Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i 8 § i lagen örn enskilda vägar.
1932-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:56, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i 8 § i lagen örn enskilda vägar.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
1
Kr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i 8 § i lagen
örn enskilda vägar.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 95, av herr Lundén har hemställts, att riksdagen för sin del måtte
besluta införa lagbestämmelse av innehåll, att ägaren av varje slags fastighet
skall svara för vägbyggnadsskyldigheten.
I fråga örn vägbyggnadsskyldigheten var redan 1907 års lag örn enskilda
vägar av samma innebörd som den nu gällande lagen nämligen
att ägaren svarar för denna skyldighet, dock med undantag för egendom,
som tillhör kronan eller allmän inrättning, där den åligger innehavaren.
Såsom motivering för detta undantag anföres i den proposition
(nr 88 vid 1907 års riksdag), genom vilken lagförslaget då framlades, följande:
»För
en sådan anordning tala också särskilda skäl. I fråga örn stora
grupper av hithörande egendomsslag, såsom hemman under stadgad åborätt
och ecklesiastikstatens boställen, bär den nominelle ägaren, kronan,
icke ens något omedelbart intresse av ifrågavarande angelägenhet, och
beträffande såväl dessa som andra slag av allmän egendom torde innehavarnas
rättsställning kunna förutsättas vara så ordnad och tryggad,
att de skäligen böra kunna åtminstone i första hand göras ansvariga för
fullgörande av nu avsedda förpliktelse. Dess uttvingande hos ägaren
skulle väl ock i de flesta fall bliva förenat med större omgång, besvär
och kostnader för båda parterna än vad förhållandet behövde bliva, om
talan finge riktas mot innehavaren.»
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.
»Lagen av den 29 juni 1926 örn enskilda vägar stadgar i § 8 att: T avseende
på byggnadsskyldigheten svare, för fastighet, som tillhör kronan
eller allmän inrättning (innefattande även ecklesiastik jord) innehavaren
och för annan fastighet dess ägare.’
Genom en dylik bestämmelse kan en arrendator av ett hemman tillhörande
kronan eller allmänning komma att nödgas utbetala ett oförutsett
belopp utan att denne åtnjuter någon förmån därav. Byggnadsskyldigheten
kan nämligen inträda efter arrendeupplåtelsen. Möjligt är att
kostnaden kan åtminstone till en del överflyttas på en efterträdare, mea
att för arbetets fullgörande anskaffa nödigt belopp för innehavaren kan
Bihang lill riksdagens protokoll 19112. 10 sami. 21 hafi. (Sr 56—fia.)
I
Utskottet.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
understundom ställa sig hart när omöjligt. Ett för mig bekant exempel
anföres.
Några ägare till mindre hemman i en skogsbygd, avlägset boende från
allmän väg, beslöto att ingå till vederbörande myndighet med framställning
örn förordnande av förrättningsman att indela för omläggning oell
underhåll till hemmanen hörande utfartsväg.
Bland de ägolotter, som berördes av ifrågavarande väg, finnes ett skogsskift
(utskift) till ett ecklesiastikt mindre hemman. Arrendatorn, vilken
nu blev ålagd en byggnadsskyldighet för ifrågavarande vägs omläggning,
beräknad för hans del till cirka 2,000 kronor, har ej någon annan inkomst
därav än 50 kronor årligen från ett mindre ställe, beläget inom skogsskiftet.
Denna inkomst hade beräknats vid arrendeavtalets ingående. Arrendatorn
är genom en svår sjukdom, som drabbat familjen, jämte andra
omständigheter, urståndsatt att fullgöra byggnadsskyldigheten. Det synes
mig rättvist att, för att ej en för ett flertal nyttig omläggning av en
väg skall hindras, ägaren och ej innehavaren svare för kostnaden och arrendatorn
sedan årligen erlägger ett belopp, motsvarande nyttan av anläggningen
för hans vidkommande.»
Utskottet finner motionen väl värd beaktande. Onekligen föreligga nämligen
med de nuvarande bestämmelserna möjligheter för att en arrendator
av publik egendom oskäligt betungas genom vägbyggnadsskyldighet
enligt lagen örn enskilda vägar. I vad mån och på vad sätt en modifikation
i lagstiftningen härutinnan bör vidtagas är emellertid en fråga, vartill
utskottet med hänsyn till frågans i flera avseenden ganska invecklade
natur icke anser sig böra fatta ställning utan föregående utredning. Utskottet
vill därför förorda, att hänvändelse göres till Kungl. Majit i ändamål
att erhålla erforderlig utredning i ärendet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionen 11:95 måtte
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning av frågan i vad
mån och på vad sätt en modifikation i gällande lagbestämmelser
örn vägbyggnadsskyldigheten beträffande
enskilda vägar med avseende å publik egendom
bör vidtagas för vinnande av det i motionen avsedda
syftet samt till riksdagen inkomma med det
förslag, vartill utredningen må giva anledning.
Stockholm den 19 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 40.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:218 Skrivelse till Konungen i anledning av vackt motion om viss ändring i 8 § i lagen om enskilda vägar. a1 i texten