Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor, m. m.

1932-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1932 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor,

m. m.

(lia avd.)

I eu till riksdagen den 26 februari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 200, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen

dels antaga såsom bilagor till statsrådsprotokollet fogade förslag till

l:o) förordning angående ändrad lydelse av § 21 förordningen den 3 juli

1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor, samt

2:o) förordning angående rätt för eentralkassa för jordbrukskredit att

till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor;

dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola till Svenska jordbrukskreditkassan

för ökning av dess grundfond överlämnas svenska statens

fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av 10,000,000 kronor med rätt för kassan

att enligt bestämmelserna i förordningen örn jordbrukets kreditkassor

förfoga över obligationerna.

Ovanberörda till statsrådsprotokollet fogade förslag till förordningar

hava jämväl fogats såsom bilagor till detta utlåtande.

I anslutning till ett utav jordbruksutredningen den 22 januari 1930 av- grunddragen

givet betänkande angående jordbrukets kreditförhållanden framlade av jordbruk*- Kungl. Majit i proposition till 1930 års riksdag (nr 268) vissa förslag an- tionen enligt

gående åtgärder för främjande av jordbrukets kreditkasserörelse. Sedan iwo års riksriksdagen

med smärre ändringar bifallit förslagen (skr. nr 378), utfärdade ags es “ ''

Kungl. Majit i anledning av riksdagens sålunda fattade beslut den 3 juli

1930 dels förordning örn jordbrukets kreditkassor (nr 317), dels ock förordning

angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar

intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor (nr 318).

Genom dessa förordningar, som trädde i kraft den 1 oktober 1930, upphävdes,

med den inskränkning som föranledes av vissa övergångsbestämmel
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 27 höft. t Nr <>S) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

ser, kungörelsen den 18 juni 1915 (nr 236) angående godkännande från det

allmännas sida av vissa centralkassor för jordbrukskredit, kungörelsen den

18 juni 1915 (nr 237) angående godkännande från det allmännas sida av

vissa jordbrukskassor och kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 597) angående

rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra

ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.

Den kreditorganisation, som sålunda reglerats, består av jordbrukskassor

såsom lokalorgan, centralkassor för jordbrukskredit, utgörande sammanslutningar

med hänsyn till verksamhetsområdet av minst 10 jordbrukskassor,

samt, såsom ett för hela kasserörelsen gemensamt centralorgan,

Svenska jordbrukskreditkassan.

Svenska jordbrukskreditkassan har till ändamål att driva lånerörelse

genom att lämna kredit åt centralkassorna, övä kontroll och tillsyn över

sådana kassor och till dem anslutna jordbrukskassor samt verka för jordbrukskasserörelsens

befrämjande och utveckling i allmänhet. Därest jordbrukskreditkassans

förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess

egna tillgängliga medel, äger jordbrukskreditkassan infordra erforderliga

tillskott från centralkassorna. För jordbrukskreditkassans förbindelser

svara centralkassorna i förhållande till högsta under räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från jordbrukskreditkassan erhållna lån. Kan

en centralkassa icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av

denna ansvarighet åligger centralkassan, äro övriga centralkassor efter

nyssnämnda grund ansvariga för bristen. Såsom grundfond för jordbrukskreditkassan

har staten ställt till förfogande svenska statens fyra

och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till

ett nominellt belopp av 15 miljoner kronor. Obligationerna tillhöra fortfarande

staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga över dem,

så länge jordbrukskreditkassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

Det för jordbrukskreditkassans lånerörelse erforderliga kapitalet skall anskaffas

genom upplåning. Sammanlagda beloppet av jordbrukskreditkassans

upplåning får emellertid icke uppgå till mer än fem gånger beloppet

av nämnda grundfond. Grundfonden, som är avsedd att tjäna som

säkerhet för kassans upplåning, får av jordbrukskreditkassans styrelse,

efter medgivande av fullmäktige i riksgäldskontoret, tillfälligtvis anlitas

för fullgörande av kassans förbindelser, därvid dock skall iakttagas, att

grundfonden efter plan, som av fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes,

inom feni år skall återställas till sin förutvarande storlek. Jordbrukskreditkassan

är skyldig gottgöra staten, vad staten till följd av kassans åtgärd

nödgas utgiva i ränta å obligationerna. Hava grundfondsobligationer

tagits i anspråk till belopp av nominellt en miljon kronor, får jordbrukskreditkassan

icke verkställa ytterligare upplåning med mindre

Kungl. Majit, efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, därtill

lämnar tillstånd. Jordbrukskreditkassan skall förvaltas av en på visst

sätt utsedd styrelse. För tiden intill dess kassans första ordinarie ombuds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

3

stämma hölls i juni 1931 ombesörjdes förvaltningen emellertid av en särskilt

tillsatt interimsstyrelse.

Centralkassorna och jordbrukskassorna äro ekonomiska föreningar med

begränsad personlig ansvarighet. Jordbrukskassorna hava till uteslutande

syfte att bereda kredit åt sina medlemmar, och centralkassornas uteslutande

ändamål är att främja de anslutna jordbrukskassornas gemensamma

syfte. För att jordbrukskassa skall kunna erhålla kredit från

centralkassa liksom för att centralkassa i sin ordning skall kunna få kredit

från Svenska jordbrukskreditkassan fordras, att den kreditsökande

kassan vunnit godkännande av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse

har sitt säte. Godkännande lämnas allenast under förutsättning, att

kassan uppfyller vissa i det följande angivna krav i fråga om ansvarighet

och insatser med mera. Då godkännande meddelas åt centralkassa,

skall länsstyrelsen tillika förordna ett ombud att å det allmännas vägnar

öva tillsyn över centralkassans och till densamma anslutna jordbrukskassors

förvaltning och verksamhet, vilket ombud skall deltaga i den årliga

revisionen av centralkassans förvaltning och är berättigat att även eljest

taga kännedom örn centralkassan och till densamma anslutna jordbrukskassors

protokoll och bokföring samt värdehandlingar och kassabehållning.

