Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

1932-04-26 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring

i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster

på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

(2ia avd.)

I en till riksdagen den 26 februari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 148, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen medgiva, att Kungl. Majit må, i huvudsaklig överensstämmelse

med i bilaga A till berörda statsrådsprotokoll intaget förslag,

vidtaga ändring i kungörelsen den 26 juli 1926 (nr 389) örn allmänna grunder

angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar.

Ifrågavarande bilaga A har såsom bilaga fogats till detta utlåtande

(Bil.).

Med hänsyn till de betydande förluster, som den under år 1924 i Malmöhus

och Kristianstads län utbrutna mul- och klövsjukan förorsakade

djurägarna, sedan nedslaktningsmetoden övergivits, dels genom sjukdomen

såsom sådan och dels genom de i den enskilda förvärvsverksamheten

på ifrågavarande område synnerligen ingripande åtgärder, som

från det allmännas sida vidtogos för hindrande av smittans spridning,

medgav 1925 års riksdag på förslag av Kungl. Majit, att understöd av

statsmedel i vissa fall skulle kunna utgå på grund av dylika förluster.

Samtidigt anhöll riksdagen i skrivelse (nr 337) till Kungl. Majit bland

annat, att Kungl. Majit ville i fortsättningen låta utreda örn och på vad

sätt statens medverkan för försäkringsverksamhet mot mul- och klövsjuka

kunde lämnas.

Med anledning härav tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

jämlikt av Kungl. Majit erhållit bemyndigande särskilda

sakkunniga, husdjursförsäkringssakkunniga, att verkställa den begärda

utredningen. Enligt de därvid lämnade direktiven borde statens ifrågasatta

medverkan grundas på den enskilda försäkringsverksamheten, varjämte

man skulle räkna med bibehållandet av försäkringens karaktär av

frivillig. Av praktiska skäl borde utredningen utvidgas att gälla smittsamma

husdjurssjukdomar över huvud taget.

Husdjursförsäkringssakkunniga avlämnade den 15 december 1925 be
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 25 höft. (Nr 69.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Nu gällan de

försäkringsforms

provisoriska

karaktär.

Förslag till

epizootHag och

epizootiför

ordning.

tänkande med förslag i ämnet (statens off. utr. 1925: 40). På grundval

därav framlade därefter Kungl. Majit i proposition (nr 204) till 1926 års

riksdag förslag angående anordnande av en statsunderstödd, frivillig

försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar m. m., vilket förslag blev

av riksdagen i huvudsak godkänt (skr. nr 259).

Den 26 juli 1926 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 389) örn allmänna

grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på

grund av smittsamma husdjurssjukdomar. Beträffande de i denna kungörelse

meddelade allmänna grunder för ifrågavarande försäkringsverksamhet

hänvisas till den härför i statsrådsprotokollet å sid. 4—7

lämnade redogörelsen.

Redan vid tillkomsten av ifrågavarande försäkringsform utgick man

ifrån, att en revision av dessa grunder tämligen snart skulle visa sig erforderlig.

Sålunda framhöll jordbruksutskottet vid 1926 års riksdag i

sitt i anledning av propositionen nr 204 avgivna utlåtande (nr 59), att reglerna

för en försäkringsverksamhet av ifrågavarande art, där ingen som

helst erfarenhet förelåge och man följaktligen hade att räkna med helt

okända faktorer, i början måste få en mer eller mindre provisorisk karaktär

och att de bestämmelser, som komme att träffas, givetvis efter

hand måste bliva underkastade förändringar med hänsyn till de erfarenhetsrön,

som under verksamhetens gång kunde komma att göras. Samma

uppfattning låg givetvis till grund för en anmodan, som kort efter verksamhetens

början riktades till Försäkringsbolaget för smittsamma husdjurssjukdomar

att med ledning av vunna erfarenheter verkställa granskning

av de för verksamheten fastställda allmänna grunderna.

Sedan försäkringsbolaget i anledning härav inkommit med olika framställningar

avseende ändringar såväl i fråga örn försäkringens omfattning

som med avseende å ersättningsgrunderna har inom jordbruksdepartementet

verkställts utredning rörande ifrågavarande spörsmål.

Någon erfarenhet har emellertid ännu icke vunnits, hur den ifrågavarande

försäkringsformen kan komma att verka vid ett mera omfattande

utbrott av någon av de sjukdomar, för vilka försäkringen avser att bereda

skydd, enär vårt land under de år, då försäkringen varit i verksamhet,

varit förskonat från svårare epizootier. Redan av denna anledning torde

det icke vara möjligt att redan nu upptaga till prövning frågan örn en

mera genomgripande revision av den försäkringsverksamhet, varom här

är fråga. Härtill kommer den omständigheten, att frågan örn den statsunderstödda

försäkringsverksamheten mot smittsamma husdjurssjukdomar

inom en nära framtid torde böra i ett annat och vidare sammanhang

upptagas till granskning. Frågan örn en revision av gällande bestämmelser

angående förhindrande och hämmande av smittsamma sjukdomar

bland husdjuren står nämligen sedan någon tid tillbaka på dagordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

3

Sålunda hava inom medicinalstyrelsen efter Kungl. Maurts bemyndigande

tillkallade sakkunniga den 31 juli 1929 avgivit betänkande med förslag

till lag angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

(epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter angående bekämpande

av dylika sjukdomar (epizootiförordning) med därtill börande motiv

(statens off. utr. 1929:18). I anledning bärav bar sedermera medicinalstyrelsen

den 30 augusti 1930 — efter att hava inhämtat yttranden

över betänkandet av veterinärhögskolans lärarkollegium, föreståndaren

för statens veterinärbakteriologiska anstalt och styrelsen för svenska veterinärläkareföreningen

samt efter att, jämlikt erhållet bemyndigande,

hava hållit överläggningar i ämnet med rikets samtliga länsveterinärer

och förste stadsveterinären i Stockholm — avgivit utlåtande och förslag

till epizootilag och epizootiförordning (statens off. utr. 1930:22). I ärendet

hava därefter ett stort antal myndigheter m. fl. yttrat sig.

