Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor, m. m.
1932-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor, m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1932 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor,
m. m.
(lia avd.)
I eu till riksdagen den 26 februari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 200, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen
dels antaga såsom bilagor till statsrådsprotokollet fogade förslag till
l:o) förordning angående ändrad lydelse av § 21 förordningen den 3 juli
1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor, samt
2:o) förordning angående rätt för eentralkassa för jordbrukskredit att
till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor;
dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola till Svenska jordbrukskreditkassan
för ökning av dess grundfond överlämnas svenska statens
fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av 10,000,000 kronor med rätt för kassan
att enligt bestämmelserna i förordningen örn jordbrukets kreditkassor
förfoga över obligationerna.
Ovanberörda till statsrådsprotokollet fogade förslag till förordningar
hava jämväl fogats såsom bilagor till detta utlåtande.
I anslutning till ett utav jordbruksutredningen den 22 januari 1930 av- grunddragen
givet betänkande angående jordbrukets kreditförhållanden framlade av jordbruk*- Kungl. Majit i proposition till 1930 års riksdag (nr 268) vissa förslag an- tionen enligt
gående åtgärder för främjande av jordbrukets kreditkasserörelse. Sedan iwo års riksriksdagen
med smärre ändringar bifallit förslagen (skr. nr 378), utfärdade ags es “ ''
Kungl. Majit i anledning av riksdagens sålunda fattade beslut den 3 juli
1930 dels förordning örn jordbrukets kreditkassor (nr 317), dels ock förordning
angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar
intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor (nr 318).
Genom dessa förordningar, som trädde i kraft den 1 oktober 1930, upphävdes,
med den inskränkning som föranledes av vissa övergångsbestämmel
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 27 höft. t Nr <>S) 1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
ser, kungörelsen den 18 juni 1915 (nr 236) angående godkännande från det
allmännas sida av vissa centralkassor för jordbrukskredit, kungörelsen den
18 juni 1915 (nr 237) angående godkännande från det allmännas sida av
vissa jordbrukskassor och kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 597) angående
rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra
ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.
Den kreditorganisation, som sålunda reglerats, består av jordbrukskassor
såsom lokalorgan, centralkassor för jordbrukskredit, utgörande sammanslutningar
med hänsyn till verksamhetsområdet av minst 10 jordbrukskassor,
samt, såsom ett för hela kasserörelsen gemensamt centralorgan,
Svenska jordbrukskreditkassan.
Svenska jordbrukskreditkassan har till ändamål att driva lånerörelse
genom att lämna kredit åt centralkassorna, övä kontroll och tillsyn över
sådana kassor och till dem anslutna jordbrukskassor samt verka för jordbrukskasserörelsens
befrämjande och utveckling i allmänhet. Därest jordbrukskreditkassans
förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess
egna tillgängliga medel, äger jordbrukskreditkassan infordra erforderliga
tillskott från centralkassorna. För jordbrukskreditkassans förbindelser
svara centralkassorna i förhållande till högsta under räkenskapsåret oguldna
kapitalbeloppen av sina från jordbrukskreditkassan erhållna lån. Kan
en centralkassa icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av
denna ansvarighet åligger centralkassan, äro övriga centralkassor efter
nyssnämnda grund ansvariga för bristen. Såsom grundfond för jordbrukskreditkassan
har staten ställt till förfogande svenska statens fyra
och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till
ett nominellt belopp av 15 miljoner kronor. Obligationerna tillhöra fortfarande
staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga över dem,
så länge jordbrukskreditkassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.
Det för jordbrukskreditkassans lånerörelse erforderliga kapitalet skall anskaffas
genom upplåning. Sammanlagda beloppet av jordbrukskreditkassans
upplåning får emellertid icke uppgå till mer än fem gånger beloppet
av nämnda grundfond. Grundfonden, som är avsedd att tjäna som
säkerhet för kassans upplåning, får av jordbrukskreditkassans styrelse,
efter medgivande av fullmäktige i riksgäldskontoret, tillfälligtvis anlitas
för fullgörande av kassans förbindelser, därvid dock skall iakttagas, att
grundfonden efter plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes,
inom feni år skall återställas till sin förutvarande storlek. Jordbrukskreditkassan
är skyldig gottgöra staten, vad staten till följd av kassans åtgärd
nödgas utgiva i ränta å obligationerna. Hava grundfondsobligationer
tagits i anspråk till belopp av nominellt en miljon kronor, får jordbrukskreditkassan
icke verkställa ytterligare upplåning med mindre
Kungl. Majit, efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, därtill
lämnar tillstånd. Jordbrukskreditkassan skall förvaltas av en på visst
sätt utsedd styrelse. För tiden intill dess kassans första ordinarie ombuds
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
3
stämma hölls i juni 1931 ombesörjdes förvaltningen emellertid av en särskilt
tillsatt interimsstyrelse.
Centralkassorna och jordbrukskassorna äro ekonomiska föreningar med
begränsad personlig ansvarighet. Jordbrukskassorna hava till uteslutande
syfte att bereda kredit åt sina medlemmar, och centralkassornas uteslutande
ändamål är att främja de anslutna jordbrukskassornas gemensamma
syfte. För att jordbrukskassa skall kunna erhålla kredit från
centralkassa liksom för att centralkassa i sin ordning skall kunna få kredit
från Svenska jordbrukskreditkassan fordras, att den kreditsökande
kassan vunnit godkännande av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse
har sitt säte. Godkännande lämnas allenast under förutsättning, att
kassan uppfyller vissa i det följande angivna krav i fråga om ansvarighet
och insatser med mera. Då godkännande meddelas åt centralkassa,
skall länsstyrelsen tillika förordna ett ombud att å det allmännas vägnar
öva tillsyn över centralkassans och till densamma anslutna jordbrukskassors
förvaltning och verksamhet, vilket ombud skall deltaga i den årliga
revisionen av centralkassans förvaltning och är berättigat att även eljest
taga kännedom örn centralkassan och till densamma anslutna jordbrukskassors
protokoll och bokföring samt värdehandlingar och kassabehållning.
