Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i avseende å vissa egnahemsföretag i Malmöhus län.

1932-05-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i avseende å vissa egnahemsföretag i Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

1

?ir 91.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

i avseende å vissa egnahemsföretag i Malmöhus län.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 11 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 197, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för tillfälliga hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare

i Malmöhus län för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 108, föreslog

Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1932/1933 till hjälpåtgärder

åt vissa egnahemslå ntagare m. m. ett extra reservationsanslag av

600.000 kronor. Under sagda punkt i huvudtiteln framhöll departementschefen,

bland annat, att utredning påginge och förslag införväntades rörande

vissa egnahemsförhållanden inom Malmöhus län.

Sedermera har Kungl. Majit genom proposition den 26 februari 1932,

nr 149, angående hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare föreslagit

riksdagen, jämte annat, att för utlämnande av stödlån åt egnahemslåntagare

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

550.000 kronor. Över denna proposition har utskottet denna dag avgivit

utlåtande (nr 88). Enligt Kungl. Majis nu förevarande förslag skulle

det belopp, 50,000 kronor, som återstår av förenämnda under punkt 108

i nionde huvudtiteln beräknade anslaget å 600,000 kronor, användas för

ordnandet av vissa egnahemsförhållanden i Malmöhus län.

Under åren 1925, 1926 och 1927 förekom i Malmöhus län en omfattande

och livlig styckningsverksamhet, bedriven av två enskilda jordstyckare

var för sig. Dessa köpte egendomar, uppdelade dem i egnahemslotter för

joi-dbruksändamål och sålde lotterna, vilka i regel voro obebyggda, till

mindre bemedlade personer. Malmöhus läns hushållningssällskap beviljade

i anslutning till lottförsäljningarna egnahemslån och premielån samt

i vissa fall även nyodlingslån, gödselvårdslån och täckdikningslån. På

jämförelsevis kort tid utlämnades för ifrågavarande egnahemsföretag ett

stort antal egnahemslån, ungefär 150.

Under hösten 1928 och tiden närmast därefter företog statens egnahemsstyrelse

å ort och ställe en ingående undersökning rörande berörda egna
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 4/ höft- (Nr 91.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

hemsföretag. Därav framgick, enligt styrelsens mening, att i vissa fall

redan vid egnahemmens planläggning stora fel begåtts. Sålunda hade

vissa egnahem utlagts å för ändamålet olämplig jord, varjämte tillräcklig

hänsyn ej städse tagits till låntagarnas personliga förutsättningar att

genomföra företagen. Såväl egnahemslån som nyodlings-, gödseivårdsoch

täekdikningslån hade i allmänhet i sin helhet av hushållningssällskapet

utbetalats i förskott till jordsäljarna, vilka erhållit fullmakt av köparna

att lyfta beloppet. Säljarna hade i stor utsträckning dels ombesörjt

och finansierat lotternas bebyggande samt inventariers anskaffande o. d.,

dels ock för låntagarna inbetalt förfallna räntor å av hushållningssällskapet

beviljade lån. Härigenom hade egnahemsinnehavarna kommit i skuld

till jordsäljarna med i vissa fall betydande belopp. Nyss angivna förhållande

hade enligt egnahemsstyrelsens mening även medfört, att hushållningssällskapet

ej kommit att stå i någon närmare kontakt med dessa egnahemslåntagare.

Vid egnahemsstyrelsens undersökning hösten 1928 bemärktes, bland annat,

att lägenheterna i huvudsak voro färdigbyggda men att föreskrivna

och erforderliga odlings- och dikningsarbeten voro mycket ofullständigt

och bristfälligt planlagda och endast i ett fåtal fall i nämnvärd

grad utförda. Lagfarter och inteckningsförhållanden voro i många fall

även oordnade. En del lägenheter hade redan då hytt ägare flera gånger.

Ej så få exekutiva försäljningar hade förekommit. Vissa lägenheter fann

egnahemsstyrelsen öde, och många egnahemsinnehavare hade betydande

svårigheter att reda sig.

