Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen ni. m.

1932-04-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:20, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen ni. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen ni. m.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 426, har herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. hemställt, »att riksdagen

måtte

1) såsom vilande antaga följande ändrade lydelse av R. O. § 16:

''Valrätt tillkommer — ---utövas av

b)-----

d) den som icke erlagt de honom paförda utskylder till stat och kommun,

vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, så vitt han

icke genom avkortning, nedsättning eller efterskänkande, i den ordning särskilt

stadgas, för dem upphört att häfta.

Till efterrättelse — — — inträffar’;

2) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn framläggande för nästa riksdag

av förslag till bestämmelser angående det sätt, varpå det till införande i R. O.

§ 16 föreslagna stadgandet örn avkortning etc. skall, i enlighet med ovan angivna

riktlinjer, av vederbörande myndigheter tillämpas.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I motionen föreslås, att i riksdagsordningen skulle införas en bestämmelse

av sådant innehåll, att valrätt till andra kammaren icke skulle tillkomma den,

som icke erlagt honom påförda utskylder till stat eller kommun, vilka förfallit

till betalning de tre sistförflutna kalenderåren; dock skulle från ifrågavarande

diskvalifikation den vara undantagen, som på grund av oförvållade omständigheter

icke kunnat fullgöra sin skattskyldighet. De oförvållade omständigheterna

skulle fastställas genom en särskild prövning, och det ifrågasattes, att

sagda prövning skulle äga rum i samband med avkortning, nedsättning eller

efterskänkande. Förslag till bestämmelser örn det närmare utförai*let av denna

provning äro emellertid ej av motionärerna framlagda, utan det förutsattes, att

liihang lill riksdagens protokoll 1982. 5 sami. 10 käft. (Nr 20—21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Kungl. Majit skulle låta utarbeta och till nästa riksdag framlägga förslag i

ämnet. Den i motionen föreslagna grundlagstexten anknyter till bestämmelser,

om vilkas innehåll motionärerna endast lämnat oklara antydningar.

Utskottet håller före, att i gällande lag förefintliga bestämmelser angående

avkortning, nedsättning och efterskänkande av utskylder icke, såsom i motionen

ifrågasatts, kunna så anpassas, att personer, som kommit att häfta för utskylder

på grund av oförvållade omständigheter, befrias från betalningsskyldigheten.

Den anknytning till särskilda författningar, som ifrågasättes i

grundlagförslaget, synes näppeligen kunna ske annat än genom hänvisning till

en av Konung och riksdag stiftad lag om prövning av ansökningar från häftande

personer, huruvida de, oavsett att de icke guldit sina utskylder, likväl

böra tillerkännas rösträtt på grund av oförvållade omständigheter.

Då emellertid en sådan lag skulle innehålla för valrätten till riksdagens

andra kammare avgörande bestämmelser, örn vilkas lämplighet utskottet i anledning

av förevarande motion ej ansett sig böra ingå i prövning, vill det synas

utskottet, som örn sådana bestämmelser i stället borde, såsom ägande grundlags

karaktär, upptagas till prövning i samband med ändringar i riksdagsordningen,

varför utskottet hemställer,

att förevarande motion 11:426 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 april 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

AUG. SÄVSTRÖM.

Närvarande: herrar Sävström, Strömberg, Thulin, David Bergström, greve

Spens, G. W‘. Hansson, Sundberg, Vennerström*, Mellén, Valfrid Eriksson, P. J.

Gustafsson*, Engberg, Hallén*, Anderson i Norrköping, Lindmark, Karlsson i Vadstena*,

Petersson i Broaryd, Alströmer*, Björck i Kristianstad och Lundén.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar greve Spens och Anderson i Norrköping.

2) av herrar P. J. Gustafsson och Petersson i Broaryd, som anfört:

Såsom i tjiotionen utvecklats träffa de invändningar, vilka 1918 års sakkunniga

för revision av bland annat utskyldsstrecket framställt mot två av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

3

dem angivna tänkbara utvägar att bestämma, när oförvållad skattebetalningsoförmåga

skall i varje särskilt fall anses föreligga, icke i något hänseende den

tredje utväg, som i motionen i korthet antytts och i tidigare motioner senast

vid 1928, 1929 och 1930 års riksdagar utförligt belysts. Ett fortsatt åberopande

av sagda invändningar visar därför, även när det göres i den form, att

det skulle erfordras en särskild lag angående prövning av ansökningar örn tillerkännande

av rösträtt trots oguldna utskylder, något som enligt 1918 års utredning

ju ej låter sig göra efter vad tidigare brukat emot liknande motioner

framhållas, att man saknar verkliga skäl emot den nu föreslagna anordningen

och att det egentliga skälet mot dess godkännande alltså endast är bristande

vilja. Det är för övrigt icke ansökningar örn tillerkännande av rösträtt det i

verkligheten kan bli fråga om, utan ansökningar örn afkortning, med vilkas

beviljande rösträtten automatiskt följer i sinom tid.

