Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående införande i kommunallagarna av bestämmelser därom att för vissa fullmäktige suppleanter skola utses.

1932-02-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående införande i kommunallagarna av bestämmelser därom att för vissa fullmäktige suppleanter skola utses.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr h.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 9 fehr. 1932 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

införande i kommunallagarna av bestämmelser

därom att för vissa fullmäktige suppleanter skola

utses.

I en inom andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 3, har herr Hällgren hemställt, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa örn utredning rörande lämpligheten av införande i kommunallagarna

av sådana bestämmelser, att vid val av stads-, kommunal-, municipal-

och kyrkofullmäktige även suppleanter måtte utses för att inkallas

vid uppståndet hinder för vald fullmäktig att bevista sammanträde».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt kommunallagarna utses icke för fullmäktige i de borgerliga primärkommunerna

eller för de kyrkliga kommunernas fullmäktige några suppleanter,

vilka vid hinder för valda fullmäktige att bevista sammanträde kunna inträda

såsom deras ersättare. Efterträdare för fullmäktig, som avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång, utses först efter anmälan örn detta förhållandet

genom ny röstsammanräkning.

Däremot utses vid tillsättandet av kommunala nämnder, styrelser eller råd i

samband med valet av ledamöter i dessa ävenledes suppleanter, som kunna ersätta

ledamöter, vilka äro förhindrade att infinna sig vid sammanträde. Liknande

bestämmelser gälla även för landstingens del. Utskottet finner emellertid

detta förhållande icke utgöra en omständighet av beskaffenhet att i och

för sig böra föranleda införandet av suppleantinstitutionen även i de kommunala

fullmäktigeförsamlingarna. Mellan dessa och landstingen föreligger den

väsentliga skillnaden, att de senare utgöra eller ingå i valkorporationer för utseende

av ledamöter i riksdagens första kammare samt att landstingen i regel

endast hålla ett enda möte årligen av omkring veckolång varaktighet. Mellan

fullmäktigeförsamlingarna å ena sidan och de kommunala nämnderna, styrelserna

eller råden å den andra föreligger åter den likaledes betydelsefulla skillnaden,

att endast de förra men icke de senare utöva den kommunala självstyrelsen

i egentlig mening, vilket medför ett helt annat ansvar för ledamot av de

förra än för medlem av de senare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Jf.

Något allmänt behov för införandet av .suppleantinstitutionen även för fullmäktigeförsamlingarna

inom de borgerliga primärkommunerna eller de kyrkliga

kommunerna har icke pavisats. Det torde ock tillhöra undantagen, att

något större antal fullmäktige är frånvarande från sammanträde.

I likhet med vad konstitutionsutskottet närmare utvecklat vid 1928 års riksdag

samt upprepat vid 1930 års riksdag i samband med behandlingen av

förslaget till nya kommunallagar, anser utskottet principiella invändningar

kunna riktas mot införandet av suppleantinstitutionen i de kommunala fullmäktigeförsamlingarna.

En anordning av föreslagen art skulle kunna leda

till att de ordinarie fullmäktiges känsla av ansvar förminskades och att följaktligen

en fullmäktig lätt kunde utan tvingande skäl låta en suppleant i omstridda

frågor inträda i sitt ställe. Suppleant skulle dessutom i regel, och i

motsats till vad som vanligen gäller örn suppleant i utskott, nämnd, styrelse

eller råd, endast under spridda sammanträden komma att deltaga i fullmäktiges

arbete och torde då i allmänhet icke hinna förvärva den erfarenhet och vana vid

arbetet och den insikt i föreliggande frågor, som erfordras för att hans insats

skall bliva av värde.

Utskottet finner alltså icke skäl föreligga att efter den nyligen företagna revisionen

av kommunallagarna, vid vilken jämväl förevarande fråga var föremål

för övervägande, tillstyrka införandet av suppleantinstitutionen för fullmäktigeförsamlingarna

inom den borgerliga primärkommunen eller den kyrkliga

kommunen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 9 februari 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, T ludin*, David Bergström, greve

Spens, O. W. Hansson, Mellén, Valfrid Eriksson, Larsén, Fredrik Ström*, P. Sandström*,

Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg*, Persson i Trången, Hallén*,

Anderson i Norrköping, Holmström, Fast och Alströmer*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Mellén, Fredrik Ström, Borg, Hallén och Holmström, som ansett,

att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 198Z. 5 sami. 1 haft. (Nr 1—4.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Jt.

Den revision av kommunallagarna, som företogs vid 1930 års riksdag, var

i huvudsak av formell natur. En saklig omprövning av de olika bestämmelserna

kan därför vara påkallad, när erfarenheten av en eller annan olägenhet

gör sig märkbar. En sådan synes också ha påtalats i den föreliggande motionen.

Uttalade farhågor för olägenheter, som suppleantskap inom fullmäktigeinstitutionema

skulle medföra, synas utskottet ogrundade. Såsom motionären

framhåller har under mångå år suppleantskap inom de förvaltande styrelserna

och nämnderna förefunnits, utan att man kan säga, att de personer,

som i egenskap av suppleanter deltagit i förvaltningsorganens beslut, visat

mindre ansvarskänsla och omdömesförmåga än ordinarie medlemmar. Icke

minst inom våra landskommuner torde det vara till uppenbar båtnad för det

kommunala livet, att ringen av dem, som äga att handlägga kommunala spörsmål

och bära ansvaret därför, kan vidgas. Motionären har även påpekat den

skolning och fostran till ansvar som här kan vinnas.

I större kommuner framträda ofta olägenheterna av att suppleant ej kan

inkallas. Den större och mer krävande omfattning, som de kommunala arbetsuppgifterna

i dylika kommuner äga, gör, att väljarna helt naturligt söka träffa

sitt val bland de bäst kvalificerade, vilkas arbetskrafter i regel tagas starkt

i anspråk för både det enskilda och offentliga livets uppgifter. Det kan då

icke undgås, att många sådana representanter med strängt anlitad tid stundom

nödgas vara borta från ett eller annat sammanträde. Deras frånvaro kan

skapa olägenheter av olika slag, oberäknade förskjutningar i de olika meningsgrupperna

o. d. Övriga skäl, som kunna tala för behovet av suppleanter

i styrelser, utskott och nämnder, synas utskottet jämväl förefinnas i fråga om

fullmäktige.

Det hemställes därför,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om utredning rörande lämpligheten av införande i kommunallagarna

av sådana bestämmelser, att vid val av stads-, kommunal-,

municipal- och kyrkofullmäktige även suppleanter

måtte utses för att inkallas vid uppståndet hinder för vald

fullmäktig att bevista sammanträde.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

820504

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.