I denna situation sökte egnahemsstyrelsen vidtaga åtgärder i syfte att

få rådande missförhållanden tillrättalagda. Utredning företogs örn varje

särskild egnahemslägenhet, därvid bland annat lägenheterna värderades

och innehavarnas olika skulder upptecknades. I anslutning härtill fördes

av styrelsen underhandlingar med hushållningssällskapet och jordsäljarna

i syfte att få till stånd reglering av låntagarnas skulder. Dylik

reglering blev under 1929 genomförd på i huvudsak det sätt, att hushållningssällskapet

av egna medel från jordsäljarna inlöste inteckningar och

andra fordringar hos låntagarna till reducerade belopp. Genom regleringen,

som omfattade 102 låntagare, nedbringades dessas sammanlagda

skulder från 1,793,940 kronor till 1,551,297 kronor eller med i runt tal

243,000 kronor. Vidare medgav hushållningssällskapet på förslag av egnahemsstyrelsen,

att låntagarnas genom regleringen till sällskapet överflyttade

skuld skulle erhållas som lån med en amorteringstid av 20 år och en

förräntning av 5 procent. Genom skuldregleringen blevo egnahemsinnehavarna

frigjorda från ekonomiskt beroende av de håda jordsäljarna

och fingo sina reglerade skulder samlade på en liand, nämligen hos hushållningssällskapet.

I samband med regleringen anhöll egnahemsstyrelsen,

att hushållningssällskapet eller dess egnahemsnämnd ville anställa

en kompetent person med uppgift att genom ofta återkommande besök å

lägenheterna utöva tillsyn över dessas skötsel och framför allt lämna

egnahemsinnehavarna råd och vägledande hjälp. Därjämte framhölls såsom

önskvärt, att vissa låntagare, som förvärvat lägenheter utan odlad

jord, måtte, för att snarast kunna igångsätta odlings- och betesförbättringsarbeten,

förhjälpas att komma i åtnjutande av härför tillgängliga

statsbidrag. Slutligen uttalade egnahemsstyrelsen önskvärdheten av, att

egnahemsnämndens inkasseringar av förfallna annuiteter ordnades på

ett för låntagarna så förmånligt sätt som möjligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr yl.

3

Under hösten 1930 företog egnahemsstyrelsen ånyo inspektion av ifrågavarande

lägenheter, därvid det visade sig, att ett 20-tal lägenheter stodo

öde, att 17 lägenhetsinnehavare voro lagsökta på grund av uraktlåtna

betalningar samt att av de övriga kvarvarande egnahemsinnehavarna 20—

30 häftade i större eller mindre skuld till hushållningssällskapet för förfallna

räntor och annuiteter. Å många av de lägenheter, som voro öde

eller föremål för exekutiva åtgärder, befanns jorden i mer eller mindre

vanhävdat skick, medan åhyggnaderna med få undantag syntes vara bra

samt rätt väl bibehållna.

I skrivelse den 22 maj 1931, nr 280, har riksdagen anhållit örn utredning

och förslag i avseende å frågan örn en statlig hjälpaktion för vissa egnahemslåntagare.

Med anledning av nämnda riksdagsskrivelse ävensom

vissa till jordbruksdepartementet inkomna framställningar i ämnet, berörande

bland annat frågan örn egnahemsförhållandena i Malmöhus län

beslöt Kungl. Majit den 12 juni 1931 uppdraga åt statens egnahemsstyrelse

jämte fyra särskilda utredningsmän, vilka chefen för jordbruksdepartementet

skulle äga tillkalla och av vilka en skulle tillkallas enbart för

utredningen i vad anginge förhållandena i Malmöhus län, att verkställa

den i riksdagsskrivelsen berörda utredningen. Enligt direktiven för utredningen

skulle denna, bland annat, ägna särskild uppmärksamhet åt

egnahemsförhållandena i nyss nämnda län.