Till medlem i jordbrukskassa får icke antagas annan än i Sverige bosatt
svensk undersåte eller här i landet registrerat aktiebolag, som har till ändamål
att idka jordbruk. Medlems insats får icke understiga 5 kronor för
varje andel, som medlem äger i kassan. Antalet andelar, varmed medlem
får vara delaktig i kassan, är på visst sätt begränsat uppåt. Av de såsom
insatser tecknade belopp skola 70 procent sammanföras under benämningen
jordbrukskassans insatskapital. Till den del, insats tillförts insatskapitalet,
skall den återgäldas vid medlems utträde ur kassan.
Den personliga ansvarigheten får i jordbrukskassas stadgar icke bestämmas
lägre än till 50 kronor för varje andel. Medlemmarna i kassan skola
vid behov vara underkastade uttaxering i viss omfattning. Från kassans
årsvinst skall efter vissa närmare angivna grunder avsättning göras till
reservfond. I den mån årsvinsten icke åtgår för sagda ändamål, kan till
medlemmarna återgäldas belopp, som enligt vad nyss nämnts under något
föregående år å dem uttaxerats. I den mån årsvinsten icke skall avsättas
till reservfond eller användas till återgäldande av tidigare uttaxering, kan
jordbrukskassa lämna medlemmarna utdelning å deras insatser, till den
del desamma tillförts insatskapitalet, dock ej efter högre räntefot än medlemmen
skulle fått åtnjuta, därest insatsbeloppet i stället under året innestått
å sparkasseräkning i centralkassan, och i varje fall icke efter högre
räntefot fin 5 procent.
Jordbrukskassas utlåningsrörelse är begränsad till medlemmarna. Det
högsta sammanlagda belopp, intill vilket kredit får av sådan kassa beredas
en och samma medlem, (medlems lånemaximum) skall vara i stadgarna
bestämt och får ej sättas högre än till 200 kronor för varje andel,
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
varmed medlemmen är delaktig i kassan. Utan hinder härav kan dock
medlem i vissa fall erhålla lån mot säkerhet av inteckning, i den mån
inteckningens kapitalvärde ligger inom 6/io av den intecknade fastighetens
jordbruksvärde enligt gällande taxering. — Någon inlåningsrörelse
får kassan icke för egen räkning bedriva.
Jordbrukskassa skall vara tillförbunden att i fråga örn den allmänna
skötseln av sin rörelse och räkenskapsföring ställa sig centralkassans anvisningar
till efterrättelse samt att lämna av centralkassan utsedd revisor
de tillfällen att taga del av sina böcker och värdehandlingar m. m., som
erfordras för att revisorn skall kunna ordentligt fullgöra sitt uppdrag.
Till medlem i centralkassa kan enligt förordningen örn jordbrukets kreditkassor
endast intagas godkänd jordbrukskassa. Genom förordningen
angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga
andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor har emellertid berens
möjlighet till medlemskap i centralkassa även för andra inom centralkassans
verksamhetsområde lokaliserade ekonomiska föreningar, vilkas
medlemmar äro personligen ansvariga för dess förbindelser och vilka
hava till ändamål befordrandet av jordbrukets eller någon till jordbruket
hörande binärings utveckling eller tillgodogörandet av genom jordbruket
med tillhörande binäringar vunna produkter.
Beträffande jordbrukskassas anslutning till centralkassa gäller, att jordbrukskassa,
som ingår i centralkassa, skall för varje fullt tal av 20 i jordbrukskassan
tecknade andelar teckna en insats å 10 kronor i centralkassan.
Insats skall inbetalas kontant och tillföres oavkortad en särskild
fond, benämnd centralkassans säkerhetsfond, till vilken jämväl såsom regel
centralkassans hela årsvinst, sedan avdrag skett för täckande av möjligen
förefintlig brist från föregående år, skall föras. Insats får icke av
jordbrukskassan återbekommas vid utträde ur centralkassan, och utdelning
å insats får icke lämnas.
Jordbrukskassa ansvarar för centralkassans förbindelser med 50 kronor
för varje i jordbrukskassan tecknad andel. Centralkassas kreditgivning
får icke äga rum till andra än medlemmar, och jordbrukskassa får icke
beredas kredit till högre belopp än som motsvarar det sammanlagda lånemaximum,
som gäller för kassans medlemmar, dock med visst undantag
för lån mot säkerhet av inteckning. — I motsats mot jordbrukskassa äger
centralkassa även driva inlåningsrörelse. — Centralkassa är skyldig vidtaga
erforderliga åtgärder för sakkunnig uppsikt över och revision av
anslutna jordbrukskassors verksamhet och förvaltning. Å andra sidan är
centralkassan underkastad tillsyn och revision av jordbrukskreditkassan.
Vad angår förenämnda andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor
skola de vid anslutning till centralkassa ingå med minst en andel å
10 kronor. Av insatserna skola 20 procent överföras till centralkassans
säkerhetsfond. Återstoden skall sammanföras under benämningen andelsföreningars
insatskapital. Förening, som här avses, ansvarar för central
-
5
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 08.
kassans förbindelser med 200 kronor för varje andel, föreningen äger i
kassan. I avgörandet av kassans angelägenheter äger föreningen deltaga
allenast med Vio röst. Kredit till förening får icke beviljas annat än mot
fullgod säkerhet och högst till ett belopp av 1,000 kronor för varje i kassan
tecknad andel. Centralkassas sammanlagda utlåning till sådana föreningar
får icke överstiga V20 av det sammanlagda lånemaximum, som
gäller för medlemmarna i de till kassan anslutna jordbrukskassorna. I
övrigt äro dessa föreningar i fråga örn rättigheter och skyldigheter likställda
med till centralkassorna anslutna jordbrukskassor.
