bearbetning erforderliga kostnaderna äro
fullt försvarliga.
Vad angår de nya uppgifter, som enligt förslaget skola infordras för
jordbruksräkningen, torde definitiv ståndpunkt till denna detalj böra
tagas först i samband med fastställandet av formulären för den allmänna
fastighetsdeklarationen.
Kostnaderna för jordbruksräkningen hava — frånsett utgifterna för
dyrtidstillägg, tryckning och allmänna expenser — uppskattats till 149,000
kronor. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer att äga
rum förrän under budgetåret 1933/1934, erfordras icke någon anslagsanvisning
för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår; utan torde
nu allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under
hösten 1932 av en ny allmän jordbruksräkning.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
33
Även utskottet anser sig böra förorda, att en allmän jordbruksräkning i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anordnas under år 1932. Mot de uppskattade
kostnaderna å 149,000 kronor, vari ingår ett belopp av 38,000 kronor
såsom ersättning till hushållningssällskapen, har utskottet icke heller
någon erinran att göra. Då såsom departementschefen framhållit anslag
för ändamålet behöver anvisas först för budgetåret 1933/1934, påkallas för
närvarande allenast ett medgivande från riksdagens sida till jordbruksräkningens
anordnande under 1932.
Utskottet hemställer,
att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande■'' se utlåtande nr 40.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 19 höft. (Nr 47—33.)
0
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning. a1 i texten