Utredningsarbetet bär av egnahemsstyrelsen jämte särskilt tillkallade

bedrivits under benämningen 1931 års egnahemsutredning.

Med skrivelse den 11 januari 1932 har 1931 års egnahemsutredning framlagt

utredning och förslag i fråga örn egnahemsförhållandena i Malmöhus

län. Häröver hava infordrade utlåtanden avgivits den 11 februari

1932 av statskontoret, den 13 februari 1932 av riksräkenskapsverket och

den 15 i samma månad av länsstyrelsen i Malmöhus län, som jämväl överlämnat

yttrande i ärendet av sagda läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Egnahemsutredningen har i sitt betänkande, vilket fogats såsom bilaga

till ovanberörda statsrådsprotokoll, omnämnt, att utredningen under sommaren

1931 å ort och ställe företagit undersökning av hithörande

egnahemsförhållanden. Därvid hade utrönts i huvudsak följande.

Av de 146 lägenheter, vilka inginge i de ifrågavarande styckningsföretagen,

innehades 35 av Malmöhus läns hushållningssällskap efter inrop

å exekutiv auktion och 96 av egnahemslåntagare. Återstående 15 utgjordes

av lägenheter, beträffande vilka egnahemslånen återbetalats eller

reglering av annan orsak ej ifrågasatts. På de av sällskapet ägda lägenheterna

beräknades en förlust uppkomma å omkring 204,000 kronor. Beträffande

de lägenheter, vilka fortfarande befunne sig i låntagarnas ägo,

utgjorde låntagarnas kapitalskuld till sällskapet för egnahemslån 1,030,000

kronor, för regleringslån 205,000 kronor och för andra lån 18,000 kronor,

allt i avrundade tal. Vid jämförelse mellan låntagarnas kapitalskuld

samt lägenheternas uppskattade värden framginge, att kapitalskulden i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

43 fall överstege värdet med tillhopa i runt tal 85,000 kronor. Ett fyrtiotal

av de egnahemslåntagare, som fortfarande innehade lägenheter å berörda

områden, ansåges hava ringa utsikt att utan bistånd behålla sina

lägenheter.

1931 års egnahemsutrednings betänkande utmynnar i hemställan, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

1) att Malmöhus läns hushållningssällskaps statsunderstödda egnahemsverksamhet

må, räknat från och med den 1 juli 1932, övertagas av staten

i enlighet med av utredningen föreslagna villkor,

2) att från och med nämnda dag statsunderstödd egnahemsverksamhet

må utövas i Malmöhus län av en statlig egnahemsnämnd enligt, i tilllämpliga

delar, gällande bestämmelser för den statsunderstödda egnahemsverksamheten

samt de föreskrifter i övrigt, Kungl. Majit må utfärda,

3) att från egnahemslånefonden må avskiljas en särskild fond, benämnd

förlag ur egnahemslånefonden för Malmöhus län,

4) att från förlaget ur egnahemslånefonden för Malmöhus län må utgå

egnahemslåneanslag enligt gällande bestämmelser för egnahemsstatslån

i tillämpliga delar samt de föreskrifter i övrigt, Kungl. Majit må utfärda,

5) att i samband med övertagandet av egnahemsverksamheten erforderliga

kontanta utlägg må gäldas genom anlitande av förlag ur jordförmedlingsfonden

mot redovisningsskyldighet och enligt bestämmelser i

övrigt, som av utredningen föreslagits,

6) att för omreglering av vissa låntagares gäld i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningens förslag egnahemsnämnden i Malmöhus län

må, utan hinder av gällande bestämmelser örn högsta lånebelopp i förhållande

till fastighetsvärdet, bevilja egnahemslån till fulla fastighetsvärdet,

7) att till löpande utgifter för egnahemsnämndens förvaltning samt för

täckande av uppkommande förluster å egnahemsverksamheten må tillsvidare

utgå årligt belopp, enligt Kungl. Majits bestämmande, motsvarande

det årliga förvaltningsbidraget till hushållningssällskapen,

8) att för ordnande av egnahemsförhållandena i Malmöhus län anvisas

ett belopp av 100,000 kronor att användas enligt av utredningen föreslagna

villkor för räntefria stödlån till egnahemslåntagare, samt

9) att Kungl. Majit må vidtaga de åtgärder, som kunna erfordras för

genomförandet av sagda övertagande.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Förhållandena å de egnahemsföretag i Malmöhus län, varom nu närmast

är fråga, äro i flera hänseenden anmärkningsvärda och beklagliga.

