Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.

1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.

Dokumentets text

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

29

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande

under år 1932 av en allmän jordbruksråkning.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 16 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition nr 216, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen medgiva att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag, anordnas under år 1932 i anslutning till den allmänna

fastighetstaxering, som skall äga rum år 1933.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till herörda statsrådsprotokoll.

Sedan riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisat ett extra

reservationsanslag av 70,000 kronor för anordnande av en jordbruksräkning

samt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den

8 december 1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens ordnande,

föreslog Kungl. Majit i proposition den 13 mars 1925, nr 125, riksdagen

medgiva, att för anordnande under 1925 av en allmän jordbruksräkning

erforderligt belopp av förenämnda för ändamålet anvisade medel måtte

tagas i anspråk. I enlighet med vad riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925,

nr 251, anmälde vann nämnda proposition icke riksdagens bifall, men anhöll

riksdagen, att Kungl. Majit ville med beaktande av vad som anförts

i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 56 taga i förnyat

övervägande frågan rörande jordbruksstatistikens ordnande samt för

riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.

Efter det i anledning av riksdagens sålunda gjorda anhållan utredning

i ämnet verkställts, föreslog Kungl. Majit i proposition den 4 mars 1927,

nr 216, riksdagen medgiva, att för anordnande under år 1927, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad föredragande departementschefen i det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet föreslagit, av en allmän jordbruksräkning

finge tagas i anspråk erforderligt belopp av förberörda av

riksdagen för ändamålet anvisade anslagsmedel.

Enligt förslaget — vilket närmast grundade sig på ett av statistiska

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

centralbyrån efter samråd med 1924 års skatteberedning i skrivelse den 5

februari 1927 avgivet förslag — skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande

uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,

åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet

kreatur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,

vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna

och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer

(allmänna jordbruksräkningar).

I fråga örn planen för jordbruksräkningarnas genomförande innebar

förslaget, att samtliga erforderliga uppgifter skulle insamlas å de allmänna

fastighetsdeklarationerna. En första bearbetning av det sålunda

insamlade materialet skulle vidtagas av beredningsnämndernas ordförande,

som enligt det 1927 års riksdag i proposition nr 210 underställda

förslaget till taxeringsförordning — vilken proposition i förevarande avseende

godkändes av riksdagen — skulle åligga att för varje kommun, så

vitt angår jordbruksfastighet, upprätta en sammanfattande översikt över

ägoslagens areal och åsätta taxeringsvärden. Genom denna anordning

komme jordbruksstatistiken icke endast att utan särskilda åtgärder mottaga

de erforderliga uppgifterna i nämnda avseende utan därjämte att

utan mera nämnvärda kostnader erhålla detta material bearbetat och

sammanställt. Då det emellertid torde bliva av behovet påkallat, att

organ funnes, som kunde bistå de uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar

vid blankettens ifyllande, och det vidare icke torde vara att påräkna,

att taxeringsmyndigheterna skulle infordra sådana fastighetsdeklarationer,

som icke ansåges erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller

granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de speciellt

för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna, skulle dessa åligganden

tillkomma å landet hushållningssällskapen genom deras underordnade

organ eller annorledes samt i Stockholm fullgöras av Överståthållarämbetet

och i annan stad av vederbörande magistrat eller stadsstyrelse.

Ordförandes i beredningsnämnd förberörda åliggande med avseende å

sammandragen över ägoslagens areal och taxeringsvärden skulle i senare

fallet ankomma å ordförande i fastighetstaxeringsnämnd. Där hushållningssällskapens

organ icke lyckades på frivillighetens väg erhålla erforderliga

uppgifter, skulle vederbörande sällskap tillkomma att örn förhållandet

göra anmälan hos länsstyrelsen, som skulle äga förelägga den försumlige

vid äventyr av vite att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Samtliga

för den allmänna fastighetstaxeringen och för jordbruksräkningen avgivna

deklarationer med tillhörande uppgifter skulle, sedan desamma först

utnyttjats för taxeringsarbetet, därefter i länen senast den 15 juli och

i Stockholm senast den 15 november av länsstyrelserna respektive Överståthållarämbetet

översändas till statistiska centralbyrån för den statistiska

bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen.

Såsom bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen

komme att medföra för sällskapen och deras organ, ansågs

statsbidrag böra lämnas till belopp av 25,000 kronor, att av Kungl. Maj:t

mellan sällskapen fördelas enligt av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

upprättat förslag.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (R. skr. nr 290), varefter den

27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) örn allmän jordbruksräkning

samma år.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

31

Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkningar avsedda att hållas

i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna.

Då enligt bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) ny

allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933, varvid de för taxeringsarbetet

erforderliga fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den

15 september 1932, hava statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

i gemensam skrivelse den 19 februari 1932 gjort framställning rörande frågan

örn planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst.

Ämbetsverken hava därvid utgått från att den kommande räkningen

borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt som den närmast föregående.