Till medlem i jordbrukskassa får icke antagas annan än i Sverige bosatt

svensk undersåte eller här i landet registrerat aktiebolag, som har till ändamål

att idka jordbruk. Medlems insats får icke understiga 5 kronor för

varje andel, som medlem äger i kassan. Antalet andelar, varmed medlem

får vara delaktig i kassan, är på visst sätt begränsat uppåt. Av de såsom

insatser tecknade belopp skola 70 procent sammanföras under benämningen

jordbrukskassans insatskapital. Till den del, insats tillförts insatskapitalet,

skall den återgäldas vid medlems utträde ur kassan.

Den personliga ansvarigheten får i jordbrukskassas stadgar icke bestämmas

lägre än till 50 kronor för varje andel. Medlemmarna i kassan skola

vid behov vara underkastade uttaxering i viss omfattning. Från kassans

årsvinst skall efter vissa närmare angivna grunder avsättning göras till

reservfond. I den mån årsvinsten icke åtgår för sagda ändamål, kan till

medlemmarna återgäldas belopp, som enligt vad nyss nämnts under något

föregående år å dem uttaxerats. I den mån årsvinsten icke skall avsättas

till reservfond eller användas till återgäldande av tidigare uttaxering, kan

jordbrukskassa lämna medlemmarna utdelning å deras insatser, till den

del desamma tillförts insatskapitalet, dock ej efter högre räntefot än medlemmen

skulle fått åtnjuta, därest insatsbeloppet i stället under året innestått

å sparkasseräkning i centralkassan, och i varje fall icke efter högre

räntefot fin 5 procent.

Jordbrukskassas utlåningsrörelse är begränsad till medlemmarna. Det

högsta sammanlagda belopp, intill vilket kredit får av sådan kassa beredas

en och samma medlem, (medlems lånemaximum) skall vara i stadgarna

bestämt och får ej sättas högre än till 200 kronor för varje andel,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

varmed medlemmen är delaktig i kassan. Utan hinder härav kan dock

medlem i vissa fall erhålla lån mot säkerhet av inteckning, i den mån

inteckningens kapitalvärde ligger inom 6/io av den intecknade fastighetens

jordbruksvärde enligt gällande taxering. — Någon inlåningsrörelse

får kassan icke för egen räkning bedriva.

Jordbrukskassa skall vara tillförbunden att i fråga örn den allmänna

skötseln av sin rörelse och räkenskapsföring ställa sig centralkassans anvisningar

till efterrättelse samt att lämna av centralkassan utsedd revisor

de tillfällen att taga del av sina böcker och värdehandlingar m. m., som

erfordras för att revisorn skall kunna ordentligt fullgöra sitt uppdrag.

Till medlem i centralkassa kan enligt förordningen örn jordbrukets kreditkassor

endast intagas godkänd jordbrukskassa. Genom förordningen

angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga

andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor har emellertid berens

möjlighet till medlemskap i centralkassa även för andra inom centralkassans

verksamhetsområde lokaliserade ekonomiska föreningar, vilkas

medlemmar äro personligen ansvariga för dess förbindelser och vilka

hava till ändamål befordrandet av jordbrukets eller någon till jordbruket

hörande binärings utveckling eller tillgodogörandet av genom jordbruket

med tillhörande binäringar vunna produkter.

Beträffande jordbrukskassas anslutning till centralkassa gäller, att jordbrukskassa,

som ingår i centralkassa, skall för varje fullt tal av 20 i jordbrukskassan

tecknade andelar teckna en insats å 10 kronor i centralkassan.

Insats skall inbetalas kontant och tillföres oavkortad en särskild

fond, benämnd centralkassans säkerhetsfond, till vilken jämväl såsom regel

centralkassans hela årsvinst, sedan avdrag skett för täckande av möjligen

förefintlig brist från föregående år, skall föras. Insats får icke av

jordbrukskassan återbekommas vid utträde ur centralkassan, och utdelning

å insats får icke lämnas.

Jordbrukskassa ansvarar för centralkassans förbindelser med 50 kronor

för varje i jordbrukskassan tecknad andel. Centralkassas kreditgivning

får icke äga rum till andra än medlemmar, och jordbrukskassa får icke

beredas kredit till högre belopp än som motsvarar det sammanlagda lånemaximum,

som gäller för kassans medlemmar, dock med visst undantag

för lån mot säkerhet av inteckning. — I motsats mot jordbrukskassa äger

centralkassa även driva inlåningsrörelse. — Centralkassa är skyldig vidtaga

erforderliga åtgärder för sakkunnig uppsikt över och revision av

anslutna jordbrukskassors verksamhet och förvaltning. Å andra sidan är

centralkassan underkastad tillsyn och revision av jordbrukskreditkassan.

Vad angår förenämnda andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor

skola de vid anslutning till centralkassa ingå med minst en andel å

10 kronor. Av insatserna skola 20 procent överföras till centralkassans

säkerhetsfond. Återstoden skall sammanföras under benämningen andelsföreningars

insatskapital. Förening, som här avses, ansvarar för central
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 08.

kassans förbindelser med 200 kronor för varje andel, föreningen äger i

kassan. I avgörandet av kassans angelägenheter äger föreningen deltaga

allenast med Vio röst. Kredit till förening får icke beviljas annat än mot

fullgod säkerhet och högst till ett belopp av 1,000 kronor för varje i kassan

tecknad andel. Centralkassas sammanlagda utlåning till sådana föreningar

får icke överstiga V20 av det sammanlagda lånemaximum, som

gäller för medlemmarna i de till kassan anslutna jordbrukskassorna. I

övrigt äro dessa föreningar i fråga örn rättigheter och skyldigheter likställda

med till centralkassorna anslutna jordbrukskassor.