Genom en av ett par enskilda jordstyckare bedriven, av Malmöhus läns

hushållningssällskap med egnahemslån möjliggjord stycknings- och lottförsäljningsverksamhet

tillkommo på kort tid ungefär 150 egnahem under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

5

sådana omständigheter, att egnahemsinnehavarna blivit i hög grad skuldbelastade

och i ett stort antal fall urståndsätta att kimna fullfölja sina

företag. De olyckliga omständigheter, som varit förenade med dessa egnahemsföretags

tillkomst, hava tilldragit sig stor uppmärksamhet. Statens

egnahemsstyrelse har också måst nedlägga ett omfattande och tidsödande

arbete för att få klarhet i egnahemsinnehavarnas skuldförhållanden och

för att, i den mån det efteråt och med till huds stående resurser varit

möjligt, ernå viss reglering av nämnda skuldförhållanden. Den på

egnahemsstyrelsens initiativ sålunda tillkomna skuldregleringen, vilken

genomfördes 1929, innehar, att skulderna hos 102 låntagare nedskrevos

från 1,793,940 till 1,551,297 kronor. Detta skedde på i huvudsak

det sätt, att jordsäljarnas fordringar hos låntagarna till belopp av ungefär

525,000 kronor inlöstes av hushållningssällskapet till nedsatta värden

och ersattes med av sällskapet åt låntagarna av egna medel beviljade

s. k. regleringslån till belopp av sammanlagt ungefär 280,000 kronor.

Förhållandena å ifrågavarande egnahem äro emellertid, oaktat vad sålunda

åtgjorts, ingalunda tillfredsställande. Sålunda äro för närvarande

icke mindre än 35 av lägenheterna utan innehavare, i det sällskapet

genom exekutiva åtgärder övertagit dessa lägenheter. Härtill kommer,

enligt vad egnahemsutredningen anfört, att ett 40-tal av egnahemsinnehavarna

torde sakna utsikter att utan bistånd reda sig.

Ehuru givetvis den senaste tidens ogynnsamma konjunkturer för jordbruket

i sin mån bidragit till att förvärra läget för dessa egnahemsinnehavare,

måste dock misslyckandet främst tillskrivas den bristande

omtänksamhet, varunder dessa egnahemsföretag tillkommit. Då egnahemslånegivningen

enligt gällande bestämmelser för den statsunderstödda

egnahemsverksamheten omhänderhaves av låneförmedlare, i detta fall

Malmöhus läns hushållningssällskap, på egen ekonomisk risk, ligger det

närmast till hands, att staten icke nu direkt engagerar sig i berörda företag

utan låter sällskapet bära de ekonomiska konsekvenserna av det

skedda. För en dylik ståndpunkt talar givetvis, förutom rent statsekonomiska

synpunkter, den omständigheten, att ett statligt övertagande av

rörelsen på sätt egnahemsutredningen ifrågasatt kan tänkas medföra betänkliga

konsekvenser i avseende å egnahemslånerörelsen hos andra låaeförmedlare

och avtrubba dessas känsla av ansvar. Det torde vara

uppenbart, att ett övertagande av de låneengagemang, Malmöhus läns

hushållningssällskap nu innehar, kommer att innebära mycket stora risker

för statsverket. I detta hänseende är särskilt att märka, att staten

enligt förslaget skulle för en kontant utgift av ungefär 350,000 kronor

tillösa sig bland annat sådana sällskapets fordringar hos berörda låntagare

som över egnahemslånen och i ej få fall över lägenheternas värde

liggande s. k. regleringslån till kapitalbelopp av ungefär 205,000 kronor

samt av låntagarna oguldna förfallna räntor oell amorteringar å egnahemslån

m. m. till belopp av ungefär 105,000 kronor. Dessa fordringar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91. .