I det läge, vari frågan örn den statsunderstödda försäkringsverksamheten

mot smittsamma husdjurssjukdomar sålunda för närvarande befinner

sig, har det icke ansetts vara lämpligt att nu vidtaga någon mera genomgripande

omläggning av densamma. De föreliggande ändringsförslagen

åsyfta ej heller någon dylik omläggning utan avse huvudsakligen detaljändringar

på sådana punkter, där gällande bestämmelser visat sig lägga

hinder i vägen för försäkringsanskaffningen. I den mån ett undanröjande

av dessa hinder icke kan innebära ett föregripande av de resultat,

vartill en blivande, mera omfattande utredning må komma, hava därför

de framförda önskemålen ansetts utan olägenhet kunna redan nu upptagas

till prövning.

Av Kungl. Maj:t framställda förslag avse i korthet:

I. ifråga om försäkringens omfattning (2 § mom. 1 i kungörelsen):

a) att sjukdomen rots skall uteslutas och att försäkringen som en följd

härav ej skall omfatta hästar;

b) att försäkringen skall utsträckas att omfatta jämväl av mul- och

klövsjuka förorsakad mjölkproduktionsminskning;

c) att i försäkringen jämväl skall få ingå förlust på grund av betesförbud;
II.

ifråga örn er sättning sgrunder na:

att grunderna för beräkning av ersättning för mjölkförlust skola ändras

(2 § mom. 3);

III. ifråga örn avsättningen till reservfond:

att dylik avsättning för framtiden skall få ske med lägre belopp än

som hittills krävts;

IV. vissa smärre detaljbestämmelser.

I 2 § mom. 1 av kungörelsen den 26 juli 1926 föreskrives, att försäkring,

varom i kungörelsen är fråga, skall avse att täcka förlust av djur till

Innebörden av

Kungl. Majis

förslag.

Uteslutning

av försäkring

för sjukdomen

rots.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Ersättning

för förlust på

grund av

minskad

mjölkproduktion.

följd av bland annat rots eller springorm och som följd härav omfatta

samtliga försäkrad djurbesättning tillhörande hästar.

Den erfarenhet, som numera vunnits rörande ifrågavarande försäkringsverksamhet,

har emellertid, såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade

redogörelsen framgår, visat, att i förevarande avseende gällande Ibestämmelser

lågt hinder i vägen för att försäkringen skulle vinna önskvärd anslutning.

Visserligen hava de på området arbetande försäkringsbolagen

åsatt häistvärdet en mycket låg försäkringspremie, men det oaktat hava

djurägarna reagerat mot erläggandet av denna premie, vilken för dem

framstått såsom en onödig pålaga.

Djurägarna hava i stor utsträckning sina hästar försäkrade i annan

ordning, berättigande till ersättning jämväl vid utbrott av sjukdomen

rots, varför medtagandet i smittförsäkringen av hästar oftast innebär en

dubbelfönsäkring. I sådant hänseende må anföras, att antalet hästar,

försäkrade i annan ordning än i här ifrågavarande försäkringsform, år

1929 uppgick till 435,784. Hela antalet hästar i vårt land utgjorde enligt

den år 1927 verkställda jordbruksräkningen 620,256. Av landets hela

hästbestånd torde såhinda drygt 70 procent vara försäkrat i annan ordning.

Enligt departementschefens mening torde det under sådana förhållanden

icke vara för djärvt att utgå ifrån, att flertalet av de djurägare,

som genom tecknandet av smittfönsäkring visat sig förstå vikten

av att på detta område skaffa sig försäkringsskydd, även träffat avtal

örn fullständig försäkring av sina hästar, varför påståendet örn dubbelförsäkring

av hästar säkerligen vore fullt berättigat.

I detta sammanhang har även framhållits, att häst, som förklarats behäftad

med rots, alltid skall dödas, varefter djurägaren av allmänna medel

erhåller ersättning med djurets fulla värde, därest det vid en obduktion,

som därefter skall verkställas, konstateras, att djuret icke lidit av rots,

och i annat fall med halva värdet. Behovet för djurägarna av försäkringsskydd

mot sjukdomen rots, framhåller departementschefen, torde sålunda

— även bortsett från den olika risk för svårare epizootier, som

måste anses föreligga i fråga örn de olika i smittförsäkringen ingående

husdjurssjukdomarna — vara avsevärt mindre än beträffande exempelvis

mul- och klövsjuka, där man städse måste räkna med, att nedslaktningsmetoden

för sjukdomens bekämpande kunde komma att ersättas

med ett isoleringsförfarande med ty åtföljande större förluster av olika

slag för djurägarna.

I 2 § mom. 1 andra stycket i kungörelsen den 26 juli 1926 med allmänna

grunder för den statsunderstödda smittförsäkringen föreskrives, att försäkringen

skall avse att täcka förlust, som tillskyndats försäkringstagaren

därigenom att till följd av smittsam husdjurssjukdom utförsel eller

leverans av mjölk blivit av myndighet förbjuden eller på annat sätt för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 5

hindrad, och omfatta den försäkrade djurbesättningens totala årliga

mjölkproduktion.

Beträffande denna fråga anförde på sin tid husdiursförsäkringssakkunniga

följande:

»Det har även ifrågasatts, att ersättning skulle utgå jämväl för förlust,

som kan uppstå genom av sjukdomen förorsakad minskning i mjölkproduktionen.

