Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 84

1932-05-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:34, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 84

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 84.

5

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1932 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

med förslag till grundlagsändringar avseende riksbankens

organisation.

Konstitutionsutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft dels

de likalydande motionerna nr 288 i första kammaren av herr Johan Bernhard

Johansson m. fl. och nr 418 i andra kammaren av herr Magnusson i Tumhult

m. fl., dels motionen nr 292 i första kammaren av herr Örne, dels ock de likalydande

motionerna nr 295 i första kammaren av herrar Pettersson och von

Heland och nr 430 i andra kammaren av herr Nilsson i Hörby.

I motionen 1:288 och 11:418 hemställes:

1) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville

antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen samt §§ 71 oell 73 i riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förbliver-----stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara nio, av vilka tre förordnas av Konungen

för ett år i sänder och fyra väljas av riksdagen för tid och på sätt i

riksdagsordningen sägs. Dessa sju fullmäktige utse tvenne deputerade med

fullmäktigs ställning och ansvar. För varje av Konungen och riksdagen tillsatt

fullmäktig skall suppleant i samma ordning utses. En av de av Konungen

förordnade ordinarie ledamöterna vare fullmäktiges ordförande men må

ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse. Fullmäktig, som av

riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från sin befattning. De av Ko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Si.

ritingen för fullmäktig eller suppleant meddelade förordnanden må återkallas,

när Konungen så prövar skäligt.

Riksbanken allena —--— — till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 71.

1. De fyra fullmäktige i riksbanken, vilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses av riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till

dess sådant val under andra året därefter försiggått. Två-----åter
stått.

Fullmäktig i riksbanken skall vara väl förtrogen med näringslivets

förhållanden eller med nationalekonomiska oell finansiella frågor.

2. Riksdagen skall —---—- — övriga fullmäktige.

3. Val av — -----kan återväljas.

4. Fullmäktige välje-----utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem, träda

i deras ställe. För varje av riksdagen tillsatt fullmäktig i riksbanken väljes

för samma tjänstgöringstid en suppleant. För fullmäktige i riksgäldskontoret

väljas tre suppleanter för tiden till nästföljande riksdags fullmäktigeval.

För varje -— — —------—- — —- — blivit valda.

2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning

och förslag till 1933 års lagtima riksdag angående de förändringar av övriga

lagar och reglementen rörande riksbankens organisation, som påkallas av ovan

föreslagna grundlagsändringar och dessas syftemål.

I motionen 1:292 hemställes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att det täcktes Kungl. Majit låta utarbeta och snarast möjligt

förelägga riksdagen förslag till de ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen

och därmed sammanhängande författningar, som krävas för genomförandet

av ett i motiveringen till motionen närmare utvecklat förslag till

omorganisation av riksbankens ledning och revision.

I motionerna 1:295 och 11:430 hemställes, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn förslag till sådan ändring av § 72 regeringsformen,

att garanti vinnes för nödigt samarbete mellan Kungl. Majit och fullmäktige

i riksbanken i enlighet med vad i motionen närmare anförts, dock

utan att riksbankens ställning såsom ett riksdagens verk därigenom rubbas.

Beträffande motiveringarna för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksbanken yttrande

över ifrågavarande motioner, vilket yttrande såsom bilaga är fogat till detta

betänkande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

7

Enligt § 72 regeringsformen förbliver riksbanken under riksdagens garanti

samt förvaltas av därtill utsedda fullmäktige, efter av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola enligt samma grundlagsstadgande vara sju,

av vilka Konungen för tre år i sänder förordnar en jämte suppleant och de

övriga sex jämte tre suppleanter väljas av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. De av Konungen för fullmäktig eller suppleant meddelade

förordnanden må återkallas, när Konungen så prövar skäligt. De sex

fullmäktige, som skola utses av riksdagen, väljas enligt § 71 riksdagsordningen

å lagtima riksdag för tiden från valet till dess sådant val under tredje året

därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av vilka vardera kammaren inom

sig utser tjugufyra. Två av de utav riksdagen utsedda fullmäktige skola årligen

avgå. På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige utses, tillsättas

enligt § 73 riksdagsordningen jämväl suppleanter att vid inträffande förfall

för dem träda i deras ställe.

