Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen, att till riksdagsman, som tillika är statsråd, riksdagsarvode ej skall utgå.

1932-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:24, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring i riksdagsordningen, att till riksdagsman, som tillika är statsråd, riksdagsarvode ej skall utgå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-4.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1932 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

sådan ändring i riksdagsordningen, att till riksdagsman,

som tillika är statsråd, riksdagsarvode ej skall utgå.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 147, har herr Ström m. fl.

hemställt, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i § 12 riksdagsordningen,

att till sådan riksdagsman, som tillika är statsråd, riksdagsarvode ej skall

utgå.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Den av motionärerna framförda frågan är efter utskottets uppfattning av

den art, att den icke lärer kunna utan en närmare utredning tillfredsställande

besvaras. Å ena sidan bör beaktas, att statsråden, vare sig de äro riksdagsmän

eller icke, i sin egenskap av statsråd hava bestämda och inbördes formellt alldeles

lika uppgifter att fylla i riksdagsarbetet, samt att statsråd, som tillika

äro riksdagsmän, genom grundlagen äro hindrade att på annat sätt deltaga i

riksdagens arbeten, dock med det undantag, att de i kamrarna äga att utöva den

rösträtt de där hava såsom riksdagsmän. Onekligen kan det ifrågasättas, huruvida

under sådana förhållanden statsråd, som tillika äro riksdagsmän, böra

fortfara att uppbära sina riksdagsarvoden under den tid de tillhöra statsrådet.

Men det kan med lika fog ifrågasättas, huruvida de icke under sagda tid enligt

bestämmelser, som må träffas angående statsrådslönens utgående, men som icke

falla under utskottets bedömande, möjligen borde avstå en mot det uppburna

riksdagsarvodet svarande del av denna lön, för att full formell likställighet

skulle åvägabringas statsråden emellan. Å andra sidan medför eller kan riksdagsmannaskapet

medföra även för de riksdagsmän, som tillika äro statsråd,

vissa uppgifter och skyldigheter, vilka icke bero av grundlagen eller riksdagsmannauppdraget

i och för sig, men äro av politisk natur och beröra riksdagsarbetet.

Och det kan med hänsyn härtill med ej mindre fog ifrågasättas, huruvida

avdrag eller nedsättning i någon form alls kan för deras vidkommande

vara att förorda.

Bihang till riksdagens protokoll 198S. 5 sami. 18 haft. (Nr 0-4—25.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-4.

Då utskottet i sitt betänkande nr 23 redan hemställt om skrivelse till Kungl.

Majit med begäran örn framläggande för nästa års riksdag av förslag till särskild

stadga angående ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande,

har det synts utskottet lämpligt, att vid utredningen rörande denna

stadga även den nu berörda frågan finge komma under närmare övervägande.

Utan att för det närvarande taga ståndpunkt vare sig till själva sakfrågan eller

till frågan, örn bestämmelser i detta ämne kunna och böra, därest de skulle

anses önskvärda, införas direkt i grundlagen, i nämnda stadga eller i annan författning,

hemställer därför utskottet,

att riksdagen i anledning av förevarande motion måtte i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit ville,

i samband med beredningen av förslag till särskild stadga angående

ersättning till riksdagsmän låta verkställa utredning

beträffande dels den ovan berörda sakfrågan, dels, därest bestämmelser

i ämnet finnas erforderliga eller önskliga, beträffande

den lämpligaste formen för dessa, samt för nästa riksdag

framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 12 maj 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

N ärv a rande: herrar Reuterskiöld, Sävström, K. J. Ekman, David Bergström,

greve Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Mellén, Larsén, Åkerberg*, O. Fredrik

Ström*, Engberg*, Jansson i Edsbäcken*, Pehrsson i Göteborg*, Anderson i Norrköping,

Lindmark*, Karlsson i Vadstena, Fast, Petersson i Broaryd och Björck i

Kristianstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar K. J. Ekman, David Bergström, greve Spens, Sundberg, Mellén,

Åkerberg, Anderson i Norrköping, Lindmark och Björck i Kristianstad, vilka

yrkat avslag å såväl motionen som utskottets hemställan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.