För närvarande finnas sex centralkassor, nämligen Mälarprovinsernas

centralkassa, med verksamhetsområde omfattande Stockholms, Södermanlands,

Östergötlands och viss del av Uppsala län, Malmöhus läns centralkassa,

omfattande Malmöhus län, Södra Sveriges centralkassa, omfattande

Kristianstads, Blekinge, Kronobergs, Kalmar och Hallands län, Skaraborgs

läns centralkassa, omfattande Skaraborgs och Älvsborgs län, Gävleborgs

läns centralkassa, omfattande Gävleborgs län och viss del av Uppsala

län, samt Mellersta Norrlands centralkassa, omfattande Jämtlands

och Västernorrlands län.

I skrivelse till Kungl. Majit den 24 januari 1931 har interimsstyrelsen

för Svenska jordbrukskreditkassan föreslagit, bland annat, att viss ändring

måtte vidtagas i bestämmelserna rörande jordbrukskassas insats i

centralkassa.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 januari 1931 har jordbrulcsutredningen

föreslagit vissa ändringar i förordningen angående rätt för centralkassa

för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska

föreningar än jordbrukskassor i syfte att möjlighet att bliva medlem i

centralkassa må beredas jämväl för ekonomiska föreningar utan personlig

ansvarighet.

I anledning av nämnda skrivelser hava under februari oell mars månader

1931 utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, statskontoret, bank- och

fondinspektionen, sparbanksinspektionen, riksgäldsfullmäktige och riksbanksfullmäktige

samt länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs

och Jämtlands län. Sistnämnda länsstyrelse har vid sina utlåtanden

fogat yttranden från Jämtlands läns hushållningssällskap. Jämväl Överståthållarämbetet

har, efter remiss, inkommit med yttranden över förslagen,

i fråga örn jordbruksutredningens skrivelse dock allenast av det innehåll,

att, enär förslaget icke vore av nämnvärd betydelse för ämbetets verksamhetsområde,

ämbetet icke hade något att i anledning av förslaget anföra.

Emellertid har Överståthållarämbetet vid sistnämnda yttrande fogat

ett av ämbetet infordrat utlåtande från Mälarprovinsernas centralkassa.

Vidare hava utlåtanden avgivits över interimsstyrelsens förslag av jordbruksutredningen

samt över jordbruksutredningens förslag av interimsstyrelsen

och av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet.

Sedermera Ilar Svenska jordbrukskreditkassan i skrivelse den 21 januari

1932 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder till säkerställande

åt jordbrukskreditkassan av en upplåning under budgetåret 1932/1933

till ett belopp av 10 miljoner kronor.

Över sistnämnda skrivelse hava utlåtanden avgivits av riksgäldsfullmäktige

och riksbanksfullmäktige samt jordbruksutredningen.

I. Förslag om viss ändring i bestämmelserna rörande jordbrukskassas

insats i centralkassa.

Enligt föreskrift i § 21 av förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jordbrukets

kreditkassor skall jordbrukskassa, som ingår i centralkassa, för

varje fullt tal av 20 i jordbrukskassan tecknade andelar teckna en insats

å 10 kronor i centralkassan.

Enligt Kungl. Majits förslag i nu ifrågavarande avseende skall jordbrukskassa

för varje i sådan kassa tecknad andel teckna en insats å 50

öre i centralkassan. Kungl. Majits förslag, som enligt departementschefens

mening icke skulle innebära någon ändring i sak av gällande bestämmelser

i ämnet har motiverats med att härigenom vissa praktiska fördelar

skulle vinnas.

Mot detta förslag har utskottet intet att erinra.

II. Förslaget örn beredande av möjlighet för ekonomiska föreningar utan

personlig ansvarighet att vinna inträde i centralkassa.

Vid behandlingen av det förslag till nu gällande förordning angående

rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra

ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, som Kungl. Majit i förenämnda

proposition föreläde riksdagen till antagande, underströk särskilda utskottet

vad jordbruksutredningen anfört rörande betydelsen för andelsrörelsens

utveckling av att föreningarna skaffade sig större kontant underlag

för sin verksamhet genom insatsernas ökning och kontanta inbetalning

samt genom en kraftig fondering. Utskottet anförde, att det vore

på de förhållanden, som i sådant hänseende kännetecknade en förening,

och på verksamhetens skötsel i allmänhet, som det borde bliva beroende,

huruvida föreningen borde vinna anslutning till kasserörelsen och få sitt

kreditbehov tillgodosett genom centralkassornas försorg. Utskottet ansåg,

att det vore av betydligt större vikt att en omsorgsfull prövning av

en förenings ekonomiska förhållanden i nu angivna hänseenden företoges,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

<då fråga vore om inträde i centralkassa, än att föreningens medlemmar

ägde personlig ansvarighet för dess förbindelser. Under betonande av

nu anförda synpunkter tillstyrkte utskottet det av Kungl. Maj:t framlagda

författningsförslaget att tillsvidare gälla såsom ett provisorium.

Förslaget antogs i oförändrat skick av riksdagen.

Förordningen den 3 juli 1930 (nr 318) angående rätt för centralkassa för

jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar

än jordbrukskassor, för vars innehåll förut redogjorts, är avfattad i huvudsaklig

överensstämmelse med av jordbruksutredningen i dess betänkande

framlagt förslag. De ändringar, som därigenom vidtagits i tidigare

gällande hithörande bestämmelser, hava i huvudsak allenast gått ut pä

att för andra ekonomiska föreningars än jordbrukskassor delaktighet i

centralkassa åstadkomma regler, i stort sett motsvarande dem, vilka gälla

för jordbrukskassas anslutning till centralkassa.

Samtidigt bar genom förordningen örn jordbrukets kreditkassor skett

den ändringen i fråga örn andelsföreningars anslutning till kreditkasserörelsen,

att föreningarnas rätt till delaktighet i jordbrukskassa borttagit-s.

Ekonomisk förening utan personlig ansvarighet är salunda numera

belt utestängd från möjligheten till medlemskap av sagda rörelse.

