Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem m. m.

1932-06-04 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:94, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

1

Nr 94.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens

arbetslöshets- och försörjningsproblem m. m.

(2: a avd.)

I ett sammanhang har jordbruksutskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1:117 av herr Möller m. fl. likalydande med II: 203 av herr Hansson i

Stockholm m. fl. samt 1:264 av herr Asplund m. fl. likalydande med

II: 375 av herrar Hage och Lövgren.

I motionerna 1:117 och II: 203 har hemställts, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t anhålla örn en skyndsam undersökning av skogsbygdens

arbetslöshets- och försörjningsproblem — i den mån dessa frågor icke

redan ligga under beredning — i huvudsaklig överensstämmelse med i

motionen angivna riktlinjer, samt örn framläggande snarast möjligt för

riksdagen av de förslag, vartill undersökningen må kunna föranleda.

I motionerna I: 264 och II: 375 har hemställts att riksdagen ville hos

Kungl. Maj:t anhålla, att arbeten, i den mån lämplig och ledig arbetskraft

finnes tillgänglig, snarast igångsättas för framskaffande av inhemskt

bränsle för möjliggörande av minskad import av utländska bränslen till

förbättring av handelsbalansen, för träkolstillverkning m. m.; samt att avverkningar,

jämte flottning i förekommande fall, å kronans skogar, där

eljes normalt avverkning bort äga rum. likaledes igångsättas av domänstyrelsen,

i de fall, då sannolikhet föreligger, att virket skall inom närmare

tid efter framkomsten till kusten vinna avsättning till kronans eller

enskilda förädlingsverk.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

deni.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

av domänstyrelsen och 1931 års skogssakkunniga, vilka yttranden såsom

bilagor fogats till detta utlåtande.

Förevarande framställningar avse väsentligen de spörsmål, som uppstått

till följd av den nu rådande ekonomiska depressionens verkningar

ifraga örn skogsbruket och därtill hörande industri; varvid uppmärksamIInianf/

till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 44 haft. (Nr 9b.)

Motionernas

innebörd.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

heten närmast riktats å de nordligare delarna av landet. Dessa spörsmål

hava i motionerna setts från flera synpunkter. I motionerna I: 264 och

II: 375 ha frågorna berörts med hänsyn till såväl landets handelsbalans som

arbetslöshetsfrågan. Såsom framgår av den hemställan, vari sagda motioner

utmynna, äro desamma i huvudsak inställda på omedelbara åtgärder

för framskaffande och ökad användning av inhemskt bränsle, för vilket

ändamål bland annat föreslås anordnande av viss stegrad avverkning å

kronans skogar. I motiveringen till dessa motioner beröras jämväl vissa

önskemål beträffande tekniska förbättringar i och för ett bättre ekonomiskt

utnyttjande av landets skogsprodukter. Motionerna 1:117 och

II: 203 — vilkas motivering återfinnes i motionen 1:109 (sid. 15 ff) — behandla

samma ämne huvudsakligen från sociala synpunkter. Beträffande

åtgärder för vinnande av förbättring av nuvarande förhållanden beröres

emellertid i sistnämnda motioner till stor del samma uppslag, som framförts

i de först omhandlade motionerna. Tyngdpunkten i motionerna

1:117 och II: 203 torde emellertid få anses ligga i önskemålet örn åstadkommandet

av en ingående utredning beträffande arten och omfattningen

av de förändringar, som man numera pa längre sikt nödgas rakna med

ifråga örn den av skogsnäringen beroende befolkningens utkomstmöjligheter,

vilken utredning skulle tjäna till grundval för överväganden av de

åtgärder, som från statsmakternas sida kunde befinnas påkallade.

Såsom framgår av förestående redogörelse behandla förevarande motioner

huvudsakligen samma ämne, nämligen det problem, som till följd a\

den rådande depressionen uppstått beträffande försörjningen av skogsbygdernas

befolkning. Det torde knappast behöva erinras, att de i motionerna

omhandlade frågorna — såsom ock av motionärerna antytts i

viss utsträckning redan äro föremal för statsmakternas uppmärksamhet.