För närvarande finnas sex centralkassor, nämligen Mälarprovinsernas
centralkassa, med verksamhetsområde omfattande Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands och viss del av Uppsala län, Malmöhus läns centralkassa,
omfattande Malmöhus län, Södra Sveriges centralkassa, omfattande
Kristianstads, Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Hallands län, Skaraborgs
läns centralkassa, omfattande Skaraborgs och Älvsborgs län, Gävleborgs
läns centralkassa, omfattande Gävleborgs län och viss del av Uppsala
län, samt Mellersta Norrlands centralkassa, omfattande Jämtlands
och Västernorrlands län.
I skrivelse till Kungl. Majit den 24 januari 1931 har interimsstyrelsen
för Svenska jordbrukskreditkassan föreslagit, bland annat, att viss ändring
måtte vidtagas i bestämmelserna rörande jordbrukskassas insats i
centralkassa.
I skrivelse till Kungl. Majit den 30 januari 1931 har jordbrulcsutredningen
föreslagit vissa ändringar i förordningen angående rätt för centralkassa
för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska
föreningar än jordbrukskassor i syfte att möjlighet att bliva medlem i
centralkassa må beredas jämväl för ekonomiska föreningar utan personlig
ansvarighet.
I anledning av nämnda skrivelser hava under februari oell mars månader
1931 utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, statskontoret, bank- och
fondinspektionen, sparbanksinspektionen, riksgäldsfullmäktige och riksbanksfullmäktige
samt länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs
och Jämtlands län. Sistnämnda länsstyrelse har vid sina utlåtanden
fogat yttranden från Jämtlands läns hushållningssällskap. Jämväl Överståthållarämbetet
har, efter remiss, inkommit med yttranden över förslagen,
i fråga örn jordbruksutredningens skrivelse dock allenast av det innehåll,
att, enär förslaget icke vore av nämnvärd betydelse för ämbetets verksamhetsområde,
ämbetet icke hade något att i anledning av förslaget anföra.
Emellertid har Överståthållarämbetet vid sistnämnda yttrande fogat
ett av ämbetet infordrat utlåtande från Mälarprovinsernas centralkassa.
Vidare hava utlåtanden avgivits över interimsstyrelsens förslag av jordbruksutredningen
samt över jordbruksutredningens förslag av interimsstyrelsen
och av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
Kungl. Maj:ts
förslag.
Utskottet.
Sedermera Ilar Svenska jordbrukskreditkassan i skrivelse den 21 januari
1932 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder till säkerställande
åt jordbrukskreditkassan av en upplåning under budgetåret 1932/1933
till ett belopp av 10 miljoner kronor.
Över sistnämnda skrivelse hava utlåtanden avgivits av riksgäldsfullmäktige
och riksbanksfullmäktige samt jordbruksutredningen.
I. Förslag om viss ändring i bestämmelserna rörande jordbrukskassas
insats i centralkassa.
Enligt föreskrift i § 21 av förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jordbrukets
kreditkassor skall jordbrukskassa, som ingår i centralkassa, för
varje fullt tal av 20 i jordbrukskassan tecknade andelar teckna en insats
å 10 kronor i centralkassan.
Enligt Kungl. Majits förslag i nu ifrågavarande avseende skall jordbrukskassa
för varje i sådan kassa tecknad andel teckna en insats å 50
öre i centralkassan. Kungl. Majits förslag, som enligt departementschefens
mening icke skulle innebära någon ändring i sak av gällande bestämmelser
i ämnet har motiverats med att härigenom vissa praktiska fördelar
skulle vinnas.
Mot detta förslag har utskottet intet att erinra.
II. Förslaget örn beredande av möjlighet för ekonomiska föreningar utan
personlig ansvarighet att vinna inträde i centralkassa.
Vid behandlingen av det förslag till nu gällande förordning angående
rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra
ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, som Kungl. Majit i förenämnda
proposition föreläde riksdagen till antagande, underströk särskilda utskottet
vad jordbruksutredningen anfört rörande betydelsen för andelsrörelsens
utveckling av att föreningarna skaffade sig större kontant underlag
för sin verksamhet genom insatsernas ökning och kontanta inbetalning
samt genom en kraftig fondering. Utskottet anförde, att det vore
på de förhållanden, som i sådant hänseende kännetecknade en förening,
och på verksamhetens skötsel i allmänhet, som det borde bliva beroende,
huruvida föreningen borde vinna anslutning till kasserörelsen och få sitt
kreditbehov tillgodosett genom centralkassornas försorg. Utskottet ansåg,
att det vore av betydligt större vikt att en omsorgsfull prövning av
en förenings ekonomiska förhållanden i nu angivna hänseenden företoges,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
<då fråga vore om inträde i centralkassa, än att föreningens medlemmar
ägde personlig ansvarighet för dess förbindelser. Under betonande av
nu anförda synpunkter tillstyrkte utskottet det av Kungl. Maj:t framlagda
författningsförslaget att tillsvidare gälla såsom ett provisorium.
Förslaget antogs i oförändrat skick av riksdagen.
Förordningen den 3 juli 1930 (nr 318) angående rätt för centralkassa för
jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar
än jordbrukskassor, för vars innehåll förut redogjorts, är avfattad i huvudsaklig
överensstämmelse med av jordbruksutredningen i dess betänkande
framlagt förslag. De ändringar, som därigenom vidtagits i tidigare
gällande hithörande bestämmelser, hava i huvudsak allenast gått ut pä
att för andra ekonomiska föreningars än jordbrukskassor delaktighet i
centralkassa åstadkomma regler, i stort sett motsvarande dem, vilka gälla
för jordbrukskassas anslutning till centralkassa.
Samtidigt bar genom förordningen örn jordbrukets kreditkassor skett
den ändringen i fråga örn andelsföreningars anslutning till kreditkasserörelsen,
att föreningarnas rätt till delaktighet i jordbrukskassa borttagit-s.
Ekonomisk förening utan personlig ansvarighet är salunda numera
belt utestängd från möjligheten till medlemskap av sagda rörelse.
