Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för vinnande av mera skyndsam handläggning av torrläggningsärenden.

1932-05-20 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:80, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för vinnande av mera skyndsam handläggning av torrläggningsärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr SO.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för

vinnande av mera skyndsam handläggning av torrläggningsärenden.

(2:a avd.)

Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:195 av herr Asplund, likalydande med II: 307 av herr Hage m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Majit måtte fortast vidtaga sådana åtgärder, att ett

enklare och mera utgifts- samt tids- och arbetsbesparande system åstadkommes

vid utarbetandet av planer och förberedandet för igångsättandet

av utdikningsföretag — särskilt sådana av mindre omfattning — ävensom

att Kungl. Majit måtte vidtaga sådana anordningar, främst genom

ställandet av tillräcklig jordbruksteknisk arbetskraft till förfogande, så

att det undvikes, att igångsättandet av arbetsföretag av här nämnt slag

uppskjutes eller förhindras på grund av den existerande bristen på dylik

arbetskraft,

2) lii 380 av herrar Selberg och Wikström, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa att vid den utredning,

som verkställes rörande ändrade grunder för understöd ur statens avdikningsanslag

och statens avdikningslånefond, även vissa i motionen berörda

synpunkter måtte vinna beaktande,

3) lii 381 av herr Lövgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit ville anhålla om åläggande för vederbörande förrättningsman

att slutföra utredningen beträffande reglering av vissa delar

av Kalix älv (vid den s. k. Räktforsen i Norrbottens län) snarast möjligt

och i så god tid, att förslag till det egentliga arbetets genomförande

kan föreläggas nästkommande års riksdag, försåvida icke arbetet kan inrangeras

under beteckningen »beredskapsarbeten» och anslag till dess påbörjande

redan denna riksdag kan beslutas.

Beträffande de skäl, som åberopats som stöd för framställningarna, får

utskottet — i den mån de icke här nedan beröras — hänvisa till motionerna.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 36 höft. (Nr 80 — 82.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Gillande

grunder för

underltödjande

av torrläggningsföretag.

Motionernas

innebörd.

Utskottet.

Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttrande från

lantbruksstyrelsen. Beträffande det i motionen II: 381 behandlade spörsmålet

har lantbruksstyrelsen bifogat ett yttrande från förutvarande lantbruksingenjören

i Norrbottens län Erik Lindqvist. Sagda yttranden

finnas såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.

Enligt gällande grunder för understödjande utan återbetalningsskyldighet

av torrläggningsföretag (kung. den 11 juni 1926, nr 257, med däri

genom kung. den 27 juni 1929, nr 215, gjord ändring) skall — såsom första

förutsättning för dylikt bidrag — förslag till företagets utförande vara

upprättat vid syneförrättning enligt vattenlagen, varjämte beträffande

företaget skall verkställas den ytterligare utredning, varom lantbruksstyrelsen

meddelar föreskrifter. Ärendet prövas därefter av Kungl. Majit,

som fastställer arbetsplanen.

Såsom lantbruksstyrelsen i sitt förenämnda yttrande berört ha samtliga

ifrågavarande motioner samband med varandra i sådant avseende,

att de i desamma påtalade förhållanden direkt anknyta sig till möjligheten

att med de arbetskrafter, som för närvarande stå till disposition

på lantbruksingenjörsdistrikten, tillgodose allmänhetens krav på skyndsam

handläggning av förekommande torrläggningsarbeten.

Beträffande i dylikt hänseende framförda önskemål bar i motionen

II: 380 — närmast med utgångspunkt från förhållandena i Norrbottens

län — tagits sikte på frågan örn beredande av ökade extra arbetskrafter

för ifrågavarande ändamål samt förenklande av arbetsmetoderna. Motionärerna

ha också upptagit en annan vid sidan av ämnet något liggande

fråga, nämligen ett enligt motionärernas mening föreliggande önskemål

att enklare vägars anläggande med tillhjälp av den uppgrävda dikesjorden

skulle få ingå i företagen.

