Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet jämte en i ärendet väckt motion.
1932-02-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet jämte en i ärendet väckt motion.
Dokumentets text
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.
notion.
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1982 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse
för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet
jämte en i ärendet väckt motion.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 8 januari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 20, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva att landsfiskalen i Fässbergs distrikt Bengt
Julius Mjöberg må befrias från honom genom Askims, Västra och Östra
Hisings och Sävedals domsagas häradsrätts dom den 8 september 1931
ålagd skyldighet att till kronan utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang tiar utskottet till behandling förehaft en i andra
kammaren av herr Olsson i Mora väckt, till utskottet hänvisad motion,
nr 397, vari hemställts, att Kungl. Maj:ts proposition nr 20 icke må av
riksdagen bifallas.
Av statsrådsprotokollet framgår, att Mjöberg hos Kungl. Majit anhållit
örn befrielse från skyldighet att utgiva ersättning för den förlust, som genom
Mjöbergs försummelse drabbat kronan vid försäljning av fastigheten
''Vr.o mantal litt. Ed Balltorp nr 1 Kronogården i Mölndals stad.
Rörande de närmare omständigheterna i ärendet inhämtas vidare följande.
Genom brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1912 förordnade Kungl.
Majit örn försäljning i fyra lotter av förra överstelöjtnantsbostället Balltorp
nr 1 Kronogården i Fässbergs socken. I enlighet härmed försåldes
en av berörda lotter, benämnd 3A>„ mantal litt. Ed Balltorp nr 1
Kronogården, till Karl Wilhelm Jansson mot en köpeskilling av 3,710
kronor. Sedan köparen den 15 mars 1924 inbetalt en tiondel av köpeskillingen
med 371 kronor samt avlämnat inteckningsförbindelse för ogulden
köpeskilling å återstående beloppet, 3,339 kronor, översände länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län den 29 november 1924 denna skuldförbindelse
till landsfiskalen i Fässbergs distrikt med anmodan att söka inteckning i
hemmanslotten.
Såsom t. f. landsfiskal i distriktet tjänstgjorde då Arvid Börjesson.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.
7
Denne lämnade sitt förordnande den 22 maj 1925, då Mjöberg tillträdde
tjänsten såsom landsfiskal tillsvidare i distriktet.
Under sitt förordnande bade t. f. landsfiskalen Börjesson vid olika tillfällen
ämnat ingiva skuldförbindelsen till häradsrätten för inteckning
mea därvid erfarit, att köparen ännu icke sökt lagfart å fånget.
Lagfart beviljades den 21 april 1925.
Sedan köparen erhållit egnahemslån å 8,500 kronor mot avlämnande
av inteckningsförbindelser å samma belopp, sökte Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap inteckning i förenämnda fastighet, och meddelade
häradsrätten den 1 september 1925 inteckning å dessa skuldsedlar
i fastigheten.
Först den 10 september 1926 redovisade Mjöberg ärendet med inteckningshandling
enligt ordern den 29 november 1924. Denna inteckning
hade häradsrätten beviljat den 27 juli 1926, vadan kronans inteckning i
anseende till förmånsrätten kom att gälla efter hushållningssällskapets.
På ansökan av hushållningssällskapets egnahemsnämnd försåldes egendomen
å exekutiv auktion den 5 juni 1930, och inropades denna av sällskapet
för 8,000 kronor. För gäldande av kronans fordran, utgörande
kapital 3,339 kronor och ränta för tiden 1 januari 1928—5 juni 1930 332
kronor 17 öre eller tillhopa 3,671 kronor 17 öre, lämnade köpeskillingen
sålunda ej någon tillgång.
I avgiven förklaring över en anmälan från länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län till domänstyrelsen örn förberörda förhållanden medgav
Mjöberg, att ifrågavarande inteckningsärende, som av honom mottagits
vid hans tillträde av tjänsten, råkat komma i glömska. Härigenom hade
inteckningen icke sökts inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid
och kronan sålunda gått miste örn sin förmånsrätt.
Under framhållande att Mjöberg på grund av sin försummelse syntes
vara ansvarig för den förlust, kronan sålunda lidit, utverkade domänfiskalen
på uppdrag av domänstyrelsen stämning å Mjöberg med yrkande,
att han måtte förpliktas att till kronan genast utgiva 3,671 kronor 17
öre. Den 8 september 1931 förpliktade Askims, Västra och Östra Risings
och Sävedals domsagas häradsrätt Mjöberg att till kronan emot
kvitto utgiva nämnda belopp jämte vad kronan kunde visa sig hava
utgivit i lösen till häradsrättens protokoll i målet.
Domänstyrelsen har förklarat sig intet hava att erinra mot att framställning
i anledning av Mjöbergs ansökan göres hos riksdagen örn beloppets
efterskänkande.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har med hänsyn till de omständigheter,
sökanden anfört, tillstyrkt framställning till riksdagen om
beloppets efterskänkande.