Enligt övergångsstadgande i sistnämnda förordning äger emellertid för-»
elling, som var medlem i jordbrukskassa, när förordningen trädde i kraft,
tillsvidare kvarstå, dock högst under tre år från ikraftträdandet.
Det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget, som grundar sig på en
av jordbruksutredningen gjord framställning i ämnet, avser närmast sådan
ändring i ovanberörda förordning att möjlighet öppnas jämväl för
föreningar utan personlig ansvarighet, vilka enligt samma förordning för
närvarande äro belt utestängda från medlemskap av jordbrukskasserörelsen,
att bliva medlem av centralkassa. I samband därmed föreslås vissa
ändringar med avseende å delaktighetsgrund, ansvarsbelopp m. m.
Departementschefen bar beträffande förevarande spörsmål anfört, bland
annat, följande.
»För min del ansluter jag mig till de synpunkter, som framförts därom,
att vid bedömandet av huruvida en andelsförening bör medgivas
inträde i centralkassa tyngdpunkten måste liiggas på frågan, icke
örn föreningens medlemmar äro personligen ansvariga för föreningens
skulder utan örn föreningens insatskapital och fonder äro av den storlek
och art, att föreningens ekonomi kan anses solid. Givet är, att med tillämpning
av sistberörda princip föreningens anslutning till centralkassan
måste föregås av en omsorgsfull undersökning av föreningens ekonomiska
förhållanden, ävensom att kassan sedermera måste tillse, att föreningen
underkastas regelbunden och sakkunnig revision. Under dessa förutsättningar
skulle anslutningen till ifrågavarande kreditorganisation jämväl
av föreningar utan personlig ansvarighet kunna bliva till fromma icke
Kungl. Maj.-t*
förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
S Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
blott för organisationen i sig själv utan även för jordbrukets liela andelsrörelse
oell jordbruksnäringen över huvud.
Då riksdagen år 1930 antog den nuvarande ordningen för anslutning till
centralkassorna av andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, betonades
uttryckligen dennas karaktär av provisorium. Man avvaktade
jordbruksutredningens bebådade vidare utredning och förslag i ämnet.
Visserligen omfattar den utredning och det material, som nu föreligger,
icke alla på ifrågavarande spörsmål inverkande faktorer. Icke heller
har jordbruksutredningen kunnat fullfölja den tanke, som i dess betänkande
uttalades, att, därest kreditgivningen åt andelsföreningarna i organisatoriskt
hänseende kombinerades med utlåningen åt enskilda jordbrukare,
de båda grenarna av kreditrörelsen borde hållas helt skilda från
varandra beträffande kapitalanskaffning och fondering till mötande av
uppkommande förluster. Emellertid skulle ett sådant särskiljande säkerligen
i praktiken möta synnerligen stora svårigheter. Därest rätten till
inträde i kreditkasseorganisationen och erhållande av lån därstädes i betryggande
utsträckning omgärdas med säkerhetsföreskrifter till förebyggande
av ökad förlustrisk för kasserörelsen och dess intressenter, synas
mig i varje fall de hinder mot en lösning av förevarande problem, vilka i
förutberörda hänseenden ansetts föreligga, icke vara av sådan art, att de
böra medföra, att det största antalet existerande jordbruksföreningar uteslutas
från möjlighet att vinna anslutning till kreditkassorna. Jag biträder
därför förslaget örn sådan ändring i gällande bestämmelser, att jämväl
föreningar utan personlig ansvarighet kunna vinna inträde uti ifrågavarande
organisation.
Lämpligheten av att, på sätt nu är fallet beträffande föreningar med
begränsad personlig ansvarighet, vid anslutning till kasserörelsen av även
föreningar utan personlig ansvarighet låta sistnämnda föreningar direkt
ansluta sig till centralkassa finner jag, på de av jordbruksutredningen
därutinnan anförda skäl, icke behöva dragas i tvivelsmål. Lika med jordbruksutredningen
är jag vidare av den åsikten, att villkoren och formerna
för medlemskap i centralkassa böra vara desamma för samtliga andra
ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, oavsett medlemmarnas personliga
ansvarighet.
Prövningen av ansökan örn inträde i centralkassa synes mig i första
hand böra ankomma på kassans styrelse. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att, enligt jordbruksutredningens, av mig härutinnan biträdda
förslag, villkoren för vinnande av medlemskap i centralkassa för föreningar,
varom nu är fråga, skola regleras genom bestämmelser, enligt vilka
antalet andelar, varmed sådan förening högst kan ingå i kassan, sättes i
förhållande till föreningens behållna tillgångar. Vidare föreslås, att föreningens
kreditmöjligheter ställas i beroende av antalet andelar i kassan.
Genom dessa bestämmelser, till vilka jag senare återkommer, torde ett
ganska betydande skydd vinnas mot anslutning till centralkassorna av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
9
föreningar med svag ekonomi ävensom mot att kasserörelsens intressen
genom olämplig kreditgivning äventyras. Därmed är emellertid icke sagt,
att, så snart enligt berörda bestämmelser medlemskap skulle kunna vinnas,
vederbörande förening jämväl bör medgivas inträde i centralkassan.
Jag förutsätter, att, såsom förut nämnts, en omsorgsfull prövning av föreningens
skötsel och allmänna ekonomiska förhållanden äger rum, därvid
särskild hänsyn synes böra tagas till sådana bestämmelser i föreningens
stadgar, som äro ägnade att främja föreningens kapitalbildning. Föreskrift
i sådant avseende torde böra inflyta i en blivande författning i
ämnet. Än vidare torde, på de av statskontoret anförda skäl, böra fordras,
att beslut, varigenom inträde i centralkassa meddelats här avsedd
förening, godkännes av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan.»
Enligt gällande bestämmelser skall förening, som beviljas inträde i centralkassa,
ingå med minst en andel å 10 kronor. Någon begränsning av
det antal andelar, som kan tecknas, är icke stadgad.