Motionerna 1:195 och II: 307 (motiveringen återfinnes i motionen II: 306

sid. 9) syfta i samma riktning, och''motionärerna framhålla därvid särskilt

betydelsen från arbetslöshetssynpunkt av att förekommande företag utan

dröjsmål må kunna igångsättas.

Slutligen har i motionen 11:381 uppmärksamheten från berörda synpunkter

riktats på den utredning beträffande reglering av vissa delar

av Kalix älv (Räktforsen), för vars utförande 1929 års riksdag beviljat

särskilt anslag.

De av motionärerna framförda synpunkterna i fråga örn den administrativa

handläggningen av ärenden rörande torrläggningsföretag

synas väl värda beaktande. Att nu rådande förhållanden på sagda område

böra betecknas som icke tillfredsställande synes nämligen uppenbart,

vilket lantbruksstyrelsen jämväl vitsordat. Utskottet bar i berörda hänseende

inhämtat vissa upplysningar bland annat rörande den omfatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr SO.

3

ning, varl på lantbruksingenjörernas handläggning beroende förrättningar

hunnit avslutas under de senaste åren (se bil. C). Av dessa

framgår, att procenttalet av de under visst år avslutade förrättningarna

i förhållande till under samma år inkomna ärenden varit stadigt

sjunkande och under de senaste åren utgjort allenast 46 procent.

Antalet till ett följande år balanserade förrättningar har därigenom

ökats och för de sista åren uppgått till cirka 50 procent. Att en så betydande

balans föreligger måste från flera synpunkter betecknas som ett

avsevärt missförhållande, icke minst från den även i motionerna antydda

synpunkten, att torrläggningsföretagen äro mycket lämpliga

objekt för sysselsättning av arbetslösa.

Då det nu gäller frågan örn åvägabringande av en bättre ordning

i förevarande avseende må först behandlas spörsmålet örn förenkling och

förbilligande av det nuvarande tillvägagångssättet vid handläggning i allmänhet

av torrläggningsärendena. På sätt lantbruksstyrelsen erinrat har ett

förenklat syneförfarande sedan år 1927 under vissa förutsättningar författningsenligt

medgivits, vilket i stor utsträckning tillämpats i fråga örn särskilt

de norrländska dikningsföretagen. Huruvida någon ytterligare förenkling

beträffande den rättsliga behandlingen av förevarande ärenden

är att tillråda torde, med hänsyn till den garanti staten måste anses berättigad

kräva, få anses underkastat viss tvekan. Beträffande praktiska

förenklingar vid upprättande av ritningar och handlingar till torrläggningsföretag

torde däremot, på sätt lantbruksstyrelsen jämväl antytt,

vissa åtgärder — utöver redan vidtagna — böra tagas under övervägande

under aktgivande dock på de krav, som ur olika synpunkter

måste ställas på förrättningsakternas tydlighet och beständighet. I

nu omhandlade avseende förutsätter emellertid utskottet — i betraktande

särskilt av vad lantbruksstyrelsen anfört — att vederbörlig uppmärksamhet

ägnas åt att genomföra de förbättringar, som visa sig möjliga. Någon

särskild framställning från utskottets sida torde alltså icke härvidlag

vara erforderlig. Vidkommande behovet av ökade arbetskrafter framgår

även av lantbrukstyrelsens yttrande att sagda fråga redan är aktuell och

jämväl på grund av särskilda framställningar underställd Kungl. Maj:ts

prövning. Utskottet anser för sin del — icke minst med hänsyn till omförmälda

uppgifter rörande arbetsbalansens ökning — oundgängligt, att

åtgärder vidtagas för ökning av berörda arbetskrafter genom anställande

av extra personal, som givetvis bör i främsta rummet placeras inom

distrikt, där behovet av balansens undanröjande är mest trängande.

Förslag i nu berörda hänseende torde alltså böra föreläggas nästkommande

års riksdag.

