Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem m. m.
1932-06-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:94, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
1
Nr 94.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens
arbetslöshets- och försörjningsproblem m. m.
(2: a avd.)
I ett sammanhang har jordbruksutskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1:117 av herr Möller m. fl. likalydande med II: 203 av herr Hansson i
Stockholm m. fl. samt 1:264 av herr Asplund m. fl. likalydande med
II: 375 av herrar Hage och Lövgren.
I motionerna 1:117 och II: 203 har hemställts, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t anhålla örn en skyndsam undersökning av skogsbygdens
arbetslöshets- och försörjningsproblem — i den mån dessa frågor icke
redan ligga under beredning — i huvudsaklig överensstämmelse med i
motionen angivna riktlinjer, samt örn framläggande snarast möjligt för
riksdagen av de förslag, vartill undersökningen må kunna föranleda.
I motionerna I: 264 och II: 375 har hemställts att riksdagen ville hos
Kungl. Maj:t anhålla, att arbeten, i den mån lämplig och ledig arbetskraft
finnes tillgänglig, snarast igångsättas för framskaffande av inhemskt
bränsle för möjliggörande av minskad import av utländska bränslen till
förbättring av handelsbalansen, för träkolstillverkning m. m.; samt att avverkningar,
jämte flottning i förekommande fall, å kronans skogar, där
eljes normalt avverkning bort äga rum. likaledes igångsättas av domänstyrelsen,
i de fall, då sannolikhet föreligger, att virket skall inom närmare
tid efter framkomsten till kusten vinna avsättning till kronans eller
enskilda förädlingsverk.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
deni.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden
av domänstyrelsen och 1931 års skogssakkunniga, vilka yttranden såsom
bilagor fogats till detta utlåtande.
Förevarande framställningar avse väsentligen de spörsmål, som uppstått
till följd av den nu rådande ekonomiska depressionens verkningar
ifraga örn skogsbruket och därtill hörande industri; varvid uppmärksamIInianf/
till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 44 haft. (Nr 9b.)
Motionernas
innebörd.
I
Utskottet.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
heten närmast riktats å de nordligare delarna av landet. Dessa spörsmål
hava i motionerna setts från flera synpunkter. I motionerna I: 264 och
II: 375 ha frågorna berörts med hänsyn till såväl landets handelsbalans som
arbetslöshetsfrågan. Såsom framgår av den hemställan, vari sagda motioner
utmynna, äro desamma i huvudsak inställda på omedelbara åtgärder
för framskaffande och ökad användning av inhemskt bränsle, för vilket
ändamål bland annat föreslås anordnande av viss stegrad avverkning å
kronans skogar. I motiveringen till dessa motioner beröras jämväl vissa
önskemål beträffande tekniska förbättringar i och för ett bättre ekonomiskt
utnyttjande av landets skogsprodukter. Motionerna 1:117 och
II: 203 — vilkas motivering återfinnes i motionen 1:109 (sid. 15 ff) — behandla
samma ämne huvudsakligen från sociala synpunkter. Beträffande
åtgärder för vinnande av förbättring av nuvarande förhållanden beröres
emellertid i sistnämnda motioner till stor del samma uppslag, som framförts
i de först omhandlade motionerna. Tyngdpunkten i motionerna
1:117 och II: 203 torde emellertid få anses ligga i önskemålet örn åstadkommandet
av en ingående utredning beträffande arten och omfattningen
av de förändringar, som man numera pa längre sikt nödgas rakna med
ifråga örn den av skogsnäringen beroende befolkningens utkomstmöjligheter,
vilken utredning skulle tjäna till grundval för överväganden av de
åtgärder, som från statsmakternas sida kunde befinnas påkallade.
Såsom framgår av förestående redogörelse behandla förevarande motioner
huvudsakligen samma ämne, nämligen det problem, som till följd a\
den rådande depressionen uppstått beträffande försörjningen av skogsbygdernas
befolkning. Det torde knappast behöva erinras, att de i motionerna
omhandlade frågorna — såsom ock av motionärerna antytts i
viss utsträckning redan äro föremal för statsmakternas uppmärksamhet.