Beträffande sistnämnda förlust må dock framhållas, att

den ej har något som helst sammanhang med statens åtgärder till hindrande

av smittans spridning utan helt är att hänföra till den yrkesrisk,

som varje djurägare löper därigenom att hans djur kunna drabbas av

sjukdomar, som nedsätta deras produktionsmöjligheter. Härtill kommer,

att den minskning i mjölkproduktionen, sjukdomen medför, åtminstone

i viss mån motväges av minskad foderförbrukning under sjukdomstiden.»

De sakkunniga ansågo därför, att ersättning för dylik förlust icke borde

utgå.

Samma ståndpunkt intogs jämväl i Kungl. Maj:ts proposition nr 204

i ämnet till 1926 års riksdag, vari föredragande departementschefen i

denna fråga anförde, att det med hänsyn till den minskade utfodring,

djuren krävde under sjukdomstiden, knappast torde låta sig göra att

tillfredsställande konstatera storleken av den förlust av här avsedd art,

som försäkringstagaren verkligen lidit. Ett medtagande av ersättning

för minskning i mjölkavkastning skulle på grund härav mången gång

kunna leda till, att ersättningen kunde komma att överstiga den faktiska

nettoförlusten, ett förhållande som möjligen skulle i viss mån kunna minska

intresset för djurägarna av att skydda sina djurbesättningar för

smitta. För att hålla detta intresse vid makt torde det vara nödvändigt

att låta försäkringstagarna stå en viss självrisk.

Denna ståndpunkt blev jämväl av riksdagen godkänd.

■m

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär, att försäkringen skulle

komma att omfatta jämväl ersättning för av mul- och klövsjuka vållad

nedgång i den försäkrade besättningens mjölkproduktion. Härom har

departementschefen anfört bland annat följande.

»Några bärande principiella skäl mot att låta försäkringen omfatta

jämväl ersättning på grund av minskad mjölkproduktion torde ej heller

kunna anföras. Det må erinras örn att försäkringen redan nu avser att

täcka förlust av djur till följd av de sjukdomar, som den omfattar. Och

det torde ej kunna göras gällande, att dylik förlust är av annan natur än

förlust i form av minskad mjölkproduktion. Någon ny princip skulle

sålunda ej införas i verksamheten genom ett tillmötesgående av det framförda

önskemålet.

De skäl, som föranlett, att mjölkproduktionsförlust icke medtagits

bland de ersättningar, som i förekommande fall skola utgivas, hava även

varit av rent praktisk natur. I första hand föreligger svårigheten att

fastställa storleken av den förlust, varom här är fråga, vilket skulle kunna

leda till, att ersättningen kunde komma att överstiga den faktiska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

nettoförlusten, ett förhållande som ansetts möjligen i viss mån kunna

minska djurägarnas intresse av att skydda sina besättningar för smitta.

Givetvis måste största avseende fästas vid nu berörda omständighet,

men örn ersättningsbestämmelserna fastställas på sätt jag längre fram

ämnar föreslå och man därjämte tager hänsyn till att bolagens försäkringsvillkor

innehålla bestämmelser av innebörd, att ansvarigheten på

grund av försäkringsavtalet upphör, därest försäkringstagare uraktlåter

att ställa sig till noggrann efterrättelse gällande föreskrifter och meddelade

anvisningar till förhindrande av smittans spridning, torde de gjorda

invändningarna mot ett medtagande av ersättning för mjölkproduktionsminskning

kunna anses såsom i väsentlig mån avlägsnade.»

I fråga örn sättet för beräkning av ersättning för mjölkförlust stadgas

i 2) § mom. 3 i kungörelsen den 26 juli 1926, att ersättning för mjölkförlust

skall utgå för tid, varunder mjölken ej fått fritt disponeras, med

skillnaden mellan värdet, beräknat efter i orten gängse pris, av den producerade

mjölken och det värde, som kunnat eller skäligen bort kunna ur

den utvinnas. Vid fastställandet av ersättningsbeloppet skall värdet för

dag av den producerade mjölken anses utgöra högst 1/36ö av det belopp,

för vilket den årliga mjölkavkastningen är försäkrad.

Samtliga de bolag, som före tillkomsten av den statsunderstödda försäkringsformen

bedrevo smittförsäkringsverksamhet i Skåne, hava med ledning

av de erfarenheter, som vunnits i ersättningsfrågan vid tillämpning

av isoleringsmetoden för bekämpande av raul- och klövsjuka, beträffande

ersättning för mjölkförlust infört den beräkningsnormen, att dylik ersättning

skulle utgå med 60 procent av värdet av den normala mjölkproduktionen.

Då försäkringstagaren, enligt vad erfarenheten visat, bör

kunna tillgodogöra sig 40 procent av värdet av den producerade mjölken,

innebar denna grund för ersättningsberäkningen, att försäkringstagaren

erhöll full ersättning för den förlust, som förorsakades av vidtagna spärrningsåtgärder,

och dessutom ersättning med 60 procent av bruttoförlusten

på grund av nedgång i mjölkproduktionen.

Departementschefen har nu förordat att, därest vid skadefall den producerade

mjölkmängden vore större än den medelavkastning, som beräknats

vid försäkringsvärdets fastställande, ersättning skulle beräknas utan

någon hänsyn tagen till den del av produktionsvärdet, som läge över försäkringsvärdet.

Med nu gällande bestämmelser kunna försäkringstagarna icke bereda sig

fullt effektivt försäkringsskydd mot mjölkförlust utan att försäkra mjölkproduktionen

till högre belopp för år räknat än det verkliga produktionsvärdet.