Sålunda får utskottet till en början erinra, att efter framställning från

1931 års riksdag tillsatts förut omförmälda sakkunniga för verkställande

av utredning och avgivande av förslag rörande åtgärder för vinnande av

ökad avsättning av inhemska skogsprodukter, för förbättrat utbyte av

skogsbruket samt intensivare skogsvård. Såsom framgår av nämnda sakkunnigas

utlåtande i förevarande ärende, ha de sakkunniga redan avgivit

vissa framställningar i ämnet. Beträffande en av dessa framställningar,

avseende understödjande av träkolets användning som motordrivmedel

har förslag förelagts innevarande års riksdag, som i berörda syfte beslutat

inrättande av en statlig lånefond för inköp av gasgeneratorer för

motordrift. Vidare får utskottet erinra, att i enlighet med ett av Kungl.

Maj:t avgivet förslag riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra

mot att domänstyrelsens förnyelsefond för återväxtkostnader får användas

för bestridande av kostnader jämväl för anläggningar av vägar för

domänverkets behov. Beträffande åtgärder i övrigt å statens skogar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

3

avseende likartade ändamål — får utskottet även hänvisa till de beslut

angående beviljandet av medel från anslag till arbetslöshetens bekämpande,

som efter band ägt rum för anordnandet av arbeten å sagda skogar.

Såsom framgår av domänstyrelsens yttrande i förevarande ärende

bär också styrelsen gått i författning örn vissa utredningar, syftande till

ytterligare åtgärder, som skulle tjäna i motionerna berörda önskemål.

Av det ovan anförda framgår, att motionernas syften ifråga örn såväl

omedelbara åtgärder som utredningar i åtskilliga avseenden få anses redan

tillgodosedda.

Vad emellertid beträffar den i motionerna 1:117 och 11:203 påyrkade

ingående undersökningen av arbetslöshetens fördelning på olika

grupper av skogsbefolkningen, av försörjningsbehoven och av inkomstmöjligheterna

för dem, så framgår av 1931 års skogssakkunnigas yttrande,

att de icke hava för avsikt att utföra någon sådan utredning.

Då även utskottet anser en kompletterande undersökning i dylik riktning

påkallad och vill förorda densamma, må särskilt framhållas, att de förhållanden,

varom i ärendet är fråga, endast delvis torde kunna hänföras

till den mera temporära ekonomiska krisen. Såsom i motionerna antytts,

torde nämligen ifrågavarande arbetslöshet i stor utsträckning bottna i de

på grand utav tekniska framsteg eller eljest av ekonomiska skäl genomförda

förändringarna på ifrågavarande område (rationalisering). I varje

fall torde få anses sannolikt, att betydande omläggningar — på längre

sikt — äro att motse beträffande skogsbrukets ekonomiska förhållanden

och till följd därav ifråga örn försörjningsmöjligheterna för den befolkning,

som är därav beroende. I detta avseende torde särskilt de rubbningar

påkalla uppmärksamhet, som redan uppstått och ytterligare torde

komma att ske i fråga örn den lokala förläggningen av den till skogsbruket

knutna industrien.

Givetvis äro de förhållanden, varom en utredning i detta avseende skulle

röra sig, synnerligen invecklade och svårbedömbara, men desto större skäl

synas enligt utskottets mening föreligga att genom en ingående utredning

söka utröna sakens verkliga läge. Utskottet anser sig emellertid böra

framhålla, att åvägabringandet av en sådan utredning icke på något sätt

får anses innebära ett ställningstagande till frågan, vilka ytterligare statliga

åtgärder, som i förevarande avseende kunna vara påkallade.

Tinder åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av motionerna 1:117

och 11:203 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville föranstalta örn närmare undersökning,

i anslutning till vad utskottet har ovan

anfört, beträffande skogsbygdens arbets- och försörjningsproblem:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

2) att motionerna 1:264 och II: 375 må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 4 juni 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

0. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof B■ Andersson,

Tjällgren, Granath och Dalberg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Bengtsson i Kullen, Björk i Tryde och Lindgren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

5

Bilaga A.

Kongl, domänstyrelsen.

Till riksdagens jordbruksutskott.