Beträffande frågan örn genomförande av ett särskilt — enklare oell billigare

— förfaringssätt i fråga örn mindre dikningsföretag framgår av lantbruksstyrelsens

yttrande, att utredningsmännen rörande ändrade grunder

för understöd ur statens avdikningsanslag och statens avdikningslånefond

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

förordat, att dikningsföretag av mindre omfattning borde avskiljas

från förevarande nnderstödsverksamhet, samt att i samband med eventuellt

understödjande av dylika företag i annan ordning medelst statsmedel

ett enklare förrättningsförfarande borde tillämpas under anlitande

av tjänstemän med därefter anpassade kvalifikationer och med

avstående mer eller mindre fullständigt från kontroll av företagens

framtida underhåll. Enligt lantbruksstyrelsens mening borde hithörande

frågor göras till föremål för närmare utredning. Även utskottet

finner praktiska skäl tala för att ett avskiljande av smärre dikningsföretag

bör komma till stånd. Dylika dikningsföretag äro vanligen

belägna inom eller i nära anslutning till inägojorden och beröra ofta

endast en jordägare. På grund härav torde bidragstagarens eget intresse

för underhållet av utförda arbeten såsom regel kunna förutsättas

utgöra tillräcklig garanti för underhållets fullgörande, och behandlingen

av sådana torrläggningsärenden torde därför kunna inrättas efter enklare

och för såväl staten som den enskilde mindre kostsamma linjer.

Tydligt är också att genomförandet av en sådan anordning skulle verksamt

bidraga till minskning i lantbruksingenjörernas arbetsbörda. I likhet

med lantbruksstyrelsen anser utskottet emellertid en närmare utredning

av denna fråga böra äga rum. Önskvärt vore, örn resultatet av en sådan

utredning kunde framläggas för nästkommande års riksdag.

Vad angår det i motionen II: 381 omhandlade särskilda fallet rörande

viss reglering av Kalixälven måste även utskottet finna anmärkningsvärt,

att en så betydande försening ägt rum i fråga örn utredningen

i ärendet. De närmare omständigheterna rörande denna försening

framgå av den av förutvarande lantbruksingenjören i Norrbottens

län avgivna förklaringen (Bilaga B), vilken visar, att förseningen i huvudsak

bottnar i bristen på tillräckliga arbetskrafter. Beträffande sist*

nämnda fråga har utskottet redan uttalat sin mening. Med hänsyn

till vad lantbruksstyrelsen anfört synes det emellertid icke vara möjligt

förverkliga motionärernas tanke, att regleringsförslaget skulle kunna framläggas

redan vid 1933 års riksdag. Utskottet vill dock understryka önskvärdheten

av att ifrågavarande undersökningsarbete snarast kommer till

stånd och bedrives med all skyndsamhet — givetvis dock utan något

eftersättande av den noggrannhet, som är av nöden, icke minst vid planläggande

av ett företag av så stor omfattning.

Vad slutligen beträffar det särskilda i motionen II: 380 framförda uppslaget,

att vissa väganläggningar skulle kunna kombineras med och ingå

i dikningsföretag, kan utskottet ej förorda detsamma.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av motionerna 1:195

och II: 307 samt II: 380 må: i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

5

skyndsam utredning rörande frågan om ett enklare

förrättningsförfarande beträffande statsunderstödda

dikningsföretag av mindre omfattning ävensom framlägga

för riksdagen de förslag, vartill utredningen

må giva anledning; samt

2) att motionerna 1:195 och II: 307 samt II: 380

och 381, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1932,

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Elof B. Andersson,

Granath, Fritiof Gustafson, friherre Lagerfelt och Dalberg, samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Sköld,

Hedlund i Häste, Carlström, Uddenberg, Bengtsson i Kullen och Pehrsson i Bramstorp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Kungl, lantbruksstyrelsen.

Bilaga A.

Till riksdagens jordbruksutskott.

I skrivelse till kungl, lantbruksstyrelsen den 26 februari 1932 har Kungl.

