Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn införande av omröstning sapparat för voteringar i riksdagens kamrar.

1932-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:29, Utlåtande i anledning av väckt motion örn införande av omröstning sapparat för voteringar i riksdagens kamrar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1932 kl. 9 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn

införande av omröstning sapparat för voteringar i riksdagens

kamrar.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 429, av herr Wallerius m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att införa omröstningsapparat för voteringar samt att utskottet måtte

föranstalta örn nödig utredning och formulera erforderliga författningsändringar

härför.

Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört:

_ »Till fördel för riksdagsarbetet vore det — efter allt att döma — örn rösträkning

med namnupprop bleve ersatt med omröstning medelst apparat. En

onödig tidsutdräkt, som gör sig mest kännbar, då mot slutet av riksdagen

ärendena anhopas och plena bliva långvariga, skulle därigenom förekommas.

Uppresningsförfarandet, som oftast tillämpas vid votering, går visserligen

fort, såsom kommittén för utredning angående riksdagens arbetsformer framhåller

(s. 138), varför denna funnit, att något större behov av elektrisk voteringsmaskin

knappast kan anses föreligga, och ej heller funnit tillräckliga

skäl till att framställa något förslag i denna detalj. Uppenbart är

emellertid, att rösträkningen vid varje beslut så att säga ligger till hands såsom

det enda fullt klara sättet för ett avgörande, och fråga är, örn icke dess

användande i ej ringa man motverkas av den nuvarande rösträkningens omständlighet.

Och med den försiktighet, varmed uppresningsförfarandet handhaves

av presidiet, och med den möjlighet, varje kammarledamot har att därefter

begära rösträkning, torde man likväl principiellt — med hänsyn till

vikten av riksdagens beslut — ha skäl att önska ett underlättande av rösträkningsförfarandet.

I finska riksdagen användes, som bekant, elektrisk omröstningsapparat.

Bestämmelserna angående omröstningen där igenfinnas i Arbetsordningen för

riksdagen § 45: »Omröstning verkställes medelst omröstningsapparat eller,

därest talmannen i något fall så bestämmer, genom uppstigning» etc. — Voteringsmaskinen

är utförd av telefonaktiebolaget L. M. Ericsson och avsedd

för sluten omröstning och för 199 riksdagsmän. Den varje riksdagsman tillhöriga

anordningen består av två tryckknappar, en märkt med »ja» och en

med »nej»,, monterade i fördjupningar i pulpeten och med en signallampa mel^a0n

^oem> vilken tändes till tecken på att rösten »gått fram». Genom tryckning

pa bada knapparna nedlägges rösten. Talmannen har en manöverapparat, som

dirigerar omröstningen. På väggen vid talmannens plats är anbragt en ljustablå,

på vilken .röstresultatet framträder i lysande skrift, därvid icke allenast

ja- och nej-röster, utan även blanka röster och icke röstande platser

angivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 16 käft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Denna voteringsmaskin — om vilken utförlig beskrivning föreligger i tryck

— kan förses med anordningar för öppen omröstning, protokollföring av resultat,

den förseglade sedelns utväljande m. m.

Den finske statsministern Tanner har i en intervju betecknat den av finska

riksdagen använda maskinella voteringsanordningen såsom helt enkelt storartad.

I fall en motsvarande anordning godtages för den svenska riksdagen, erfordras

författningsändringar, som möjliggöra dess användning; och det torde

få överlåtas åt utskottets sakkunskap att utforma dessa. Bestämmelser angående

ifrågavarande omröstningssätt torde liksom i den finska riksdagens

arbetsordning böra åtföljas av supplementära dylika, avseende t. ex. det undantagsfall,

att apparaten icke kan användas, då rösträkning med namnupprop

torde träda i stället. — Det är givetvis bäst, att utskottet också föranstaltar

örn ärendets utredning i övrigt.»

Omröstning inom riksdagen skall enligt stadgande i 60 § riksdagsordningen

ske öppet. De närmare reglerna för den öppna omröstningen hava införts i

§ 11 i Reglementariska föreskrifter för riksdagen. Det i denna § 11 stadgade

uppresningsförfarandet torde vara ändamålsenligt för att snabbt kunna utröna,

för vilket av framställda förslag röstövervikt föreligger. Ofta torde

emellertid inträffa att skillnaden i röstetal för olika förslag torde vara så

ringa, att tvekan måste råda örn omröstningens resultat. I dessa fall bör rösträkning

efter upprop ske. På sätt motionärerna framhålla skulle detta rösträkningsförfarande

avsevärt underlättas och stor tidsbesparing ernas genom

begagnande av voteringsapparat. De fördelar, som skulle uppnås genom

införande av voteringsapparat, finner utskottet därför sa stora, att en utredning

örn möjligheterna härför bör företagas. Utskottet anser dock uppresningsförfarandet

förenat med sådana fördelar, att detta bör bibehållas och

voteringsapparat således endast begagnas, da rösträkning skall äga rum.

Nu gällande grundlagsbestämmelser lägga icke hinder i vägen för begagnande

av voteringsapparat i andra fall än vid omröstning beträffande frågor, varom

i första punkten av § 110 regeringsformen eller i § 32 mom. 2 eller i tredje

punkten av § 52 riksdagsordningen omförmäles. I dessa fall skall sluten omröstning

ske och någon anledning att i dessa sällsynt förekommande fall begagna

voteringsapparat torde icke finnas. För begagnande av voteringsapparat vid

omröstning i den utsträckning utskottet föreslagit erfordras sålunda allenast

ändring i Reglementariska föreskrifter för riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen ville uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att verkställa utredning rörande möjligheterna och kostnaderna

för ett införande av voteringsapparat i riksdagens

kamrar.

Stockholm den 12 maj 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

3

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg*, K. J. Ekman, Thulin,

David Bergström, greve Spens, G. W. Hansson, Larsén, P. Sandström*, Halvarsson*

, Engberg*, Gustafson i Kasenberg*, Jansson i Edsbäcken*, Persson i Trången*,

Hallén, Anderson i Norrköping*, Lindmark*, Fast och Björck i Kristianstad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr K. J. Ekman, som anfört:

Den mekanisering av omröstningsförfarandet, som anlitandet av elektrisk voteringsmaskin

innebär, anser jag olämplig och obehövlig. Dessutom kan erinras,

att det emellanåt vid tillämpningen av nu gällande omröstningsbestämmelser

inträffat, att röstande av misstag avgivit visst votum, men omedelbart därefter,

innan nästa röstande uppropats, rättat misstaget. Sådan rättelse lärer

icke kunna äga rum vid röstning med voteringsmaskin.

Jag hemställer fördenskull,

att riksdagen måtte avslå såväl motionen som utskottets förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:251 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning av väckt motion örn införande av omröstning sapparat för voteringar i riksdagens kamrar. s. 3 i texten