Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående nedsättning av kronoarrendatorernas arrendeavgifter.

1932-06-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:95, Utlåtande i anledning av väckt motion angående nedsättning av kronoarrendatorernas arrendeavgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 95.

1

Nr 95.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående nedsättning av

kronoarrendatorernas arrendeavgifter.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 142, av herr Herou m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att de arrendeavgifter för kronoarrendatorerna, som utgå för arrendeåret

1932—1933, måtte nedsättas med 25 procent, samt att hos regeringen

begära förslag till arrendeavgifternas fastställande så att arrendesumman

bestämmes i relation till sådana persedlar i länets markegångstaxa,

efter senast fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,

som ha inverkan på arrendatorernas ekonomiska förhållanden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

I en den 29 februari 1932 avlåten proposition, nr 126, har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att godkänna följande förslag till kungörelse örn

ändrad lydelse av mom. Ilbo kungörelsen den 4 juni 1908 (nr 52) angående

förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner:

Härigenom förordnas, att mom. 10:o kungörelsen den 4 juni 1908 angående

förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner

skall erhålla följande ändrade lydelse: 10:o. Arrendeavgiften

skall vara utsatt till hälften i penningar och till hälften i en eller

flera av de persedlar, som upptagas i länets markegångstaxa, att lösas

med penningar efter senast fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan.

För fiske eller annan lägenhet, som ej är att till

jordbruksegendom hänföra, må dock arrendeavgiften utsättas helt i

penningar eller helt i persedlar. Arrendeavgiften skall för varje arrendeår

erläggas vid särskild uppbördsstämma å någon av Kungl. Majits befallningshavande

bestämd dag närmast före den 14 mars det kalenderår,

då arrendet utlöper. Henna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1932. I

avseende å arrendeupplåtelse, som skett före nämnda dag, må domänstyrelsen,

där de kontraherade arrendevillkoren, med hänsyn till rådande

förhållanden, finnas för arrendatorn tyngande och det på grund härav

kan antagas möta svårigheter för denne att fullgöra sina förbindelser

enligt avtalet samt då skäl därtill för övrigt äro, efter framställning av

arrendatorn för tiden från och med löpande arrendeår medgiva sådan

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 45 hafi. (Nr 05.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 95.

ändring i arrendevillkoren, att hälften av den avtalade arrendeavgiften

efter priserna i litt. A i länets markegångstaxa det år avtalet slutits omräknas

i en eller flera markegångspersedlar, att lösas med penningar

efter senast fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet har i avgivet utlåtande,

nr 5, över ovanberörda proposition och vissa i samband därmed stående

motioner anfört följande.

»Vad först angår det genom propositionen framlagda förslaget, att arrendeavgifterna

för kronans jordbruksdomäner i kontrakt som avslutas efter

ingången av den 1 juli 1932 skola utsättas till hälften i penningar och till

hälften i en eller flera persedlar att lösas enligt markegång, får utskottet

förorda, att en dylik ändring i grunderna för arrendenas bestämmande

vidtages. I enlighet med vad domänstyrelsen i sitt yttrande framhållit,

måste, såsom konjunkturerna under de två sista årtiondena gestaltat sig,

arrendenas bestämmande till någon del i naturapersedlar medföra fördelar

såväl ur jordägarens som ur arrendatorns synpunkt. Jämlikt mom.

9:o i 1908 års kungörelse angående förändrade grunder för förvaltningen

av kronans jordbruksdomäner torde domänstyrelsen även efter förslagets

genomförande vara oförhindrad att vid utarrendering av jordbruksegendom

på kortare tid än tjugu år bestämma arrendet helt i penningar.

Beträffande frågan örn lindring i bestående arrendevillkor för kronoarrendatorer

anser utskottet, att under de nu rådande tryckta ekonomiska

förhållandena på jordbrukets område i viss omfattning bör öppnas möjlighet

för de ifrågavarande arrendatorerna att erhålla arrendelindring.

Det sätt, på vilket sådan arrendelindring enligt propositionen skall kunna

äga rum, synes utskottet ock i stort sett vara ändamålsenligt.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet tillstyrka riksdagen att godkänna

det genom propositionen framlagda förslaget till kungörelse örn

ändrad lydelse av mom. 10:o kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade

grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner.

Den föreslagna kungörelsen gäller endast sådan jord, som förvaltas under

inseende av domänstyrelsen enligt 1908 års författning. Såsom i motionen

11:446 framhålles torde emellertid enahanda skäl för arrendelindring

kunna föreligga beträffande andra av kronans jordbruksfastigheter.

Utskottet tillåter sig därför hemställa, att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Majit att i den mån beträffande annan kronojord föreligga förhållanden

av samma art som de, vilka råda med avseende å det slag av

fastigheter propositionen gäller, meddela bestämmelser örn arrendelindring

under i huvudsak enahanda förutsättningar som de, vilka skola gälla

för de i propositionen avsedda fastigheterna.

