Utlåtande i anledning av väckta motioner örn sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna åldersgränser. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i första kammaren nr 219 och 220 av herr Nerman.
1932-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1932:12, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna åldersgränser. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna i första kammaren nr 219 och 220 av herr Nerman.
Dokumentets text
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr J2.
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1932 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
örn sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna
åldersgränser.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna
i första kammaren nr 219 och 220 av herr Nerman.
I motionen I: 219 hemställes, att riksdagen, såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling, måtte besluta, att paragraferna 6 och 16 i riksdagsordningen
skola erhålla nedanstående ändrade lydelse:
»§ 6.
9) Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.
§ 16.
Valrätt tillkommer envar man och kvinna, som är svensk undersåte och senast
under näst föregående kalenderår uppnått tjugo års ålder.
________________________»
I motionen I: 220 hemställes, att riksdagen måtte besluta, att § 8 i »Kungl,
förordningen örn kommunalstyrelse pa landet», § 9 i »Kungl, förordningen örn
kommunalstyrelse i stad», § 7 i Kungl, förordningen örn kommunalstyrelse i
Stockholm och § 5 i »Kungl, förordningen örn landsting» måtte erhålla sådan
ändrad lydelse, att åldersgränsen för kommunal rösträtt enligt berörda förordningar
komme att sänkas till 20 år.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet vill till en början erinra om att Kungl, förordningarna örn kommunalstyrelse
på landet och i stad upphävts genom 1930 års lagar örn kommunalstyrelse
på landet och i stad samt att Kungl, förordningen om landsting
upphävts genom 1924 års lag örn landsting samt att de av motionären åberopade
paragrafer i kommunalstyrelseförordningama för land och stad icke återfinnas
under samma nummer i de numera gällande lagarna.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.
9
Förevarande motioner innefatta förslag om sänkning av åldersgränsen till
20 år dels beträffande rösträtt vid val till andra kammaren samt till
landsting och elektorsförsamlingar för val av första kammarens ledamöter,
dels ock för kommunal rösträtt såvitt angår den borgerliga primärkommunen,
men däremot icke beträffande den kyrkliga kommunen.
Nu gällande bestämmelser beträffande såväl politisk som kommunal rösträtt
antogos i samband med författningsreformen vid urtima riksdagen 1918
och genomfördes slutgiltigt vad angår den politiska rösträtten genom grundlagsändringar
vid lagtima riksdagen år 1921. Därefter hava förslag örn sänkning
av rösträttsåldern vid åtskilliga tillfällen varit föremål för riksdagens
prövning men därvid alltid av konstitutionsutskottet avstyrkts och av riksdagen
avslagits.
Särskilda utskottet vid 1918 års urtima riksdag föreslog åldersgränsen för
kommunal rösträtt ävensom för rösträtt till andra kammaren till 23 år och
framhöll därvid önskvärdheten av att samma åldersgräns komme att gälla för
den kommunala rösträtten och rösträtten till andra kammaren. Konstitutionsutskottet
har vid frågans behandling därefter framhållit, att med hänsyn till
den mognad och erfarenhet, som tarvas för aktivt deltagande i det offentliga
livet, den nuvarande minimiåldern för rösträtt läte sig väl försvara. Beträffande
bestämmelserna örn högre ålder för valrätt och valbarhet vid val av landstingsman
och särskilda elektorer för utseende av förstakammarledamöter än för
kommunala val i övrigt -—- uppnadda 27 ar mot uppnadda 23 respektive 25 ar - anförde konstitutionsutskottet vid denna frågas behandling i anledning av motion
vid sistlidet års riksdag bland annat:
»Syftemålet härmed var att i viss omfattning tillmötesgå de resta kraven på
en allmän höjning av rösträttsåldern vid den allmänna och lika rösträttens genomförande
såsom en motvikt mot de yngre årsklassernas bland väljarna eljest
allt för starkt ökade makt.
Åldern såsom skiljemärke mellan urväljarna till första kammaren och andra
kammarens väljarkår faller helt inom det demokratiska tvåkammarsystemets
ram. Åldersstrecket hänför sig icke till ekonomiska förhållanden utan till allmänmänskliga;
det verkar icke till danandet av en social åtskillnad mellan
kamrarna. Med den högre åldern följer såsom regel större erfarenhet av livet
och därmed ock större besinningsfullhet inför de samhälleliga problemen. Den
högre åldern för urväljarna till första kammaren har därför även visat sig motsvara
sitt syftemål att i sin mån bidraga till upprätthållandet av en artskillnad
mellan kamrarna. .
Då en sänkning av den med avseende på deltagande i val av landstingsman
och särskilda förstakammarelektorer stadgade högre åldersgränsen sålunda
skulle innebära ett sönderbrytande delvis av den nuvarande förstakammarorganisationens
system, lärer frågan örn en enhetlig rösträttsålder för första och
andra kammarens väljarkårer icke böra upptagas till närmare prövning annat
än i samband med en mera ingående behandling av spörsmålet örn grunderna
för första kammarens bildande över huvud taget.»
Några omständigheter av beskaffenhet att beträffande denna fråga böra
föranleda ett förändrat ståndpunktstagande anser utskottet icke vara för handen,
och utskottet får alltså avstyrka motionerna.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 5 haft. (Nr 10—12.) 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att motionen 1:219 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda,
b) att motionen I: 220 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 15 mars 1932.
På konstitutionsutskottets vägnar:
AUG. SÄVSTRÖM.
Närvarande: herrar Reuterskiöld*, Sävström, Thulin*, David Bergström*,
greve Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Vennerström*, Valfrid Eriksson, Åkerberg*,
P. Sandström*, Engberg*, Gustafson i Kasenberg, Hallén*, Lindmark*, Olsson
i Mora, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer* oöh Sandivall*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herr Reuterskiöld, som beträffande motiveringen ansett, att utskottet
bort framhålla bl. a. de synpunkter, som beträffande fördelen av en allmänt
gällande enhetsregel örn rösträttsåldern vid förra årets riksdag framfördes i
den av honom och herr Hellberg anförda reservationen till konstitutionsutskottets
betänkande nr 8.
2) av herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Vennerström, Åkerberg, Engberg,
Hallén och Fast, vilka inom utskottet yrkat, att utskottet bort föreslå
riksdagen besluta sådana ändringar i Riksdagsordningen, Lagen örn val till riksdagen,
Lagen örn landsting, Lagen om kommunalstyrelse på landet, Lagen
örn kommunalstyrelse i stad, Kungl, förordningen örn kommunalstyrelse i
Stockholm, att rösträttsåldern fastställes till fyllda 21 år samt valbarhetsåldern
till fyllda 25 år.
Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
320922
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.