ät Kungl. Majit har domänstyrelsen anbefallts att avgiva och till

Eder senast den 24 innevarande månad överlämna yttrande över inom

riksdagen väckta likalydande motioner I: 264 och II: 375, vari föreslås att

riksdagen ville hos Kungl. Maj :t hemställa, bland annat, att avverkning,

jämte flottning i förekommande fall, å Kronans skogar, där eljest normal

avverkning bort äga rum, måtte igångsättas av domänstyrelsen i de fall,

då sannolikhet förelåge, att virket skulle inom närmare tid efter framkomsten

till kusten vinna avsättning till kronans eller enskilda förädlingsverk.

Med anledning härav får domänstyrelsen anföra följande.

Av motiveringen i förevarande motioner synes framgå att i motionen

ifrågasatta åtgärder, i syfte att lindra arbetslöshet, skulle innebära, bland

annat, att även för kommande budgetår skulle, i likhet med vad för budgetåret

1931/1932 är fallet, visst belopp av arbetslöshetsanslaget kunna av

Kungl. Majit disponeras såsom bidrag till kostnaderna för utförandet av

vissa av domänstyrelsen planerade avverkningsarbeten; samt att domänverkets

förnyelsefond för återväxtkostnader skulle användas även till

bekostande av sådana skogsvårdsar beten, som med fördel kunde utföras

vintertid, såsom gallringar och skogsrensningar m. m.

Trots de starka principiella erinringar, som däremot kunna framställas,

anser styrelsen för sin del det ej böra vara uteslutet, att även under

nästkommande budgetår, i likhet med vad för budgetåret 1931/1932 är

fallet, viss del av arbetslöshetsanslag må kunna av Kungl. Majit disponeras

för särskilda ändamål inom domänstyrelsens verksamhetsområde.

Ur domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader utgå för närvarande

medel till bestridande av kostnader för skogsodling, hägnad, skogsskydd

och plantskogsvård (röjningsgallring) samt dikning. Senast i generalförslag

angående driftkostnader för domänverket under år 1932 har

styrelsen föreslagit, att jämväl kostnader för anläggning av nya vägar

skulle bestridas ur förnyelsefonden. Någon ytterligare utvidgning av

fondens användningsområde finner isig styrelsen — under hänvisning till

vad styrelsen i yttrande till riksdagens jordbruksutskott denna dag angående

inom riksdagen väckta likalydande motioner 1:117 och 11:203

uttalat ifråga örn förnyelsefonden — ej kunna tillstyrka.

I övrigt får styrelsen åberopa vad styrelsen anfört i nyss nämnda

yttrande.

Förevarande- motioner synas styrelsen i huvudsak åsyfta förhållanden,

varom utredningar antingen redan pågå —- bland annat hos 1931 ars

skogssakkunniga —- eller ock äro föreslagna i motionerna 1:117 och

IT: 203.

Stockholm den 17 mars 1932.

G. Kuylenstjerna.

Maqnus Alm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

1931 års skogssakkunniga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss den 26 februari 1932 bar Kungl. Majit anbefallt 1931 års

skogssakkunniga att senast den 24 mars 1932 till riksdagens jordbruksutskott

avgiva yttrande över, bland annat, inom riksdagen väckta, till

utskottet remitterade likalydande motionerna I: 264 och II: 375 örn åtgärder

för att möjliggöra minskad import av utländska bränslen m. m.

Med anledning härav få de sakkunniga anföra följande.

De i motionerna behandlade frågor, som beröra skogsbruk och träförädlingsindustri,

torde få anses höra till det ämnesområde, inom vilket de

sakkunniga hava till uppgift att med hänsyn till nu rådande förhållanden

verkställa erforderliga utredningar. Dessa utredningar, som alltjämt

pågå, bliva i sin helhet icke avslutade inom sådan tid, att resultaten

kunna göras till föremål för statsmakternas prövning och beslut redan

innevarande år. De sakkunniga vilja erinra örn, att de i särskilda skrivelser,

dels till statsrådet och chefen för kungl, jordbruksdepartementet

den 20 februari 1932, dels ock till Kungl. Majit den 10 mars samma år

redan framlagt förslag till åtgärder i vissa specialfrågor, vilka även beröras

i ifrågavarande motioner, och i vilka de sakkunniga ansett åtgärder

kunna vidtagas utan hinder av att utredningsarbetet i sin helhet ej är

fullbordat. De gjorda framställningarna inrymma förslag, den förra örn

statligt understödjande av träkolets användning som motordrivmedel, i

vilket syfte de sakkunniga föreslagit inrättandet av en statlig lånefond

örn, för budgetåret 1932/1933, 250,000 kronor, och den senare örn vidtagandet

av åtgärder för uppförandet av en anläggning för brikettering av

träkol.