På en punkt syntes det emellertid önskligt, att organisationen av jordbruksräkningen

för erhållande av ett bättre resultat stärktes och gjordes

mera effektiv. Det gällde det betydelsefulla arbete, som vid förra räkningen

påvilade hushållningssällskapens lokala organ ute i orterna och

som bestode i att biträda de uppgiftspliktiga med råd och anvisningar vid

deklarationernas upprättande, att granska de för jordbruksfastigheter avgivna

deklarationerna samt, då dessa vore ofullständiga, från de uppgiftsskyldiga

införskaffa kompletterande uppgifter och slutligen, örn deklaration

helt och hållet saknades, från de uppgiftsskyldiga eller på annat sätt

söka erhålla de för jordbruksräkningen erforderliga uppgifterna. För

vinnande av nämnda syfte skulle det enligt ämbetsverkens mening otvivelaktigt

vara till fördel, örn sällskapen ålades att, sedan fastighetsdeklarationerna

inkommit till länsstyrelserna, verkställa en eftergranskning

av materialet för vinnande av komplettering och rättelse i erforderliga

fall. En dylik granskning ute i länen, som lämpligen kunde anförtros

åt sällskapens sekreterare, kunde göras med mindre besvär och borde

kunna lämna ett bättre resultat, än örn samma arbete helt förlädes till

statistiska centralbyrån, då nämnda sekreterare givetvis hade lättare än

ämbetsverket att komma i direkt förbindelse med sockenavdelningarna

och de uppgiftsskyldiga för att genom dem erhålla erforderliga rättelser.

Då det emellertid torde vara otänkbart, att varje sällskaps sekreterare vid

sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter personligen skulle kunna genomgå

det omfattande uppgiftsmaterialet för respektive område, torde det, för

att granskningen i allt fall skulle bliva så vitt möjligt effektiv och göra

den avsedda nyttan, bliva nödvändigt, att han sattes i tillfälle att mot

ersättning anlita särskild hjälp, för vilket ändamål någon förhöjning torde

bliva nödvändig av den till hushållningssällskapen utgående ersättningen.

Ämbetsverken hade ansett, att härför skulle erfordras ett belopp av i genomsnitt

500 kronor för varje hushållningssällskap, varigenom hela den

ifrågavarande ersättningen skulle komma att höjas från 25,000 till 38,000

kronor.

Med avseende å de uppgifter som genom jordbruksräkningen skulle infordras

ifrågasätta ämbetsverken, huruvida icke försök borde göras att

i fastighetsdeklarationen intaga uppgifter angående den vid jordbruket

fast anställda personalen, med fördelning på män och kvinnor samt på

lejd arbetskraft och hemmavarande barn och andra släktingar, som regelbundet

arbetade i det egna jordbruket. Därjämte skulle det enligt ämbetsverkens

mening otvivelaktigt vara av intresse att erhålla uppgifter örn

storleken av den areal, som användes för odling under glas av trädgårdsväxter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

De totala kostnaderna för den förestående jordbruksräkningen hava av

ämbetsverken preliminärt beräknats på följande sätt:

Löner .................................................. kronor 84,000

Maskiner och räknekort .................................. » 21,000

Hyra för lokal .......................................... » 6,000

Ersättning till hushållningssällskapen .................... » 38,000

Summa kronor 149,000.

Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg, 10,000 kronor, och tryckning,

10,000 kronor, vilka liksom kostnaderna för allmänna expenser vid

föregående räkning torde bestridas av vederbörande anslag under sjunde

huvudtiteln.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom förut erinrats, förutsattes i propositionen till 1927 års riksdag örn

anordnande av en allmän jordbruksräkning samma år, att dylika räkningar

skulle återupprepas vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.

Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933,

varvid deklarationerna skola avlämnas senast den 15 september 1932, torde

ställning nu böra tagas till frågan örn planläggningen av 1932 års jordbruksräkning.

Det förslag, som i angivna avseende framlagts av statistiska

centralbyrån och lantbruksstyrelsen, ansluter sig i allt väsentligt

till grunderna för 1927 års räkning. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen

föreslås allenast vissa smärre ändringar, nämligen beträffande

granskningen i orterna av avlämnade deklarationer samt i avseende å

deklarationsformulärens uppgifter.

Mot anordnande innevarande år av en ny allmän jordbruksräkning i

enlighet med det sålunda framlagda förslaget har jag intet att erinra. Någon

anledning synes mig nämligen icke föreligga att frångå den vid 1927 års

riksdag godtagna planen, att dylika räkningar skola i samband med de

allmänna fastighetstaxeringarna återupprepas vart femte år. De uppgifter

angående vårt jordbruk, som inhämtas genom jordbruksräkningama,

torde vara av det stora och allmänna intresse, att de för räkningarnas

verkställande och uppgifternas bearbetning erforderliga kostnaderna äro

fullt försvarliga.

Vad angår de nya uppgifter, som enligt förslaget skola infordras för

jordbruksräkningen, torde definitiv ståndpunkt till denna detalj böra

tagas först i samband med fastställandet av formulären för den allmänna

fastighetsdeklarationen.

Kostnaderna för jordbruksräkningen hava — frånsett utgifterna för

dyrtidstillägg, tryckning och allmänna expenser — uppskattats till 149,000

kronor. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer att äga

rum förrän under budgetåret 1933/1934, erfordras icke någon anslagsanvisning

för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår; utan torde

nu allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under

hösten 1932 av en ny allmän jordbruksräkning.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

33

Även utskottet anser sig böra förorda, att en allmän jordbruksräkning i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anordnas under år 1932. Mot de uppskattade

kostnaderna å 149,000 kronor, vari ingår ett belopp av 38,000 kronor

såsom ersättning till hushållningssällskapen, har utskottet icke heller

någon erinran att göra. Då såsom departementschefen framhållit anslag

för ändamålet behöver anvisas först för budgetåret 1933/1934, påkallas för

närvarande allenast ett medgivande från riksdagens sida till jordbruksräkningens

anordnande under 1932.

Utskottet hemställer,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande■'' se utlåtande nr 40.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 19 höft. (Nr 47—33.)

0

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning. a1 i texten