Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet jämte en i ärendet väckt motion.

1932-02-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet jämte en i ärendet väckt motion.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.

notion.

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1982 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse

för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet

jämte en i ärendet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 8 januari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 20, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva att landsfiskalen i Fässbergs distrikt Bengt

Julius Mjöberg må befrias från honom genom Askims, Västra och Östra

Hisings och Sävedals domsagas häradsrätts dom den 8 september 1931

ålagd skyldighet att till kronan utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang tiar utskottet till behandling förehaft en i andra

kammaren av herr Olsson i Mora väckt, till utskottet hänvisad motion,

nr 397, vari hemställts, att Kungl. Maj:ts proposition nr 20 icke må av

riksdagen bifallas.

Av statsrådsprotokollet framgår, att Mjöberg hos Kungl. Majit anhållit

örn befrielse från skyldighet att utgiva ersättning för den förlust, som genom

Mjöbergs försummelse drabbat kronan vid försäljning av fastigheten

''Vr.o mantal litt. Ed Balltorp nr 1 Kronogården i Mölndals stad.

Rörande de närmare omständigheterna i ärendet inhämtas vidare följande.

Genom brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1912 förordnade Kungl.

Majit örn försäljning i fyra lotter av förra överstelöjtnantsbostället Balltorp

nr 1 Kronogården i Fässbergs socken. I enlighet härmed försåldes

en av berörda lotter, benämnd 3A>„ mantal litt. Ed Balltorp nr 1

Kronogården, till Karl Wilhelm Jansson mot en köpeskilling av 3,710

kronor. Sedan köparen den 15 mars 1924 inbetalt en tiondel av köpeskillingen

med 371 kronor samt avlämnat inteckningsförbindelse för ogulden

köpeskilling å återstående beloppet, 3,339 kronor, översände länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län den 29 november 1924 denna skuldförbindelse

till landsfiskalen i Fässbergs distrikt med anmodan att söka inteckning i

hemmanslotten.

Såsom t. f. landsfiskal i distriktet tjänstgjorde då Arvid Börjesson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.

7

Denne lämnade sitt förordnande den 22 maj 1925, då Mjöberg tillträdde

tjänsten såsom landsfiskal tillsvidare i distriktet.

Under sitt förordnande bade t. f. landsfiskalen Börjesson vid olika tillfällen

ämnat ingiva skuldförbindelsen till häradsrätten för inteckning

mea därvid erfarit, att köparen ännu icke sökt lagfart å fånget.

Lagfart beviljades den 21 april 1925.

Sedan köparen erhållit egnahemslån å 8,500 kronor mot avlämnande

av inteckningsförbindelser å samma belopp, sökte Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap inteckning i förenämnda fastighet, och meddelade

häradsrätten den 1 september 1925 inteckning å dessa skuldsedlar

i fastigheten.

Först den 10 september 1926 redovisade Mjöberg ärendet med inteckningshandling

enligt ordern den 29 november 1924. Denna inteckning

hade häradsrätten beviljat den 27 juli 1926, vadan kronans inteckning i

anseende till förmånsrätten kom att gälla efter hushållningssällskapets.

På ansökan av hushållningssällskapets egnahemsnämnd försåldes egendomen

å exekutiv auktion den 5 juni 1930, och inropades denna av sällskapet

för 8,000 kronor. För gäldande av kronans fordran, utgörande

kapital 3,339 kronor och ränta för tiden 1 januari 1928—5 juni 1930 332

kronor 17 öre eller tillhopa 3,671 kronor 17 öre, lämnade köpeskillingen

sålunda ej någon tillgång.

I avgiven förklaring över en anmälan från länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län till domänstyrelsen örn förberörda förhållanden medgav

Mjöberg, att ifrågavarande inteckningsärende, som av honom mottagits

vid hans tillträde av tjänsten, råkat komma i glömska. Härigenom hade

inteckningen icke sökts inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid

och kronan sålunda gått miste örn sin förmånsrätt.

Under framhållande att Mjöberg på grund av sin försummelse syntes

vara ansvarig för den förlust, kronan sålunda lidit, utverkade domänfiskalen

på uppdrag av domänstyrelsen stämning å Mjöberg med yrkande,

att han måtte förpliktas att till kronan genast utgiva 3,671 kronor 17

öre. Den 8 september 1931 förpliktade Askims, Västra och Östra Risings

och Sävedals domsagas häradsrätt Mjöberg att till kronan emot

kvitto utgiva nämnda belopp jämte vad kronan kunde visa sig hava

utgivit i lösen till häradsrättens protokoll i målet.

Domänstyrelsen har förklarat sig intet hava att erinra mot att framställning

i anledning av Mjöbergs ansökan göres hos riksdagen örn beloppets

efterskänkande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har med hänsyn till de omständigheter,

sökanden anfört, tillstyrkt framställning till riksdagen om

beloppets efterskänkande.