Beträffande de övriga spörsmål, berörande åtgärder för att möjliggöra

minskad import av utländska bränslen m. m„ som i motionerna avhandlas,

kunna de sakkunniga nu ej uttala sig, då i ämnet igångsatta grundläggande

utredningar ännu ej fullbordats. Först när detta är fallet, blir

det för de sakkunniga möjligt att bedöma, vilka åtgärder som kunna erfordras

och förordas för att det, genom utsträckt tillgodogörande inom

landet av våra skogars avkastning, må bliva möjligt att minska importen

av utländska bränslen och nedbringa arbetslösheten inom skogshushållningen.

_Att innan klarhet härutinnan vunnits genom statens försorg igångsätta

särskilda arbeten för framskaffande av inhemskt bränsle måste de

sakkunniga finna mindre välbetänkt, i synnerhet då förbrukarna av

dylikt bränsle ej torde hava några svårigheter att fylla sitt behov därav

statens ingripande förutan. För den händelse statsmakterna komma att

fatta sådana beslut, att en vidgad användning av inhemskt bränsle kan

åvägabringas, torde, även örn på sådant sätt en avsevärd ökning av förbrukningen

kan åstadkommas, några svårigheter ej behöva uppstå för

framskaffandet utan statsingripande av erforderliga bränslekvantiteter.

Vad slutligen angår motionärernas förslag rörande domänstyrelsens

avverkningar m. m. vilja de sakkunniga uttala den uppfattningen, att

dessa även under nu rådande förhållanden böra anpassas efter möj
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94. 7

ligheterna att efter ekonomiska grunder försälja virket. Att utan hä-nsyn

härtill hedriva avverkningar kunna de sakkunniga ej finna tillrådligt.

Beträffande de i motionerna behandlade frågor, som ej äga anknytning

till skogsbruk eller träförädlingsindustri, anse sig de sakkunniga ej böra

uttala någon mening.

Stockholm den 22 mars 1932.

Å de sakkunnigas vägnar:

J. L. Ekman.

Erik Lundh.

Bilaga B.

Käng!, domänstyrelsen.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Av Kungl. Majit anbefalld att avgiva och till Eder senast den 24 innevarande

månad överlämna yttrande över inom riksdagen väckta motioner,

1:117 och 11:203, angående skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem

får domänstyrelsen anföra följande.

I motionen 1:117, likalydande med motionen 11:203, hemställes, under

hänvisning till motiveringen i en inom riksdagen väckt motion 1:109, att

riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn en skyndsam undersökning

av skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem — i den mån dessa

icke redan läge under beredning — i huvudsaklig överensstämmelse medi

motionen angivna riktlinjer samt örn framläggande snarast möjligt tor

riksdagen av de förslag, vartill undersökningen kunde föranleda.

Styrelsen får först ingå på vissa delar av motiveringen i motionen 1:109.

Motionärerna framhålla, att »skogsindustrien jämte skogshushållningen»

vore den näring, som hårdast drabbats av den industriella stagnationen och

arbetslösheten. I fråga örn arbetslösheten inom skogsindustrien och skogshushållningen

anföra motionärerna siffror, vilka för skogs- och flottmngsarbetares

vidkommande utvisa en stark stegring av arbetslöshetsprocentnn

under år 1931. Motionärerna uttala, i detta sammanhang, att skogsbotågen,

på grund av den rika tillgången på ledig arbetskraft, för innovai ande

vinters avverkningar tillämpade en lönereducering på 10—20 procent,

ibland till och med mera, samt att staten, som ju borde vara en mönsterarbetsgivare

för sin personal, följde exemplet genom revirförvaltarna..

