Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner.

1932-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1932 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

viss ändring i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner.

I en inom andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 65, har herr Ericson i Boxholm hemställt, »att riksdagen beslutar företaga

sådan ändring i lag om skolstyrelse i vissa kommuner, att den prästman

i församlingen som kyrkoherdens ämbete förvaltar jämväl skall kunna väljas

till skolstyrelsens ordförande, ehuru han icke är ledamot av styrelsen, samt

att vederbörande utskott må utforma de förändringar i lagtexten, som härigenom

bliva erforderliga».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 1909 års lag angående folkskoleväsendet i vissa städer ägde folkskolestyrelsen

inom sig utse ordförande och vice ordförande. Då kyrkoherden i församlingen

— men ej annan prästman — i regel var självskriven ledamot av

styrelsen, kunde han sålunda även väljas till ordförade i densamma. I den

proposition med förslag till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner, som förelädes

1930 års riksdag, och som med vissa ändringar antogs av denna och stadfästes

av Kungl. Majit, föreslogs införande av liknande regler, så att kyrkoherden

alltså även i fortsättningen skulle vara valbar till ordförande i folkskolestyrelsen.

På konstitutionsutskottets framställning vidtogs emellertid

den ändringen i förslaget, att kyrkoherdens självskrivna ledamotskap upphörde.

Men för att öppna en möjlighet, som ansågs vara betydelsefull för

vissa mindre kommuner på landsbygden, att till ordförande i styrelsen utse

en kyrkoherde, som icke genom val blivit ledamot av folkskolestyrelsen, infördes

samtidigt på konstitutionsutskottets förslag en bestämmelse om att

kyrkoherden må kunna utses till ordförande i styrelsen, ändå att han icke är

ledamot av densamma.

Något mera allmänt behov för genomförande av en lagändring, som öppnar

möjlighet för folkskolestyrelsen att till sin ordförande välja icke blott kyrkoherden

utan även den hans ämbete förvaltar, även om han icke är ledamot av

styrelsen, har i motionen icke påvisats och lärer icke heller förefinnas. Den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

prästman, som i kyrkoherdens ställe förvaltar dennes ämbete, kan i de flesta

fall icke förväntas äga nödig kännedom örn förhållandena i församlingen eller

kvarstanna i kommunen under tillräckligt lång tid för att förutsättningar skola

föreligga att utse honom till ordförande i styrelsen. Att för de undantagsfall,

då motsatsen kan tänkas vara fallet, genomföra den av motionären åsyftade

lagändringen anser utskottet icke vara lämpligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 februari 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, greve Spens, G. W.

Hansson, Sundberg, Sandegård, Valfrid Eriksson, Larsén, Thorén, Ehrnberg,

Magnusson i Tumhult, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i

Trången, Anderson i Norrköping*, Karlsson i Vadstena, Holmström*, Fast och

Norling*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Magnusson i Tumhult, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

320576

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.