Enligt övergångsstadgande i sistnämnda förordning äger emellertid för-»

elling, som var medlem i jordbrukskassa, när förordningen trädde i kraft,

tillsvidare kvarstå, dock högst under tre år från ikraftträdandet.

Det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget, som grundar sig på en

av jordbruksutredningen gjord framställning i ämnet, avser närmast sådan

ändring i ovanberörda förordning att möjlighet öppnas jämväl för

föreningar utan personlig ansvarighet, vilka enligt samma förordning för

närvarande äro belt utestängda från medlemskap av jordbrukskasserörelsen,

att bliva medlem av centralkassa. I samband därmed föreslås vissa

ändringar med avseende å delaktighetsgrund, ansvarsbelopp m. m.

Departementschefen bar beträffande förevarande spörsmål anfört, bland

annat, följande.

»För min del ansluter jag mig till de synpunkter, som framförts därom,

att vid bedömandet av huruvida en andelsförening bör medgivas

inträde i centralkassa tyngdpunkten måste liiggas på frågan, icke

örn föreningens medlemmar äro personligen ansvariga för föreningens

skulder utan örn föreningens insatskapital och fonder äro av den storlek

och art, att föreningens ekonomi kan anses solid. Givet är, att med tillämpning

av sistberörda princip föreningens anslutning till centralkassan

måste föregås av en omsorgsfull undersökning av föreningens ekonomiska

förhållanden, ävensom att kassan sedermera måste tillse, att föreningen

underkastas regelbunden och sakkunnig revision. Under dessa förutsättningar

skulle anslutningen till ifrågavarande kreditorganisation jämväl

av föreningar utan personlig ansvarighet kunna bliva till fromma icke

Kungl. Maj.-t*

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

blott för organisationen i sig själv utan även för jordbrukets liela andelsrörelse

oell jordbruksnäringen över huvud.

Då riksdagen år 1930 antog den nuvarande ordningen för anslutning till

centralkassorna av andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, betonades

uttryckligen dennas karaktär av provisorium. Man avvaktade

jordbruksutredningens bebådade vidare utredning och förslag i ämnet.

Visserligen omfattar den utredning och det material, som nu föreligger,

icke alla på ifrågavarande spörsmål inverkande faktorer. Icke heller

har jordbruksutredningen kunnat fullfölja den tanke, som i dess betänkande

uttalades, att, därest kreditgivningen åt andelsföreningarna i organisatoriskt

hänseende kombinerades med utlåningen åt enskilda jordbrukare,

de båda grenarna av kreditrörelsen borde hållas helt skilda från

varandra beträffande kapitalanskaffning och fondering till mötande av

uppkommande förluster. Emellertid skulle ett sådant särskiljande säkerligen

i praktiken möta synnerligen stora svårigheter. Därest rätten till

inträde i kreditkasseorganisationen och erhållande av lån därstädes i betryggande

utsträckning omgärdas med säkerhetsföreskrifter till förebyggande

av ökad förlustrisk för kasserörelsen och dess intressenter, synas

mig i varje fall de hinder mot en lösning av förevarande problem, vilka i

förutberörda hänseenden ansetts föreligga, icke vara av sådan art, att de

böra medföra, att det största antalet existerande jordbruksföreningar uteslutas

från möjlighet att vinna anslutning till kreditkassorna. Jag biträder

därför förslaget örn sådan ändring i gällande bestämmelser, att jämväl

föreningar utan personlig ansvarighet kunna vinna inträde uti ifrågavarande

organisation.

Lämpligheten av att, på sätt nu är fallet beträffande föreningar med

begränsad personlig ansvarighet, vid anslutning till kasserörelsen av även

föreningar utan personlig ansvarighet låta sistnämnda föreningar direkt

ansluta sig till centralkassa finner jag, på de av jordbruksutredningen

därutinnan anförda skäl, icke behöva dragas i tvivelsmål. Lika med jordbruksutredningen

är jag vidare av den åsikten, att villkoren och formerna

för medlemskap i centralkassa böra vara desamma för samtliga andra

ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, oavsett medlemmarnas personliga

ansvarighet.

Prövningen av ansökan örn inträde i centralkassa synes mig i första

hand böra ankomma på kassans styrelse. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att, enligt jordbruksutredningens, av mig härutinnan biträdda

förslag, villkoren för vinnande av medlemskap i centralkassa för föreningar,

varom nu är fråga, skola regleras genom bestämmelser, enligt vilka

antalet andelar, varmed sådan förening högst kan ingå i kassan, sättes i

förhållande till föreningens behållna tillgångar. Vidare föreslås, att föreningens

kreditmöjligheter ställas i beroende av antalet andelar i kassan.

Genom dessa bestämmelser, till vilka jag senare återkommer, torde ett

ganska betydande skydd vinnas mot anslutning till centralkassorna av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

9

föreningar med svag ekonomi ävensom mot att kasserörelsens intressen

genom olämplig kreditgivning äventyras. Därmed är emellertid icke sagt,

att, så snart enligt berörda bestämmelser medlemskap skulle kunna vinnas,

vederbörande förening jämväl bör medgivas inträde i centralkassan.

Jag förutsätter, att, såsom förut nämnts, en omsorgsfull prövning av föreningens

skötsel och allmänna ekonomiska förhållanden äger rum, därvid

särskild hänsyn synes böra tagas till sådana bestämmelser i föreningens

stadgar, som äro ägnade att främja föreningens kapitalbildning. Föreskrift

i sådant avseende torde böra inflyta i en blivande författning i

ämnet. Än vidare torde, på de av statskontoret anförda skäl, böra fordras,

att beslut, varigenom inträde i centralkassa meddelats här avsedd

förening, godkännes av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan.»

Enligt gällande bestämmelser skall förening, som beviljas inträde i centralkassa,

ingå med minst en andel å 10 kronor. Någon begränsning av

det antal andelar, som kan tecknas, är icke stadgad.

