Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om allmän folkomröstning i avrustning sfrågan.

1932-02-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om allmän folkomröstning i avrustning sfrågan.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 9 fehr. 1932 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

allmän folkomröstning i avrustning sfrågan.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 217, har herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen ville hos Kungl.

Maj :t äska framläggande jämlikt 49 § 2 mom. regeringsformen vid denna eller

senast nästa riksdag av ett lagförslag örn att allmän folkomröstning i avrustningsfrågan

skall anställas — exempelvis mellan meningar för bibehållandet

av en stark härordning efter svenska förhållanden, för en starkt nedskuren härordning

eller för en fullständig separat avrustning med bibehållande allenast

av en ordningsmakt».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt § 49 mom. 2 regeringsformen må konung och riksdag genom samfällt

stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning skall anställas i ett ärende, när,

med hänsyn till dettas särskilda vikt och beskaffenhet, prövas nödigt att före

dess grundlagsmässiga avgörande inhämta folkets mening. Denna i grundlag reglerade

form av folkomröstning bör, såsom folkomröstningskommittén på sin tid

anfört, endast förekomma i ärenden av viss beskaffenhet, vilka föreligga i sådant

skick, att de röstberättigade hava möjlighet att bilda sig en klar uppfattning

i ämnet såsom grund för sin röstning. Grundläggande förutsättningar

kunna emellertid för närvarande icke anses föreligga att anställa allmän folkomröstning

i avrustningsfrågan och detta redan med hänsyn därtill, att 1930 års

försvarskommission ännu icke slutfört den allsidiga utredning angående vårt

lands försvarsväsen, som enligt direktiven skall verkställas av kommissionen.

Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 9 februari 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.

7

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, greve

Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Vennerström, Mellén, Valfrid Eriksson, Åkerberg,

Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Karlsson i

Vadstena*, Holmström, Fast och Petersson i Broaryd.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande:

av herr Reuterskiöld, som anfört:

Utskottet har ansett sig kunna mottaga förevarande motion, till synes bl. a.

därför, att den uppenbarligen icke kunde, i allt fall för det närvarande, föranleda

någon åtgärd. Men även örn detta opportunitetsskäl skulle kunna ur

praktisk synpunkt godtagas, skapas därigenom ett precedensfall, som blir betänkligt,

därest frågan skulle återkomma under förhållanden, som möjligen

medförde ett tillstyrkande. Det är nämligen otvivelaktigt, att det ämne, som

eventuellt skulle här underställas folkomröstning, är ett sådant, som uppenbarligen

hör under lagutskott och därför också måste medföra, att den därpå

riktade folkomröstningsfrågan enligt RO § 38 bör av lagutskott behandlas.

Enligt RF § 80 skall grunden för ordnandet av krigsmakten, sedan indelningsverket

upphävts, genom särskild lag fastställas, d. v. s. hela frågan om

försvarsväsendet beror av värnpliktslagen och varje som helst reglering av

rustningar och försvar blir därför i och för sig med nödvändighet ytterst

en lagfråga. Under sådana förhållanden är det konstitutionellt felaktigt, att

annat utskott än lagutskott behandlar motioner av sådan innebörd som den

nu föreliggande. En riktig remiss hade säkerligen kommit att ske, därest,

såsom i princip även förordats av kommitterade för utarbetande av förslag

till vissa ändringar i riksdagens arbetsformer, talmännen före remissen samrått

med presidierna i de utskott, vilka kunde ifrågasättas såsom behöriga,

då dessa presidier, med den mångskiftande utveckling av riksdagsärendena

som ägt och äger rum, säkerligen bäst kunna lämna de nödiga och vägledande

upplysningar i sak, vilka äro oundgängliga örn man, såsom sig bör, vill undvika

en eljest alltmera stel och formalistisk praxis, som förr eller senare

måste övergivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.