Majit anbefallt styrelsen att avgiva och till eder överlämna yttranden

över följande inom riksdagen väckta, till eder hänvisade motioner, nämligen:
A)

1:195 oell II: 307, likalydande, angående vidtagande av vissa åtgärder

och anordningar i avseende å igångsättandet av utdikningsföretag;

B) II: 380 angående vissa synpunkter att beakta vid pågående utredning

rörande ändrade grunder för understöd ur statens avdikningsanslag

och statens avdikningslånefond; samt

C) II: 381 angående påskyndande av undersökningen rörande reglering

av Kalix älv vid Räktforsen.

Med anledning härav får lantbruksstyrelsen anföra följande.

Samtliga ifrågavarande motioner hava samband med varandra i sådant

avseende, att i desamma påtalade förhållanden direkt anknyta sig till

möjligheten att med de arbetskrafter, som för närvarande stå till disposition

på lantbruksingenjörsdistrikten, tillgodose allmänhetens krav på

skyndsam handläggning av förekommande torrläggningsärenden. Motionerna

synas därför lämpligen böra här behandlas i ett sammanhang.

Beträffande de nuvarande arbetskrafternas otillräcklighet, speciellt i

vad avser de nordligaste lantbruksingenjörsdistrikten, må erinras, att lantbruksstyrelsen

har i skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari 1932 föreslagit

anställande av ytterligare tre extra lantbruksingenjörer, varigenom

en viss avlastning av den på lantbruksingenjörerna nu vilande arbetsbördan

borde kunna, ernås. Enligt lantbruksstyrelsen^ i nämnda skrivelse

uttalade uppfattning kunde emellertid nämnda åtgärd icke förväntas medföra

önskad effekt i full omfattning, enär för sådant ändamål erfordrades

en ännu större ökning av antalet förrättningsmän. Styrelsen ansåge likväl

en sådan mera genomgripande förstärkning av arbetskrafterna på

lantbruksingenjörsdistrikten böra tillsvidare anstå i avvaktan på närmare

utredning av hithörande förhållanden.

Vad angår i motionerna framförda önskemål örn förenklingar i det nuvarande

tillvägagångssättet vid behandlingen av torrläggningsärenden.

särskilt i fråga örn dikningsföretag av mindre omfattning, må framhållas,

att ett förenklat syneförfarande redan är sedan år 1927 under vissa

förutsättningar författningsenligt medgivet och tillämpas i mycket stor

utsträckning i fråga örn särskilt de norrländska dikningsföretagen. Beträffande

den rättsliga behandlingen av nämnda ärenden, när fråga är

örn företagens understödjande med statsmedel i nu gällande ordning, torde

någon ytterligare förenkling icke vara att tillråda med hänsyn till såväl

statens intresse av att full garanti erhålles för arbetenas behöriga utförande

och underhåll, som även de vittgående ekonomiska konsekvenser,

som kunna bliva en följd genom dylika företag för i desamma delaktiga

jordägare. Av samma skäl får icke heller något eftersättas i fråga örn

kraven på noggrannhet och omsorg vid utförandet av markundersökningar

och kostnadsberäkningar m. m. för sagda företag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80. 7