Den motion, som vid årets riksdag blivit i ämnet väckt, överensstämmer

med motion 11:28 vid 1928 års riksdag, men skiljer sig från andra liknande

förslag däri, att den icke åtföljts av bestämt formulerade förslag rörande det

sätt, varpå avkortning, nedsättning eller efterskänkande av oguldna utskylder,

för vilka häftande består, bör prövas och avgöras, utan i stället liksom 1928

inriktat sig på att erhålla ett av Kungl. Majit härom utarbetat och för nästa

riksdag framlagt förslag, och att i avvaktan på detta få såsom vilande i år

antaget ett förslag till ändrad lydelse av vederbörligt stadgande i riksdagsordningens

§ 16, vars slutliga antagande kunde ett följande år bliva beroende

av bifall eller avslag till det förslag Kungl. Maj :t i enlighet med den påyrkade

framställningen från riksdagen kunnat komma att framlägga.

Bestämmelserna om sättet för prövning och avgörande av avkortningsfrågan

m. m. kunna och böra uppenbarligen icke hava sin plats i grundlag, utan i

dels kommunalstyrelselagarna, där sådana bestämmelser redan i viss utsträckning

finnas -— föreskrifter örn kvalificerad majoritet för efterskänkande av

kommunalutskylder vid verkligt ömmande omständigheter —, dels också i uppbördsreglementet

eller i en till detta anknuten stadga, som utvidgar de i reglementet

givna avkortningsreglerna. Dylika kompletteringar av grundlagen äro,

som bekant, ytterst vanliga, och något som helst principiellt eller praktiskt

hinder för att i särskild vare sig lag eller administrativ författning införa de

närmare bestämmelserna för ett avkortningsförfarande, som får rösträttsverkningar,

kan icke med ens sken av fog påstås och föreligger icke heller i verkligheten.

Vi lia därför intet att erinra mot motionärernas förslag att hos

Kungl. Majit begära framläggande av nödiga förslag härom, och detta så

mycket mindre, som det lämpligaste tillvägagångssättet för att erhålla de erforderliga

bestämmelserna i detta fall såsom eljest synes vara att till Kungl.

Majits utredning överlämna frågan.

Ej heller finna vi anledning till någon erinran mot motionärernas förslag

att, redan irman Kungl. Majits nyss berörda utredning och förslag framlagts,

såsom vilande antaga den därav beroende grundlagstexten. Det är uppenbart

att, örn en sådan text ej nu antages såsom vilande, hela frågan måste uppskjutas

under minst fem år, och då vi anse det angeläget, att den ifrågasatta re
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

formen snarast möjligt genomföres, lärer det härför vara nödvändigt att åtminstone

samtidigt med prövningen av Kungl. Maj :ts förslag angående avkort - ningssättet också vara i tillfälle att taga slutlig ståndpunkt till grundlagsändringsfrågan.

Ett dylikt behandlingssätt av detta ärende är så mycket mera

att förorda, som grundlagstextens avfattande icke är beroende av det sätt, varpå

redan förefintliga bestämmelser om avkortningsförfarandet böra utvidgas

och fullständigas.

Vi vilja härutöver erinra, att tidigare flera gånger samma förfarande blivit

av riksdagen använt. Ett särskilt belysande exempel härpå erbjuda de av 1925

års riksdag behandlade grundlagsändringsförslagen, vilkas slutliga avgörande

uppsköts till dess vid samma riksdag de dem kompletterande förslagen utan

grundlags karaktär blivit avgjorda. Sålunda förelåg då bl. a, den vilande

frågan om utflyttande ur riksdagsordningen av bestämmelserna om sättet för

votering i samband med den slutna voteringens ersättande med den öppna och

denna senares reglering genom riksdagens reglementariska föreskrifter. Likaså

blev den då vilande frågan om viss ändring i tryckfrihetsförordningen gjord

beroende av antagandet av en ifrågasatt lagstiftning om trust- och monopolkontroll.

I båda dessa fall framlades de förslag, som skulle utgöra förutsättning

för grundlagsändringarna vid den riksdag, da grundlagsändringarna såsom

vilande skulle prövas.

Mot motionärernas förslag till utformning av grundlagstexten ha vi ingen

erinran att göra, och då vi anse de grunder, på vilka motionärerna byggt sitt

yrkande riktiga finna vi oss böra tillstyrka detsamma.

Med stöd av vad sålunda anförts få vi hemställa,

1) att riksdagen ville med bifall till motion 11:426 såsom

vilande antaga följande förslag till ändrad lydelse av ILO. § 16:

Valrätt må dock ej utövas av

a) ---

b) ---

c) ---

d) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat

och kommun, vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten

kalenderåren, så vitt han icke genom avkortning, nedsättning

eller efterskänkande, i den ordning särskilt stadgas,

för dem upphört att häfta.

Till efterrättelse ----— inträffar.

2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

örn framläggande för nästa riksdag av förslag till bestämmelser

angående det sätt, varpå det sålunda till införande i K.O.

§ 16 föreslagna stadgandet om avkortning, nedsättning eller

efterskänkande av påförda utskylder skall, i huvudsaklig överensstämmelse

med de i motionen angivna riktlinjerna, av vederbörande

myndigheter tillämpas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

5

3) av herrar David Bergström och Lundén i fråga om utskottets

motivering.

4) av herrar Lindmark och Björck i Kristianstad, som

anfört:

Ehuru vi principiellt äro för utskyldsstrecket både vid de politiska

och de kommunala valen, ha vi icke kunnat tillstyrka

bifall till motionen, då dess grundlagstext icke erhållit en utformning,

som klart angiver betingelserna för rösträttens utövande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.