Sålunda får utskottet till en början erinra, att efter framställning från
1931 års riksdag tillsatts förut omförmälda sakkunniga för verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande åtgärder för vinnande av
ökad avsättning av inhemska skogsprodukter, för förbättrat utbyte av
skogsbruket samt intensivare skogsvård. Såsom framgår av nämnda sakkunnigas
utlåtande i förevarande ärende, ha de sakkunniga redan avgivit
vissa framställningar i ämnet. Beträffande en av dessa framställningar,
avseende understödjande av träkolets användning som motordrivmedel
har förslag förelagts innevarande års riksdag, som i berörda syfte beslutat
inrättande av en statlig lånefond för inköp av gasgeneratorer för
motordrift. Vidare får utskottet erinra, att i enlighet med ett av Kungl.
Maj:t avgivet förslag riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra
mot att domänstyrelsens förnyelsefond för återväxtkostnader får användas
för bestridande av kostnader jämväl för anläggningar av vägar för
domänverkets behov. Beträffande åtgärder i övrigt å statens skogar
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
3
avseende likartade ändamål — får utskottet även hänvisa till de beslut
angående beviljandet av medel från anslag till arbetslöshetens bekämpande,
som efter band ägt rum för anordnandet av arbeten å sagda skogar.
Såsom framgår av domänstyrelsens yttrande i förevarande ärende
bär också styrelsen gått i författning örn vissa utredningar, syftande till
ytterligare åtgärder, som skulle tjäna i motionerna berörda önskemål.
Av det ovan anförda framgår, att motionernas syften ifråga örn såväl
omedelbara åtgärder som utredningar i åtskilliga avseenden få anses redan
tillgodosedda.
Vad emellertid beträffar den i motionerna 1:117 och 11:203 påyrkade
ingående undersökningen av arbetslöshetens fördelning på olika
grupper av skogsbefolkningen, av försörjningsbehoven och av inkomstmöjligheterna
för dem, så framgår av 1931 års skogssakkunnigas yttrande,
att de icke hava för avsikt att utföra någon sådan utredning.
Då även utskottet anser en kompletterande undersökning i dylik riktning
påkallad och vill förorda densamma, må särskilt framhållas, att de förhållanden,
varom i ärendet är fråga, endast delvis torde kunna hänföras
till den mera temporära ekonomiska krisen. Såsom i motionerna antytts,
torde nämligen ifrågavarande arbetslöshet i stor utsträckning bottna i de
på grand utav tekniska framsteg eller eljest av ekonomiska skäl genomförda
förändringarna på ifrågavarande område (rationalisering). I varje
fall torde få anses sannolikt, att betydande omläggningar — på längre
sikt — äro att motse beträffande skogsbrukets ekonomiska förhållanden
och till följd därav ifråga örn försörjningsmöjligheterna för den befolkning,
som är därav beroende. I detta avseende torde särskilt de rubbningar
påkalla uppmärksamhet, som redan uppstått och ytterligare torde
komma att ske i fråga örn den lokala förläggningen av den till skogsbruket
knutna industrien.
Givetvis äro de förhållanden, varom en utredning i detta avseende skulle
röra sig, synnerligen invecklade och svårbedömbara, men desto större skäl
synas enligt utskottets mening föreligga att genom en ingående utredning
söka utröna sakens verkliga läge. Utskottet anser sig emellertid böra
framhålla, att åvägabringandet av en sådan utredning icke på något sätt
får anses innebära ett ställningstagande till frågan, vilka ytterligare statliga
åtgärder, som i förevarande avseende kunna vara påkallade.
Tinder åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
1) att riksdagen i anledning av motionerna 1:117
och 11:203 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville föranstalta örn närmare undersökning,
i anslutning till vad utskottet har ovan
anfört, beträffande skogsbygdens arbets- och försörjningsproblem:
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
2) att motionerna 1:264 och II: 375 må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 4 juni 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
0. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof B■ Andersson,
Tjällgren, Granath och Dalberg; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Bengtsson i Kullen, Björk i Tryde och Lindgren.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
5
Bilaga A.
Kongl, domänstyrelsen.
Till riksdagens jordbruksutskott.