I anslutning till förslaget örn rätt jämväl för förening u. p. a. att vinna
inträde i centralkassa föreslår Kungl. Majit att villkoren för vinnande
av medlemskap i centralkassa för föreningar, varom nu är fråga, skola
regleras genom bestämmelser, enligt vilka antalet andelar, varmed sådan
förening högst kan ingå i kassan, sättes i förhållande till föreningens behållna
tillgångar. Förslaget innebär sålunda att annan till centralkassa
ansluten ekonomisk förening än jordbrukskassa må vara delaktig i kassan
med högst en andel för varje fullt tal av femtio kronor av så stor del
av föreningens tillgångar utöver skulderna, som motsvarar föreningens
insatskapital jämte egna fonder av sådan beskaffenhet, att de icke kunna
anlitas utan därom för varje gång å föreningssammanträde fattat beslut.
Beträffande de närmare bestämmelserna härom hänvisas till § 4 i bilagda
förslag till förordning i ämnet.
I denna fråga har departementschefen anfört, bland annat, följande.
»Jordbruksutredningens förslag i nu förevarande hänseende vill jag i
huvudsak biträda. Förslaget synes mig väl ägnat att motverka den ökade
förlustrisk, som anslutningen till kreditkasserörelsen av jordbrukets andelsföreningar
möjligen kan innebära, och varemot man hittills sökt vinna
skydd genom bestämmelsen örn personlig ansvarighet hos vederbörande
förenings medlemmar såsom oeftergivligt villkor för föreningens medlemskap
i centralkassa. Vad som av jordbruksutredningen åsyftas med
eget kapital av beskaffenhet att enligt förslaget ligga till grund vid bestämmandet
av delaktighet i centralkassa synes, i anslutning till bestämmelsen
i 18 § lagen örn ekonomiska föreningar, lämpligen kunna angivas
såsom den del av föreningens tillgångar utöver skulderna, vilken
motsvarar insatskapitalet och egna fonder av i förslaget angiven art.
Ehuru jag i likhet med flera i ärendet hörda myndigheter hyser vissa.
Delaktigheten.
Kungl. M«,j:ts
förslag.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
betänkligheter beträffande lämpligheten av att vid bestämmandet av det
antal andelar, varmed förening må tillåtas ingå i centralkassa, hänsyn
tages jämväl till i föreningen tecknade men ännu ej inbetalta insatser,
har jag icke velat ställa mig avvisande mot tanken, att sagda insatser
medräknas. Emellertid synes mig böra fordras, att vederbörande insatstecknare
lämnat föreningen förbindelse å det tecknade beloppet. Genom
uppställande av detta krav skulle i fråga örn sagda belopp ernås viss motsvarighet
till vad som gäller beträffande ansvarsbeloppet i föreningar
med begränsad personlig ansvarighet. Ställningen, sedd ur synpunkten
av möjligheterna för beloppets uttagande, är ju t. o. m. så tillvida sämre
beträffande belopp av sistnämnda slag än vad som med den föreslagna
anordningen skulle bliva fallet i fråga örn oguldet insatsbelopp, som den
personliga ansvarigheten först kan göras gällande i föreningens konkurs.
Jordbruksutredningens fordran, att för de allenast tecknade insatsbeloppens
inbetalande skall finnas fastställd plan av beskaffenhet att inbetalningen
verkligen kommer att ske, torde kunna i sak tillgodoses genom
införande av ett stadgande av innebörd, att plan för insatsernas erläggande
skall vara uppgjord, samt att planen godkännes av centralkassans
styrelse. Vid den granskning, som måste föregå detta godkännande, torde
det vara särskilt angeläget att tillse, att den tid, inom vilken insatserna
skola inbetalas, icke blivit alltför rundligt tillmätt. På grund av de
skilda förhållanden, till vilka vid bedömandet av sistberörda fråga hänsyn
måste tagas, torde det dock icke vara lämpligt att författningsvis
uppställa någon under alla omständigheter gällande tidsbegränsning.»
Ansvarighet Enligt gällande bestämmelser skall, såsom förut nämnts, annan förening
och lane- jordbrukskassa ansvara för centralkassans förbindelser med 200 kronor
maximum.
för varje andel, föreningen äger i kassan. Kredit får icke beviljas annat
än mot fullgod säkerhet och högst till ett belopp av 1,000 kronor för varje
andel, dock att centralkassans sammanlagda utlåning till sådana föreningar,
som nyss sagts, icke får överstiga Vjo av det sammanlagda lånemaxiraum,
som gäller för medlemmarna i de till centralkassan anslutna jordbrukskassorna.
Kungl. Majus Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola dessa bestämmelser på det sätt ändforsing.
raS) föreningens ansvarighet för centralkassans förbindelser faststäl
les
till allenast 50 kronor för varje föreningens andel i kassan, att kreditmöjligheten
nedsättes till 200 kronor för andel, samt att centralkassa med
hänsyn till den ökade anslutning, som kunde väntas ske till centralkassorna
av jordbrukets andelsföreningar, medgives rätt till en sammanlagd
utlåning av V» av det sammanslagna lånemaximum, som gäller för medlemmarna
i anslutna jordbrukskassor.
Förslaget örn sänkning av ansvarighetsbeloppet och minskning av kreditmöjligheten
för de särskilda föreningarna har motiverats med den änd
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
11
ring, som föreslagits skola ske beträffande föreningarnas insatsbelopp
från 10 kronor till 5 kronor för andel. Genom de förordade åtgärderna
skulle även uti nu ifrågavarande avseenden förening bliva likställd med
jordbrukare i jordbrukskassa.
Av de insatsbelopp, som erläggas till centralkassa av annan dit ansluten
ekonomisk förening än jordbrukskassa, skola enligt nuvarande stadganden
20 procent överföras till centralkassans säkerhetsfond samt återstoden
sammanföras under benämningen andelsföreningars insatskapital.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att den del av föreningens insats i centralkassa,
som skall tillföras säkerhetsfonden, ökas till 30 procent, varigenom
skulle vinnas överensstämmelse med de grunder, som i förevarande
avseende tillämpas för jordbrukares insatser i kasserörelsen.