Den av Konungen förordnade ordinarie ledamoten av fullmäktige är enligt

§ 72 regeringsformen fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan befattning

inom riksbankens styrelse. Enligt § 71 riksdagsordningen välja fullmäktige

själva bland sig vice ordförande, och äger den, som bland fullmäktige

för ordet, avgörande röst, därest i frågor, som hos fullmäktige komma

under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

Enligt riksdagens i bankoreglementet meddelade föreskrifter skola fullmäktige

inom sig utse tre deputerade, en förste och två andre. Det åligger de deputerade,

att i överensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion,

som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd fördelning

av göromålen dem emellan föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse

utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning av utländska

växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn över göromålen inom riksbanken

samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt.

Fullmäktige i riksbanken kunna enligt § lil regeringsformen i och för sina

befattningar icke emottaga befallningar utan av riksdagen allena, och enligt

dess instruktioner, och ej heller ställas till redo och ansvar, utan efter riksdagens

beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall enligt

§ 72 regeringsformen avgå från sin befattning.

Enligt § 31 riksbankslagen må fullmäktige i riksbanken överlägga med ombud,

som Konungen på framställning av fullmäktige eller, där Konungen eljest

så prövat nödigt, förordnat, men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets

närvaro fatta beslut.

För granskning av bland annat riksbankens tillstånd, styrelse Och förvaltning

skola å varje lagtima riksdag enligt § 72 riksdagsordningen utses tolv

revisorer, vilka till halva antalet utses av vardera kammaren. Härjämte skall

enligt § 55 bankoreglemente! varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning

årligen granskas genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter

väljas av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på samma sätt,

Gällande bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 3b.

Utskottet.

sorn i § 71 riksdagsordningen föreskrives i fråga om den förut berörda nämnd,

som skall välja fullmäktige i riksbanken.

Frågan om organisationen av riksbankens ledning har under de senaste årtiondena

gång efter annan varit föremål för övervägande från Kungl. Maj:ts

och riksdagens sida. Vid 1912 och 1913 års riksdagar framställdes sålunda yrkanden

örn vissa ändringar, och synes anledningen närmast hava varit formerna

för valet av bankofullmäktige och deputerade ävensom av bankens revisorer.

Konstitutionsutskottet vid 1913 års riksdag avstyrkte det motionsvis då framställda

förslaget om inrättandet av en ständig delegation, men uttalade samtidigt

att utskottet ej förnekade önskvärdheten av att formerna för utövningen av

riksdagens befogenheter över riksbanken i ett eller annat avseende gjordes mera

praktiska och tidsenliga. Reformfrågan har vidare gjorts till föremål för behandling

i ett av 1917 års bankkommitté avgivet och den 7 oktober 1919 dagtecknat

utlåtande med förslag till ändringar i bestämmelserna angående riksbankens

organisation. Bankkommitténs förslag avsåg, att valet av fullmäktige

skulle förrättas av bankoutskottet, att antalet fullmäktige skulle ökas

till nio, av vilka Konungen skulle utse en, bankoutskottet sex och de sålunda

valda fullmäktige ytterligare två, vilka skulle såsom deputerade handhava den

verkställande ledningen; bankkommittén föreslog slutligen vissa ändringar i

fråga örn revisionen. Kommitténs förslag, som avgavs till Konungen, har ej

föranlett några förslags framläggande för riksdagen.

De i nu förevarande motioner väckta reformförslagen anknyta i vissa avseenden

till redan tidigare framförd kritik beträffande riksbankens organisation.

I de av herrar J. B. Johansson m. fl. och herrar Magnusson i Tumhult

m. fl. väckta likalydande motionerna I: 288 och II: 418 föreslås jämförelsevis

långt gående förändringar. Enligt deras mening bör fullmäktiges antal ökas

till nio, av vilka Konungen skulle utse tre — varav en ordförande — riksdagen

fyra. och de sålunda valda sju i sin tur utse två, vilka i samma ställning och

under samma ansvar som de övriga fullmäktige skulle handhava den verkställande

ledningen (de »deputerade»); suppleanterna skulle utses till samma antal

som de ordinarie fullmäktige. Successiv förnyelse skulle äga rum i fråga

örn riksdagens representation och vissa kvalifikationsföreskrifter fastställas

för fullmäktiges tillsättande.

I den av herr Örne väckta motionen I: 292 ifrågasättes en i grunden ändrad

organisation. Enligt hans mening borde överinseendet över riksbanken utövas

av ett av riksdagen valt riksbanksråd på tolv personer, utsedda på visst i motionen

närmare angivet sätt. Riksbanksrådet uppgifter skulle bestå i att

utse fyra ledamöter, »fullmäktige», i riksbanksstyrelsen — den femte skulle

utses av Kungl. Maj:t — att följa fullmäktiges arbete och bankens verksamhet

i övrigt samt att yttra sig i de av fullmäktige till rådet hänskjutna frågor.