Lantbruksstyrelsen är fullt medveten om, att de fordringar, som fran

svnpunkten av arbetenas understödjande med statsmedel för närvarande

ställas på torrläggningsärendenas rättsliga och tekniska behandling, kunna

mången gång synas onödigt stränga, när fråga arom dikningsförman5 «r

särskilt enkel art oell obetydlig omfattning. Det lärer emellertid av prak

tiska skäl knappast kunna komma 1 fråga att vid utdelandet av statsmedel

från ett visst anslag tillämpa olika, av företagens större eller mindre

storlek eller av förefintliga skiljaktigbeter 1 andra avseenden beroende

villkor. I övrigt må framhållas, att här berörda mindre dikningsforetag

näppeligen kunna anses tillhöra tillämpningsområdet för ifrågavarande

understödsverksamliet, närmast av de skalen, att dels dessa statsmedel

huvudsakligen äro avsedda att underlätta tillkomsten av sådana företag

av mera betydande omfattning, vilka jordägarna svårligen kunna utföra

med egna krafter och medel, och dels statens kostnader för kontrollen m m

av förenämnda obetydliga dikningsarbeten hilva 1 förhållande till dessas

betydelse orimligt höga. . ., r
Erinras

må, att lantbruksstyrelsen redan tidigare givit uttryck foi

denna uppfattning vid framläggandet den 21 oktober 1925 av förslag örn

revidering av grunderna för understödjande medelst statsmedel av torrläggningsföretag.

Likaså må framhållas, att de jämlikt Kungl. Majds

bemyndigande av statsrådet och chefen för kungl, jordbruksdepartementet

den 13 november 1931 utsedda utredningsmännen uti sm den 23 te bruan

1932 avgivna utredning rörande ändrade grunder för understöd ur statens

avdikningsanslag och statens avdikningslånefond forordat, att dikningsföretag

av särskilt obetydlig omfattning borde avskiljas fran förevarande

understödsverksamket, samt att i samband med eventuellt understödjande

av dylika företag i annan ordning medelst statsmedel ett

enklare förrättningsförfarande borde tillämpas under anlitande av tjänstemän

med därefter anpassade kvalifikationer och med avstående mer eller

mindre fullständigt från krav från statens sida på företagens framtida

underhåll. Lantbruksstyrelsen finner för sm del hithörande frågor bora

göras till föremål för närmare utredning.

Beträffande vad i motionen II: 380 anförts örn förenklingar vid upprättandet

av ritningar och handlingar till torrläggningsförslag må framhallas,

att vissa åtgärder i nämnda syfte redan vidtagits,, och att ytterligare

förenklingar äro under övervägande, dock med samtidigt beaktande av de

krav, som ur olika synpunkter måste ställas på förrättningsakternas tydlighet

och beständighet. ..... .

Vad slutligen angår den i motionen II: 381 gjorda framställningen rorande

ifrågasatt reglering av Kalix älv vid Räktforsen får lantbruksstj - reisen, under åberopande av i avskrift här bifogade yttrande av vederbörande

lantbruksingenjör, framhålla, att ett tillgodoseende av det 1 motionen

framförda önskemålet örn regleringsforslagets framlaggande till

nästa riksdag icke synes möjligt, med mindre undersöknings- och .utredningsarbetet

bedrives under yttersta forcering, något som emellertid styrelsen

för sin del finner sig böra bestämt avråda med hänsyn till den

därmed förenade risken i fråga örn planläggningens tillförlitlighet.

Stockholm den IG mars 1932.

Erill Insulander.

Olof Fredholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

Bilaga B.

Till kungl, lantbruksstyrelsen.

Med anledning av byråchefens 0. Fredholm anmodan för mig att inkomma

till kungl, lantbruksstyrelsen med redogörelse över av mig vidtagna

förrättningsåtgärder för ett företag avseende reglering av Kalixälven

vid den s. k. Räktforsen inom Över-Kalix socken av Norrbottens län,

får jag härmed vördsamt anföra följande:

Nämnda företag, för vilket åtgärder påtänkts sedan länge, avser en utvidgning

av Kalix-älven vid den s. k. Räktforsen för att motverka och

förhindra sommar- och höstflöden i Kalixälv och dess biflod Ängesån.

Dessa flöden uppträda till större eller mindre häftighet varje år, och därigenom

åstadkommande stora skador på marker å holmar i och utmed

stränderna av Kalix-älven och Ängesån, vilka marker äro belägna inom

byarna Svartbyn, Bränna, Nybyn, Alså och hemmanet Nordhammar samt

byn Vännäs uti Över-Kalix socken av Norrbottens län.

Dessa marker, som lida skada, utgöras till större delen av goda ängsmarker

i synnerhet på holmarna och i älvstränderna, men även av odlade

marker. Genom flödenas förhindrande torde stor båtnad tillskyndas

förutom nämnda marker även en stor del odlingsmarker, som kunna

uppodlas efter företagets utförande.