Med anledning av vad motionärerna sålunda och i övrigt uttalat ifråga

örn arbetslöshetens nuvarande omfattning m. m. får styrelsen framhålla,

att siffror, som angiva arbetslöshetens omfattning inom gruppen skogs
-

Motivering

i motionen

1:109.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

och flottningsarbetare, liro svårberäkneliga. Till belysande bärav må

blott påpekas att skogs- oell flottningsarbete är av rätt utpräglad säsongnatur

och att denna yrkesgren följaktligen, jämväl under tider med normalt

läge på arbetsmarknaden, utmärkes av periodisk arbetslöshet ävensom

att svårighet möter att uppdraga gränsen emellan de närbesläktade

yrkena skogs- och flottningsarbete, å den ena sidan, och jordbruksarbete

å den andra. Av motiveringen synes ej framgå, i vad mån man vid beräkning

av denna arbetslöshet tagit hänsyn till förekommande arbetstvister

och deras inverkan a arbetslöshetens utbredning. Den lönesänkning,

som genomförts för skogsarbetare, beror i mindre grad på den rika till

gången på ledig arbetskraft än därpå, att virkesprisens starka nedgång

nödvändiggjort en reglering av lönerna för skogsarbetare. Skogsstatspersonalen

bar härvid handlat i enlighet med de föreskrifter domänstyrelsen

måst meddela. Styrelsen delar motionärernas uppfattning, att betalningen

för skogsarbete i många fall är låg. Med nuvarande avsättningsmöjligheter

för skogens råvaruprodukter torde emellertid en omfattande inskränkning

av skogsarbeten ej kunna undvikas för så vitt ej en ytterligare

reduktion av arbetslönerna kommer till stånd.

Såsom en åtgärd mot arbetslösheten uttala sig motionärerna för en starkt

ökad användning av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader

och att för sådant ändamål skulle ur fonden under år 1932 utgå ej mindre

än 5,000,000 kronor.

Styrelsen får erinra därom, att avsikten nied denna fondbildning huvudsakligen

varit att, då inkomster genom virkesförsäljning från domänfondens

skogar inflöte rikligt, medel från dylik försäljning skulle avsättas för

utförandet av markförbättrings- och föryngringsåtgärder under tider, dä

inkomsterna nedginge och då, med hänsyn till andra statsbebov, svårighet

kunde uppstå för erhållande av nödiga medel för åtgärder av nämnt slag.

Denna fond torde komma att bliva av särskild betydelse, då den huvudsakliga

delen av de starkt överåriga förråden, särskilt av grövre virke, å

statens domäner i de nordliga delarna av landet blivit realiserade och det

gäller att under därefter följande tid bestrida utgifterna för erforderliga

skogsvårdsåtgärder. Dylika åtgärder ingå visserligen såsom ett led i det

årliga skogsvårdsarbetet och liänskjutas sålunda ej utan vidare till framtiden,

men det lär ej kunna undvikas att de, i den mån den gamla, grova

skogen avverkas, erfordras i ökad omfattning. Därest styrelsens förslag

— senast avgivet i generalförslag angående driftkostnader för domänverket

under år 1932 — att kostnader för anläggning av nya vägar skulle bestridas

av förnyelsefondens medel vinner Kungl. Majrts och riksdagens

godkännande, komma fondens användningsområden att väsentligt vidgas.