I anslutning till förslaget örn rätt jämväl för förening u. p. a. att vinna

inträde i centralkassa föreslår Kungl. Majit att villkoren för vinnande

av medlemskap i centralkassa för föreningar, varom nu är fråga, skola

regleras genom bestämmelser, enligt vilka antalet andelar, varmed sådan

förening högst kan ingå i kassan, sättes i förhållande till föreningens behållna

tillgångar. Förslaget innebär sålunda att annan till centralkassa

ansluten ekonomisk förening än jordbrukskassa må vara delaktig i kassan

med högst en andel för varje fullt tal av femtio kronor av så stor del

av föreningens tillgångar utöver skulderna, som motsvarar föreningens

insatskapital jämte egna fonder av sådan beskaffenhet, att de icke kunna

anlitas utan därom för varje gång å föreningssammanträde fattat beslut.

Beträffande de närmare bestämmelserna härom hänvisas till § 4 i bilagda

förslag till förordning i ämnet.

I denna fråga har departementschefen anfört, bland annat, följande.

»Jordbruksutredningens förslag i nu förevarande hänseende vill jag i

huvudsak biträda. Förslaget synes mig väl ägnat att motverka den ökade

förlustrisk, som anslutningen till kreditkasserörelsen av jordbrukets andelsföreningar

möjligen kan innebära, och varemot man hittills sökt vinna

skydd genom bestämmelsen örn personlig ansvarighet hos vederbörande

förenings medlemmar såsom oeftergivligt villkor för föreningens medlemskap

i centralkassa. Vad som av jordbruksutredningen åsyftas med

eget kapital av beskaffenhet att enligt förslaget ligga till grund vid bestämmandet

av delaktighet i centralkassa synes, i anslutning till bestämmelsen

i 18 § lagen örn ekonomiska föreningar, lämpligen kunna angivas

såsom den del av föreningens tillgångar utöver skulderna, vilken

motsvarar insatskapitalet och egna fonder av i förslaget angiven art.

Ehuru jag i likhet med flera i ärendet hörda myndigheter hyser vissa.

Delaktigheten.

Kungl. M«,j:ts

förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

betänkligheter beträffande lämpligheten av att vid bestämmandet av det

antal andelar, varmed förening må tillåtas ingå i centralkassa, hänsyn

tages jämväl till i föreningen tecknade men ännu ej inbetalta insatser,

har jag icke velat ställa mig avvisande mot tanken, att sagda insatser

medräknas. Emellertid synes mig böra fordras, att vederbörande insatstecknare

lämnat föreningen förbindelse å det tecknade beloppet. Genom

uppställande av detta krav skulle i fråga örn sagda belopp ernås viss motsvarighet

till vad som gäller beträffande ansvarsbeloppet i föreningar

med begränsad personlig ansvarighet. Ställningen, sedd ur synpunkten

av möjligheterna för beloppets uttagande, är ju t. o. m. så tillvida sämre

beträffande belopp av sistnämnda slag än vad som med den föreslagna

anordningen skulle bliva fallet i fråga örn oguldet insatsbelopp, som den

personliga ansvarigheten först kan göras gällande i föreningens konkurs.

Jordbruksutredningens fordran, att för de allenast tecknade insatsbeloppens

inbetalande skall finnas fastställd plan av beskaffenhet att inbetalningen

verkligen kommer att ske, torde kunna i sak tillgodoses genom

införande av ett stadgande av innebörd, att plan för insatsernas erläggande

skall vara uppgjord, samt att planen godkännes av centralkassans

styrelse. Vid den granskning, som måste föregå detta godkännande, torde

det vara särskilt angeläget att tillse, att den tid, inom vilken insatserna

skola inbetalas, icke blivit alltför rundligt tillmätt. På grund av de

skilda förhållanden, till vilka vid bedömandet av sistberörda fråga hänsyn

måste tagas, torde det dock icke vara lämpligt att författningsvis

uppställa någon under alla omständigheter gällande tidsbegränsning.»

Ansvarighet Enligt gällande bestämmelser skall, såsom förut nämnts, annan förening

och lane- jordbrukskassa ansvara för centralkassans förbindelser med 200 kronor

maximum.

för varje andel, föreningen äger i kassan. Kredit får icke beviljas annat

än mot fullgod säkerhet och högst till ett belopp av 1,000 kronor för varje

andel, dock att centralkassans sammanlagda utlåning till sådana föreningar,

som nyss sagts, icke får överstiga Vjo av det sammanlagda lånemaxiraum,

som gäller för medlemmarna i de till centralkassan anslutna jordbrukskassorna.

Kungl. Majus Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola dessa bestämmelser på det sätt ändforsing.

raS) föreningens ansvarighet för centralkassans förbindelser faststäl
les

till allenast 50 kronor för varje föreningens andel i kassan, att kreditmöjligheten

nedsättes till 200 kronor för andel, samt att centralkassa med

hänsyn till den ökade anslutning, som kunde väntas ske till centralkassorna

av jordbrukets andelsföreningar, medgives rätt till en sammanlagd

utlåning av V» av det sammanslagna lånemaximum, som gäller för medlemmarna

i anslutna jordbrukskassor.

Förslaget örn sänkning av ansvarighetsbeloppet och minskning av kreditmöjligheten

för de särskilda föreningarna har motiverats med den änd
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

11

ring, som föreslagits skola ske beträffande föreningarnas insatsbelopp

från 10 kronor till 5 kronor för andel. Genom de förordade åtgärderna

skulle även uti nu ifrågavarande avseenden förening bliva likställd med

jordbrukare i jordbrukskassa.

Av de insatsbelopp, som erläggas till centralkassa av annan dit ansluten

ekonomisk förening än jordbrukskassa, skola enligt nuvarande stadganden

20 procent överföras till centralkassans säkerhetsfond samt återstoden

sammanföras under benämningen andelsföreningars insatskapital.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att den del av föreningens insats i centralkassa,

som skall tillföras säkerhetsfonden, ökas till 30 procent, varigenom

skulle vinnas överensstämmelse med de grunder, som i förevarande

avseende tillämpas för jordbrukares insatser i kasserörelsen.