ät Kungl. Majit har domänstyrelsen anbefallts att avgiva och till
Eder senast den 24 innevarande månad överlämna yttrande över inom
riksdagen väckta likalydande motioner I: 264 och II: 375, vari föreslås att
riksdagen ville hos Kungl. Maj :t hemställa, bland annat, att avverkning,
jämte flottning i förekommande fall, å Kronans skogar, där eljest normal
avverkning bort äga rum, måtte igångsättas av domänstyrelsen i de fall,
då sannolikhet förelåge, att virket skulle inom närmare tid efter framkomsten
till kusten vinna avsättning till kronans eller enskilda förädlingsverk.
Med anledning härav får domänstyrelsen anföra följande.
Av motiveringen i förevarande motioner synes framgå att i motionen
ifrågasatta åtgärder, i syfte att lindra arbetslöshet, skulle innebära, bland
annat, att även för kommande budgetår skulle, i likhet med vad för budgetåret
1931/1932 är fallet, visst belopp av arbetslöshetsanslaget kunna av
Kungl. Majit disponeras såsom bidrag till kostnaderna för utförandet av
vissa av domänstyrelsen planerade avverkningsarbeten; samt att domänverkets
förnyelsefond för återväxtkostnader skulle användas även till
bekostande av sådana skogsvårdsar beten, som med fördel kunde utföras
vintertid, såsom gallringar och skogsrensningar m. m.
Trots de starka principiella erinringar, som däremot kunna framställas,
anser styrelsen för sin del det ej böra vara uteslutet, att även under
nästkommande budgetår, i likhet med vad för budgetåret 1931/1932 är
fallet, viss del av arbetslöshetsanslag må kunna av Kungl. Majit disponeras
för särskilda ändamål inom domänstyrelsens verksamhetsområde.
Ur domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader utgå för närvarande
medel till bestridande av kostnader för skogsodling, hägnad, skogsskydd
och plantskogsvård (röjningsgallring) samt dikning. Senast i generalförslag
angående driftkostnader för domänverket under år 1932 har
styrelsen föreslagit, att jämväl kostnader för anläggning av nya vägar
skulle bestridas ur förnyelsefonden. Någon ytterligare utvidgning av
fondens användningsområde finner isig styrelsen — under hänvisning till
vad styrelsen i yttrande till riksdagens jordbruksutskott denna dag angående
inom riksdagen väckta likalydande motioner 1:117 och 11:203
uttalat ifråga örn förnyelsefonden — ej kunna tillstyrka.
I övrigt får styrelsen åberopa vad styrelsen anfört i nyss nämnda
yttrande.
Förevarande- motioner synas styrelsen i huvudsak åsyfta förhållanden,
varom utredningar antingen redan pågå —- bland annat hos 1931 ars
skogssakkunniga —- eller ock äro föreslagna i motionerna 1:117 och
IT: 203.
Stockholm den 17 mars 1932.
G. Kuylenstjerna.
Maqnus Alm.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
1931 års skogssakkunniga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom remiss den 26 februari 1932 bar Kungl. Majit anbefallt 1931 års
skogssakkunniga att senast den 24 mars 1932 till riksdagens jordbruksutskott
avgiva yttrande över, bland annat, inom riksdagen väckta, till
utskottet remitterade likalydande motionerna I: 264 och II: 375 örn åtgärder
för att möjliggöra minskad import av utländska bränslen m. m.
Med anledning härav få de sakkunniga anföra följande.
De i motionerna behandlade frågor, som beröra skogsbruk och träförädlingsindustri,
torde få anses höra till det ämnesområde, inom vilket de
sakkunniga hava till uppgift att med hänsyn till nu rådande förhållanden
verkställa erforderliga utredningar. Dessa utredningar, som alltjämt
pågå, bliva i sin helhet icke avslutade inom sådan tid, att resultaten
kunna göras till föremål för statsmakternas prövning och beslut redan
innevarande år. De sakkunniga vilja erinra örn, att de i särskilda skrivelser,
dels till statsrådet och chefen för kungl, jordbruksdepartementet
den 20 februari 1932, dels ock till Kungl. Majit den 10 mars samma år
redan framlagt förslag till åtgärder i vissa specialfrågor, vilka även beröras
i ifrågavarande motioner, och i vilka de sakkunniga ansett åtgärder
kunna vidtagas utan hinder av att utredningsarbetet i sin helhet ej är
fullbordat. De gjorda framställningarna inrymma förslag, den förra örn
statligt understödjande av träkolets användning som motordrivmedel, i
vilket syfte de sakkunniga föreslagit inrättandet av en statlig lånefond
örn, för budgetåret 1932/1933, 250,000 kronor, och den senare örn vidtagandet
av åtgärder för uppförandet av en anläggning för brikettering av
träkol.