Befolkningen i nämnda trakter hava haft ett mycket stort fodertillskott

från de förstnämnda markerna, men då flödena synas hava tilltagit under

senare tid och de häftigaste flödena, som förut uppträtt ungefär vart femte

år men nu återkommit nästan vart och vart annat år, varigenom avkastningen

från dessa ängar och odlade marker helt eller delvis spolierats,

beslöto större delen av ägarna till de vattenskadade markerna att vidtaga

åtgärder för skadornas avhjälpande.

År 1922 avhöll dåvarande landshövdingen i Norrbottens län G. Malm

ett sammanträde i frågan med ortsbefolkningen i Bränna. Vid detta sammanträde

närvar bland andra lantbruksingenjören K. Elfström, som lämnade

vissa upplysningar av teknisk och juridisk art för frågans bedömande.

Dessutom valdes vid detta sammanträde en kommitté, som fick i uppdrag

att föra frågan framåt.

Då lantbruksingenjör Elfström avflyttade från Norrbotten år 1923,

medhann han ej göra något åt saken. Sedan jag tillträtt lantbruksingenjörstjänsten

i Norrbotten, blev jag av därvarande länsstyrelsen anmodad

att avgiva yttrande i ärendet, enär intressenterna i det blivande företaget

ämnade genom länsstyrelsen ingå till statsmakterna med anhållan örn bidrag

till kostnaderna för en förrättning enligt vattenlagen för ärendets

utredning. Lantbruksingenjör Elfström hade vid ovannämnda sammanträde

uppskattat kostnaderna för en sådan förrättning till omkring 40

å 50 tusen kronor.

Då jag ansåg det oerhört svårt att kunna angiva något mera direkt belopp

för nämnda förrättningskostnader, anhöll jag att först få verkställa

en okulärundersökning och utredning för att utröna möjligheterna för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

företagets utförande i såväl tekniskt som juridiskt hänseende, samt, att om

möjligt närmare bestämma kostnaderna för en blivande syneförrättning.

På intressenternas ansökan förordnade kungl, lantbruksstyrelsen mig

den 28 juli 1924 att verkställa en sådan okulärundersökning. På grund av

det myckna arbetet i distriktet, hann jag ej påbörja denna förrättning förrän

år 1926. På våren detta är uppsatte jag 3 stycken peglar, vid Räktfors,

Bränna och Gyljen, för verkställande av vattenståndsobservationer i Kalix-älven

och Angesån vid nämnda platser, vilka observationer pågingo

varje år från islossning till isläggning under min tjänstetid i Norrbotten.

Vidare lät jag under år 1926 verkställa en okulärinmätning av de marker,

som väntades få nytta av det blivande företaget, varjämte jag lät

verkställa en mindre pejling i Räktforsen. Pa grundval av dessa undeisökningar

upprättade jag en plankarta över de vattenskadade markerna

och beräknade deras ungefärliga areal, samt verkställde en approximativ

beräkning av såväl kostnaderna för företagets utförande som värdet av

den båtnad, som skulle uppkomma genom företagets utförande. Därjämte

gjorde jag en beräkning av kostnaderna för en blivande syneförrättning

enligt vattenlagen, som skulle föregå företagets utförande. Denna förrättningskostnad

beräknades av mig till 40,000 kronor, varav 25.000 kronor

skulle utgöra arvode till förrättningsmannen och biträdande förrättningsmannen

samt godemännen. Återstående 15,000 kronor beräknades av mig

till liantlangningskostnader.

(Då den av mig upprättade nämnda plankartan på grund av kostnadshänsyn

endast uppgjordes i stora drag utan några detaljmätningar för

att företagets omfattning skulle kunna överblickas, kan denna karta ej

läggas till grund för den blivande syneförrättningen.)