Frågan örn ersättning för mjölkförlust blir i större utsträckning

aktuell först vid en mul- och klövsjukeepizooti av så stor omfattning, att

statsmakterna filina sig föranlåtna att vid dess bekämpande övergiva nedslaktningsmetoden

för att övergå till isoleringsmetoden. Örn nu försäkringsvärdet

överensstämmer med det årliga produktionsvärdet, måste,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

7

framhåller departementschefen, givetvis vid en dylik epizooti fall i rätt

stor utsträckning inträffa, där produktionsvärdet för tillfället per dag

räknat överstiger Vass av den mjölkproduktionen åsätta försäkringssumman

eller det värde, efter vilket ersättning skall beräknas. För att råda

hot för denna olägenhet skulle en sådan anordning behöva träffas, att

mjölkproduktionen kunde åsättas olika försäkringsvärde för dag räknat

under olika delar av året. För att möjliggöra för försäkringsgivarna att

införa en dylik anordning har departementschefen funnit sig böra föreslå,

att bestämmelsen ätt vid fastställandet av ersättningsbeloppet värdet för

dag av den producerade mjölken skall anses utgöra högst Vass av det belopp,

för vilket den årliga mjölkproduktionen är försäkrad, ändras därhän,

att produktionsvärdet för den tid, för vilken ersättning skall utgå,

skall anses utgöra högst det belopp, för vilket mjölkavkastningen är försäkrad

för nämnda tid.

Att ersättning för förlust genom mjölkproduktionsminskning, förorsakad

av mul- och klövsjuka, icke från början kom att ingå i den statsunderstödda

smittförsäkringen, var förnämligast beroende av svårigheterna

att beräkna, huru stor del av produktionsminskningens värde som

uppvägdes av minskad foderförbrukning, eller med andra ord att fastställa

den verkliga nettoförlust, som försäkringstagaren lidit genom nedgången

i den sjuka djurbesättningens mjölkavkastning. Efter redogörelse

för vissa verkställda undersökningar har departementschefen anfört, att

all sannolikhet syntes tala för, att en försäkringstagare icke skulle kunna

beredas någon oskälig fördel, örn han tillerkändes ersättning för mjölkförlust

genom produktionsminskning, förorsakad av mul- och klövsjuka, med

ett belopp motsvarande något mer än hälften av produktionsminskningens

värde. Departementschefen har därvid framhållit, att en försäkringstagare,

vars besättning angrepes av mul- och klövsjuka, alltid komme att

lida en rätt avsevärd förlust därigenom att djurens kondition och därigenom

även deras mjölkningsförmåga i regel vore väsentligt nedsatt under

lång tid efter det att de genomgått sjukdomen, en förlust för vilken försäkringen

icke lämnade något skydd. Man torde därför enligt departementschefens

mening knappast behöva befara, att införandet i försäkringen

av en så pass begränsad ersättningsplikt i här ifrågavarande avseende,

som nu föreslås, skulle kunna inverka därhän, att försäkringstagarnas intresse

av att såvitt möjligt skydda de försäkrade djurbesättningarna för

mul- och klövsjukesmitta skulle minskas.

Vad beträffar storleken av ersättning för förlust genom mjölkproduktionsminskning

har departementschefen ansett lämpligt, att ersättningsbeloppet

fixerades till CO procent av produktionsminskningens värde, då

en försäkringstagare normalt kunde tillgodogöra sig 40 procent av värdet

av den under avspärrningstiden producerade mjölken, varför ersättning

för förlust, som uppkomme genom de statliga spärrningsåtgärderna, i allmänhet

utginge med (iO procent av nämnda värde. Införandet av en bestämmelse.

att ersättning för förlust genom mjölkproduktionsminskning

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ersättning

för förlust pä

grund av

betesförbud.

Avsättningen

till reservfond.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

skall utgå med 60 procent av produktionsminskningens värde, skulle sålunda,

framhåller departementschefen, även medföra den fördelen, att det

bleve möjligt för försäkringsgivarna att tillämpa enhetliga grunder vid

fastställandet av ersättningsbeloppet i dess helhet.

Frågan örn medtagande i den statsunderstödda försäkringsformen av

försäkring mot förlust av här ifrågavarande art var icke föremål för

övervägande i samband med införandet av nämnda försäkringsform. Anledningen

härtill torde främst hava varit den, att förbud mot användning

av betesmark dittills icke tillgripits för bekämpande av mul- och klövsjuka,

den farsot mot vilken det i första rummet gällde att bereda försäkringsskydd.

Att så ej skett torde i sin tur hava varit beroende därpå,

att mul- och klövsjukan tidigare icke uppträtt i nämnvärd utsträckning

utanför Malmöhus län, där som bekant gemensamhetsbete praktiskt taget

icke förekommer.

Erfarenheterna av år 1926 från Skaraborgs län giva emellertid vid handen,

att man vid utbrott av sjukdomen inom län, där gemensamhetsbete

mera allmänt användes, måste räkna med att betesförbud kommer att ingå

såsom ett led i bekämpandet av sjukdomen i sådan utsträckning, att djurägarna

därigenom komma att vållas avsevärda förluster. Departementschefen

har ansett att, då dylika förluster ovedersägligen till sin natur

vore sådana, att de skäl, som ansetts böra föranleda ett statsunderstödjande

av försäkringsverksamheten, å dem ägde tillämpning, det syntes

vara skäligt och principiellt riktigt, att i grunderna för nämnda verksamhet

inrycktes bestämmelser därom, att försäkringen skulle avse att täcka

jämväl förlust, som uppkomma därigenom, att för bekämpande av smittsam

husdjurssjukdom förbud utfärdades mot användande av betesmark.

I syfte att förebygga att försäkringen belastas med ett stort antal smärre

ersättningskrav utan nämnvärd praktisk betydelse för vederbörande djurägare,

har det ansetts lämpligt föreskriva, att ersättning för förlust genom

avlysning av betesmark icke utgår, därest avlysningen föranletts av

nedgrävning av kadaver.

I fråga örn föreskrifterna rörande skyldighet för försäkringsgivarna att

verkställa avsättningar till en särskilt för den statsunderstödda smittförsäkringsverksamheten

avsedd reservfond är i 3 § av ovanberörda kungörelse

stadgat följande.