Beträffande av Kungl. Maj:t ifrågasatta övergångsbestämmelser hänvisas
till bilagda förslag till förordning angående rätt för centralkassa
för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar
än jordbrukskassor.
Kungl. Maj:ts förslag avseende att öppna möjlighet jämväl för ekonomisk
förening utan personlig ansvarighet att vinna anslutning till centralkassa
för jordbrukskredit innebär ett realiserande av de synpunkter,
varåt särskilda utskottet vid 1930 års riksdag gav uttryck, då utskottet
i sitt ovanberörda, av riksdagen godkända utlåtande såsom ett provisorium
tillstyrkte nu gällande bestämmelser angående rätt för sådan centralkassa
att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än
jordbrukskassor. Jordbruksutskottet delar den meningen, att den föreslagna
vidgade möjligheten till anslutning till centralkassorna torde vara
ägnad att främja jordbrukskasserörelsen. Betydelsen av gynnsam utveckling
på detta område framstår så mycket klarare i betraktande av
de stora kreditsvårigheter, med vilka jordbruket särskilt på grund av det
nuvarande ekonomiska läget har att kämpa. En förutsättning är emellertid,
att anslutningen endast får ske under vissa ur det allmännas synpunkt
godtagbara villkor. I detta avseende innebär det föreliggande för
slaget, att antalet andelar, varmed förening av här ifrågavarande slag
skall högst kunna ingå i centralkassa, sättas i visst här ovan angivet förhållande
till föreningens behållna tillgångar, dels att föreningens kreditmöjligheter
ställas i visst beroende av antalet andelar i kassan. Departementschefen
har framhållit, att med dessa bestämmelser ett betydande
skydd skulle vinnas mot en anslutning av föreningar med svag ekonomi,
ävensom mot att kassarörelsens intressen genom olämplig kreditgivning
äventyrades. Utskottet tillstyrker den föreslagna bestämmelsen örn möjlighet
jämväl för ekonomiska föreningar u. p. a. till anslutning till cen
-
Fonder ing.
Kungl. Majit t
förslag.
Övergångs
bestämmelser.
Utskottet.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
tralkassorna oell bär heller icke något att erinra mot de i samband därmed
ifrågasatta bestämmelserna angående delaktigheten, ansvarighet och
lånemaximum, fondering m. m. Utskottet vill emellertid härvid med’
skärpa understryka den synnerliga vikten därav, att inträde icke beviljas
med mindre en ingående undersökning av vederbörande förenings ekonomiska
förhållanden givit vid handen, att föreningen är grundad på solida
ekonomiska principer och kan anses äga tillräckliga förutsättningar att
bedriva sin verksamhet på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt.
III. Förslaget om säkerställande åt Svenska jordbrukskreditkassan av
viss upplåning under budgetåret 1932/1933.
Vid inrättandet av Svenska jordbrukskreditkassan förutsattes, att det
för dess lånerörelse erforderliga kapitalet skulle till viss del kunna upplånas
i postsparbanken samt från pensionslörsäkringsfonden och riksförsäkringsanstaltens
olycksfallsförsäkringsfond. Bestämmelser till möjliggörande
härav infördes genom särskilda kungörelser den 17 oktober 1930
(nr 372—374) i de av Kungl. Majit fastställda reglementena för förvaltningen
av de i postsparbanken innestående medel (1922: 522), pensionsförsäkringsfonden
(1916: 232) och riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond
(1917:473). Motsvarande lånemöjligheter förelågo enligt förut
gällande bestämmelser för centralkassa för jordbrukskredit, som vunnit
godkännande från det allmännas sida.
Frågan örn kapitalanskaffningen till jordbrukskasseorganisationens kreditrörelse
ägnades vid 1930 års omorganisation av jordbrukskasseväsendet
en ingående uppmärksamhet. Det av jordbruksutredningen framlagda förslaget
örn inrättande av Svenska jordbrukskreditkassan tillmättes därvid
särskild betydelse. I propositionen till 1930 års riksdag åberopade sålunda
föredragande departementschefen såsom skäl för jordbrukskreditkassans
inrättande i första rummet, att anordnandet av ett för hela jordbrukskasserörelsen
gemensamt centralorgan krävdes för att kapital i erforderlig
utsträckning skulle kunna tillföras jordbrukskasseorganisationen.
För att säkerställa jordbrukskreditkassans upplåning av kapital till
erforderligt belopp ansågs det likväl nödvändigt, att medverkan lämnades
från det allmännas sida. Jordbruksutredningen föreslog härutinnan, att
till jordbrukskreditkassan skulle såsom grundfond överlämnas statsobligationer
till ett belopp av 30 miljoner kronor. Departementschefen förordade
emellertid, att statsgarantien i den av jordbruksutredningen föreslagna
formen i stället skulle bestämmas till 15 miljoner kronor. I enlighet härmed
avfattades propositionen till riksdagen. Särskilda utskottet uttalade i sitt
över propositionen avgivna utlåtande, att det syntes utskottet vara en
naturlig konsekvens av den ståndpunkt, som statsmakterna tidigare intagit
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
13
i fråga om jordbrukskasserörelsen, att staten genom en effektiv medverkan
sökte säkerställa kapitaltillförseln till jordbrukskasseorganisationen, samt
framhöll tillika, att tillkomsten av det föreslagna centralorganet med en
till detsamma knuten statsgaranti syntes utskottet skola kunna väsentligen
underlätta kapitaltillförseln till kreditorganisationen. Genom riksdagens
beslut ställdes statsobligationer till det i propositionen föreslagna beloppet
till jordbrukskreditkassans förfogande såsom grundfond för kassan.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser, att grundfonden för jordbrukskreditkassan
skulle ökas från 15 till 25 miljoner kronor, för vilket
ändamål statsobligationer skulle ställas till förfogande. Såsom skäl härför
anför departementschefen, bland annat, följande.
