Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tiden för erläggande av annuitet å lån från statens avdikningslånefond.

1932-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:78, Utlåtande i anledning av väckt motion angående tiden för erläggande av annuitet å lån från statens avdikningslånefond.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tiden för erläggande

av annuitet å lån från statens avdikningslånefond.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 27, av herrar Johansson i Fårekulla och Gustafson1 i Kasenberg

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att annuiteten å lån från avdikningslånefonden

måtte i likhet med vissa andra å kronodebetsedeln

upptagna poster få erläggas i två terminer.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden

av lantbruksstyrelsen och statskontoret, vilka yttranden finnas såsom

bilaga fogade vid detta utlåtande.

I propositionen nr 186 till 1931 års riksdag underställde Kungl. Majit

riksdagen för yttrande ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse

örn ändring i vissa delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917

(nr 838), avseende bland annat en uppdelning av allmänna uppbörden

på två allmänna uppbördsterminer. I sitt yttrande i propositionen uttalade

föredragande departementschefen vidkommande frågan örn delning

av annuiteter å lån, att det väl måste anses behjärtansvärt att underlätta

dessa likvider. De hade emellertid helt annan karaktär än vanliga

skatter. Annuiteterna å egnahemslån vore i verkligheten köpeskillingslikvider

och annuiteterna å avdikningslån torde få anses till sin art därmed

jämförliga. De förra annuiteterna förekomme dessutom blott i ett

mindre antal av länen å kronodebetsedel. I de övriga torde dessa likvider

erläggas medelst postanvisning, över postgiro eller på annat sätt.

Under sådana förhållanden och då de delbara titlarnas antal måste såvitt

möjligt begränsas, ansåge sig departementschefen icke böra biträda

under utredningen från vissa håll framställda yrkanden örn delning av

omförmälda låneannuiteter.

I en med anledning av propositionen väckt motion (Et: 411) hemställdes

att bland de å kronodebetsedeln förekommande delbara utskyldstitlarna,

vilka avsågo inkomst- och förmögenhetsskatt, utjämningsskatt,

landstingsskatt, vägskatt och tingshusmedel, även skulle uppföras lån ur

statens avdikningslånefond och statens egnaliemslånefond.

I vederbörande utskotts utlåtande i ämnet, vari utskottet bland annat

förordade den allmänna uppbördens på landet uppdelning på två terminer,

den första under tiden 10—20 november taxeringsåret och den andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

11

under tiden 25 april—5 maj året efter taxeringsåret, anförde utskottet

beträffande uppdelning av annuiteterna å avdikningslån och egnahemslån,

att, då utskottet delade den av departementschefen uttalade meningen i

denna fråga samt vid andra uppbördens förläggande till maj annuiteter å

egnahemslån icke komme att, vid bifall till motionen, i sin helhet inbetalas

inom nu föreskriven tid eller före mars månads utgång, utskottet

icke ansåg densamma böra föranleda någon utskottets åtgärd.

Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

Motionärerna hava anfört följande.

Från statens avdikningslånefond utlämnades numera årligen i lån omkring

3 miljoner kronor. Då dessa lån efter 7 år skulle under en tid av

25 år förräntas och amorteras med sammanlagt 6 procent, bleve det årligen

stora belopp, som skulle inbetalas till statsverket. På många ställen,

där avdikningar utförts under kristiden, vore ofta för vederbörande låntagare

den annuitet han hade att erlägga för sådant lån, varom här vore

fråga, större än det sammanlagda beloppet av samtliga utskylder. De

skäl, som åberopats till förmån för den vid fjolårets riksdag beslutade

omläggningen av kronouppbörden, kunde, enligt motionärernas mening, i

lika hög grad sägas tala för genomförandet av en liknande uppdelning av

annuiteten å lån från avdikningslånefonden.

Icke minst med hänsyn till jordbrukets för närvarande bekymmersamma

läge anser utskottet i likhet med motionärerna vägande skäl tala för att

en viss lättnad åvägabringas med avseende å uppbörden av annuiteter å

lån från statens avdikningslånefond, vilka annuiteter på sätt i motionen

framhållits kunna uppgå till ganska avsevärda belopp. Statskontoret har

visserligen i sitt yttrande i ärendet gjort gällande, att vissa tekniska svårigheter

skulle vara förenade med en uppdelning såsom i motionen avses

av uppbörden på två terminer. Utskottet är icke berett att nu taga ståndpunkt

till hur frågan lämpligast bör lösas, men är övertygat, att det icke

skall möta oövervinneliga svårigheter att i en eller annan form tillmötesgå

det med motionen avsedda syftet. Utskottet vill tillstyrka, att hänvändelse

göres till Kungl. Majit med begäran örn närmare utredning i

saken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av motionen II: 27

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning,

vilka åtgärder, som kunna böra vidtagas för vinnande

av det med motionen avsedda syftet samt i den mån

så kan vara påkallat förelägga riksdagen det förslag,

vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 20 maj 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån lörsta kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson, Granath,

Fritiof Gustafson, friherre Lagerfelt och Dalberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Hedlund

i Häste, Carlström, Andersson i Grimbo, Bengtsson i Kullen, Vahlstedt och Olsson i Rödningsberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

13

Bilaga.

KUNGL. STATSKONTORET.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom beslut den 12 nästlidne februari bär Kungl. Majit anbefallt

statskontoret att efter lantbrukssty nelséns hörande till riksdagens jordbruksutskott

avgiva yttrande över följande inom riksdagen väckta motioner,

nämligen:

A) 11:27, angående tiden för erläggandet av annuitet å lån fran avdikningslånefonden;
Med

anledning därav får statskontoret, med överlämnande av lantbruksstyrelsens

yttrande över motionerna, anföra följande.