Beträffande av Kungl. Maj:t ifrågasatta övergångsbestämmelser hänvisas

till bilagda förslag till förordning angående rätt för centralkassa

för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar

än jordbrukskassor.

Kungl. Maj:ts förslag avseende att öppna möjlighet jämväl för ekonomisk

förening utan personlig ansvarighet att vinna anslutning till centralkassa

för jordbrukskredit innebär ett realiserande av de synpunkter,

varåt särskilda utskottet vid 1930 års riksdag gav uttryck, då utskottet

i sitt ovanberörda, av riksdagen godkända utlåtande såsom ett provisorium

tillstyrkte nu gällande bestämmelser angående rätt för sådan centralkassa

att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än

jordbrukskassor. Jordbruksutskottet delar den meningen, att den föreslagna

vidgade möjligheten till anslutning till centralkassorna torde vara

ägnad att främja jordbrukskasserörelsen. Betydelsen av gynnsam utveckling

på detta område framstår så mycket klarare i betraktande av

de stora kreditsvårigheter, med vilka jordbruket särskilt på grund av det

nuvarande ekonomiska läget har att kämpa. En förutsättning är emellertid,

att anslutningen endast får ske under vissa ur det allmännas synpunkt

godtagbara villkor. I detta avseende innebär det föreliggande för

slaget, att antalet andelar, varmed förening av här ifrågavarande slag

skall högst kunna ingå i centralkassa, sättas i visst här ovan angivet förhållande

till föreningens behållna tillgångar, dels att föreningens kreditmöjligheter

ställas i visst beroende av antalet andelar i kassan. Departementschefen

har framhållit, att med dessa bestämmelser ett betydande

skydd skulle vinnas mot en anslutning av föreningar med svag ekonomi,

ävensom mot att kassarörelsens intressen genom olämplig kreditgivning

äventyrades. Utskottet tillstyrker den föreslagna bestämmelsen örn möjlighet

jämväl för ekonomiska föreningar u. p. a. till anslutning till cen
-

Fonder ing.

Kungl. Majit t

förslag.

Övergångs
bestämmelser.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

tralkassorna oell bär heller icke något att erinra mot de i samband därmed

ifrågasatta bestämmelserna angående delaktigheten, ansvarighet och

lånemaximum, fondering m. m. Utskottet vill emellertid härvid med’

skärpa understryka den synnerliga vikten därav, att inträde icke beviljas

med mindre en ingående undersökning av vederbörande förenings ekonomiska

förhållanden givit vid handen, att föreningen är grundad på solida

ekonomiska principer och kan anses äga tillräckliga förutsättningar att

bedriva sin verksamhet på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande

sätt.

III. Förslaget om säkerställande åt Svenska jordbrukskreditkassan av

viss upplåning under budgetåret 1932/1933.

Vid inrättandet av Svenska jordbrukskreditkassan förutsattes, att det

för dess lånerörelse erforderliga kapitalet skulle till viss del kunna upplånas

i postsparbanken samt från pensionslörsäkringsfonden och riksförsäkringsanstaltens

olycksfallsförsäkringsfond. Bestämmelser till möjliggörande

härav infördes genom särskilda kungörelser den 17 oktober 1930

(nr 372—374) i de av Kungl. Majit fastställda reglementena för förvaltningen

av de i postsparbanken innestående medel (1922: 522), pensionsförsäkringsfonden

(1916: 232) och riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond

(1917:473). Motsvarande lånemöjligheter förelågo enligt förut

gällande bestämmelser för centralkassa för jordbrukskredit, som vunnit

godkännande från det allmännas sida.

Frågan örn kapitalanskaffningen till jordbrukskasseorganisationens kreditrörelse

ägnades vid 1930 års omorganisation av jordbrukskasseväsendet

en ingående uppmärksamhet. Det av jordbruksutredningen framlagda förslaget

örn inrättande av Svenska jordbrukskreditkassan tillmättes därvid

särskild betydelse. I propositionen till 1930 års riksdag åberopade sålunda

föredragande departementschefen såsom skäl för jordbrukskreditkassans

inrättande i första rummet, att anordnandet av ett för hela jordbrukskasserörelsen

gemensamt centralorgan krävdes för att kapital i erforderlig

utsträckning skulle kunna tillföras jordbrukskasseorganisationen.

För att säkerställa jordbrukskreditkassans upplåning av kapital till

erforderligt belopp ansågs det likväl nödvändigt, att medverkan lämnades

från det allmännas sida. Jordbruksutredningen föreslog härutinnan, att

till jordbrukskreditkassan skulle såsom grundfond överlämnas statsobligationer

till ett belopp av 30 miljoner kronor. Departementschefen förordade

emellertid, att statsgarantien i den av jordbruksutredningen föreslagna

formen i stället skulle bestämmas till 15 miljoner kronor. I enlighet härmed

avfattades propositionen till riksdagen. Särskilda utskottet uttalade i sitt

över propositionen avgivna utlåtande, att det syntes utskottet vara en

naturlig konsekvens av den ståndpunkt, som statsmakterna tidigare intagit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

13

i fråga om jordbrukskasserörelsen, att staten genom en effektiv medverkan

sökte säkerställa kapitaltillförseln till jordbrukskasseorganisationen, samt

framhöll tillika, att tillkomsten av det föreslagna centralorganet med en

till detsamma knuten statsgaranti syntes utskottet skola kunna väsentligen

underlätta kapitaltillförseln till kreditorganisationen. Genom riksdagens

beslut ställdes statsobligationer till det i propositionen föreslagna beloppet

till jordbrukskreditkassans förfogande såsom grundfond för kassan.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag avser, att grundfonden för jordbrukskreditkassan

skulle ökas från 15 till 25 miljoner kronor, för vilket

ändamål statsobligationer skulle ställas till förfogande. Såsom skäl härför

anför departementschefen, bland annat, följande.

