Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av republikanskt statsskick.

1932-02-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:1, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av republikanskt statsskick.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 9 fehr. 1932 kl. 5 e. na.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

införande av republikanskt statsskick.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 108, har herr Nerman hemställt, »att riksdagen ville hos regeringen

begära utredning och förslag om införande av republikanskt styrelseskick i

Sverige».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet hyser den uppfattningen, att skäl saknas att till övervägande upptaga

den väckta frågan om en förändring av statsskicket, och får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 9 februari 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, greve

Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Vennerström, Mellén, Valfrid Eriksson, Åkerberg,

Engberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Hallén*, Andorson i Norrköping,

Holmström, Norling och Sandwall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

l:o) av herr Reuterskiöld, som anfört:

Formellt har utskottet visserligen kunnat, enligt praxis, mottaga föreliggande

motion, men då densamma icke kan genom någon riksdagens åtgärd

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 5 sami. 1 käft. (Nr t—D

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

föranleda något som helst lagligt förverkligande, har jag ej heller för min del

kunnat ansluta mig till utskottets formulering av dess avstyrkande. Enligt

vår svenska rätt är konung icke berättigad att abdikera och ej heller på annat

sätt berättigad att medverka till konungadömets avskaffande. Han likaväl som

hans rådgivare äro härifrån även av sin ed förhindrade, och ej ens vid tronskifte,

innan försäkran avgivits, vore sådant lagligen möjligt, då i ty fall

kronan automatiskt överginge till annan, så länge någon tronföljdsberättigad

funnes, och då därefter riksdagen vore, enligt grundlagen, pliktig att, med gällande

regeringsforms bibehållande (RF § 94), utse ett nytt konungahus. Ej

ens örn försäkran och eder avskaffades, skulle förhållandet bliva ett annat,

då dessa icke skapa några nya förpliktelser, utan endast bekräfta förpliktelser,

som uppstå i och nied övertagandet av kronan, respektive rådgivarkallet. Grundlagen

har icke heller skapat konung och riksdag, vilka ej i den hava sin rättsgrund,

utan de utgöra tvärtom de faktiska realiteter, på vilka grundlagen själv

vilar och av vilka den beror. Grundlagens föreskrifter (RF § 81) att grundlagarna

ej kunna ändras eller upphävas utan genom konungs och två lagtima,

riksdagars beslut innebär uppenbarligen blott att, örn ändring skall göras, den

skall ske i viss ordning, varemot frågan, vilka ändringar må kunna beslutas,

helt och hållet beror av andra omständigheter. Till och med ett formellt upphävande

av RF § 1, vilket vore möjligt, kunde blott innebära, att konungadömet

icke längre där omtalades, men dess existens bleve då, lika som nu,

heeroende icke av sagda stadgande, utan av det faktiska förhållandet att

konung funnes och icke kunde lagligen avstå kronan. Stadgandet i RF § 1

(»skall») är icke imperativt, utan futuralt, icke konstitutivt, utan deklarativt,

och kan därför bestå eller omskrivas eller upphävas, utan att konungadömets

faktiska realitet därför upphör; däremot kan icke på laglig väg, d. v. s. utan

brytande av bestående förpliktelser, i detta lagrum insättas exempelvis ett stadgande,

att regeringssättet skall vara republikanskt. Då alltså en ändring av

statsskicket till republik alltid innebure en revolutionär akt, har jag ansett

utskottet helt kort böra för riksdagen anmäla, att motionen icke kan efter utskottets

tanke till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2 :o) av herrar Sävström, Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Åkerberg,

Engberg, Hallén och Norling, som ansett att utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

Utskottet håller före, att den republikanska statsformens företräde framför

den ärftliga monarkien väsentligen ligger däri, att statschefen utses genom val.

Något bärigt skäl att med avseende på statens högsta ämbete tillämpa en ärftlighetsprincip,

vilken skulle betraktas som både orimlig och äventyrlig i fråga

om varje annat statsämbete, kan icke förebringas. Det republikanska statsskickets

större ändamålsenlighet synes utskottet för övrigt ha bekräftats genom

de utomordentligt stora landvinningar detta statsskick gjort under de senare

åren. Utskottet finner det därför både nyttigt och önskvärt, att en utredning

kommer till stånd, som dels klarlägger statschefens konstitutionella befogenheter

i olika republikanska stater, dels undersöker vilken utgestaltning ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

3

svenskt republikanskt statsskick bör ha, där, utan ändring av vårt nuvarande

statsskicks faktiska, genom parlamentarismens praxis hävdvunna maktfördelning,

ärftligheten ersättes med valbarheten som princip för statschefens utseende.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning angående statschefens konstitutionella maktställning

i vissa främmande länder med republikansk författning under

jämförelse med vårt gällande statsskick samt rörande de

författningsändringar, som erfordras för sådan omgestaltning

av vårt statsskick, att statschefen utses genom val.

3:o) av herr David Bergström, vilken ansett att utskottets utlåtande bort

hava följande lydelse:

Erfarenheten har lärt att när förändringar av statsskicket genomföras i ett

land, detta gemenligen sker på andra vägar än de parlamentariska. Uteslutet

bör emellertid, såsom också våra grundlagar giva vid hand, ej vara att även

frågor av detta slag handläggas och lösas i laglig och fredlig ordning, därest

förhållandena och en utbredd folkmening kräva deras upptagande.

Då för närvarande så ej kan sägas vara händelsen, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.