Statskontoret har — efter erinran, att riksdagen i ett flertal fall helt

eller delvis efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit

skyldiga utgiva till kronan — anfört, att dylika fall hade vid begåendet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.

Motionen.

av de fel och försummelser, som föranlett ersättningsskyldighet, förelegat

sådana omständigheter, som åtminstone i viss grad kunnat anses ursäkta

felet eller försummelsen. Statskontoret ville också erinra, att riksdagens

jordbruksutskott i utlåtande nr 27/1930 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående avstående av ersättningskrav mot jägmästaren C. E. L.

von Sydow anförde, att, då det gällde efterskänkande av sådan betalningsskyldighet

till statsverket, som för en tjänsteman uppstått på grund av försummelse

att iakttaga givna föreskrifter, stor försiktighet och återhållsamhet

givetvis måste visas från statens sida. Den försummelse, vartill landsfiskalen

Mjöberg gjort sig skyldig, bestode i glömska att i tid hos domstol

söka viss inteckning. Det ville synas statskontoret, som örn de omständigheter,

som föranlett ifrågavarande försummelse, knappast vore av den art,

att de borde föranleda ett efterskänkande av kronans fordran mot Mjöberg.

I alla händelser syntes ett efterskänkande endast böra ske mot villkor, att

Mjöberg, i likhet med vad som bestämdes beträffande jägmästaren Erik

Danielsson (se prop. nr 30/1925 och jordbruksutskottets utlåtande nr 12/

1925), av det utdömda beloppet, 3,671 kronor 17 öre jämte lösen, erlade

en del, förslagsvis 400 kronor.

Justitiekansler sämbetet har intet haft att erinra mot vad statskontoret

anfört i ärendet.

Departementschefen har, då han för sin del ansåge förmildrande omständigheter

starkt tala till sökandens förmån, velat tillstyrka, att Mjöberg

helt befrias från den honom ålagda ersättningsskyldigheten.

Motionärerna ha såsom stöd för sin hemställan i huvudsak anfört

följande.

Riksdagen har visserligen tidigare i åtskilliga fall helt eller delvis

efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit skyldiga

att utgiva till kronan. Någon gång har riksdagen funnit anledning

uttala, att stor försiktighet och återhållsamhet givetvis måste iakttagas,

då det gäller efterskänkande av sådan betalningsskyldighet till statsverket,

som för en tjänsteman uppstått på grund av försummelse att iakttaga

givna föreskrifter. Då ett efterskänkande icke desto mindre skett,

har förutsättningen varit, att vid begåendet av fel och försummelser, som

föranlett ersättningsskyldighet, förelegat sådana omständigheter, som

åtminstone i avsevärd grad kunnat anses ursäkta felet eller försummelsen.

I nu ifrågavarande fall har den försumlige gjort sig skyldig till

glömska, och de omständigheter, som föranlett denna försummelse,

kunna näppeligen anses vara av den art, att de böra föranleda ett efterskänkande

av kronans hela fordran.

Utskottet.

Jordbruksutskottet vid 1930 års riksdag har i ett då föreliggande

ärende (utlåtande nr 27) anfört, att då det gällde efterskänkande av sådan

betalningsskyldighet till statsverket, som för en tjänsteman uppstått

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 6.

9

på grund av försummelse att iakttaga givna föreskrifter, stor försiktighet

och återhållsamhet givetvis måste från statens sida iakttagas. Utskottet

intar alltjämt samma ståndpunkt och delar därför statskontorets och

justitiekanslerns tvekan, huruvida de omständigheter, som föranlett

ifrågavarande försummelse, äro av den art, att de böra föranleda ett

efterskänkande av kronans fordran. Samma uppfattning har också i

motionen framförts. Emellertid har utskottet ansett att i förevarande

fall även bör komma i betraktande, att ett ersättande av hela det utdömda

beloppet måste antagas bliva i hög grad betungande för sökanden och

innebära ett lidande, som knappast heller står i rimlig proportion till

den försummelse, han låtit komma sig till last. Utskottet anser dock, att

sökanden med hänsyn till denna försummelse ej bör helt befrias från ersättningsskyldighet.

Av vad motionärerna anfört synes framgå, att de

icke ställa sig främmande för en lösning av frågan i sådan riktning. I anslutning

till vad statskontoret i dylikt fall ifrågasatt får utskottet därför

föreslå, att efterskänkandet av kronans fordran sker under villkor, att sökanden

av det utdömda beloppet erlägger 400 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen i anledning av förevarande proposition

måtte medgiva, att landsfiskalen B. J. Mjöberg

må befrias från honom genom xiskim, Västra och

östra Hisings och Sävedals domsagas häradsrätts dom

den 8 september 1931 ålagd skyldighet att till kronan

utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen under villkor,

att han till statsverket inbetalar 400 kronor,

• 2) att motionen 11:397 må anses besvarad genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 9 februari 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 4.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 4 höft. (Nr 4—8.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet. a1 i texten