I motionen 11:27 bar hemställts, att riksdagen måtte besluta, att annuiteten

å lån från avdikningslånefonden måtte i likhet med vissa andra å

kronodebetsedeln upptagna poster få erläggas i två terminer.

Statskontoret får erinra därom, att ämbetsverket i skrivelse till statsrådet

och chefen för kungl, finansdepartementet den 18 februari 1931 angående

framställt förslag örn delning av uppbörden av annuiteter å avdikningslån

framhållit, att den å statskontorets fondbyrå förekommande

bokföringen av avdikningslånefonden i fråga örn de genom länsstyrelserna

förmedlade inbetalningarna för fonden grundade sig.å de av värjo

länsstyrelse halvårsvis per den 31 december och den 30 juni upprättade

samt till fondbyrån överlämnade rapporter. Då inbetalningarna å avdikningslånefonden

till huvudsaklig del verkställdes i samband med

kronouppbörden, komme dessa inbetalningar i allmänhet att inflyta i

den rapport vederbörande länsstyrelse hade att avlämna för budgetårets

förra hälft eller för tiden 1 juli—31 december. Gottskrivning av inbetalningarna

å respektive lån och i samband därmed avslutning för året

av respektive lånekontor kunde sålunda ske i god tid före bokslutet, som

under dessa förhållanden kunnat verkställas inom föreskriven tid. ^ -Deli

då ifrågasatta uppdelningen av inbetalningarna å avdikningslån på två

uppbördsterminer, varav den ena skulle infalla under tiden 10—20 november

och den andra under tiden 1—10 februari, ansåg sig statskontoret

kunna tillstyrka, under förutsättning att länsstyrelsernas rapportsystem

angående inbetalningar å avdikningslån ändrades så, att inbetalningarna

sammanfördes i en första rapport för tiden juli—februari och en andra

rapport för tiden mars—juni. De i samband med kronouppbörden influtna

annuiteterna kunde då allt fortfarande bokföras i jämförelsevis

god tid före bokslutet. _

I enlighet med av riksdagen givna direktiv bestämdes emellertid sedermera

genom kungörelsen den 13 november 1931 (nr 382) örn ändring i

vissa delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917, (nr 838), att

den årliga allmänna uppbörden skulle försiggå under två allmänna uppbördsterminer,

å landet den första från och med den 10 till och med dea

20 november taxeringsåret och den andra från och med den 25 april till

och med den 5 maj nästföljande år samt i stad, den första från och med

den 5 till och med den 20 november taxeringsåret och den andra från

och med den 25 april till och med den 5 maj nästföljande år. Med denna

förläggning av den andra uppbördsterminen och med den uppdelning av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 78.

inbetalningarna av avdikningslåneannuiteter, motionärerna föreslagit,

skulle annuiteterna kunna redovisas till statskontoret tidigast under loppet

av juni månad. Den kontroll statskontoret har att utöva beträffande

inbetalningarna å lånen, inbetalningarnas gottskrivning å skilda, till ett

antal av för närvarande omkring 5,000 uppgående lånekonton, upprättade

av sammandrag av dessa lånekonton, ävensom avslutning av avdikningslånefondens

räkenskaper skulle alltså komma att koncentreras till

tiden medio juni—15 september, å vilken sistnämnda dag statskontoret

tiar att avlämna samtliga räkenskaper för revision. Då ett genomförande

av dessa uppgifter på en så begränsad tid icke torde vara möjligt och

då dessutom avslutandet av avdikningslånef ondens räkenskaper pavelkar

möjligheterna att inom därför föreskriven tid upprätta budgetredovisningen

och rikshuvudboken, anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka

uppdelning av inbetalningarna å avdikningslånen på sätt i motionen

avsetts.

Stockholm den 8 mars 1932.

A. E. M. ERICSSON.

N. Spilhammar.

V. Arvidsson.

Carl Peyron.

KUNGL. LANTBRUKSSTYRELSEN.

Till kungl, statskontoret.

Sedan Kungl. Majit jämlikt skrivelse den 12 innevarande februari anbefallt

eder att efter kungl, lantbrukssstyrelsens hörande avgiva och till

riksdagens jordbruksutskott överlämna yttranden över vissa i skrivelsen

angivna motioner, har ni i skrivelse till lantbruksstyrelsen den 18 dennes,

med överlämnande av motionerna i fråga ävensom avskrift av

Kungl. Majits förenämnda skrivelse, anhållit, att styrelsen ville till eder

inkomma med yttrande över desamma.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

!• o Angående motionen II: 27 angående tiden för erläggandet av annuitet

å lån från avdikningslånefonden.

I yttrande den 23 februari 1931 till chefen för kungl, finansdepartementet,

varav avskrift här fogas, tillstyrkte lantbruksstyrelsen en sådan

uppdelning av uppbörden utav annuiteter å lån från bland annat statens

avdikningslånefond, som av motionärerna åsyftas. Lantbruksstyrelsen,

som vidhåller, sin i nyssnämnda yttrande uttalade uppfattning, tillstyrker

sålunda bifall till ifrågavarande motion.

Stockholm den 29 februari 1932.

O. Fredholm.

ERIK INSULANDER.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:333 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående tiden för erläggande av annuitet ä lån från statens av dikning släne fond. a1 i texten