Bolag, som meddelar sådan försäkring, varom här är fråga, är skyldigt

att verkställa avsättning till en särskilt för denna försäkringsverksamhet

avsedd reservfond. Storleken av de fondavsättningar, som sålunda

skola verkställas, beräknas särskilt för varje län, som omfattas av verksamheten.

Därest nettopremien, d. v. s. den utdebitering per 100 kronors

försäkringssumma, som erfordras för täckande av skaderegleringskostnaderna,

för visst år och län icke uppgår till 30 öre, skall avsättning till

reservfonden ske med belopp, som minst motsvarar en utdebitering, av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

9

rundad till närmast högre heltal öre, för 100 kronors försäkringssumma

av 50 procent av det för bolaget beräknade genomsnittliga beloppet av de

årliga nettopremierna för länet för de senaste femton åren (säkerhetstillägg).

Avsättningen behöver dock ej motsvara högre utdebitering än

skillnaden mellan 30 öre och nettopremien för året.

Efter att hava redogjort för vissa verkställda beräkningar rörande storleken

av den reservfondavsättning för den statsunderstödda smittförsäkringen,

som skäligen bör krävas (statsrådsprotokollet sid. 38—41), har

departementschefen anfört följande:

»Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att storleken av den reservfondavsättning,

som skall verkställas vid utgången av visst räkenskapsår,

beräknas med ledning av vissa nettopremievärden för de senaste

15 åren, vilka värden hämtats ur vederbörande bolags erfarenhet eller,

beträffande den före verksamhetens början liggande tiden samt år, varunder

mul- och klövsjuka huvudsakligen bekämpas enligt nedslaktningsmetoden,

efter skälighetsprövning fastställts av försäkringsinspektionen.

För vart och ett av åren 1913—1924 har inspektionen fastställt nettopremien

för Malmöhus län — det län, som i här förevarande sammanhang

tilldrager sig största intresset — till 15 öre. Till grund för detta värde

hava lagts de beräkningar avseende nämnda år, som husdjursförsäkringssakkunniga

utförde med tillämpande av den danska statistiken rörande

mul- och klövsjukans förekomst under samma år på Själland. Enligt dessa

beräkningar skulle nettopremien i genomsnitt för ifrågavarande år hava

uppgått till 12.5 öre. Att det av försäkringsinspektionen fastställda värdet

satts något högre eller till 15 öre har givetvis föranletts av det uttalande,

som i den för 1926 års riksdag framlagda propositionen i ämnet gjordes

av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet och som av riksdagen

lämnades utan erinran, att under den första tiden efter verksamhetens

början något större fondavsättningar, än de sakkunniga tänkt sig, torde

vara motiverade med hänsyn till önskvärdheten av att fonder, så snart

ske kunde, bildades av sådan storlek, att de kunde i nödig utsträckning

tjäna det avsedda syftet att verka utjämnande på såväl försäkringstagarnas

som statens kostnader för ifrågavarande ändamål.

För åren 1925 och 1926, då mul- och klövsjukan inom Malmöhus län bekämpades

enligt isoleringsmetoden, har nettopremien för nämnda län med

ledning av den direkta erfarenheten rörande sjukdomens förekomst inom

länet satts till 130 respektive 110 öre per 100 kronors försäkringssumma.

Nettopremien för år 1927 för samma län hava bolagen fått beräkna med

ledning av egen erfarenhet, enär isoleringsmetoden då fortfarande tillämpades.

För vart och ett av åren 1928—1931 har slutligen försäkringsinspektionen

fastställt nettopremierna för ifrågavarande län till samma belopp

som för åren 1913—1924 eller till 15 öre per 100 kronors försäkringssumma.

I denna fråga vill jag då först göra det uttalandet, att å ena sidan en

stark reservfondbildning inom verksamheten i fråga givetvis är av stor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

fördel, kanske främst för det allmänna. Men å andra sidan bör vid avvägandet

av kravet på reservfondavsättningar skälig hänsyn tagas till

den omständigheten, att ju större detta krav ställes, desto högre måste

premiesättningen bliva samtidigt som värdet av statens stöd i motsvarande

mån förringas, vilket kan i väsentlig mån komma att motverka en ur alla

synpunkter önskvärd anslutning till försäkringen. Särskilt i nuvarande

för jordbruksnäringen i ekonomiskt avseende synnerligen bekymmersamma

läge synes skäl ej föreligga att längre bibehålla det tillägg till de av husdjursförsäkringssakkunniga

för tidigare år konstruerade nettopremievärdena,

som föranletts av det förut återgivna uttalandet av föredragande departementschefen

i Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1926 års riksdag.

Att beträffande Malmöhus län kravet på avsättning till reservfond

ställts jämförelsevis högt beror emellertid endast i ringa mån på nämnda

tillägg. Av vida större betydelse är den omständigheten, att nettopremierna

hava beräknats under den förutsättningen, att försäkringen skall ersätta

bland annat 3/« av förekommande desinfektionskostnader. I verkligheten

har emellertid försäkringen hittills icke belastats med dylika kostnader,

enär staten helt bestritt desamma, såväl då mul- och klövsjukan bekämpats

enligt nedslaktningsmetoden som då isoleringsmetoden kommit

till användning. Man torde ej heller numera kunna ifrågasätta någon ändring

härutinnan, förrän möjligen i samband med genomförandet av ny

epizootilagstiftning. Vid sådant förhållande synes skäl ej föreligga att

i fortsättningen av försäkringsverksamheten kräva, att reservfondavsättningen

jämväl skall innebära en avsättning, som är att hänföra till

nu ifrågavarande kostnader.