»Med hänsyn till beskaffenheten av den kreditvärdighet, som jordbrukskasseorganisationen

skulle erhålla efter den 1930 beslutade omorganisationens

genomförande, ansåg man sig kunna räkna med att jordbrukskreditkassan

skulle kunna erhålla kredit, motsvarande fem gånger

beloppet av grundfonden för kassan, eller alltså med 75 miljoner kronor.

För jordbrukskreditkassans upplåning hava emellertid åtskilliga svårigheter

mött, och jordbrukskreditkassan har enligt vad dess förevarande

skrivelse utvisar i själva verket hittills icke kunnat erhålla lån utöver

grundfondens belopp.

De huvudsakliga långivarna åt jordbrukskreditkassan hava varit postsparbanken

och pensionsförsäkringsfonden, vilka även tidigare bidragit

till ordnandet av kapitaltillförseln till jordbrukskasseorganisationen. Jordbrukskreditkassans

nuvarande upplåning uppgår, enligt vad kassan uppgivit,

i postsparbanken till omkring 5.5 miljoner kronor och hos pensionsförsäkringsfonden

till omkring 6.5 miljoner kronor. Fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden

hava dessutom ställt i utsikt en ytterligare kredit

för jordbrukskreditkassan å 1 miljon kronor. För utlämnande av lån utöver

nu angivna belopp hava generalpoststyrelsen och nämnda fullmäktige

emellertid uppställt krav på vissa säkerheter. Kredit av större betydelse

hos andra långivare torde för närvarande icke stå jordbrukskreditkassan

till buds. Jordbrukskreditkassan synes sålunda ej heller från

riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond kunna påräkna lån

till nämnvärda belopp.

Det av jordbrukskreditkassan för första halvåret 1932 beräknade upplåningsbehovet,

omkring 5 miljoner kronor, förklarar kassan sig kunna täcka

med de nu föreliggande kreditmöjligheterna. För säkerställande av det

beräknade upplåningsbehovet för senare halvåret 1932 och förra halvåret

1933, som kassan angivit til! 10 miljoner kronor, har kassan däremot funnit

sig nödsakad att påkalla särskilda åtgärder från statsmakternas sida.

Nödvändigheten av att det för jordbrukskreditkassans lånerörelse oundgängligen

erforderliga kapitalet står till kassans förfogande torde ligga

i öppen dag. Det framgår av jordbrukskreditkassans skrivelse, att jord
-

Kungl. Maj.ts

förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

brukskasserörelsen efter omorganisationen — säkerligen ej minst tack

vare den upplysnings- och organisationsverksamhet, som av jordbrukskreditkassan

medelst statsunderstöd bedrivits — vunnit ökad anslutning

samt att man synes kunna förvänta, att jordbrukskasserörelsen under

den närmaste framtiden skall komma att ytterligare utvecklas. Statsmakterna,

som med all rätt funnit jordbrukskasserörelsen vara av stort

värde för lösningen av jordbrukets kreditfråga, torde under sådana förhållanden

ej böra undandraga sig att nu vidtaga erforderliga åtgärder

för säkerställande av jordbrukskreditkassans upplåning.»

Uttkottet. Utredningen i ärendet giver vid handen, att Svenska jordbrukskreditkassan,

i vars uppgift ingår att lämna kredit åt centralkassorna, icke

kunnat erhålla lån utöver den grundfond å 15 miljoner kronor, som staten

ställt till förfogande i form av svenska statens fyra och en halv procent

obligationer. Med hänsyn härtill och i betraktande av att jordbrukskasserörelsen,

vars betydelse för ordnande av jordbrukets kreditfråga är

allmänt erkänd, torde kunna förväntas komma under närmaste framtiden

ytterligare utvecklas, anser utskottet i likhet med departementschefen

statsmakterna icke böra undandraga sig erforderliga åtgärder för säkerställande

av jordbrukskreditkassans upplåning. Utskottet vill därför tillstyrka

en utökning på föreslaget sätt av jordbrukskreditkassans grundfond

med 10 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels antaga såsom bilagor till detta utlåtande fogade

förslag till

l:o) förordning angående ändrad lydelse av § 21

förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jordbrukets

kreditkassor, samt

2:o) förordning angående rätt för centralkassa för

jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra ekonomiska

föreningar än jordbrukskassor;

dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola

till Svenska jordbrukskreditkassan för ökning av dess

grundfond överlämnas svenska statens fyra och en

halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av 10,000,000 kronor

med rätt för kassan att enligt bestämmelserna i

förordningen örn jordbrukets kreditkassor förfoga

över obligationerna.

Stockholm den 29 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

15

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Tjällgrenr

Granath, Fritiof Gustafson, Dalberg och August YVr. Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Carlström,

Bengtsson i Kullen, Björk i Tryde, Olsson i Rödningsberg, Lindgren och friherre Lilliecreutz_

Bilaga,

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av § 21 förordningen den 3 juli 1930

(nr 317) om jordbrukets kreditkassor.

Härigenom förordnas, att § 21 förordningen den 3 juli 1930 örn jordbrukets

kreditkassor skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 21.

För varje i jordbrukskassa tecknad andel skall sådan kassa teckna en

insats å 50 öre i centralkassan. Insats skall kontant inbetalas. Den tillföres

oavkortad centralkassans säkerhetsfond och må icke av jordbrukskassan

återbekommas vid utträde ur centralkassan. Utdelning å insats må.

icke lämnas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

Bilaga.

Förslag

till

förordning angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till

medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Utan hinder av bestämmelserna i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317)

örn jordbrukets kreditkassor må på de villkor, som nedan i §§ 2—7 sägs,

godkännande från det allmännas sida kunna lämnas centralkassa för jordbrukskredit,

enligt vars stadgar även andra ekonomiska föreningar än

jordbrukskassor kunna intagas såsom medlemmar. På samma villkor

må godkännande ock kunna lämnas å sådan ändring i stadgarna för redan

godkänd centralkassa, att till medlemmar må kunna intagas även andra

-ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.