Riksbanksrådet skulle övertaga bankoutskottets nuvarande befattning

med riksbankens förvaltning samt bestämma om fullmäktiges funktioner inom

banken, arvoden och villkor i övrigt. Därjämte föreslår herr Örne ändrade

bestämmelser om revisionen. I de av herrar Pettersson och von Heland samt

herr Nilsson i Hörby väckta likalydande motionerna I: 295 och II: 430 tages

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 84.

9

sikte på att genom grundlagsbestämmelse garanti skulle vinnas för nödigt samarbete

mellan Kungl. Maj:t och riksdagen.

Såsom torde framgå av den lämnade redogörelsen avse de föreliggande reformförslagen

väsentligen dels ett stärkande av Kungl. Maj :ts inflytande på

riksbankens ledning antingen genom inrymmandet av rätt för Kungl. Maj:t

att utse flera fullmäktige än för närvarande eller genom grundlagsfästande av

samarbetet mellan Kungl. Maj :t och riksbanken, dels en ändrad ordning för utseendet

av och i fråga örn antalet av fullmäktige, dels en ändrad ordning för

utseendet av riksbankens verkställande ledning — de »deputerade» —■ dels ock

uppställande av särskilda kvalifikationsbestämmelser för valen av fullmäktige.

De gång efter annan och senast vid innevarande riksdag framförda förslagen

beträffande en omorganisation av riksbanksledningen vittna örn, att den

nuvarande anordningen anses lämna rum för anmärkningar i olika avseenden.

Lämpligheten och ändamålsenligheten av en viss organisationsform kan alltid

bliva föremål för delade meningar. Har därtill en dylik organisationsform

sin grund i äldre förhållanden, är det naturligt att tankar framställas örn önskvärdheten

av en närmare anpassning efter en ny tids krav. Den omständigheten,

att tidigare framlagda förslag icke lett till något positivt resultat, torde

främst finna sin förklaring däri att dessa förslag sträckt sig längre än riksdagens

majoritet med hänsyn till riksdagens grundlagsenliga ställning till

riksbanken ansett sig kunna medgiva, ävensom däri att förslagen visat sig vara

förenade nied olägenheter, som måste ingiva betänkligheter. En jämförelse

med de fördelar, som förslagen kunnat erbjuda, minskar ingalunda betänkligheterna.

Sist anförda omständighet bör emellertid enligt utskottets mening icke utesluta,

att dessa förslag kunna tagas under förnyat övervägande. Den nuvarande

tidpunkten för ett dylikt övervägande synes emellertid icke vara lämplig.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden torde en avvaktande hållning vara

att förorda, åtminstone till dess man bättre kan överblicka förhållandena och

har möjlighet att draga lärdom av de erfarenheter, som för närvarande kunna

vinnas.

På grund av vad i motionerna framkommit har konstitutionsutskottet funnit

sig böra i korthet angiva vissa principiella synpunkter beträffande riksbankens

konstitutionella ställning.

De former, i vilka ledningen för Sveriges riksbank tillsättes och kontrolleras,

hava framvuxit ur historiska förhållanden, som knappast haft sin motsvarighet

i något annat land. Det kanske mest utmärkande särdraget i den svenska

organisationsformen är riksbankens karaktär av ett riksdagens eget verk.

Denna riksbankens ställning har, såsom erfarenheten givit vid handen, icke

gjort den mindre ägnad att motstå allvarliga påfrestningar än motsvarande

institutioner i andra länder. Riksbankens ställning såsom ett riksdagens verk

utgör en i största möjliga mån betryggande borgen för att den fritt får utöva

sin funktion, utan att obehöriga inflytelser göra sig gällande. Riksbankens

organisation bör efter utskottets tanke även allt framgent bygga på grund
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SJ/..

satsen, att bankens styrelse icke blir en ekonomisk intresserepresentation. Lika

litet bör Kungl. Majits inflytande över eller inom riksbanken få gå utöver de

gränser, som nu äro i detta hänseende uppdragna.