Statskontoret har — efter erinran, att riksdagen i ett flertal fall helt
eller delvis efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit
skyldiga utgiva till kronan — anfört, att dylika fall hade vid begåendet
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.
Motionen.
av de fel och försummelser, som föranlett ersättningsskyldighet, förelegat
sådana omständigheter, som åtminstone i viss grad kunnat anses ursäkta
felet eller försummelsen. Statskontoret ville också erinra, att riksdagens
jordbruksutskott i utlåtande nr 27/1930 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avstående av ersättningskrav mot jägmästaren C. E. L.
von Sydow anförde, att, då det gällde efterskänkande av sådan betalningsskyldighet
till statsverket, som för en tjänsteman uppstått på grund av försummelse
att iakttaga givna föreskrifter, stor försiktighet och återhållsamhet
givetvis måste visas från statens sida. Den försummelse, vartill landsfiskalen
Mjöberg gjort sig skyldig, bestode i glömska att i tid hos domstol
söka viss inteckning. Det ville synas statskontoret, som örn de omständigheter,
som föranlett ifrågavarande försummelse, knappast vore av den art,
att de borde föranleda ett efterskänkande av kronans fordran mot Mjöberg.
I alla händelser syntes ett efterskänkande endast böra ske mot villkor, att
Mjöberg, i likhet med vad som bestämdes beträffande jägmästaren Erik
Danielsson (se prop. nr 30/1925 och jordbruksutskottets utlåtande nr 12/
1925), av det utdömda beloppet, 3,671 kronor 17 öre jämte lösen, erlade
en del, förslagsvis 400 kronor.
Justitiekansler sämbetet har intet haft att erinra mot vad statskontoret
anfört i ärendet.
Departementschefen har, då han för sin del ansåge förmildrande omständigheter
starkt tala till sökandens förmån, velat tillstyrka, att Mjöberg
helt befrias från den honom ålagda ersättningsskyldigheten.
Motionärerna ha såsom stöd för sin hemställan i huvudsak anfört
följande.
Riksdagen har visserligen tidigare i åtskilliga fall helt eller delvis
efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit skyldiga
att utgiva till kronan. Någon gång har riksdagen funnit anledning
uttala, att stor försiktighet och återhållsamhet givetvis måste iakttagas,
då det gäller efterskänkande av sådan betalningsskyldighet till statsverket,
som för en tjänsteman uppstått på grund av försummelse att iakttaga
givna föreskrifter. Då ett efterskänkande icke desto mindre skett,
har förutsättningen varit, att vid begåendet av fel och försummelser, som
föranlett ersättningsskyldighet, förelegat sådana omständigheter, som
åtminstone i avsevärd grad kunnat anses ursäkta felet eller försummelsen.
I nu ifrågavarande fall har den försumlige gjort sig skyldig till
glömska, och de omständigheter, som föranlett denna försummelse,
kunna näppeligen anses vara av den art, att de böra föranleda ett efterskänkande
av kronans hela fordran.
Utskottet.
Jordbruksutskottet vid 1930 års riksdag har i ett då föreliggande
ärende (utlåtande nr 27) anfört, att då det gällde efterskänkande av sådan
betalningsskyldighet till statsverket, som för en tjänsteman uppstått
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.
9
på grund av försummelse att iakttaga givna föreskrifter, stor försiktighet
och återhållsamhet givetvis måste från statens sida iakttagas. Utskottet
intar alltjämt samma ståndpunkt och delar därför statskontorets och
justitiekanslerns tvekan, huruvida de omständigheter, som föranlett
ifrågavarande försummelse, äro av den art, att de böra föranleda ett
efterskänkande av kronans fordran. Samma uppfattning har också i
motionen framförts. Emellertid har utskottet ansett att i förevarande
fall även bör komma i betraktande, att ett ersättande av hela det utdömda
beloppet måste antagas bliva i hög grad betungande för sökanden och
innebära ett lidande, som knappast heller står i rimlig proportion till
den försummelse, han låtit komma sig till last. Utskottet anser dock, att
sökanden med hänsyn till denna försummelse ej bör helt befrias från ersättningsskyldighet.
Av vad motionärerna anfört synes framgå, att de
icke ställa sig främmande för en lösning av frågan i sådan riktning. I anslutning
till vad statskontoret i dylikt fall ifrågasatt får utskottet därför
föreslå, att efterskänkandet av kronans fordran sker under villkor, att sökanden
av det utdömda beloppet erlägger 400 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen i anledning av förevarande proposition
måtte medgiva, att landsfiskalen B. J. Mjöberg
må befrias från honom genom xiskim, Västra och
östra Hisings och Sävedals domsagas häradsrätts dom
den 8 september 1931 ålagd skyldighet att till kronan
utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen under villkor,
att han till statsverket inbetalar 400 kronor,
• 2) att motionen 11:397 må anses besvarad genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 9 februari 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 4.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 4 höft. (Nr 4—8.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet. a1 i texten