måste betraktas såsom mycket osäkra. Vidare skulle staten efter värdering

övertaga 35 av sällskapet ägda lägenheter, vilka lägenheters försäljning

under nu rådande tidsförhållanden sannolikt komme att vara förenad

med avsevärda svårigheter. Härtill kommer, att ett överflyttande till staten

av sällskapets hela egnahemsverksamhet — den 1 januari 1931 utgjorde

sällskapets skuld till egnahemslånefonden i runt tal 9 miljoner kronor och

berörde nära 1,800 egnahemsfastigheter — torde vara en så stor och vidlyftig

apparat, att dylik åtgärd näppeligen synes mig för närvarande

oundgängligen påkallad. Även synes inrättandet av en rent statlig egnahemsnämnd

med åtskilliga extra ordinära anordningar i avseende å handhavandet

av medel ur egnahemslånefonden, premielåneanslaget m. m.

knappast böra äga rum utan en mera ingående planläggning i organisatoriskt

och administrativt hänseende, än vad nu kunnat ske. Örn alltså

det ifrågasatta övertagandet uppenbarligen är förenat med avsevärda

ekonomiska konsekvenser för staten och betydande svårigheter i organisatoriskt

hänseende, synes därjämte ovisshet råda, huruvida det hundratal

egnahemsinnehavare, varom här i främsta rummet varit fråga, bliva tillräckligt

hjälpta genom de föreslagna åtgärderna. Det framlagda förslaget

omfattar nämligen inga direkta åtgärder för nedskrivning av låntagarnas

kapital- och ränteskulder, men skulle ett belopp av 100,000 kronor

ställas till den nya nämndens förfogande, att användas enligt det av egnahemsutredningen

tidigare avgivna, av Kungl. Majit i propositionen nr 149

till årets riksdag upptagna förslaget örn stödlån till egnahemslåntagare.

Ehuru jag medgiver, att åtskilliga skäl tala för att egnahemsverksamheten

inom Malmöhus län frigöres från länets hushållningssällskap, anser

jag dock — på nyss anförda skäl och med hänsyn till de allvarliga

invändningar mot egnahemsutredningens förslag, som framförts av statskontoret

och delvis även av riksräkenskapsverket — att åtgärder i den av

utredningen föreslagna riktningen för närvarande ej böra vidtagas, utan

torde frågan snarast göras till föremål för fortsatt prövning. Dylik ytterligare

utredning i ämnet synes lämpligen böra verkställas av statens egnahemsstyrelse,

som därvid bör träda i fortsatta förhandlingar med Malmöhus

läns hushållningssällskap och undersöka möjligheterna för ett ordnande

under starkare ekonomisk medverkan från sällskapets sida av förhållandena

å de egnahemslägenheter å berörda styckningsföretag, varom

närmast är fråga. Därvid synes ock böra förväntas, att sällskapet vidtager

åtgärder för att de lägenheter, som nu äro i dess ägo och å vilka egnahemslån

kvarligga, upplåtas till personer, som äro behöriga att innehava

dylika lån.

Mot det av mig nu föreslagna uppskovet med frågans slutliga lösning

kan emellertid med fog invändas, att någon omedelbar hjälp ej bringas

ifrågavarande egnahemsinnehavare, av vilka säkert åtskilliga befinna sig

i svår belägenhet och hotas av att. på grund av utebliven betalning av

annuiteter, få sina lån hos sällskapet uppsagda. Då jag finner det vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

