Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ansvar för kostnad för dikningsförelag å kronans utarrenderade jordbruksdomäner.
1932-04-19 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:57, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ansvar för kostnad för dikningsförelag å kronans utarrenderade jordbruksdomäner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
3
Nr 5?.
'' Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ansvar
för kostnad för dikningsförelag å kronans utarrenderade
jordbruksdomäner.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 19 februari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 121, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksar enden för samma dag föreslagit
riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga domänstyrelsen
att, där så finnes skäligt, befria arrendator av kronan tillhörig jordbruksegendom
från honom enligt arrendekontrakt eller eljest vid arrendets
upphörande åvilande betalningsskyldighet för dikningsföretag.
Bestämmelser angående jordägares och arrendators inbördes rättigheter
och skyldigheter ifråga örn torrläggningsföretag, som angår den utarrenderade
egendomen, finnas vad beträffar arrendeförhållanden i allmänhet
för visst fall meddelade i 2 kap. 27 § lagen den 14 juni 1907 örn
nyttjanderätt till fast egendom. Enligt dessa bestämmelser gäller, att,
där jordägaren för dikning eller annan avledning av vatten fått vidkännas
kostnad, men arrendatorn ej vill för den ökade avkomst och nytta, som
för honom uppkommer, vidkännas skälig förhöjning i arrendeavgiften,
det skall stå jordägaren öppet att frånträda arrendeavtalet. Jordägaren
skall dock för åtnjutande av denna rätt uppsäga avtalet inom ett år från
det torrläggningsföretaget fullbordas. Avvikande bestämmelser i angivna
hänseenden kunna emellertid med bindande verkan träffas i arrendeavtalet.
Beträffande arrendeupplåtelser av kronans jordbruksdomäner hava vissa
från den allmänna arrendelagen avvikande bestämmelser i ämnet meddelats
i särskilda författningar eller upptagits i domänstyrelsens arrendekontrakt
för domänerna. De i fråga örn kronans arrendeupplåtelser givna
författningsbestämmelserna sträcka sig dessutom delvis utanför det område,
som reglerats genom nyssnämnda stadgande i allmänna arrendelagen.
Arrendekontrakt rörande kronan tillhörig jordbruksegendom skall enligt
mom. 21:o kungörelsen den 4 juni 1908 (nr 52) angående förändrade
grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner innehålla ut
-
Kronoarrendator
ers rättigheter
och
skyldigheter
vid torrläggningsföretag.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
trycklig bestämmelse därom att, örn arrendator vill för det arrenderade
området eller viss del därav i väsentlig mån förändra sättet för jordens
torrläggning eller önskar anlägga ängsvattning, sådant endast må ske
efter av sakkunnig person uppgjord plan, som av domänstyrelsen godkännes.
För dylikt företag liksom för större odlings- eller täekdikningsarbeten,
varav egendomen tillskyndas synnerlig fördel, men arrendator under
sin arrendetid ej kan tillgodogöra sig en kostnaden motsvarande inkomst,
må, enligt stadgande i samma moment, efter domänstyrelsens prövning
gottgörelse tilläggas arrendator genom skälig minskning i ett eller flera
års arrendeavgift.
Uppkommer fråga örn en av kronan utarrenderad jordbruksegendoms deltagande
i vattenavledningsföretag enligt stadgandena i vattenlagen,
bliva arrendatorns rättigheter och skyldigheter gent emot jordägaren
att bedöma enligt förordningen den 6 juli 1849 (nr 47 s. 1) örn deltagande i
vattenavledningsföretag för boställen och annan staten tillhörig jord.
Enligt bestämmelserna i denna förordning skall det ankomma på arrendatorn,
därest han det åstundar och domänstyrelsen därtill lämnar tillåtelse,
att med övriga egendomsinnehavare deltaga i vattenavledningsföretaget
med rätt för arrendatorn att under sin besittningstid åtnjuta den
vinst för egendomen, som därigenom uppkommer; och skall i sådant fall
ej mindre den omkostnad, arrendatorn härför får vidkännas, än även den
ytterligare kostnad, som kan erfordras för den tillvunna eller i förbättrat
skick försatta jordens odling och inhägnande samt för uppförande av de
byggnader, vilka till den därå växande grödans insamlande äro av nöden,
till gottgörande på vissa år fördelas. Antalet av år, varpå denna fördelning
må ske, äger vederbörande synerätt, vid först inträffande laga
syn, att utan avräkning å arrendatorns skyldigheter i avseende å egendomens
lagliga byggnad och hävd i övrigt bestämma i förhållande till
kostnaderna, jämförda med den förkovran, egendomen genom företaget
vinner, dock att fördelningen ej i något fall må utsträckas längre än till
högst tjugu år, räknat från den tid, då vattenavledningen blivit fullbordad.
Avträder arrendatorn egendomen innan de sålunda bestämda åren
tilländagått, skall han för de återstående av efterträdaren njuta ersättning,
som upptages i likvid dem emellan vid av- och tillträdessynen. Vill
arrendatorn icke för egendomen deltaga i vattenavledningsföretaget, har
domänstyrelsen enligt stadgande i 1849 års förordning, som i detta hänseende
undergått viss ändring genom kungörelse den 13 maj 1887 (nr 25
s. 1), att därom göra anmälan hos Kungl. Majit, då Kungl. Majit vill i
varje fall särskilt pröva och förordna vad åtgärd i fråga örn deltagande i
företaget, som med iakttagande av det allmännas rätt och fördel må finnas
böra äga rum.