Sedan jag upprättat ett preliminärt förslag för det blivande företaget

avhöll landshövding G. Malm den 2 juni 1928 ett sammanträde med intressenterna

i Bränna, vid vilket sammanträde jag var närvarande och

redogjorde för det upprättade preliminära förslaget, det blivande företagets

omfattning till areal m. m., den av mig beräknade kostnaden för företagets

utförande och det båtnadsvärde, som skulle kunna erhållas, tilllika

med upplysning angående den syneförrättning, som måste föregå

företagets utförande, samt den av mig beräknade förrättningskostnaden

och de statsunderstöd, som skulle kunna erhållas till det blivande företagets

genomförande. Vid sammanträdet uppdrogs åt den förutnämnda

utsedda kommittén att ingå till statsmakterna med anhållan örn ett statsbidrag

av 25,000 kronor till bestridande av kostnaderna för en syneförrättning

för det blivande företaget. Denna ansökan överlämnade jag till

länsstyrelsen i Norrbottens län på eftersommaren 1928 tillsammans med

mitt preliminära förslag åtföljt av ritningar och yttrande i ärendet, som

avgivits av mig, vilket av länsstyrelsen vidare befordrades.

Sedan det begärda bidraget beviljats på våren 1929 upprättade jag en

syneansökan, som överlämnades till intressenterna. Denna ansökan inlämnades

ej till länsstyrelsen i Norrbottens län förrän i slutet av år 1930,

troligtvis på grund av svårighet att skaffa garanti leir upplyllande av de

villkor, som uppställts för bidragets erhållande. På grund härav inkom

denna ansökan ej i min resplan för år 1930 förrän den 12 december detta

år. Härigenom medhann jag ej. innan jag avflyttade från Norrbotten,

att verkställa några förrättningsåtgärder med anledning av denna syneansökan,

vilken jag sedan överlämnade till min efterträdare i Norrbotten.

Förrättningen kommer enligt min uppfattning att bliva synnerligen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

omfattande, då det blivande företaget kommer att beröra förutom torrläggning

av mark även allmän flottled, allmän farled, vattenkraft och

fiske.

Någon biträdande förrättningsman bar mig veterligen ej för ordnats.

Jag ansåg det lämpligast, att sådan förordnades, sedan förrättningen påbörjats.

Kalmar den 13 mars 1932.

Erik Lindqvist.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

I Kungl. Lantbruksstyrelsen.

A. Berg.

Bilaga C.

Tabell utvisande den omfattning, vari på lantbruksingenjörernas handläggning

beroende förrättningar hunnit avslutas under olika år.

Kalenderår

Under året

avslutade

Till nästa år överförda

Under året

inställda

Samma

antal

delvis

handlagda

icke

handlagda

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1905 ...........................

1,121

81

133

9

98

7

41

3

1,393

1910..........................

1,420

80

200

11

90

5

67

4

1,777

1915 ...........................

1,577

71

240

11

272

12

142

6

2,231

1919 ..........................

1,853

57

479

15

597

18

313

10

3,242

1920 ...........................

2,098

59

513

14

678

19

281

8

3,570

1921 ...........................

2,496

63

481

12

745

19

246

6

3,968

1922 ...........................

2,647

66

503

12

589

15

297

7

4,036

1923 ...........................

2,884

66

609

14

628

14

268

6

4,389

1924 ...........................

2,770

60

703

15

887

19

250

6

4,610

1925 ...........................

3,086

61

624

12

1,163

23

226

4

5,099

1926 ...........................

3,316

55

824

14

1,446

24

394

7

5,980

1927 ...........................

2,691

48

1,040

18

1,564

28

305

6

5,600

1928 ...........................

2,767

46

1,226

20

1,764

29

280

5

6,037

1929 ...........................

2,953

46

1,189

18

2,055

31

304

5

6,501

1930 ...........................

3,074

46

1,399

21

2,013

30

198

3

6,684

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:334 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående åtgärder för vinnande av mera skyndsam handläggning av torrläggning särenden. a1 i texten