§ 2.

I stadgarna för centralkassa, som i § 1 avses, skola finnas intagna bestämmelser

av det innehåll, som i §§ 3—7 här nedan stadgas.

§ 3.

Till medlem i centralkassa må ej intagas annan ekonomisk förening

än sådan, som har till ändamål befordrandet av jordbrukets eller någon

till jordbruket hörande binärings utveckling eller tillgodogörandet av

genom jordbruket med tillhörande binäringar vunna produkter och vars

styrelse har sitt säte inom centralkassans verksamhetsområde.

§ 4.

Annan till centralkassa ansluten ekonomisk förening än jordbrukskassa

må vara delaktig i kassan med högst en andel för varje fullt tal

av femtio kronor av så stor del av föreningens tillgångar utöver skulderna,

som motsvarar föreningens insatskapital jämte egna fonder av

sådan beskaffenhet, att de icke kunna anlitas utan därom för varje gång

å föreningssammanträde fattat beslut.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

17

Vid beräkningen av det belopp, för vilket förening, som ovan avses,

må tillåtas ingå i centralkassa, skall iakttagas,

att såsom insatskapital må räknas jämväl tecknad men ej gulden insats

i föreningen, därest insatstecknaren lämnat skriftlig förbindelse å

beloppet samt för insatsens inbetalande fastställts plan, som av centralkassans

styrelse godkännes;

att delaktighet i centralkassan icke får medgivas för insatser i föreningen,

vilka svara mot andelar, som förvärvats i föreningen av annan

ekonomisk förening, örn och i den mån sagda andelar legat till grund

för andelsteckning i centralkassa; samt

att såsom tillgång av beskaffenhet att utgöra underlag för delaktighet

i centralkassan icke må räknas andelar, vilka föreningen förvärvat i annan

ekonomisk förening, örn och i den mån de mot dessa andelar svarande

insatser legat till grund för andelsteckning i centralkassa.

Inträde i centralkassa må icke beviljas förening, som nu avses, med

mindre kassans styrelse finner föreningen väl ägnad att kunna bedriva

sin verksamhet på ett ur ekonomisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt.

Beslut, varigenom inträde i centralkassa meddelats föreningen, må icke

vinna tillämpning, med mindre det godkännes av styrelsen för Svenska

jordbrukskreditkassan.

§ 5.

Insats av förening, som i § 4 avses, skall utgöra fem kronor för varje

föreningens andel i centralkassan. Av insatsbeloppen skola trettio procent

överföras till centralkassans säkerhetsfond. I övrigt skola insatserna

sammanföras under benämningen andelsföreningars insatskapital.

Sådan förening, som nu avses, skall vara ansvarig för centralkassans

förbindelser med femtio kronor för varje andel, föreningen äger i kassan.

Såsom medlem av centralkassa skall föreningen äga deltaga i avgörandet

av kassans angelägenheter med allenast en tiondels röst.

§ G.

För kredit till förening, som i § 4 avses, skall finnas säkerhet, som av

centralkassans styrelse prövas fullt betryggande. Kredit må beredas en

och samma förening till så stort sammanlagt belopp, som av centralkassans

styrelse med hänsyn till säkerhetens beskaffenhet och andra ifrågakommande

omständigheter prövas lämpligt, dock högst till ett belopp

av tvåhundra kronor för värjo av föreningen i kassan tecknad andel.

Centralkassas sammanlagda utlåning till sådana föreningar, som nyss

sagts, må icke överstiga en tiondel av det sammanlagda lånemaximum,

som gäller för medlemmarna i do till centralkassan anslutna jordbrukskassorna,

Kungl. Majit dock obetagct att för särskilt fall medgiva undantag

från denna begränsning.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sunil. 27 haft. (Nr 68.) a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 68.

§ 7.

I allt, varom ej i enlighet med ovan meddelade bestämmelser särskilt

stadgats, skall ekonomisk förening, som i § 4 avses, vara såväl i fråga

örn rättigheter som beträffande skyldigheter likställd med till centralkassan

ansluten jordbrukskassa.

Centralkassa skall vara berättigad att från sådan förening eller från

dess medlemmar mottaga medel till förräntning å checkräkning.

§ 8.

Genom vad härovan stadgats göres ej ändring uti vad i § 20 av ovannämnda

förordning den 3 juli 1930 föreskrives i fråga om det minsta antal

jordbrukskassor, som skola hava anslutit sig till centralkassa, för att

denna må vinna godkännande från det allmännas sida, eller uti stadgandet

i § 36 av samma förordning därom, att åt centralkassa lämnat godkännande

kan återkallas, örn antalet anslutna jordbrukskassor nedgår under

tio och bristen ej inom viss tid fylles.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932, då förordningen

den 3 juli 1930 (nr 318) angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit

att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor

skall upphöra att gälla, dock att sistnämnda förordning skall äga

fortsatt tillämpning till den 1 januari 1935 beträffande centralkassa, som

före den 1 oktober 1932 vunnit godkännande från det allmännas sida. Sådan

kassa vare, vid äventyr att godkännandet återkallas, pliktig att före den

1 januari 1935 hos vederbörande länsstyrelse visa, att kassans stadgar

överensstämma med vad i denna förordning föreskrives.

Har centralkassa före den 1 januari 1935 i enlighet med de för kassan

gällande stadgar utlämnat lån på viss tid, vare kassan i intet fall pliktig

att på grund av denna förordning och därav föranledda stadgeändringar

indraga lånet före förfallodagen. Har i nyssnämnda ordning lån utlämnats

med förbehåll örn viss uppsägningstid, vare kassan i intet fall pliktig

att på grund av denna förordning och därav föranledda stadgeändringar

uppsäga lånet till betalning före utgången av år 1937.

321895. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor m. m. a1 i texten