Örn förut föreslagna ändringar i grunderna för den statsunderstödda

försäkringsverksamheten av riksdagen godkännas och sålunda komma till

genomförande utan att samtidigt de i 3 § i kungörelsen den 26 juli 1926

meddelade reglerna rörande avsättning till reservfond ändras, skulle givetvis

erfordras ett nytt fastställande från försäkringsinspektionens sida

av de nettopremier, som i fortsättningen skulle ligga till grund för beräknandet

av reservfondavsättningens storlek. Den lättnad beträffande

dylik avsättning, som jag ansett böra beredas ifrågavarande försäkringsverksamhet,

skulle i så fall kunna ernås därigenom, att inspektionen vid

detta fastställande toge hänsyn till vad jag förut anfört.

Emellertid har försäkringsinspektionen framfört tungt vägande skäl

för en sådan ändring av 3 §, att de däri meddelade, mycket komplicerade

reglerna för beräknandet av reservfondavsättningens storlek ersättas med

enklare bestämmelser. Jag ansluter mig härutinnan till det av inspektionen

framlagda förslaget att direkt i författningen fastställa säkerhetstillägget

för varje län.

För bedömandet av frågan, hur högt kravet på reservfondavsättning

skäligen bör för framtiden ställas, hava verkställts vissa överslagsberäkningar.

Dessa hava givit vid handen, att med bibehållande av 3 § oför
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65. 11

ändrad men med iakttagande av de ändringar, som jag tidigare föreslagit

beträffande försäkringens omfattning m. m. samt ifråga örn kravet på

reservfondavsättning, den för år 1931 för Malmöhus län erforderliga avsättningen

skulle hava motsvarat en utdebitering per 100 kronors försäkringssumma

av mellan 10 och 11 öre. Detta värde, avrundat nedåt till

10 öre, har jag ansett skäligen kunna för framtiden fastställas såsom säkerhetstillägg

för Malmöhus län.

I övrigt har jag funnit mig böra förorda, att säkerhetstillägget fastställes

till 4 öre för Kristianstads län samt till 2 öre för övriga län.»

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit vissa smärre ändringar i nu gällande övriga frågor.

bestämmelser. Innebörden härav framgår av den här nedan lämnade

sammanfattningen av innehållet i Kungl. Majrts förslag.

Beträffande innebörden i de av Kungl. Majit föreslagna ändringarna sammanfattav

vissa paragrafer i kungörelsen den 26 juli 1926 angående den statsunderstödda

smittförsäkringsverksamheten har departementschefen anfört siag.

följande.

2 §.

1. I mom. 1 första stycket hava i anslutning till vad som anförts rörande

hästförsäkringen uteslutits orden »rots eller springorm» samt

»hästar».

Andra stycket har dels omformulerats, så att det utan tvekan skall

framgå, att ersättning för mjölkförlust på grund av spärrningsåtgärder

skall utgå endast då dylika åtgärder vidtagas för bekämpande av smittsam

sjukdom bland husdjuren, dels ock utökats med en bestämmelse därom,

att försäkringen även skall avse att täcka förlust genom av mul- och

klövsjuka förorsakad nedgång i mjölkproduktionen.

Såsom fjärde stycke har intagits en ny bestämmelse, innebärande att

försäkringen jämväl skall avse att täcka betesförlust.

3. Till tredje stycket i mom. 3 har i enlighet med vad i det föregående

föreslagits beträffande ersättning för mjölkförlust fogats ett stadgande,

att av mul- och klövsjuka förorsakad förlust genom mjölkproduktionsminskning

skall ersättas med 60 procent. Då enligt vad erfarenheten

givit vid handen en försäkringstagare i regel bör kunna ur den

under avspärrningstiden producerade mjölken utvinna 40 procent av dess

normala värde, möjliggör denna bestämmelse för försäkringsgivarna att

för dylikt fall enhetligt reglera all ersättning för mjoll?:förlust med 60

procent av värdet av en mjölkproduktion per ko och dag under avspärrningstiden

lika med produktionen per ko och dag i genomsnitt under de

fem dagar, som närmast föregått nämnda tid, i den mån detta värde ej

överstiger försäkringsvärdet för den tid på året, då försakringsfall inträffat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

Vid sådant förhållande kunde ifrågasättas att i de allmänna grunderna

direkt införa en dylik regel för fastställandet av ifrågavarande ersättningsbelopp.

Jag har emellertid ansett mest ändamålsenligt att beträffande

den under avspärrningstiden producerade mjölkmängden bibehålla

bestämmelsen, att det normala värdet av densamma skall minskas med

det värde, som kunnat eller skäligen bort kunna ur den utvinnas. Särskilt

vid en mera omfattande mul- och klövsjukeepizooti torde det nämligen

icke vara uteslutet, att försäkringsgivarna genom vidtagandet av

särskilda åtgärder, exempelvis genom att tillhandahålla försäkringstagarna

utrustning för smör- och ostberedning, skulle kunna åstadkomma,

att värdet av den producerade mjölken kunde tillvartagas till större del

än 40 procent. Den nuvarande regeln möjliggör även ett mera individuellt

avvägande av ersättningsbeloppet.

Sista stycket i mom 3 har, på sätt tidigare angivits, omformulerats i

syfte dels att undanröja den olägenhet, som nu föreligger, att ersättningsbeloppet

kan bliva mindre vid högre än vid lägre mjölkproduktion, dels

ock att möjliggöra ett sådant fastställande av försäkringsvärdet å mjölkproduktionen,

att detta värde under olika delar av året mera ansluter sig

till det verkliga produktionsvärdet.

5 a. Efter nuvarande mom. 5 har införts ett nytt moment, vari

stadgas, att vid ersättning för betesförlust dylik förlust skall uppskattas

till sitt fulla värde. Samma regel beträffande ersättning för betesförlust

är föreslagen i de föreliggande förslagen till ny epizootilagstiftning.

3 §.

