Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till personaloch driftkostnader för institutet för högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala.
1932-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1932:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till personaloch driftkostnader för institutet för högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1932 kl. 11 f. m.
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till personal- och driftkostnader
för institutet för högspänningsforskning vid
universitetet i Uppsala.
I en till riksdagen avlåten, den 22 januari 1932 dagtecknad proposition,
nr 44, har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att å allmänna indragningsstaten från och med den 1 juli
1932 uppföra
dels till avlöning åt innehavaren av B. John F. och Svea Anderssons
professur vid universitetet i Uppsala i elektricitetslära med särskild hänsyn
till atmosfäriska urladdningar ett belopp av 12,000 kronor, därav 8,000
kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett tilllägg
av 1,000 kronor å lönen efter fem års tjänstgöring,
dels ock till personal- och driftkostnader för institutet för högspänningsforskning
vid nämnda universitet ett belopp av 37,400 kronor, att utgå med
den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
Kungl. Majits ifrågavarande proposition, vilken hänvisats till bankoutskottet
för förberedande behandling, har efter överenskommelse mellan statsutskottet
och bankoutskottet behandlats av sammansatt utskott.
Sedan Kungl. Majit i proposition den 30 januari 1931, nr 64, under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag, framlagt förslag angående upprättande
av ett institut för högspänningsforskning, anmälde riksdagen i skrivelse den
26 mars 1931, nr 94, bland annat, att riksdagen i enlighet med nämnda
förslag
dels medgivit, att vid universitetet i Uppsala finge — i huvudsaklig över
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 2 avd. 8 höft. (Nr 8—10.) 1
2 Sammansatt stats- och hankoutskotts utlåtande Nr 8.
ensstämmelse med bestämmelserna i ett i nämnda statsrådsprotokoll återgivet,
den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev av ingenjören B. John F. Andersson
och hans hustru ävensom med vad föredragande departementschefen i samma
statsrådsprotokoll tillstyrkt — upprättas ett institut för högspänningsforskning,
dels medgivit, att, med iakttagande av de i ovanberörda donationsbrev
angivna villkor och bestämmelser, finge från och med den 1 juli 1932 vid
universitetet i Uppsala inrättas en professur i elektricitetslära benämnd
»B. John F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särskild
hänsyn till atmosfäriska urladdningar»,
dels bestämt, att innehavaren av den sålunda beslutade professuren skulle
från allmänna indragningsstaten åtnjuta en avlöning av 12,000 kronor,
därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte efter
fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor, ävensom varda
i pensionshänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor och följaktligen
vara underkastad bestämmelserna i 1907 års lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension,
dels ock till lån till universitetet i Uppsala för uppförande, inredning och
utrustning — allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda
ritningar och kostnadsberäkningar — av lokaler för institutet för högspänningsforskning
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 bland utgifter för
kapitalökning under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» anvisat
ett reservationsanslag av 425,000 kronor att utgå av lånemedel;
allt under förutsättning att, så snart ske kunde, de genom ovanberörda
donationsbrev den 3 maj 1918 till universitetet i Uppsala överlämnade
medlen användes ej mindre till återbetalning av nyssnämnda lån än även
till bestridande av avlöning för innehavaren av den föreslagna professuren
ävensom övriga med institutets verksamhet förenade kostnader.
Den 24 april 1931 anmäldes denna riksdagens skrivelse för Kungl. Maj:t,
som därvid föreskrev, att vid universitetet i Uppsala skulle — i huvudsaklig
överensstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda gåvobrev av ingenjören
B. John F. Andersson och hans hustru ävensom med vad departementschefen
i angivna statsrådsprotokoll tillstyrkt — upprättas ett institut
för högspänningsforskning.
Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, att, med iakttagande av de i berörda
donationsbrev angivna villkor och bestämmelser, skulle från och med den
1 juli 1932 vid universitetet i Uppsala inrättas en professur i elektricitetslära,
benämnd »B. John F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med
särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar», med de avlönings- och pensionsförmåner
samt med de skyldigheter för professurens innehavare, som
angåves i riksdagens berörda skrivelse.
Härjämte anbefallde Kungl. Majit samma dag vederbörande vid universitetet
i Uppsala att vidtaga åtgärder för tillsättande från och med den 1 juli
1932 av den sålunda inrättade professuren i elektricitetslära.
Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 8.
3
Vidare fastställde Kungl. Maj:t de i ärendet företedda ritningarna till
lokaler för institutet för högspänningsforskning att — under iakttagande av
vad byggnadsstyrelsen anfört i ett i ärendet avgivet, den 30 oktober 1930
dagtecknat utlåtande — lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande
med rätt för universitetet att under arbetets fortgång, där så prövades
nödigt, vidtaga sådana smärre ändringar i byggnadsplanen, som icke ökade
den beräknade kostnaden.
Tillika bemyndigade Kungl. Maj:t det större konsistoriet vid universitetet
i Uppsala att för därmed avsett ändamål på rekvisition i mån av behov
och mot vederbörlig skuldförbindelse i riksgäldskontoret lyfta ovan omförmälda,
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisade reservationsanslag av
425,000 kronor; och skulle universitetet till Kungl. Maj:t inberätta, när de
genom ovanberörda donationsbrev den 3 maj 1918 till universitetet donerade
medlen uppginge till sådan storlek, att de kunde användas såväl till
återbetalning av nyssnämnda lån som till bestridande av avlöning för innehavaren
av förenämnda professur ävensom övriga med institutets verksamhet
förenade kostnader.
Slutligen anbefallde Kungl. Majit vederbörande vid universitetet i Uppsala
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande personal- och driftkostnader
vid institutet för högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala
för tid från och med budgetåret 1932/1933.
Sedan kanslern inkommit med förslag till bestämmelser beträffande ifrågavarande
institut för högspänningsforskning, fastställde Kungl. Majit genom
beslut den 23 oktober 1931 stadgar för institutet.
Den utredning jämte förslag rörande personal- och driftkostnader för
institutet, som infordrats genom ovanberörda kungl, brev den 24 april 1931 och
som jämlikt propositionen till fjolårets riksdag var avsedd att föreläggas 1932
års riksdag, har nu inkommit. Utredningen utmynnar i följande förslag:
a) Personalkostnader.
Instrumentmakare eller förste mekaniker............kronor 4,000: —
Extra arbetshjälp:
Assistent................................. » 6,000: —
Skriv- och laboratoriebiträden.................... » 3,000: —
Biträdande mekaniker och vaktmästare............. » 3,000: —
Summa personalkostnader kronor 16,000: —
b) Driftkostnader.
1. Uppvärmning................................... 3,560: —
2. Elektricitet..................................... 1,500: —
3. Vatten och avlopp............................... 100: —
4. Renhållning.................................... 950: —
5. Instrument och apparater.......................... 4,000: —
6. Biblioteket..................................... 1,000: —
Transport 11,110:—
4
Sammansatt stats- och hanTcoutshotts utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Förbrukningsmateriel:
Transport 11,110: —
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Glas, porslin och gummivaror................ 100: —
Monteringsmateriel för elektriska ledningar, isolato
rer
m. m.............................. 1,000: —
Fotografiska utensilier, film, kemikalier m. m..... 1,000: —
Diverse förbrukningsmateriel, skrivmateriel...... 1,790: —
Metallvaror och verktyg m. m. för verkstadens underhåll
och drift........................ 3,000: — 6,890:_
Snickerimateriel, nyanskaffning av möbler, laboratoriebord
och dylikt.................................... 1,000: —
Telefonavgifter.................................. 400: —
Frakter och resor................................ 2,000: -—
Summa kronor 21,400
Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:
Enligt 1931 års riksdags beslut skulle den av riksdagen beslutade professuren
i elektricitetslära avlönas förmedelst anslag från allmänna indragningsstaten,
och skulle avlöningsförmånerna utgå i likhet med vad som i avlöningshänseende
gäller för universitetsprofessor. Enär likaledes enligt riksdagens
beslut professuren skulle inrättas först från och med den 1 juli
1932, har något anslag för dess avlöning icke blivit uppfört å indragningsstaten
för budgetåret 1931/1932, men torde detta nu bliva erforderligt från
och med budgetåret 1932/1933. A denna stat torde sålunda nu från och
med den 1 juli 1932 uppföras de av 1931 års riksdag beslutade löneförmånerna.