Beträffande de övriga spörsmål, berörande åtgärder för att möjliggöra
minskad import av utländska bränslen m. m„ som i motionerna avhandlas,
kunna de sakkunniga nu ej uttala sig, då i ämnet igångsatta grundläggande
utredningar ännu ej fullbordats. Först när detta är fallet, blir
det för de sakkunniga möjligt att bedöma, vilka åtgärder som kunna erfordras
och förordas för att det, genom utsträckt tillgodogörande inom
landet av våra skogars avkastning, må bliva möjligt att minska importen
av utländska bränslen och nedbringa arbetslösheten inom skogshushållningen.
_Att innan klarhet härutinnan vunnits genom statens försorg igångsätta
särskilda arbeten för framskaffande av inhemskt bränsle måste de
sakkunniga finna mindre välbetänkt, i synnerhet då förbrukarna av
dylikt bränsle ej torde hava några svårigheter att fylla sitt behov därav
statens ingripande förutan. För den händelse statsmakterna komma att
fatta sådana beslut, att en vidgad användning av inhemskt bränsle kan
åvägabringas, torde, även örn på sådant sätt en avsevärd ökning av förbrukningen
kan åstadkommas, några svårigheter ej behöva uppstå för
framskaffandet utan statsingripande av erforderliga bränslekvantiteter.
Vad slutligen angår motionärernas förslag rörande domänstyrelsens
avverkningar m. m. vilja de sakkunniga uttala den uppfattningen, att
dessa även under nu rådande förhållanden böra anpassas efter möj
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94. 7
ligheterna att efter ekonomiska grunder försälja virket. Att utan hä-nsyn
härtill hedriva avverkningar kunna de sakkunniga ej finna tillrådligt.
Beträffande de i motionerna behandlade frågor, som ej äga anknytning
till skogsbruk eller träförädlingsindustri, anse sig de sakkunniga ej böra
uttala någon mening.
Stockholm den 22 mars 1932.
Å de sakkunnigas vägnar:
J. L. Ekman.
Erik Lundh.
Bilaga B.
Käng!, domänstyrelsen.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Av Kungl. Majit anbefalld att avgiva och till Eder senast den 24 innevarande
månad överlämna yttrande över inom riksdagen väckta motioner,
1:117 och 11:203, angående skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem
får domänstyrelsen anföra följande.
I motionen 1:117, likalydande med motionen 11:203, hemställes, under
hänvisning till motiveringen i en inom riksdagen väckt motion 1:109, att
riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn en skyndsam undersökning
av skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem — i den mån dessa
icke redan läge under beredning — i huvudsaklig överensstämmelse medi
motionen angivna riktlinjer samt örn framläggande snarast möjligt tor
riksdagen av de förslag, vartill undersökningen kunde föranleda.
Styrelsen får först ingå på vissa delar av motiveringen i motionen 1:109.
Motionärerna framhålla, att »skogsindustrien jämte skogshushållningen»
vore den näring, som hårdast drabbats av den industriella stagnationen och
arbetslösheten. I fråga örn arbetslösheten inom skogsindustrien och skogshushållningen
anföra motionärerna siffror, vilka för skogs- och flottmngsarbetares
vidkommande utvisa en stark stegring av arbetslöshetsprocentnn
under år 1931. Motionärerna uttala, i detta sammanhang, att skogsbotågen,
på grund av den rika tillgången på ledig arbetskraft, för innovai ande
vinters avverkningar tillämpade en lönereducering på 10—20 procent,
ibland till och med mera, samt att staten, som ju borde vara en mönsterarbetsgivare
för sin personal, följde exemplet genom revirförvaltarna..