De i 3 § andra stycket meddelade reglerna för beräknandet av reservfondavsättningens

storlek hava ersatts med helt nya bestämmelser. Jag

hänvisar härutinnan till vad jag tidigare anfört i denna fråga.

I enlighet med förslag av Försäkringsbolaget för smittsamma husdjurssjukdomar

har vidare i samma stycke inskjutits bestämmelse därom,

att Stockholms stad och Stockholms län med avseende på här ifrågavarande

försäkringsverksamhet tillsammans skola räknas såsom en enhet.

8 §.

I sista delen av mom. 2 hava orden »genom rekommenderat brev» uteslutits.

Övergångsbestämmelser.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft först i och med nästkommande

försäkringsår. På grund av att nu gällande försäkringsavtal

i stor utsträckning omfatta jämväl kommande år, torde man emellertid

ej kunna meddela någon generell föreskrift, att de gamla villkoren skola

upphöra att gälla med utgången av innevarande försäkringsår. I sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

13

skilda övergångsbestämmelser har därför föreslagits, att de nya grunderna

skola äga tillämpning å försäkringar, rörande vilka avtal träffas

efter utgången av nu löpande försäkringsår, men att det beträffande

äldre försäkringar må ankomma på vederbörande bolag att med försäkringstagare

träffa överenskommelse, huruvida han för återstoden av avtalsperioden

önskar övergå till de nya grunderna eller kvarstå på de

gamla.

Då det på grund av nyss berörda förhållande även efter utgången av

nu löpande försäkringsår alltså kan förekomma, att försäkringen omfattar

jämväl hästar, har vidare föreslagits, att man vid beräkningen av

storleken av de reservfondavsättningar, som hädanefter skola äga rum,

skall bortse från det på hästar belöpande försäkringsvärdet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att sjukdomen rots skulle uteslutas

från försäkringen, vilken såsom en följd härav ej skulle omfatta hästar,

inhämtas av statsrådsprotokollet, att i vårt land något större utbrott av

sjukdomen icke ägt rum sedan år 1882 och att därefter enstaka mer eller

mindre tvivelaktiga fall rapporterats till år 1896. I sitt den 15 december

1925 avgivna betänkande anförde huisdjursförsäkringssakkunniga, att

nu ifrågavarande sjukdom visserligen ej på länge förekommit i vårt

land, men att med den livliga samfärdsel, som rådde olika länder emellan,

fara dock alltjämt torde föreligga, att denna sjukdom åter kunde

på ett eller annat sätt hit införas. Då faran för att rots åter skulle

vinna insteg i vårt land, av erfarenheten att döma, torde vara ringa, synes

det utskottet vara en fråga av mindre betydelse, huruvida den genom

statens medverkan ordnade husdjursförsäkringen innefattar denna sjukdom.

Under sådana omständigheter kan det ifrågasättas, örn tillräcklig

anledning förefinnes att i detta avseende göra en ändring i gällande författning.

På grund av den obenägenhet, lantbrukarna visat gentemot att

inbegripa hästar i denna försäkringsform, vill utskottet dock icke motsätta

sig bifall till Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag.

Av större betydelse är Kungl. Maj:ts förslag, att ersättning skall

kunna utgå jämväl för förlust i det fall, att djurbesättnings mjölkproduktion

nedgår på grund av att besättningen angripits av mul- och klövsjuka.

Frågan örn ersättning av sådan förlust var föremål för prövning

vid införandet av husdjursförsäkring med statsbidrag, varvid

dock husdjursförsäkringssakkunniga framhöllo, att dylik förlust ej

hade något sammanhang med statens åtgärder till hindrande av

smittas spridning utan helt vore att hänföra till den yrkesrisk, som

varje djurägare löpte därigenom att hans djur kunde drabbas av

sjukdomar, som nedsatte deras produktionsmöjligheter. Vidare ansågs

det knappast låta sig göra att tillfredsställande konstatera storleken av

den förlust av här avsedd art, som försäkringstagaren verkligen lidit.

Emellertid har riksdagen lämnat utan erinran ett av vederbörande depar
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

tementschef i nionde huvudtiteln punkt 54 av statsverkspropositionen

till nu pågående riksdag gjort uttalande rörande befogenhet för Kungl.

Majit att lämna djurägare ersättning för förlust i anledning av utav muloch

klövsjuka förorsakad nedgång i mjölkproduktionen, i den mån sådan

förlust ej täckes genom den statsunderstödda försäkringen. Under sådana

omständigheter synes skäl föreligga för att låta den genom statens

medverkan ordnade försäkringen omfatta ersättning för förluster av här

ifrågavarande slag. Förutsättningen härför är givetvis, att det är möjligt

konstatera storleken av dylik förlust, men, såvitt utskottet kan finna,

synes Kungl. Maj: ts förslag i sådant avseende innebära en godtagbar

lösning.

Beträffande Kungl. Majits förslag, att försäkringen skall avse att

täcka förlust, sorn uppkommer därigenom, att för bekämpande av smittsam

husdjurssjukdom förbud utfärdas mot användande av betesmark,

får utskottet framhålla, att då här avses förluster förorsakade av statsingripande

eller med andra ord sådana förluster, mot vilka man genom

den med statens medverkan införda husdjursförsäkringen velat skydda

jordbrukarna, goda skäl tala för att betesförbud inbegripes i sådan försäkring.

Erfarenheterna av år 1926 från Skaraborgs län giva ock vid

handen att behov härav föreligger.

Kungl. Majlis förslag beträffande reservfondavsättning innebär, att

storleken av sådan avsättning vid utgången av visst räkenskapsår ej såsom

hittills skulle beräknas med ledning av vissa nettopremievärden

för de senaste 15 åren eller i särskilda fall efter skälighetsprövning fastställas

av försäkringsinspektionen utan direkt i författningen fastställas

för varje län. Genom de av Kungl. Majit i enlighet härmed föreslagna

beloppen skulle vidare reservfondavsättningen bliva mindre än hittills.