7

angeläget, att omtanke ägnas dessa personer, som ännu äro kvar å sina

egnahem och därå nedlagt kapital och arbete, vill jag föreslå, att visst belopp

ställes till egnahemsstyrelsens förfogande, att av styrelsen efter prövning

i vart fall och med vidsträckt befogenhet användas för lämnande av

sådant tillfälligt bistånd utan återhetalningsskyldighet åt berörda låntagare,

i den mån de finnas vara därav i behov och förtjänta, att de kunna

— i avvaktan på den ytterligare utredningens slutförande — så vitt möjligt

kvarbliva å sina lägenheter. Det bör därvid ankomma på egnahemsstyrelsen

att liksom hittills noga följa förhållandena å berörda lägenheter

samt att i mån av behov ur det åsyftade anslagsbeloppet utanordna bidrag

såsom hjälp till betalning av ifrågavarande låntagares överhängande

utgifter för fastigheterna. Då det måste ligga i hushållningssällskapets

ekonomiska intresse att i görligaste mån förebygga, att ytterligare egnahemslägenheter

få övertagas av sällskapet, och detta i all synnerhet som

det kan ifrågasättas, huruvida icke kvarstående egnahemslån i dylika av

sällskapet ägda lägenheter höra från statens sida återkrävas, förutsätter

jag, att sällskapet å sin sida allvarligt medverkar till, att låntagarna

kunna behålla sina lägenheter, i den mån de härför äga personliga förutsättningar,

samt att välordnade förhållanden därstädes för framtiden uppkomma.

Dylik medverkan synes vara så mycket mer befogad, som den av

mig nyss ifrågasatta statliga hjälpaktionen givetvis kommer att innebära,

att låntagarna med bidrag från det av mig nyss ifrågasatta anslagsbeloppet

sättas i tillfälle att i viss utsträckning betala annuiteterna å sina lån

hos sällskapet. Vid dylik gäldhetalning torde följaktligen höra tillses, att

sällskapet i sin mån bidrager till förhållandenas ordnande. Det belopp,

som för ändamålet torde höra ställas till egnahemsstyrelsens förfogande,

synes lämpligen kunna bestämmas till 50,000 kronor.»

Utskottet måste allvarligt beklaga, att förhållandena beträffande den

genom lån från egnahemslånefonden understödda egnahemsverksamheten

i Malmöhus län utvecklat sig på sätt framgår av den i statsrådsprotokollet

lämnade redogörelsen. Från statens egnahemsstyrelses sida gjorda

ansträngningar för att minska de svårigheter för egnahemslåntagarna,

som föranletts genom av länets hushållningssällskap träffade dispositioner,

synas heller icke hittills hava lett till önskvärt resultat. Då departementschefen

ställt i utsikt att förevarande fråga snarast kommer att göras

till föremål för fortsatt prövning, finner utskottet sig icke hava anledning

att nu närmare ingå på densamma. I likhet med departementschefen

anser utskottet dock angeläget, att i avvaktan på spörsmålets närmare

prövning någon omedelbar hjälp bringas dem av ifrågavarande egnahomsinnehavare,

som ännu äro kvar å sina egnahem samt därå nedlagt

kapital och arbete men vilka nu befinna sig i särskilt svårt ekonomiskt

betryck. Utskottet vill i sådant syfte biträda förslaget att visst belopp

ställes till egnahemsstyrelsens förfogande, att av styrelsen efter prövning

Vt thott et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 91.

i vart fall användas för lämnande av sådant tillfälligt bistånd utan återbetalningsskyldigliet

åt berörda låntagare, i den mån de finnas vara därav

i behov och förtjänta, att de kunna — i avvaktan på den ytterligare utredningens

slutförande — så vitt möjligt kvarbliva å sina lägenheter.

Det föreslagna anslagsbeloppet föranleder icke någon utskottets erinran

liksom icke heller vad departementschefen i övrigt i ärendet anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att för tillfälliga hjälpåtgärder åt vissa egnaheinslåntagare

i Malmöhus län för budgetåret 1932/1933

under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 88.

321716. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:342 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i avseende å vissa egnahemsföretag i Malmöhus län. a1 i texten