»Med hänsyn till beskaffenheten av den kreditvärdighet, som jordbrukskasseorganisationen
skulle erhålla efter den 1930 beslutade omorganisationens
genomförande, ansåg man sig kunna räkna med att jordbrukskreditkassan
skulle kunna erhålla kredit, motsvarande fem gånger
beloppet av grundfonden för kassan, eller alltså med 75 miljoner kronor.
För jordbrukskreditkassans upplåning hava emellertid åtskilliga svårigheter
mött, och jordbrukskreditkassan har enligt vad dess förevarande
skrivelse utvisar i själva verket hittills icke kunnat erhålla lån utöver
grundfondens belopp.
De huvudsakliga långivarna åt jordbrukskreditkassan hava varit postsparbanken
och pensionsförsäkringsfonden, vilka även tidigare bidragit
till ordnandet av kapitaltillförseln till jordbrukskasseorganisationen. Jordbrukskreditkassans
nuvarande upplåning uppgår, enligt vad kassan uppgivit,
i postsparbanken till omkring 5.5 miljoner kronor och hos pensionsförsäkringsfonden
till omkring 6.5 miljoner kronor. Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden
hava dessutom ställt i utsikt en ytterligare kredit
för jordbrukskreditkassan å 1 miljon kronor. För utlämnande av lån utöver
nu angivna belopp hava generalpoststyrelsen och nämnda fullmäktige
emellertid uppställt krav på vissa säkerheter. Kredit av större betydelse
hos andra långivare torde för närvarande icke stå jordbrukskreditkassan
till buds. Jordbrukskreditkassan synes sålunda ej heller från
riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond kunna påräkna lån
till nämnvärda belopp.
Det av jordbrukskreditkassan för första halvåret 1932 beräknade upplåningsbehovet,
omkring 5 miljoner kronor, förklarar kassan sig kunna täcka
med de nu föreliggande kreditmöjligheterna. För säkerställande av det
beräknade upplåningsbehovet för senare halvåret 1932 och förra halvåret
1933, som kassan angivit til! 10 miljoner kronor, har kassan däremot funnit
sig nödsakad att påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas sida.
Nödvändigheten av att det för jordbrukskreditkassans lånerörelse oundgängligen
erforderliga kapitalet står till kassans förfogande torde ligga
i öppen dag. Det framgår av jordbrukskreditkassans skrivelse, att jord
-
Kungl. Maj.ts
förslag.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
brukskasserörelsen efter omorganisationen — säkerligen ej minst tack
vare den upplysnings- och organisationsverksamhet, som av jordbrukskreditkassan
medelst statsunderstöd bedrivits — vunnit ökad anslutning
samt att man synes kunna förvänta, att jordbrukskasserörelsen under
den närmaste framtiden skall komma att ytterligare utvecklas. Statsmakterna,
som med all rätt funnit jordbrukskasserörelsen vara av stort
värde för lösningen av jordbrukets kreditfråga, torde under sådana förhållanden
ej böra undandraga sig att nu vidtaga erforderliga åtgärder
för säkerställande av jordbrukskreditkassans upplåning.»
Uttkottet. Utredningen i ärendet giver vid handen, att Svenska jordbrukskreditkassan,
i vars uppgift ingår att lämna kredit åt centralkassorna, icke
kunnat erhålla lån utöver den grundfond å 15 miljoner kronor, som staten
ställt till förfogande i form av svenska statens fyra och en halv procent
obligationer. Med hänsyn härtill och i betraktande av att jordbrukskasserörelsen,
vars betydelse för ordnande av jordbrukets kreditfråga är
allmänt erkänd, torde kunna förväntas komma under närmaste framtiden
ytterligare utvecklas, anser utskottet i likhet med departementschefen
statsmakterna icke böra undandraga sig erforderliga åtgärder för säkerställande
av jordbrukskreditkassans upplåning. Utskottet vill därför tillstyrka
en utökning på föreslaget sätt av jordbrukskreditkassans grundfond
med 10 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels antaga såsom bilagor till detta utlåtande fogade
förslag till
l:o) förordning angående ändrad lydelse av § 21
förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jordbrukets
kreditkassor, samt
2:o) förordning angående rätt för centralkassa för
jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska
föreningar än jordbrukskassor;
dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola
till Svenska jordbrukskreditkassan för ökning av dess
grundfond överlämnas svenska statens fyra och en
halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av 10,000,000 kronor
med rätt för kassan att enligt bestämmelserna i
förordningen örn jordbrukets kreditkassor förfoga
över obligationerna.
Stockholm den 29 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
15
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Tjällgrenr
Granath, Fritiof Gustafson, Dalberg och August YVr. Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Carlström,
Bengtsson i Kullen, Björk i Tryde, Olsson i Rödningsberg, Lindgren och friherre Lilliecreutz_
Bilaga,
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av § 21 förordningen den 3 juli 1930
(nr 317) om jordbrukets kreditkassor.
Härigenom förordnas, att § 21 förordningen den 3 juli 1930 örn jordbrukets
kreditkassor skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 21.
För varje i jordbrukskassa tecknad andel skall sådan kassa teckna en
insats å 50 öre i centralkassan. Insats skall kontant inbetalas. Den tillföres
oavkortad centralkassans säkerhetsfond och må icke av jordbrukskassan
återbekommas vid utträde ur centralkassan. Utdelning å insats må.
icke lämnas.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
Bilaga.
Förslag
till
förordning angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till
medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Utan hinder av bestämmelserna i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317)
örn jordbrukets kreditkassor må på de villkor, som nedan i §§ 2—7 sägs,
godkännande från det allmännas sida kunna lämnas centralkassa för jordbrukskredit,
enligt vars stadgar även andra ekonomiska föreningar än
jordbrukskassor kunna intagas såsom medlemmar. På samma villkor
må godkännande ock kunna lämnas å sådan ändring i stadgarna för redan
godkänd centralkassa, att till medlemmar må kunna intagas även andra
-ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.