Särskilda författningsbestämmelser saknas däremot beträffande kronoarrendatorernas
rättigheter och skyldigheter i fråga örn dikningsf
öretag enligt stadgandena i vattenlagen. Härutinnan hava i stället
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
intagits föreskrifter i domänstyrelsens arrendekontrakt för domänerna.
Enligt dessa föreskrifter är arrendatorn skyldig att deltaga i dikningsföretag,
varav egendomen vid tiden för ntarrenderingen beröres eller som på
grund av stadgandena i gällande vattenlag kunna under arrendetiden
ifrågakomma för egendomen, utan rätt till gottgörelse av något slag från
kronans sida.
Även beträffande invallningsf öretag enligt stadgandena i vattenlagen
saknas särskilda författningsbestämmelser. I detta avseende
hava emellertid ej upptagits några föreskrifter i domänstyrelsens arrendekontrakt
för domänerna. För dylikt företag har kronan att betala de
för den utarrenderade egendomen utgående kostnaderna, och arrendatorn
åligger i sådant fall att jämlikt bestämmelserna i allmänna arrendelagen
för ökad avkomst och nytta av företaget vidkännas skälig förhöjning
i arrendeavgiften.
Frågan örn kronoarrendator ersättningsskyldighet för kostnader, för- Propowtume»
anledda av den utarrenderade egendomens deltagande i dikningsföretag, 1930 &r8
har vid 1930 års riksdag för ett särskilt fall varit föremål för behandling riksdag.
på grund av Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition nr 229 angående
befrielse för K. J. Alm från viss betalningsskyldighet.
Då frågan örn propositionens avlåtande till riksdagen föredrogs i statsrådet,
anförde vederbörande departementschef, bland annat, att det syntes
kunna ifrågasättas, huruvida över huvud nu gällande kontraktsbestämmelser
rörande det sätt, på vilket kostnaderna för avdikningsföretag skulle
av arrendator gäldas, kunde i varje fall anses överensstämma med billighet,
samt att en utredning i detta ämne syntes lämpligen böra komma till
stånd. Med anledning härav erinrade riksdagen i sin skrivelse nr 178 i
anledning av förenämnda proposition, att riksdagen i skrivelse den 29 maj
1928 (nr 264) anhållit örn vidtagande av åtgärder i syfte att reglerna för
upplåtelser under nyttjanderätt från kronans mark måtte i möjligaste mån
anpassas efter den allmänna arrendelagens bestämmelser och syftemål.
Det av departementschefen berörda spörsmålet syntes riksdagen äga samband
med den av riksdagen sålunda begärda utredningen.
Av det vid nu förevarande proposition fogade statsrådsprotokollet inhämtas,
att frågan örn en allmän revidering av bestämmelserna angående
kostnaderna för torrläggningsföretag, som beröra kronans utarrenderade
egendomar, upptagits å programmet för den inom jordbruksdepartementet
med anledning av riksdagens skrivelse nr 264/1928 igångsatta utredningen
beträffande en del jordbruksdomänerna berörande spörsmål.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning Ilar föranletts av att de hit Kungl. Majt»
tills tillämpade reglerna beträffande kronoarrendators deltagande i torr- fo^agläggningsföretag,
som angå den utarrenderade egendomen, icke anses
hava varit i allo tillfredsställande. Detta bar särskilt gällt de i do
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 57.
Utskottet.
munstyrelsens kontrakt för domänerna intagna föreskrifterna, att arrendator
skall vara skyldig att deltaga i dikningsföretag, som angå den utarrenderade
egendomen, utan rätt till gottgörelse av något slag från kronans
sida. För framtida arrendeupplåtelser kar emellertid härutinnan genomförts
en ändrad anordning genom domänstyrelsens beslut att i nya
arrendekontrakt visserligen bibehålla skyldigheten för arrendatorn att deltaga
i förekommande dikningsföretag men medgiva arrendatorn att för
sina kostnader erhålla gottgörelse i den ordning, som är föreskriven ifråga
örn vattenavledningsföretag.
För tidigare gjorda arrendeupplåtelser kvarstå däremot olägenheterna
av de gamla föreskrifterna örn arrendators skyldighet att deltaga i dikningsföretag
utan rätt till gottgörelse av något slag från kronans sida.
Till dessa olägenheters undanröjande skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag
domänstyrelsen bemyndigas att, där så finnes skäligt, vid arrendes upphörande
medgiva arrendator av kronoegendom befrielse från honom konjak
tsenligt eller eljest åvilande betalningsskyldighet för kostnader för
dikningsföretag. En dylik befrielse innebär i stort sett endast, att betalningsskyldigheten
för oguldna avdikningslåneannuiteter för dikningsföretag
komma att, såsom nu äger rum vid vattenavledning och inrättning,
åläggas ny arrendeinnehavare respektive ny köpare.
Aven utskottet finner lämpligt, att domänstyrelsen erhåller ifrågavarande
bemyndigande att, där så finnes skäligt, vid arrendes upphörande medgiva
arrendator av kronoegendom befrielse från honom kontraktsenligt åvilande
betalningsskyldighet för kostnader för dikningsföretag. Utskottet får
därför hemställa,
att riksdagen må bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 19 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 40.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ansvar för kostnad för dikningsföretag u kronans utarrenderade jordbruksdomäner. a1 i texten