Det synes utskottet att departementschefen anfört goda skäl för en sådan

åtgärd. På grund härav och då det föreslagna sättet för bestämmandet

av den årliga avsättningen innebär en avsevärd förenkling, tillstyrker

utskottet jämväl i denna del Kungl. Majits förevarande framställning.

Av Kungl. Majit föreslagna övergångsbestämmelser föranleda ingen

utskottets erinran. Utskottet förutsätter emellertid, att nu förordade

ändrade föreskrifter örn avsättning till reservfond må tillämpas vid uppgörande

av bokslut, som närmast sammanfaller med utgången av kalenderåret

1932.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande

proposition.

Stockholm den 26 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar i

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 63.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

15

Förslag

Bilaga.

till ändrad lydelse av 2, 3 och 8 §§ i kungörelsen den 26 juli 1926 (nr

389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot

förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

2 %.

1. Försäkring, varom här är fråga, skall avse att täcka förlust av djur

till följd av följande sjukdomar, nämligen smittsam mul- och klövsjuka,

boskapspest, elakartad lungsjuka, mjältbrand samt svinpest ävensom

följdsjukdom av mul- och klövsjuka, och omfatta försäkringstagarens till

en och samma djurbesättning hörande nötkreatur och svin från och med

en ålder av två månader.

Försäkringen skall jämväl avse att täcka förlust, som tillskyndats försäkringstagaren

därigenom, att för bekämpande av smittsam husdjurssjukdom

utförsel eller leverans av mjölk blivit av myndighet förbjuden

eller på annat sätt förhindrad, ävensom därigenom, att mul- och klövsjuka

förorsakat nedgång i den försäkrade djurbesättningens mjölkproduktion,

och omfatta samma besättnings totala årliga mjölkproduktion.

Försäkringen skall---angivna sjukdomar.

Försäkringen skall slutligen avse att täcka förlust, som tillskyndats

försäkringstagaren därigenom, att betesmark för bekämpande av de i

första stycket här ovan angivna sjukdomar blivit av myndighet avlyst

utom för det fall, att avlysningen föranletts av nedgrävning av kadaver.

2. Ersättning skall---nytta användas.

3. Ersättning skall---paragraf sägs.

Ersättning för--producerade mjölken.

Ersättning utgår dels med skillnaden mellan värdet, beräknat efter i

orten gängse pris, av den producerade mjölken och det värde, som kunnat

eller skäligen bort kunna ur den utvinnas, dels ock med ett belopp, motsvarande

60 procent av värdet av den myckenhet mjölk, varmed produktionen

nedgått på grund av mul- och klövsjuka, beräknat efter i orten gängse pris.

Skulle svårighet---anses skälig.

Vid fastställandet av ersättningsbeloppet må ej hänsyn tagas till mjölkproduktion

i den mån dennas värde överstiger försäkringsvärdet för tid,

för vilken ersättning skall utgå.

4. Lämnas i---utgående ersättningen.

5. Ersättning skall---av kostnadsbeloppet.

5 a. Ersättning skall utgå för sådan betesförlust, som i 1 mom. fjärde

stycket här ovan sägs.

Vid fastställandet av dylik ersättning skall förlusten uppskattas till sitt

fulla värde.

6. Kungl. Majit äger---Kungl. Majit bestämmes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 65.

3 §.

Bolag, som---avsedd reservfond.

Sådan avsättning skall för varje räkenskapsår beräknas särskilt för

varje län, varvid Stockholms stad och Stockholms län tillsammans skola

utgöra en enhet, å summan av försäkringsbeloppen av de vid årets utgång

för länet gällande försäkringar av ifrågavarande art, för vilka bolaget

är ansvarigt, och ske med belopp, som minst motsvarar en utdebitering

för 100 kronors försäkringssumma av för Malmöhus län 10 öre, för Kristianstads

län 4 öre och för övriga län 2 öre (säkerhetstillägg), dock högst

skillnaden mellan 30 öre och nettopremien för länet. Uppgår nettopremien

för visst år och län till 30 öre eller högre belopp, skall ingen avsättning

beräknas för sådant län.

Ränta å---till reservfonden.

Reservfonden skall---särskilt för sig.

Sedan reservfonden---icke erfordras.

8 $.

1. Bolag vare---längre tid.

2. Bolag vare---bestämmelser därom,

att försäkring---4 år,

att försäkringsår---med räkenskapsår,

att för försäkring---föreskriven karenstid,

att premien---försäkringsårets början, samt

att, därest premien ej erlägges på av bolaget föreskriven tid och en vecka

förflutit efter det bolaget givit försäkringstagaren meddelande med erinran

örn premiens förfallodag, bolaget ej längre ikläder sig ansvarighet

för försäkringen.

Denna kungörelse skall äga tillämpning å försäkringar, rörande vilka

avtal träffats efter utgången av det försäkringsår, som löper vid tiden

för denna kungörelses utfärdande. Beträffande äldre försäkringar må

det ankomma på vederbörande bolag att med försäkringstagare träffa

överenskommelse, huruvida å hans försäkring skola för återstoden av den

tidsperiod, som försäkringsavtalet omfattar, tillämpas de nya bestämmelserna

eller de regler, vilka gällde vid tidpunkten för försäkringsavtalets

ingående.

Vid beräknandet av i 3 § föreskriven avsättning till reservfond skall från

och med den avsättning, som skall äga rum vid utgången av det vid kungörelsens

utfärdande löpande försäkringsåret, värdet av försäkrade hästar

icke medräknas i summan av försäkringsbeloppen av de vid försäkringsårets

utgång gällande försäkringar, för vilka bolaget är ansvarigt.

»21S55. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamm a1 i texten