§ 2.
I stadgarna för centralkassa, som i § 1 avses, skola finnas intagna bestämmelser
av det innehåll, som i §§ 3—7 här nedan stadgas.
§ 3.
Till medlem i centralkassa må ej intagas annan ekonomisk förening
än sådan, som har till ändamål befordrandet av jordbrukets eller någon
till jordbruket hörande binärings utveckling eller tillgodogörandet av
genom jordbruket med tillhörande binäringar vunna produkter och vars
styrelse har sitt säte inom centralkassans verksamhetsområde.
§ 4.
Annan till centralkassa ansluten ekonomisk förening än jordbrukskassa
må vara delaktig i kassan med högst en andel för varje fullt tal
av femtio kronor av så stor del av föreningens tillgångar utöver skulderna,
som motsvarar föreningens insatskapital jämte egna fonder av
sådan beskaffenhet, att de icke kunna anlitas utan därom för varje gång
å föreningssammanträde fattat beslut.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
17
Vid beräkningen av det belopp, för vilket förening, som ovan avses,
må tillåtas ingå i centralkassa, skall iakttagas,
att såsom insatskapital må räknas jämväl tecknad men ej gulden insats
i föreningen, därest insatstecknaren lämnat skriftlig förbindelse å
beloppet samt för insatsens inbetalande fastställts plan, som av centralkassans
styrelse godkännes;
att delaktighet i centralkassan icke får medgivas för insatser i föreningen,
vilka svara mot andelar, som förvärvats i föreningen av annan
ekonomisk förening, örn och i den mån sagda andelar legat till grund
för andelsteckning i centralkassa; samt
att såsom tillgång av beskaffenhet att utgöra underlag för delaktighet
i centralkassan icke må räknas andelar, vilka föreningen förvärvat i annan
ekonomisk förening, örn och i den mån de mot dessa andelar svarande
insatser legat till grund för andelsteckning i centralkassa.
Inträde i centralkassa må icke beviljas förening, som nu avses, med
mindre kassans styrelse finner föreningen väl ägnad att kunna bedriva
sin verksamhet på ett ur ekonomisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt.
Beslut, varigenom inträde i centralkassa meddelats föreningen, må icke
vinna tillämpning, med mindre det godkännes av styrelsen för Svenska
jordbrukskreditkassan.
§ 5.
Insats av förening, som i § 4 avses, skall utgöra fem kronor för varje
föreningens andel i centralkassan. Av insatsbeloppen skola trettio procent
överföras till centralkassans säkerhetsfond. I övrigt skola insatserna
sammanföras under benämningen andelsföreningars insatskapital.
Sådan förening, som nu avses, skall vara ansvarig för centralkassans
förbindelser med femtio kronor för varje andel, föreningen äger i kassan.
Såsom medlem av centralkassa skall föreningen äga deltaga i avgörandet
av kassans angelägenheter med allenast en tiondels röst.
§ G.
För kredit till förening, som i § 4 avses, skall finnas säkerhet, som av
centralkassans styrelse prövas fullt betryggande. Kredit må beredas en
och samma förening till så stort sammanlagt belopp, som av centralkassans
styrelse med hänsyn till säkerhetens beskaffenhet och andra ifrågakommande
omständigheter prövas lämpligt, dock högst till ett belopp
av tvåhundra kronor för värjo av föreningen i kassan tecknad andel.
Centralkassas sammanlagda utlåning till sådana föreningar, som nyss
sagts, må icke överstiga en tiondel av det sammanlagda lånemaximum,
som gäller för medlemmarna i do till centralkassan anslutna jordbrukskassorna,
Kungl. Majit dock obetagct att för särskilt fall medgiva undantag
från denna begränsning.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sunil. 27 haft. (Nr 68.) a
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.
§ 7.
I allt, varom ej i enlighet med ovan meddelade bestämmelser särskilt
stadgats, skall ekonomisk förening, som i § 4 avses, vara såväl i fråga
örn rättigheter som beträffande skyldigheter likställd med till centralkassan
ansluten jordbrukskassa.
Centralkassa skall vara berättigad att från sådan förening eller från
dess medlemmar mottaga medel till förräntning å checkräkning.
§ 8.
Genom vad härovan stadgats göres ej ändring uti vad i § 20 av ovannämnda
förordning den 3 juli 1930 föreskrives i fråga om det minsta antal
jordbrukskassor, som skola hava anslutit sig till centralkassa, för att
denna må vinna godkännande från det allmännas sida, eller uti stadgandet
i § 36 av samma förordning därom, att åt centralkassa lämnat godkännande
kan återkallas, örn antalet anslutna jordbrukskassor nedgår under
tio och bristen ej inom viss tid fylles.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932, då förordningen
den 3 juli 1930 (nr 318) angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit
att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor
skall upphöra att gälla, dock att sistnämnda förordning skall äga
fortsatt tillämpning till den 1 januari 1935 beträffande centralkassa, som
före den 1 oktober 1932 vunnit godkännande från det allmännas sida. Sådan
kassa vare, vid äventyr att godkännandet återkallas, pliktig att före den
1 januari 1935 hos vederbörande länsstyrelse visa, att kassans stadgar
överensstämma med vad i denna förordning föreskrives.
Har centralkassa före den 1 januari 1935 i enlighet med de för kassan
gällande stadgar utlämnat lån på viss tid, vare kassan i intet fall pliktig
att på grund av denna förordning och därav föranledda stadgeändringar
indraga lånet före förfallodagen. Har i nyssnämnda ordning lån utlämnats
med förbehåll örn viss uppsägningstid, vare kassan i intet fall pliktig
att på grund av denna förordning och därav föranledda stadgeändringar
uppsäga lånet till betalning före utgången av år 1937.
321895. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor m. m. a1 i texten