Med anledning av vad motionärerna sålunda och i övrigt uttalat ifråga
örn arbetslöshetens nuvarande omfattning m. m. får styrelsen framhålla,
att siffror, som angiva arbetslöshetens omfattning inom gruppen skogs
-
Motivering
i motionen
1:109.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
och flottningsarbetare, liro svårberäkneliga. Till belysande bärav må
blott påpekas att skogs- oell flottningsarbete är av rätt utpräglad säsongnatur
och att denna yrkesgren följaktligen, jämväl under tider med normalt
läge på arbetsmarknaden, utmärkes av periodisk arbetslöshet ävensom
att svårighet möter att uppdraga gränsen emellan de närbesläktade
yrkena skogs- och flottningsarbete, å den ena sidan, och jordbruksarbete
å den andra. Av motiveringen synes ej framgå, i vad mån man vid beräkning
av denna arbetslöshet tagit hänsyn till förekommande arbetstvister
och deras inverkan a arbetslöshetens utbredning. Den lönesänkning,
som genomförts för skogsarbetare, beror i mindre grad på den rika till
gången på ledig arbetskraft än därpå, att virkesprisens starka nedgång
nödvändiggjort en reglering av lönerna för skogsarbetare. Skogsstatspersonalen
bar härvid handlat i enlighet med de föreskrifter domänstyrelsen
måst meddela. Styrelsen delar motionärernas uppfattning, att betalningen
för skogsarbete i många fall är låg. Med nuvarande avsättningsmöjligheter
för skogens råvaruprodukter torde emellertid en omfattande inskränkning
av skogsarbeten ej kunna undvikas för så vitt ej en ytterligare
reduktion av arbetslönerna kommer till stånd.
Såsom en åtgärd mot arbetslösheten uttala sig motionärerna för en starkt
ökad användning av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader
och att för sådant ändamål skulle ur fonden under år 1932 utgå ej mindre
än 5,000,000 kronor.
Styrelsen får erinra därom, att avsikten nied denna fondbildning huvudsakligen
varit att, då inkomster genom virkesförsäljning från domänfondens
skogar inflöte rikligt, medel från dylik försäljning skulle avsättas för
utförandet av markförbättrings- och föryngringsåtgärder under tider, dä
inkomsterna nedginge och då, med hänsyn till andra statsbebov, svårighet
kunde uppstå för erhållande av nödiga medel för åtgärder av nämnt slag.
Denna fond torde komma att bliva av särskild betydelse, då den huvudsakliga
delen av de starkt överåriga förråden, särskilt av grövre virke, å
statens domäner i de nordliga delarna av landet blivit realiserade och det
gäller att under därefter följande tid bestrida utgifterna för erforderliga
skogsvårdsåtgärder. Dylika åtgärder ingå visserligen såsom ett led i det
årliga skogsvårdsarbetet och liänskjutas sålunda ej utan vidare till framtiden,
men det lär ej kunna undvikas att de, i den mån den gamla, grova
skogen avverkas, erfordras i ökad omfattning. Därest styrelsens förslag
— senast avgivet i generalförslag angående driftkostnader för domänverket
under år 1932 — att kostnader för anläggning av nya vägar skulle bestridas
av förnyelsefondens medel vinner Kungl. Majrts och riksdagens
godkännande, komma fondens användningsområden att väsentligt vidgas.