Vägarbeten bliva nämligen under oberäknelig tid framåt erforderliga å

statens domäner. Sammanställes denna omständighet därmed att de medel,

som under de närmaste aren kunna komma att tillföras fonden, sannolikt

ej bliva på långt när av den storlek, som under de senare åren varit

förhållandet, lärer klokheten, enligt styrelsens bestämda uppfattning, bjuda

att varje ödslande med denna fonds medel undvikes. Fondens storlek är

dock icke alltför betydande, örn man besinnar de ansnråk, som domänfondens

stora skogskomplex kunna komma att ställa å densamma. Trots

nu rådande depression å trävarumarknaden med minskad efterfrågan och

låga priser å skogsprodukter kan domänverket, med anlitande av förnyelsefonden,

utföra erforderliga markiörbättrings- och föryngringsåtgärder

a domänfondens skogar. Inom domänverket har den strävan gjort

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94. 9

sig gällande att skogsbefolkning, som är i behov av arbetsförtjänst, skulle

beredas arbete, bland annat, diknings- och andra föryngringsarbeten. Därvid

bar emellertid gällt att söka begränsa arbetena till sådana nyttiga arbeten,

som varit ekonomiskt försvarbara. Man måste söka fasthålla vid

den ekonomiska grundsatsen, att nödig återhållsamhet iakttages vid nedläggandet

av kostnader å anläggning och vård av skogsbestånd. Den

framtida avkastning, som kan förväntas av skogen, bör givetvis stå i rimligt

förhållande till nämnda kostnader. Det i motionen omförmälda belopp,

3,073,000 kronor, som styrelsen i generalförslaget beräknat skola utgå

under år 1932, är enligt styrelsens uppfattning mycket val tilltaget. Styrelsen

får bestämt avstyrka vidtagandet, tills vidare, av åtgärder för att

fonden skulle tagas i anspråk i större utsträckning än nämnda beräkning

angiver.

I motiveringen i motionen 1:109 uttala motionärerna sig för en grundlig

undersökning av spörsmålet, huruvida och på vad sätt staten skulle kunna,

mera planmässigt och genomtänkt än hittills skett, använda sina stora

skogsområden, särskilt i övre Norrland, för skapande av förädlingscentra

i närheten av råvarubaserna.

Styrelsen hyser principiellt den uppfattningen, att statlig träförädlmgsverksamhet

kan ifrågasättas huvudsakligen i de fall, då nöjaktiga pris

för det virke, som för skogsvårdens behöriga tillgodoseende anses böra

uttagas ur statsskogarna, ej kunna genom annan åtgärd uppbringas samt

då den redan befintliga träförädlingsindustrien ej är av sådan omfattning,

att den kan upptaga förädling av den råvara, som bör uttagas ur

statens skogar, och en för sådan förädling erforderlig utvidgning av

nämnda industri ej är att förvänta, örn ej staten träder emellan. N\

skilda orsaker torde alltid större svårigheter komma att möta för ett statligt

än för ett enskilt företag på detta område att, vid ogynnsamma konjunkturer

eller då läget så eljest påkallar, inskränka eller avveckla driften.

På grund av nu anförda och även andra skäl måste styrelsen ställa

sig avvisande till statlig storindustriell träförädlingsverksamhet, här ej

mycket tungt vägande orsaker må giva anledning till att staten inlåter

sig därå.

Motionärerna framhålla att det syntes framstå tydligare än någonsin,

att även i skogsbygden jordbruket vore ryggraden i lantbefolkningens försörjning,

och att samhällsintresset krävde en ökad aktivitet i fråga örn

jordbruksnybildning, jordbrukskomplettering, nyodling m. m.

Styrelsen anser vad motionärerna sålunda uttalat vara i hög grad beaktansvärt.

Det är emellertid vid jordbruksnybildning av vikt, att förutsättningar

verkligen föreligga för försörjning antingen genom jordbruket

enbart eller ock av jordbruket i förening med annan förvärvskälla. För

egen del vidtager styrelsen åtgärder för försäljning till enskilde av större

och mindre jordbruk ävensom av mindre områden uppodlad, men ej bebyggd

jord ej blott från kronans utarrenderade jordbruksdomäner utan

jämväl — sedan ett par år — i stor skala från kronoparken Åtgärder

för försäljning från kronoparker äro för närvarande av styrelsen anbefallda

beträffande omkring 800 jordbruksområden i landets södra och mel

lersta delar.

Med anledning av vad motionärerna uttalat i fråga om bedrivande i

statens arbetslöshetskommissions regi av reservarbeten ä allmänna skogar

får styrelsen framhålla, att dessa arbeten, vilka i huvudsak utförts inom

landet söder örn och närmast norr örn Dalälven, främst åsyftat höjning

Bihang till riksdagens protokoll 19.''!?. 10 sunil, i''/ hafi. iNr 9>i.) -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

Motionerna

1:117 och

II: 203.

