Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för medborgare i de andra skandinaviska länderna att söka otili erhålla vetenskapliga befattningar vid våra högskolor i samma ordning som svenska medborgare.

1932-04-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:22, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för medborgare i de andra skandinaviska länderna att söka otili erhålla vetenskapliga befattningar vid våra högskolor i samma ordning som svenska medborgare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1932 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

rätt för medborgare i de andra skandinaviska länderna

att söka otili erhålla vetenskapliga befattningar vid våra

högskolor i samma ordning som svenska medborgare.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 64, har herr Holmgren hemställt, »att riksdagen ville besluta i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla örn utredning örn i vilken utsträckning samma rätt, som

svensk medborgare har att söka lärarebefattningar vid våra universitet och

högskolor, kan medgivas norsk, dansk eller finsk undersåte, ävensom örn förslag

till ändringar i regeringsformen och övriga författningar, som därav föranledas».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt § 28 regeringsformen äger Konungen i statsrådet utnämna och befordra

infödda svenska män till alla de ämbeten och tjänster, vilka äro av beskaffenhet

att, Konungen fullmakter därå utfärdar. Med infödda svenska medborgare

— varmed numera förstås sådana svenska medborgare, som förvärvat

medborgarskapet genom födsel — äro efter en vid 1856—1858 års riksdag genomförd

grundlagsändring även naturaliserade utlänningar jämställda, dock

utan att kunna utnämnas till ledamöter av statsrådet (nuvarande § 33 regeringsformen).

Från den nyss nämnda regeln i § 28 regeringsformen var — för

ämbeten inom riket — ursprungligen endast stadgat undantag för militära ämbeten

utom för kommendantskap i fästningar. Vid 1853—1854 års riksdag

vidtogs emellertid en grundlagsändring, genom vilken Konungen förlänades behörighet

att, efter vederbörandes hörande eller på deras framställning, till lärarbefattningar

vid universiteten, de teologiska lärartjänsterna likväl undantagna,

samt till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap,

slöjd eller skön konst ävensom till läkarbefattningar kalla och befordra

även utländska män av utmärkt förtjänst, vilka bekänna den rena evangeliska

läran. Denna ännu gällande grundlagsbestämmelse antogs i syfte att bereda

vart land möjlighet att tillägna sig utmärkta förmågor från främmande länder

för vetenskap, konst, högre tekniska inrättningar m. m. För Sveriges del

Bihang till riksdagens protokoll 19S2. 6 sami. 11 haft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

lägga sålunda redan nu gällande grundlagsbestämmelser icke något hinder i

vägen för ett vidgat kulturutbyte på förevarande områden med de övriga nordiska

folken utan öppna tvärtom möjlighet för Kungl. Maj :t att, på eget initiativ

eller på framställning av vederbörande myndighet och efter beaktande av

alla på frågan inverkande omständigheter, såväl från våra nordiska grannländer

som från utomskandinaviska länder kalla verkligt framstående förmågor.

Till fördel för den vetenskapliga odlingen i vårt land hava också utländska

vetenskapsmän av utmärkt förtjänst vid flera tillfällen kallats. Ett

grundlagsändring av i motionen angiven riktning finner utskottet därför obehövlig.

Utskottet vill dessutom erinra örn att en nära samverkan mellan universiteten

i de nordiska länderna bland annat kan äga rum och i viss utsträckning

också redan äger rum genom inbjudan till framstående vetenskapsmän vid

universitet i ett av länderna att hålla en serie föreläsningar vid universitet i något

av de andra länderna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 29 april 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

AUG. SÄVSTRÖM.

Närvarande: Herrar Sävström, K. J. Ekman, Thulin, David Bergström,

greve Spens, G. W. Hansson, Vennerström, Valfrid Eriksson, Larsén, Ehrnberg,

P. J. Gustafsson, Lindmark, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Petersson

i Broaryd, Alströmer, Björck i Kristianstad, Brännberg och Sandwall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar David Bergström och Olsson i Mora, vilka i motionens syfte yrkat

avlåtande av riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

321351

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.