Såsom framgår av propositionen till 1931 års riksdag, var avsikten, att
såväl professorns avlöning som personal- och driftkostnader för institutet
skulle utgå å indragningsstaten, intill dess den Anderssonska donationen
uppgått till sådan storlek, att den kunde användas till täckande av dessa
kostnader.
Vad nu beträffar institutets personal- och driftkostnader — utom professorns
avlöning — varom i enlighet med vad som uttalades i 1931 års
proposition närmare förslag skulle föreläggas 1932 års riksdag, har en utredning
i detta hänseende förebragts, vilket slutar på ett belopp av sammanlagt
37,400 kronor, därav personalkostnader 16,000 kronor och driftkostnader
21,400 kronor. Jag har icke funnit något att erinra mot vad härutinnan
föreslagits. Personalkostnaderna synas mig böra av Kungl. Maj:t tillsvidare
fördelas i anslutning till det föreliggande förslaget, men i fråga örn driftkostnaderna
torde böra till institutets förfogande ställas det beräknade totalbeloppet
av 21,400 kronor att utan någon närmare fördelning på de olika
posterna användas för därmed avsett ändamål. I riksstaten torde emellertid
under allmänna indragningsstaten böra uppföras ett anslag av 37,400 kronor
att utgå till institutets personal- och driftkostnader i anslutning till ovan
angivna fördelning.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag är, såsom i statsrådsprotokollet framhållits,
en följd av det utav 1931 års riksdag fattade beslutet rörande inrättande
vid universitetet i Uppsala av ett institut för högspänningsforsk
-
Sammansatt stats- och bankoutslcotts utlåtande Nr 8. 5
ning, vars verksamhet beräknats skola taga sin början från och med budgetåret
1932/1933.
Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande avlöning från allmänna indragningsstaten
från och med den 1 juli 1932 åt innehavaren av B. John F.
och Svea Anderssons professur vid universitetet i Uppsala i elektricitetslära
med särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar överensstämmer med
1931 års riksdags beslut i ämnet och har ej givit utskottet anledning till
erinran.
Kungl. Majit har vidare framlagt förslag örn anvisande — likaledes å allmänna
indragningsstaten — av ett belopp å 37,400 kronor för institutets för
högspänningsforskning personal- och driftkostnader, därav personalkostnader
16,000 kronor och driftkostnader 21,400 kronor.
Bland personalkostnaderna ingår en beräknad anslagspost å 4,000 kronor
till avlöning åt instrumentmakare eller förste mekaniker. De åligganden,
som skola tillkomma denne befattningshavare, synas ungefärligen jämförliga
med dem, som tillkomma preparatorer och instrumentmakare vid universitetsinstitutioner.
Dessa befattningshavare äro placerade i lönegraden B 10
och åtnjuta alltså å E-ort (Uppsala) en avlöning av i lägsta lönegraden 3,060
kronor och i högsta lönegraden 3,816 kronor. Med hänsyn härtill har utskottet
funnit det för instrumentmakaren beräknade arvodesbeloppet böra
något reduceras, förslagsvis med 600 kronor till 3,400 kronor.
Då Kungl. Majits här förevarande förslag i övrigt ej givit utskottet anledning
till erinran, skulle alltså det för personal- och driftkostnader erforderliga
beloppet bliva (37,400—600) 36,800 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag, må å
allmänna indragningsstaten från och med den 1 juli 1932
uppföra
a) till avlöning åt innehavaren av B. John F. och Svea
Anderssons professur vid universitetet i Uppsala i elektricitetslära
med särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar
ett belopp av 12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och
4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett tilllägg
av 1,000 kronor å lönen efter fem års tjänstgöring,
b) till personal- och driftkostnader för institutet för högspänningsforskning
vid nämnda universitet ett belopp av
36,800 kronor, att utgå med den fördelning, Kungl. Majit
kan finna gott bestämma.
Stockholm den 11 maj 1932.
På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
6
Sammansatt stats- och hankoutslcotts utlåtande Nr 8.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från statsutskottet: herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Pauli, Bengtsson i Norup
och Nilsson i Bonarp;
samt från bankoutskottet: herrar Svensson, Johansson i Östersund, Winkler, Bäcklund
och Forssell.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.