Ehuru således riksbankens ställning bäst synes främjas därigenom, att den

intager en oberoende ställning under riksdagens kontroll, bör detta icke få

hindra, att i mera betydelsefulla frågor en samverkan må äga rum såväl med

regeringen som med näringslivets representanter. Liksom en intim kontakt

mellan riksbanksledningen och dessa senare kunnat upprätthållas utan några

särskilda organisatoriska bestämmelser härom, torde även ett samråd mellan

regeringen och riksbanksledningen i viktigare frågor, som beröra landets finansiella

eller ekonomiska förhållanden, kunna äga rum utan några grundlagsbestämmelser

i ämnet. Bestämmelser angående samråd finnas redan nu i den

av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt stiftade riksbankslagen (31 §) och

kunna kompletteras genom bankoreglementet. Den närmare prövningen av

denna senare fråga tillhör dock icke konstitutionsutskottet. Redan i följd av

nu gällande bestämmelser i riksbankslagen äro fullmäktige i riksbanken ansvariga

inför riksdagen såväl för underlätet samråd med regeringen som för arten

och omfattningen av förefintligt samråd, och på detta område är även regeringen

redan nu underställd konstitutionellt ansvar.

I fråga om tillämpningen av nuvarande bestämmelser om samråd mellan

regering och riksbanksledning anser utskottet angeläget att framhålla önskvärdheten

av att detta samråd äger rum under sådana former, att det möjliggör

kontroll från riksdagens sida. Beträffande bankofullmäktiges åtgöranden

saknar utskottet anledning att uttala sig. Yad angår regeringen vill utskottet

erinra, att konstitutionella principer kräva, att till statsrådsprotokollet lämnas

redogörelse för vad Konungens ombud företagit vid förhandlingarna med

bankofullmäktige. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit utan särskild

framställning från riksdagen i förevarande avseende meddelar för tillgodoseende

av ovanberörda konstitutionella krav erforderliga föreskrifter.

Riksbankens verksamhet har numera utvecklat sig därhän, att förste deputeraden

faktiskt, ehuru ej formellt, intager ställningen av riksbankens chef. I

denna egenskap måste han ofta befinna sig på utländska resor i följd av bankens

vidsträckta utländska förbindelser och kan även av oförutsedda mellankommande

händelser bliva hindrad att i full utsträckning handlägga löpande

uppgifter inom riksbanken. Med hänsyn härtill bör inom riksbanksledningen

jämte riksbankschefen finnas en med bankens hela skötsel förtrogen och banktekniskt

högt utbildad fackman, som äger förutsättning såväl att kunna lämna

riksbankens chef fortlöpande sakkunnigt bistånd vid förekommande olika frågors

handläggning som att helt eller delvis kunna ersätta honom, då hinder

möter för honom att själv utöva befattningen som förste deputerad. Riksbankens

nuvarande organisationsform skapar emellertid ej tillräckliga garantier

härför. Denna brist bör enligt utskottets mening avhjälpas. Härför hava

olika sätt varit under utskottets övervägande.

Å ena sidan har det framhållits, att de närmare, organisatoriska bestämmel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3Jf.

11

serna angående riksbankens ledning varken finnas angivna i grundlagen eller

riksbankslagen utan innehållas i det av riksdagen allena beroende bankoreglementet

med komplettering i en likaledes av riksdagen ensam fastställd avlöningsstat.

Riksdagen skulle därför på egen hand kunna genomföra sådana

organisatoriska förändringar, som öppnade möjlighet för fullmäktige i riksbanken

att även utom fullmäktiges egen krets utse riksbankens chefer (de

»deputerade») — vilkas uppgift enligt bankoreglementet är att efter av fullmäktige

fastställd arbetsfördelning vara föredragande hos fullmäktige, tillse

utförandet av fullmäktiges beslut samt handhava den löpande förvaltningen.

Med nu gällande grundlags- och lagbestämmelsers avfattning kunde dock den

eller de chefer, som eventuellt utsåges utom fullmäktiges egen krets, icke tillerkännas

medbeslutanderätt inom fullmäktige och ej heller bliva inför riksdagen

direkt ansvariga.

Å andra sidan har den uppfattningen gjorts gällande inom utskottet, att

grundlagsföreskriften örn riksbankens förvaltning av fullmäktige, vilka med

undantag för ordföranden utses av riksdagen, stöde direkt hindrande i vägen för

den nyss nämnda anordningens vidtagande eller att grundlagen i varje fall

vilade på förutsättningen, att riksbankens deputerade utsåges inom de av riksdagen

valda fullmäktiges egen krets. En grundlagsändring vore därför erforderlig.

Med hänsyn till dessa olika uppfattningar örn sättet för ernående av det

åsyftade resultatet har utskottet ansett sig böra föreslå ett tillägg till § 72

regeringsformen och i följd därav utarbetat förslag till ändrad lydelse av sagda

paragraf. Det åsyftade tillägget anknyter till nu rådande faktiska förhållanden

och angiver förste deputeradens ställning såsom chef för riksbanken.