av skogsavkastningen genom utveckling av för skogsprodukternas utforsling

erforderligt nät av transportvägar samt genom förbättring av markens

produktionsförmåga. Ehuru för skogsbruket erforderliga arbeten av

förevarande slag — i den mån de kunna anses ekonomiskt försvarbara

och de ej finnas i första band böra förbehållas ortsbefolkning, som för sin

utkomst är beroende av arbetstillfällen å allmänna skogar — torde få

anses till rätt stor del vara tillsvidare genomförda inom ifrågavarande

delar av landet genom kommissionen, föreligger dock därstädes alltjämt

en ej oväsentlig arbetsuppgift särskilt i fråga örn anläggning av för skogsbruket

nyttiga vägar, vilka likväl ej skulle kunna komma till utförande

med anlitande av de medel, varöver styrelsen under vanliga förhållanden

förfogar. Denna arbetsuppgift är styrelsen beredd att, i den mån så påfordras,

föreslå till utförande i kommissionens regi.

_ Vad i övrigt angår åtgärder å statens skogar, som kunna befrämja motionens

syfte, får styrelsen meddela, att styrelsen — förutom i det föregående

omförmälda åtgärder till försäljning i större omfattning av jordbruk

från domänfondens fastigheter -—- gått i författning örn utarbetande

av planer för flerårsperioder av vägarbeten och dikningar å allmänna

skogar.

Styrelsen har sålunda föranstaltat örn en utredning för landet i dess

helhet örn behovet av vägbyggnad å domän- och kyrkofondens skogar under,

bland annat, tidsperioden 1932—1936, och styrelsen har vidare nyligen

tagit upp frågan örn en inventering av förefintliga sankmarker å nämnda

skogar avsedd att, efter utrönande av ifrågavarande markers lämplighet

för utdikning, läggas till grund för en dikningsplan i stort. Sistnämnda

utredning torde taga i anspråk minst två å tre år.

Därjämte får styrelsen i detta sammanhang och i viss anslutning till

vad motionärerna uttalat i fråga örn statens virkesförsäljningar meddela,

att styrelsen för närvarande söker verkställa en förnyad utredning angående

fördelningen på olika flodområden inom Norrland av skogsförråden

och avverkningsbeloppens lämpliga storlek å statens skogar.

Under hänvisning till vad domänstyrelsen här ovan anfört i fråga örn

vissa delar av motiveringen i motionen 1:109 får styrelsen meddela, att

styrelsen för sin del icke har något att erinra emot i förevarande motioner,

1:117 och II: 203, ifrågasatt undersökning av skogsbygdens arbetslöshets-

och försörjningsproblem.

Stockholm den 17 mars 1932.

G. Kuylenstierna.

Magnus Alm.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 94.

11

19S1 års skogssakkunniga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Genom remiss den 26 februari 1932 bar Kungl. Maj:t anbefallt 1931 års

skogssakkunniga att senast den 24 mars 1932 till riksdagens jordbruksutskott

avgiva yttrande över, bland annat, inom riksdagen väckta, till utskottet

remitterade likalydande motioner 1:117 och 11:203 angående

skogsbygdens arbetslöshets- och försörjningsproblem.

Med anledning härav få de sakkunniga anföra följande.

Vad till motivering av ovannämnda motion anförts finna de sakkunniga

vara värt beaktande. Vid de utredningar, som nu genom de sakkunnigas

försorg pågå, komma vissa i motionerna berörda spörsmål att

beröras. De sakkunniga hava sålunda för avsikt att söka beräkna skogsbrukets

arbetskraftsbehov under olika förutsättningar och i olika landsdelar.

Resultaten av denna undersökning äro avsedda att läggas till

grund för de förslag till åtgärder beträffande avsättningsförhållandenas

förbättrande och arbetslöshetens lindrande inom skogsbruket, de sakkunniga

bava till uppgift att framlägga.

Den av motionärerna påyrkade ingående undersökningen av arbetslöshetens

fördelning på olika befolkningsgrupper inom skogsbefolkningen,

av försörjningsbehoven och av utkomstmöjligheterna bava de sakkunniga

ej för avsikt att utföra.

Stockholm den 22 mars 1932.

Å de sakkunnigas vägnar:

J. L. Ekman.

Erik Lundh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:375 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshetsoch försörjningsproblem. a1 i texten