Vägarbeten bliva nämligen under oberäknelig tid framåt erforderliga å
statens domäner. Sammanställes denna omständighet därmed att de medel,
som under de närmaste aren kunna komma att tillföras fonden, sannolikt
ej bliva på långt när av den storlek, som under de senare åren varit
förhållandet, lärer klokheten, enligt styrelsens bestämda uppfattning, bjuda
att varje ödslande med denna fonds medel undvikes. Fondens storlek är
dock icke alltför betydande, örn man besinnar de ansnråk, som domänfondens
stora skogskomplex kunna komma att ställa å densamma. Trots
nu rådande depression å trävarumarknaden med minskad efterfrågan och
låga priser å skogsprodukter kan domänverket, med anlitande av förnyelsefonden,
utföra erforderliga markiörbättrings- och föryngringsåtgärder
a domänfondens skogar. Inom domänverket har den strävan gjort
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94. 9
sig gällande att skogsbefolkning, som är i behov av arbetsförtjänst, skulle
beredas arbete, bland annat, diknings- och andra föryngringsarbeten. Därvid
bar emellertid gällt att söka begränsa arbetena till sådana nyttiga arbeten,
som varit ekonomiskt försvarbara. Man måste söka fasthålla vid
den ekonomiska grundsatsen, att nödig återhållsamhet iakttages vid nedläggandet
av kostnader å anläggning och vård av skogsbestånd. Den
framtida avkastning, som kan förväntas av skogen, bör givetvis stå i rimligt
förhållande till nämnda kostnader. Det i motionen omförmälda belopp,
3,073,000 kronor, som styrelsen i generalförslaget beräknat skola utgå
under år 1932, är enligt styrelsens uppfattning mycket val tilltaget. Styrelsen
får bestämt avstyrka vidtagandet, tills vidare, av åtgärder för att
fonden skulle tagas i anspråk i större utsträckning än nämnda beräkning
angiver.
I motiveringen i motionen 1:109 uttala motionärerna sig för en grundlig
undersökning av spörsmålet, huruvida och på vad sätt staten skulle kunna,
mera planmässigt och genomtänkt än hittills skett, använda sina stora
skogsområden, särskilt i övre Norrland, för skapande av förädlingscentra
i närheten av råvarubaserna.
Styrelsen hyser principiellt den uppfattningen, att statlig träförädlmgsverksamhet
kan ifrågasättas huvudsakligen i de fall, då nöjaktiga pris
för det virke, som för skogsvårdens behöriga tillgodoseende anses böra
uttagas ur statsskogarna, ej kunna genom annan åtgärd uppbringas samt
då den redan befintliga träförädlingsindustrien ej är av sådan omfattning,
att den kan upptaga förädling av den råvara, som bör uttagas ur
statens skogar, och en för sådan förädling erforderlig utvidgning av
nämnda industri ej är att förvänta, örn ej staten träder emellan. N\
skilda orsaker torde alltid större svårigheter komma att möta för ett statligt
än för ett enskilt företag på detta område att, vid ogynnsamma konjunkturer
eller då läget så eljest påkallar, inskränka eller avveckla driften.
På grund av nu anförda och även andra skäl måste styrelsen ställa
sig avvisande till statlig storindustriell träförädlingsverksamhet, här ej
mycket tungt vägande orsaker må giva anledning till att staten inlåter
sig därå.
Motionärerna framhålla att det syntes framstå tydligare än någonsin,
att även i skogsbygden jordbruket vore ryggraden i lantbefolkningens försörjning,
och att samhällsintresset krävde en ökad aktivitet i fråga örn
jordbruksnybildning, jordbrukskomplettering, nyodling m. m.
Styrelsen anser vad motionärerna sålunda uttalat vara i hög grad beaktansvärt.
Det är emellertid vid jordbruksnybildning av vikt, att förutsättningar
verkligen föreligga för försörjning antingen genom jordbruket
enbart eller ock av jordbruket i förening med annan förvärvskälla. För
egen del vidtager styrelsen åtgärder för försäljning till enskilde av större
och mindre jordbruk ävensom av mindre områden uppodlad, men ej bebyggd
jord ej blott från kronans utarrenderade jordbruksdomäner utan
jämväl — sedan ett par år — i stor skala från kronoparken Åtgärder
för försäljning från kronoparker äro för närvarande av styrelsen anbefallda
beträffande omkring 800 jordbruksområden i landets södra och mel
lersta delar.