Grundlagsfästandet härav hindrar icke bibehållandet även framdeles, örn så

anses önskvärt, av gällande regler i bankoreglementet i fråga örn de två andra

deputeradena och sättet för deras utseende. Genom det föreslagna tillägget

till § 72 regeringsformen åsyftas vidare en reglering av frågan örn suppleant

för förste deputeraden samt örn hans ställning till fullmäktige och hans ansvar

inför riksdagen. Att denne suppleant, som bör kunna utses även utom fullmäktiges

egen krets, bör kunna genom bankoreglementet åläggas att, också då

förste deputeraden icke har förfall, närvara vid fullmäktiges sammanträden

och oavbrutet följa bankledningens verksamhet, behöver här blott omnämnas.

Inom utskottet har ifrågasatts, att även förste deputeraden skulle kunna utses

utom fullmäktiges krets, och i sådant fall vara skyldig att i egenskap av föredragande

till protokollet uttala sin mening under ansvar inför riksdagen utan

att dock äga rösträtt, men har utskottet ansett betänkligheter möta mot en sådan

anordning.

Skulle berörda förslag till grundlagsändring bliva vilande, lärer denna omständighet

icke kunna stå hindrande i vägen för riksdagen att redan nu genom

ändring i bankoreglementet bereda möjlighet för fullmäktige att utse särskild

suppleant för förste deputeraden utom fullmäktiges egen krets, ehuru denne

icke härigenom, utan endast genom grundlagsändring, kan tilläggas fullmäktigs

ställning och ansvar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SJf.

Den nu ifrågasatta ändringen av § 72 regeringsformen torde emellertid även

böra medföra en ändring av § 73 riksdagsordningen på det sätt, att där införes

en hänvisning till förstnämnda paragraf beträffande valet av suppleant för

förste deputeraden samt angående tiden för valets giltighet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa:

1) att riksdagen måtte såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

Nuvarande lydelse: Utskottets förslag:

§ 72.

Riksbanken förbliver under riksdagens garanti samt förvaltas av därtill förordnade

fullmäktige, efter av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag.

Pullmäktige för riksbanken skola vara sju, av vilka Konungen för tre år

i sänder förordnar en jämte en suppleant och de övriga sex jämte tre suppleanter

väljas av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Den av

Konungen förordnade ordinarie ledamoten vare, fullmäktiges ordförande, men

må ej utöva annan befattning inom riksbankens styrelse. Fullmäktig, som av

riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall avgå från sin befattning. De av Konungen

för fullmäktig eller suppleant meddelade förordnanden må återkallas,

när Konungen så prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig en förste

deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant

för honom att med fullmäktige

rätt och ansvar vid inträffande förfall

truda i hans ställe.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i riket må erkännas.

Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld efter

deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till krig,

krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för viss tid

medgivas av Konungen och riksdagen samfällt eller, örn riksdagen ej är samlad,

av Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd

jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret. Dylikt av konungen mellan

riksdagarna lämnat medgivande skall, därest detsamma icke varder av nästföljande

riksdag inom tjugu dagar från riksdagens början gillat, efter utgången

av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3å.

13

Nuvarande lydelse: Utskottets förslag:

Riksdagsordningen.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för dem,

träda i deras ställe, nämligen för de

av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken

tre och för fullmäktige i riksgäldskontoret

likaledes tre. För fullmäktig

i riksbanken, som utsetts till

förste deputerad, utses suppleant på

sätt i § 72 regeringsformen föreskrives

och för tid, sam fullmäktige i riksbanken

äga bestämma.

För varje enligt § 72 utsedd revisor väljes en suppleant att vid förfall för

honom inträda. Vid förfall för både revisor och hans suppleant bestämmes

övriga suppleanters tjänstgöring av den ordning, i vilken de blivit valda.

2)

a) att motionerna 1:288 och 11:418, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan under 1)

hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionen 1:292, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan under 1) hemställt, icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 295 och II: 430, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet ovan under 1) hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 maj 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen för

de av riksdagen valda fullmäktige i

riksbanken tre och för fullmäktige i

riksgäldskontoret likaledes tre.

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, Thulin, David Bergström,

greve Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Vennerström*, Mellén, Valfrid

Driksson, Magnusson i Tumhult, Engberg*, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken,

Persson i Trången, Anderson i Norrköping, Fast, Norling* och Björck* i

Kristianstad.

Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Zh.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som beträffande utskottets motivering ansett att

stycket å sid. 6, som börjar med orden »I fråga om», och slutar med »erforderliga

föreskrifter» bort erhålla följande lydelse:

»Bättre än en omreglering eller förändrad gränsdragning avseende regeringens

och riksbanksfullmäktiges inbördes samråd synes det nämligen utskottet

vara att bibehålla nuvarande bestämmelser men tillse, att deras tillämpning

sker på ett sätt, som möjliggör effektiv kontroll och därmed ansvarets utkrävande.

Beträffande riksbanksfullmäktige har utskottet i detta avseende icke

att framställa något förslag, utan vill endast erinra, att, så vitt utskottet kunnat

finna, gällande föreskrifter tillämpas på ett ur kontrollsynpunkt tillfredsställande

sätt. Vad åter angår regeringen, vill utskottet erinra, att i statsrådsprotokollen

skall grundlagsenligt omförmälas allt, som avser ett bemyndigande

till den eller dem, vilka utses till ombud att å Kungl. Maj:ts vägnar förhandla

med riksbanken på sätt § 31 riksbankslagen anger. Men härutöver kräva

konstitutionella principer lika mycket, att till statsrådsprotokollet och alltså

officiellt inför Kungl. Majit lämnas redogörelse för vad Konungens ombud

företagit vid förhandlingarna. Örn så hade skett förlidet år, hade aldrig någon

tvekan kunnat uppstå örn Kungl. Maj:ts ställning till riksbankens allmänna

politik under samma år och till de frågor, vari samråd med bankofullmäktige

då ägt rum. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit, utan särskild framställning

från riksdagen, kommer att i förevarande avseende meddela de föreskrifter, som

må anses erforderliga, även beträffande statsrådsprotokollens behöriga avfattande.

»

2) av herrar Magnusson i Tumhult, Gustafson i Kasenberg, Anderson i Norrköping

och Björck i Kristianstad, som anfört:

Vi kunna icke finna, att den av utskottets majoritet föreslagna ändringen av

§ 72 regeringsformen innebär en tillfredsställande lösning av riksbankens organisationsproblem,

som det senaste årets händelser aktualiserat, men som redan

tidigare varit föremål för uppmärksamhet. De i motionerna I: 288 och lii 418

föreslagna organisationsändringarna synas oss dock gå längre än vad som

med hänsyn till föreliggande erfarenheter och behov kan anses vara pakallat.

Den nära samverkan mellan regering och riksbanksledning, som under alla förhållanden

är önskvärd och i kritiska situationer absolut nödvändig, torde kunna

åstadkommas och tryggas utan grundlagsändringar, som giva Kungl. Majit

ett väsentligt vidgat inflytande över riksbankens ledning och förvaltning.

Däremot anse vi det vara en angelägenhet av största vikt och en huvuduppgift

för reformsträvandena beträffande riksbankens organisation att utseendet

av förste deputeraden, riksbankens chef, överlämnas at fullmäktige, vilka böra

inom eller utom sin krets utse såväl en förste deputerad att vara chef för riksbanken

som också en suppleant för honom. Bada skola, örn de väljas utanför

fullmäktige, vid utövandet av sin uppgift iklädas fullmäktig® rätt och

ansvar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Så.

15

Dessutom anse vi att de av 1917 års bankkommitté föreslagna kvalifikationsföreskrifter

för fullmäktige böra införas i grundlagen såsom ett tillägg till § 71

riksdagsordningen.

På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,

a) att riksdagen måtte såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förbliver — — -—• — •—- stiftad lag.

Riksdagen väljer för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs sex fullmäktige

i riksbanken jämte tre suppleanter för dem. Konungen förordnar för en tid av

tre år en fullmäktig jämte suppleant för honom. De av Konungen för fullmäktig

och suppleant meddelade förordnanden må återkallas, när Konungen så prövar

skäligt.

Fullmäktige utse inom eller utom sig en förste deputerad att vara chef för

riksbanken med fullmäktigs rätt och ansvar samt en suppleant för honom att

vid inträffande förfall träda i hans ställe med fullmäktigs rätt och ansvar.

Riksbanken allena----—- — till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 71.

1. De sex fullmäktige •—- — -—----—---—---—- —

—- -— •—- — — — för honom återstått. Fullmäktig i riksbanken skall vara

förtrogen med näringslivets förhållanden eller med ekonomiska och finansiella

frågor.