De grundregler, vilka domänstyrelsen enligt propositionen bör tillämpa

vid prövning, huruvida i varje särskilt fall arrendelindring skall medgivas,

synas utskottet höra i vissa avseenden underkastas någon jämkning.

I propositionen har uppställts som regel, att lindring icke skall medgivas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 95. 3

med mindre av arrendetiden återstå minst tre år. Utskottet förbiser visserligen

icke, att en fordran på viss minimitid synes böra uppställas, men

utskottet har likväl kommit till den uppfattningen, att den i propositionen

angivna tidrymden torde kunna minskas. Utskottet anser även,

att den omständigheten, att en arrendator åtnjuter nedsättning av arrendet

enligt 1926 års i förestående redogörelse omtalade kungörelse, icke bör

utesluta, att han, örn förutsättningar därför i övrigt föreligga, i stället

får tillgodonjuta den genom propositionen föreslagna omräkningen av

arrendeavgiften. Därvid bör till grund för omräkningen läggas arrendeavgiftens

ursprungliga och icke dess enligt 1926 års kungörelse nedsatta

belopp. Vidare kan utskottet icke heller finna bärande skäl föreligga för

att i enlighet med propositionen från möjlighet till arrendelindring utesluta

arrendators konkursborgenärer, som övertagit arrendet.

Såvitt för närvarande kan bedömas, torde det genom propositionen framlagda

förslaget i allmänhet få anses bereda vederbörande arrendatorer

tillräckligt stora arrendelindringar. Det kan emellertid undantagsvis

förekomma fall, i vilka en omräkning av arrendet efter de i propositionen

angivna grunderna icke skulle giva den lindring i arrendevillkoren, som

ändrade ekonomiska förhållanden otvetydigt måste anses påkalla. Enligt

utskottets mening bör i sådana fall omvärdering av arrendeavgiften kunna

äga rum efter ansökan av arrendatorn och företagen prövning av åtgärdens

behövlighet. Utskottet tillåter sig därför hemställa, att riksdagen

ville bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån förhållandena därtill giva

anledning, meddela bestämmelser örn sådan omvärdering under nu angivna

förutsättningar.

Det i motionerna I: 324 och II: 478 framställda förslaget, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit skulle anhålla att viss räntesats måtte fastställas

för de fall, i vilka uppskov med arrendeavgiftens erläggande beviljas.

anser sig utskottet icke böra förorda. Utskottet förutsätter, att

dröjsmålsräntan hålles så låg som det allmänna ränteläget vid varje tidpunkt

medgiver.»

I enlighet med vad utskottet hemställde beslöt riksdagen, bland annat,

A) att godkänna det genom förevarande proposition framlagda förslaget

till kungörelse örn ändrad lydelse av mom. 10:o kungörelsen den 4 juni

1908 (nr 52) angående förändrade grunder för förvaltningen av kronans

jordbruksdomäner; B) att med anledning av förevarande proposition bemyndiga

Kungl. Majit att även beträffande annan kronans jord än sådan,

som i propositionen avses, meddela bestämmelser örn arrendelindringar

under de förutsättningar, som utskottet i sitt utlåtande angivit;

C) att med anledning av förevarande proposition uttala, att enligt riksdagens

mening vid prövningen i förekommande fall av fragan, huruvida

arrendelindring bör medgivas, bör iakttagas vad utskottet i sitt

utlåtande anfört; D) att med anledning av förevarande proposition bemyndiga

Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående omvärdering

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 95.

av arrendeavgift i den utsträckning och under de förutsättningar, som

utskottet i sitt utlåtande angivit.

Utskottet anser sig icke böra, såsom i förevarande motion föreslagits,

tillstyrka en viss generell nedsättning av arrendeavgifterna för kronoarrendatorer,

utan synes frågan om arrendelindring böra prövas från

fall till fall. I sådant avseende vill utskottet erinra örn den befogenhet,

som enligt det på sätt ovan nämnts av riksdagen godkända författningsförslaget

skulle tillkomma domänstyrelsen att i viss ordning medgiva

lindring i arrendevillkoren. Vad angår motionärernas förslag att ifrågavarande

arrenden i sin helhet skulle fastställas i relation till vederbörande

markegångstaxa finner utskottet, med hänsyn till vad i ovannämnda

proposition anförts, skäl icke föreligga att härutinnan gå längre än vad

berörda författningsförslag innehåller eller att arrendeavgiften bestämmes

till hälften i penningar och till hälften i persedlar. Utskottet vill

emellertid erinra, att enligt det godkända författningsförslaget arrendeavgiften

för fiske eller annan lägenhet, som ej är att hänföra till jordbruksegendom,

kan helt utsättas i persedlar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 142 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 juni 1932,

På jordbruksutskottets vägnar:

0. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 94.

3217 52. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.