Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

1932-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

örn ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 294

i första kammaren av herr Åkerberg m. fl. och nr 428 i andra kammaren av

herr Björck i Kristianstad m. fl. har hemställts, att riksdagen såsom vilande

för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstuvurätten i den stad, där

skrift, som föranlett åtal, blivit tryckt, eller, örn den blivit tryckt å ort, som

lyder under landsrätt, vid rådstuvurätten i den stad, där länets styrelse har

sitt säte. Stämningstid vare åtta dagar. Uppstår fråga örn boktryckares eller

författares av en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra han eller de

till svars stånda, men åtnjuta i övrigt deras rättegångsförmåner enligt allmän

lag och särskilda författningar uti allt vad genom detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgat är.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I fråga örn inställelse vid rättegång i tryckfrihetsmål innehåller § 5 mom. 6

tryckfrihetsförordningen följande bestämmelse: »Uppstår fråga om boktryckares

eller författares av en tryckt skrift tilltalande eller hörande, böra han

eller de vid rätten personligen till svars stånda —--— —.» Svarandens

plikt till personlig inställelse upprätthålles i praxis så strängt, att domstolen

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 5 sami. 9 käft. (Nr 18—19.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

icke ens anses kunna medgiva, att svaranden, sedan han vid ett eller flera tillfällen

varit personligen tillstädes inför domstolen, vid senare tillfällen anlitar

ombud.

Tryckfrihetsförordningen avviker i förevarande hänseende från den i 15

kap. 1 § rättegångsbalken intagna allmänna straffprocessuella regeln, att svaranden

är pliktig till ovillkorlig personlig inställelse i brottmål endast, där

efter lag straffarbete kan följa å brottet, men i ringare brottmål får inställa

sig genom ombud, för såvitt icke domstolen föreskriver annorlunda.

Motionärerna uttala såsom sin åsikt, att inga giltiga skäl kunna förebringas

för upprätthållande av förevarande åtskillnad mellan tryckfrihetsprocessen

och den allmänna straffprocessen. Den i tryckfrihetsförordningen föreskrivna

strängare regeln kunde för boktryckare eller ansvarig utgivare medföra

påtagliga olägenheter utan att dessa ur rättssynpunkt vore ovillkorligen

påfordrade. Motionärerna föreslå därför en ändring i § 5 mom. 6 tryckfrihetsförordningen

i syfte att göra den allmänna straffprocessens regler i fråga

örn inställelse inför domstol tillämpliga även i tryckfrihetsmål.

Domstolen i tryckfrihetsmål förhåller sig i praxis under målets utredning

i stort sett passiv. Tryckfrihetsprocessen har i huvudsak antagit karaktären

av ett växlande av inlagor förenat med ett och annat muntligt replikskifte

inför domstolen. Ett flertal omständigheter hava medverkat härtill. Det viktigaste

av det faktiska materialet föreligger sålunda redan vid processens början,

och i de flesta fall torde föga vara att härutöver inhämta genom ett mera

aktivt ingripande från domstolens sida. Juryn, som skall bedöma brottsligheten,

konstitueras först efter handläggningens slut och dömer på grundval av ett

skriftligen upptecknat material. Vid bedömandet av processmaterialet är juryn

dessutom bunden av åklagarens rubricering av brottet. Förfarandet i tryckfrihetsmål

äger alltså i huvudsak icke någon inkvisitorisk karaktär och avviker

därigenom väsentligen från förfarandet i grövre brottmål i allmänhet, i vilka

svarandens personliga inställelse i motsats till i ringare brottmål enligt lag

är obligatorisk.

Det anförda anser utskottet ådagalägga, att avgörande skäl kunna anföras

för borttagande av tryckfrihetsförordningens från den allmänna straffprocessen

avvikande strängare regler i fråga örn inställelse inför domstol. Härigenom

göres den allmänna straffprocessuella regeln i förevarande hänseende tilllämplig

även i tryckfrihetsmål. Detta öppnar också möjlighet för domstolen

att, där den finner det behövligt, föreskriva personlig inställelse för svaranden

även i ringare brottmål.

Utskottet har därför i anledning av motionärernas hemställan uppgjort förslag

till ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte

såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

3

Förslag

till

ändrad lydelse ay § 5 6:o tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.)

Förbrytelser emot denna lag upptagas

vid rådstuvurätten i den stad, där

skrift, som föranlett åtal, blivit tryckt,

eller, örn den blivit tryckt å ort, som

lyder under landsrätt, vid rådstuvurätten

i den stad, där länets styrelse

har sitt säte. Stämningstid vare åtta

dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares av en tryckt

skrift tilltalande eller börande, böra

han eller de vid rätten personligen till

svars stånda, men åtnjute i övrigt deras

rättegångsförmåner, enligt allmän

lag och särskilda författningar, uti

allt vad genom detta förordnande icke

uttryckligen annorlunda stadgat är.

Stockholm den 15 april 1932.

(Föreslagen lydelse.)

Förbrytelser emot denna lag upptagas

vid rådstuvurätten i den stad, där

skrift, som föranlett åtal, blivit

tryckt, eller, örn den blivit tryckt å

ort, som lyder under landsrätt, vid

rådstuvurätten i den stad, där länets

styrelse har sitt säte. Stämningstid

vare åtta dagar. Uppstår fråga örn

boktryckares eller författares av en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

åtnjute han eller de deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt vad genom

detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgat är.

På konstitutionsutskottets vägnar:

AUG. SÄVSTRÖM.

Närvarande: herrar Sävström, Thulin, David Bergström, greve Spens, G. W.

Hansson, Vennerström, Mellén, Larsén, Ehrnberg, Halvarsson*, Per Andersson*, Gustafson

i Kasenberg, Borg*, Karlsson i Vadstena*, Olsson i Mora, Petersson i Broaryd*,

Alströmer*, Norling*, Björck i Kristianstad och Sandwall*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.