2. Riksdagen skall — —- ---övriga fullmäktige.

3. Val av----—- — kan återväljas.

4. Fullmäktige välje —------utfalla lika.

b) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

om utredning och förslag till 1933 års lagtima riksdag angående

de förändringar av övriga lagar och reglementen rörande

riksbankens organisation, som påkallas av ovan föreslagna

grundlagsändringar och dessas syftemål;

3) av herr greve Spens, som tillstyrkt bifall till det förslag till ändrad lydelse

av § 72 regeringsformen, vilket finnes upptaget i den av herr Magnusson i

Tumhult m. fl. avgivna reservationen;

4) av herrar Reuterskiöld, Mellén, Valfrid Eriksson, Jansson i Edsbäcken

och Persson, i Trången, vilka yrkat bifall till det förslag till ändrad lydelse av

§71 riksdagsordningen, som finnes upptaget i den av herr Magnusson i Tumhult

m. fl. avgivna reservationen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S-4.

Bilaga.

Till riksdagens konstitutionsutskott.

I skrivelse den 8 innevarande mars har konstitutionsutskottet anhållit, att

fullmäktige i riksbanken ville avgiva yttrande över de inom riksdagen väckta,

vid skrivelsen fogade motionerna 1:288 och 11:418, 1:292 samt 1:295 och

11:430 angående ändringar av för riksbanken gällande stadganden; och få

fullmäktige i anledning därav anföra följande.

Motionärerna, som till stöd för sin hemställan främst åberopa de senaste

månadernas erfarenheter, åsyfta i huvudsak dels att på olika sätt bereda

Kungl. Majit större inflytande vid riksbankens förvaltning, dels ock att tillföra

riksbanken ökad tillgång på ekonomisk sakkunskap.

Sedan riksbanken genom 1897 års lag erhållit monopol på sedelutgivningsrätten

och därigenom förutsättningarna skapats för bankens utveckling till

en centralbank, hava vid olika tillfällen förslag framkommit angående mer

eller mindre omfattande förändringar av bankens organisation. Såsom i de

remitterade motionerna framhålles, utgå motionärernas förslag till väsentlig

del från problemställningar, vilkas diskussion redan tidigare givit upphov till

ändringsförslag i olika avseenden. Det är också naturligt, att man i kritiska

tider föranledes att överväga, huruvida de iråkade svårigheterna kunnat undvikas,

därest utvecklingen skett under en annan organisationsform än den rådande.

Den omständigheten, att de tidigare framkomna förslagen örn ändringar

i organisationen ej lett till någon mera betydelsefull åtgärd i sådant

hänseende, torde få anses tyda på, att de föreslagna, mera genomgripande

förändringarna i vissa avseenden funnits medföra olägenheter, som avhållit

från deras förverkligande. Men det är givetvis möjligt, att nya erfarenheter

kunna hava framhävt önskvärdheten av vissa tidigare föreslagna organisationsförändringar

liksom att dessa kunna befinnas vara bättre anpassade för

nuvarande förhållanden än för förutvarande. I varje fall äro de problem, som

av motionärerna ånyo framförts, av den stora betydelse att fullmäktige vilja

tillstyrka, att desamma ånyo upptagas till en allsidig utredning. Enligt fullmäktiges

mening torde emellertid utsikterna för en god lösning av de uppställda

problemen bliva större, örn en dylik utredning finge anstå, till dess

den nuvarande exceptionella situationen förbättrats och på grund av vunna

erfarenheter en bättre överblick kunnat erhållas över behovet av förändringar

i riksbankens organisation.

Utan att taga definitiv ståndpunkt till de olika förslagen vilja fullmäktige

här framhålla vissa allmänna synpunkter, vilka torde böra beaktas vid en

eventuell utredning.

I fråga örn sättet för utseende av riksbankens styrelse synes böra särskilt

beaktas, att en sådan ordning införes, som är ägnad att förläna bankstyrelsen

största möjliga sakkunskap och auktoritet. Varje förslag, som avser att bereda

riksbankens ledning ökad tillgång på ekonomiskt erfarna personer, väl

förtrogna med näringslivets förhållanden och med ekonomiska frågor i allmänhet,

bör tagas under noggrann prövning. Därvid bör man dock enligt

fullmäktiges mening undvika en anordning, varigenom riksbankens styrelse

blir en ekonomisk intresserepresentation. Skulle, styrelseledamöterna känna sig

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 84.

17

såsom representanter för ekonomiska särintressen, komme det sannolikt att

möta stora svårigheter för riksbanken såsom företrädare för det allmänna att

hävda en fri och oberoende ställning. Vid en intresserepresentation torde även

kunna befaras, att man finge räkna med sådana meningsskiljaktigheter inom

bankens styrelse, som kunde leda till ett försvagande av dess handlingskraft

och auktoritet.