Med anledning av vad motionärerna uttalat i fråga om bedrivande i
statens arbetslöshetskommissions regi av reservarbeten ä allmänna skogar
får styrelsen framhålla, att dessa arbeten, vilka i huvudsak utförts inom
landet söder örn och närmast norr örn Dalälven, främst åsyftat höjning
Bihang till riksdagens protokoll 19.''!?. 10 sunil, i''/ hafi. iNr 9>i.) -
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
Motionerna
1:117 och
II: 203.
av skogsavkastningen genom utveckling av för skogsprodukternas utforsling
erforderligt nät av transportvägar samt genom förbättring av markens
produktionsförmåga. Ehuru för skogsbruket erforderliga arbeten av
förevarande slag — i den mån de kunna anses ekonomiskt försvarbara
och de ej finnas i första band böra förbehållas ortsbefolkning, som för sin
utkomst är beroende av arbetstillfällen å allmänna skogar — torde få
anses till rätt stor del vara tillsvidare genomförda inom ifrågavarande
delar av landet genom kommissionen, föreligger dock därstädes alltjämt
en ej oväsentlig arbetsuppgift särskilt i fråga örn anläggning av för skogsbruket
nyttiga vägar, vilka likväl ej skulle kunna komma till utförande
med anlitande av de medel, varöver styrelsen under vanliga förhållanden
förfogar. Denna arbetsuppgift är styrelsen beredd att, i den mån så påfordras,
föreslå till utförande i kommissionens regi.
_ Vad i övrigt angår åtgärder å statens skogar, som kunna befrämja motionens
syfte, får styrelsen meddela, att styrelsen — förutom i det föregående
omförmälda åtgärder till försäljning i större omfattning av jordbruk
från domänfondens fastigheter -—- gått i författning örn utarbetande
av planer för flerårsperioder av vägarbeten och dikningar å allmänna
skogar.
Styrelsen har sålunda föranstaltat örn en utredning för landet i dess
helhet örn behovet av vägbyggnad å domän- och kyrkofondens skogar under,
bland annat, tidsperioden 1932—1936, och styrelsen har vidare nyligen
tagit upp frågan örn en inventering av förefintliga sankmarker å nämnda
skogar avsedd att, efter utrönande av ifrågavarande markers lämplighet
för utdikning, läggas till grund för en dikningsplan i stort. Sistnämnda
utredning torde taga i anspråk minst två å tre år.
Därjämte får styrelsen i detta sammanhang och i viss anslutning till
vad motionärerna uttalat i fråga örn statens virkesförsäljningar meddela,
att styrelsen för närvarande söker verkställa en förnyad utredning angående
fördelningen på olika flodområden inom Norrland av skogsförråden
och avverkningsbeloppens lämpliga storlek å statens skogar.
Under hänvisning till vad domänstyrelsen här ovan anfört i fråga örn
vissa delar av motiveringen i motionen 1:109 får styrelsen meddela, att
styrelsen för sin del icke har något att erinra emot i förevarande motioner,
1:117 och II: 203, ifrågasatt undersökning av skogsbygdens arbetslöshets-
och försörjningsproblem.
Stockholm den 17 mars 1932.
G. Kuylenstierna.
Magnus Alm.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.
11
19S1 års skogssakkunniga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Genom remiss den 26 februari 1932 bar Kungl. Maj:t anbefallt 1931 års
skogssakkunniga att senast den 24 mars 1932 till riksdagens jordbruksutskott
avgiva yttrande över, bland annat, inom riksdagen väckta, till utskottet
remitterade likalydande motioner 1:117 och 11:203 angående
skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem.
Med anledning härav få de sakkunniga anföra följande.
Vad till motivering av ovannämnda motion anförts finna de sakkunniga
vara värt beaktande. Vid de utredningar, som nu genom de sakkunnigas
försorg pågå, komma vissa i motionerna berörda spörsmål att
beröras. De sakkunniga hava sålunda för avsikt att söka beräkna skogsbrukets
arbetskraftsbehov under olika förutsättningar och i olika landsdelar.
Resultaten av denna undersökning äro avsedda att läggas till
grund för de förslag till åtgärder beträffande avsättningsförhållandenas
förbättrande och arbetslöshetens lindrande inom skogsbruket, de sakkunniga
bava till uppgift att framlägga.
Den av motionärerna påyrkade ingående undersökningen av arbetslöshetens
fördelning på olika befolkningsgrupper inom skogsbefolkningen,
av försörjningsbehoven och av utkomstmöjligheterna bava de sakkunniga
ej för avsikt att utföra.
Stockholm den 22 mars 1932.
Å de sakkunnigas vägnar:
J. L. Ekman.
Erik Lundh.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:375 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem. a1 i texten