. En Jämförelsevis lång mandattid är en viktig förutsättning för att fullmäktige

skola kunna hävda denna sin obundenhet gentemot olika särintressen ävensom

för. bevarande av kontinuiteten inom fullmäktige. En förkortning av

mandattiden synes därför icke lämplig, för vare sig de av Konungen förordnade

eller de av riksdagen utsedda fullmäktige.

Det torde icke tillkomma fullmäktige att yttra sig om den konstitutionella

fördelningen av statsmakternas inflytande över riksbanken.

Vad beträffar frågan om inrättandet av ett led mellan riksdagen och fullmäktige

i form av ett bankrad, fa fullmäktige åberopa de betänkligheter, som

fullmäktiges majoritet ar 1921 framförde i ett yttrande över en riksdagsmotion

i ämnet. Däri anfördes, att skapandet av en dylik institution skulle kunna

medföra, dels att fullmäktiges handlingsfrihet inskränktes, vilket särskilt

under kristider kunde medföra allvarliga olägenheter, dels ock att ansvaret

för riksbankens ledning, som odelat pavilade fullmäktige, komme att uppdelas

mellan fullmäktige och bankrådet. En dylik uppdelning skulle kräva, att

en noga bestämd gräns uppdroges mellan fullmäktiges ansvar och bankrådets

ansvar, vilket skulle möta stora svårigheter.

. Trots .de uppenbara svårigheterna att komma till en tillfredsställande lösning

vilja fullmäktige dock ej motsätta sig en utredning örn inrättande av ett

bankråd.

Därvid torde även böra tagas under övervägande, huruvida det icke kunde

vara fördelaktigare att inrätta ett ekonomiskt råd med en mera fristående

ställning, vilket skulle vara endast rådgivande och från vilket yttrande kunde

infordras över aktuella ekonomiska frågor.

I motionerna 1:288 och 11:430 framhalles, att en revision av grundlagsstadgandena

rörande riksbanken i första hand torde böra taga sikte på en utjämning

av den rådande dualismen mellan regering och riksbanksledning, och

i motionen II: 430 hemställes om vidtagande av sådana lagstiftningsåtgärder,

att garanti vinnes för nödigt samarbete emellan Kungl. Maj:t och fullmäktige’

dock utan att riksbankens ställning såsom ett riksdagens verk därigenom

rubbas.

. I anledning härav må framhållas, att fullmäktige städse fäst den största vikt

vid uppehållandet av kontakt med regeringens representanter. Detta har alldeles

särskilt varit fallet sedan början av sistlidna september månad. Samarbetet

med regeringen har försiggått under de former, som vid varje tillfälle ansetts

mest ändamålsenliga. Såsom beröres i motionen II: 430, synes dock vara

lämpligt att låta en eventuell utredning omfatta frågan, huruvida bestämmelserna

i 31 § riksbankslagen böra ändras i sådan riktning, att de möjliggöra samråd

mellan representanter för regeringen och fullmäktige, utan att Kungl. Maj:t

därför förordnar särskilt ombud.

Samarbetet med regeringen bör enligt fullmäktiges mening icke vara av den

beskaffenhet, att därigenom intrång göres på fullmäktiges bestämmanderätt i

fråga om de diskontopolitiska och andra medel, som böra tillgripas vid fullföljandet

av riksbankens valutavårdande verksamhet.. Det allmännas intresse synes

bäst befrämjas därigenom, att fullmäktige i sistberörda hänseende äga full

handlingsfrihet.

I. detta sammanhang anse sig fullmäktige böra framhålla, att fullmäktige

alltid sökt uppehålla en intim kontakt med såväl finansvärldens och närings
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 19 haft. (Nr 38_34.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 34.

livets representanter som företrädare för den nationalekonomiska vetenskapen,

överhuvud taget har riksbanken alltmera sökt förskaffa sig sakkunnig och

fortlöpande information i aktuella ekonomiska spörsmål. I sådant syfte hava

jämväl bankens utländska förbindelser avsevärt utvidgats.

Slutligen få fullmäktige understryka önskvärdheten av att en eventuell utredning

jämväl kommer att omfatta dels möjligheten att bereda fullmäktige

större handlingsfrihet i fråga örn riksbankens inre organisation än vad nu gällande

bestämmelser medgiva, dels ock frågan örn en omläggning av riksbankens

revisionsväsen.

Stockholm den 31 mars 1932.

Å fullmäktiges vägnar:

ADOLF af JOCHNICK.

Carl Törnebladh.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

321585

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.