Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
1932-03-08 · 59 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 56 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1932 kl. 1 e. m
Utlåtande
angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Departement*- angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har chefemKungl.
Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till
handelsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
I tre särskilda motioner, väckta, två inom första kammaren av herr
A. Henriksson (nr 126) och herr J. Pålsson (nr 127) samt en inom andra
kammaren av herr K. Kilbom m. fl. (nr 192), hava påyrkats vissa nedsättningar
i statsrådens avlöningar.
Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande;
vilket utskottet velat härmed för riksdagen
anmäla.
2:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 1 av det vid stats- Departement
verkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1932) och under hänvisning till vad statsrådsproto- [1#.]
kollet (sid. 1) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 15,900 kronor.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Ökad föredragnivg
i
regeringsrätten.
[2.]
Kommers’
kollegium.
[3.]
3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande
av kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000
kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 2 i statsrådsprotokollet.
I löpande budgetårs riksstat är för ifrågavarande ändamål uppfört ett
extra anslag å 10,000 kronor. Då balansen av oavgjorda mål under år
1931 väsentligen avarbetats och tillströmningen av nya mål under årets
senare del minskat, har anslaget för nästa budgetår synts kunna bestämmas
till 5,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom
handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 5,000 kronor.
Centrala verk med underlydande stater.
4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att med godkännande
av det av departementschefen förordade förslaget till stat för kommerskollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1932, minska det
ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 540,150 kronor, med 2,300 kronor
till 537,850 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 2—4 i statsrådsprotokollet.
Den av departementschefen förordade staten har följande utseende i
Avllinirgsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 402,700
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .......................................... » 106,850
kronor 509,550.
Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 28,300.
Denna stat skiljer sig från den nu gällande endast i det avseendet, att,
enär den i 21:a lönegraden uppförda registratorsbefattningen hos kommerskollegium
numera blivit vakant och därvid i överensstämmelse med av
Statsutskottets utlåtande Nr 10.''
3
1929 års riksdag fattat beslut utbytts mot en dylik tjänst i 14:e lönegraden,
anslagsposten till avlöningar åt de ordinarie tjänstemännen ansetts kunna
minskas med 2,300 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för
kommerskollegium att tillämpas från och med den 1
juli 1932, minska det ordinarie förslagsanslaget till
kollegium, nu 540,150 kronor, med 2,300 kronor till
537,850 kronor.
5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till uppehållande Kommersav
kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för kolle9ii ™rkbadgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 23,784 kronor. j ’
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 5—7 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1931/1932 har, utöver det ordinarie förslagsanslaget
till kommerskollegium, till förstärkning av kollega arbetskrafter
m. m. anvisats ett extra förslagsanslag av 27,784 kronor.
Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Majit den 15 maj
1931 meddelat beslut, därvid Kungl. Majit förklarat, att inom kommerskollegium
finge tillsvidare under budgetåret 1931/1932 anställas vissa befattningshavare
med lön enligt vederbörande löneplan såsom följande
sammanställning utvisar i
Befattning Lönegrad
Å kamrerar- och kassakontoret:
1 extra kanslibiträde................................................................ B 7
Å industribyråns elektriska sektion:
1 extra förste byråingenjör .................................................... B 24
1 extra kontorsbiträde ............................................................ B 4.
Vidare har Kungl. Majit dels bemyndigat kommerskollegium att av anslaget
taga i anspråk till grundavlöningar åt ifrågavarande befattningshavare
högst 11,784 kronor, dels ock förklarat, att från anslaget skola bestridas
utgifterna, förslagsvis beräknade till 16,000 kronor, för resekostnads-
och traktamentsersättningar åt hos kollegium anställda befattningshavare.
Bergsstaten.
[5-]
4 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Från och med den 1 juli 1931 hava vissa ändringar i bestämmelserna
örn resor i statens tjänst trätt i tillämpning, vilka ändringar äro ägnade
att nedbringa statsverkets utgifter på området. Med hänsyn härtill ävensom
i betraktande av den verkliga belastningen av anslagsposten till reseersättningar
under nästförflutna budgetår har denna post, nu 16,000 kronor,
för nästkommande budgetår synts kunna minskas till 12,000 kronor. Då
beträffande posten till grundavlöningar ingen ändring ifrågasatts för sistnämnda
budgetår, har anslagsbehovet uppskattats till 23,784 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 23,784 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att med godkännande
av det av departementschefen förordade förslaget till stat för bergsstaten,
att tillämpas från och med den 1 juli 1932, minska det ordinarie förslagsanslaget
till bergsstaten, nu 108,000 kronor, med 4,500 kronor till 103,500
kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 7 och 8 i statsrådsprotokollet.
Det av departementschefen förordade statförslaget är av följande utseendet
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 92,000
Expenser m. ........................................... * 7,500
Resekostnads- och traktamentsersättningar till bergsstatens
befattningshavare, förslagsanslag.................. »
Förslagsanslag kronor 103,500.
Vidkommande de två första posterna företer förslaget ingen olikhet med
den nu gällande staten.
För det med den tredje posten avsedda ändamålet är däremot i sistnämnda
stat upptaget ett belopp av 8,500 kronor. Av skäl, som anförts under nästföregående
punkt, och då jämväl i fråga örn denna post den verkliga utgiftsbelastningen
synts medgiva en väsentlig nedsättning av posten, har denna
för nästkommande budgetår ansetts kunna bestämmas till 4,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
5
bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1932,
minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,
nu 108,000 kronor, med 4,500 kronor till 103,500 kronor.
7:o) I överensstämmelse med Kungl. Martts förslag (punkt 6) och under Sprängämnes■
tnifpchttoncns
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 8 och 9) i ämnet innehåller, verksamhet.
hemställer utskottet, [6.]
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till uppehållande av sprängämnesinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 9,300 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet, Statens stek.
friska inspekt
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till uppehållande av statens elek- [8.]
friska inspektions verksamhet, utöver det ordinarie
förslagsanslaget, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra förslagsanslag av 26,600 kronor.
9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att med godkännande Fartygsav
det av departementschefen förordade förslaget till stat för fartygsinspek- maPe^^entinnen,
att tillämpas från och med den 1 juli 1932, höja det ordinarie förslagsanslaget
till fartygsinspektionen, nu 185,700 kronor, med 1,400 kronor
till 187,100 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 13—15 i statsrådsprotokollet.
Den för nästkommande budgetår föreslagna höjningen av förevarande
anslag är betingad därav, att vissa kommuner, inom vilka ordinarie personal
vid fartygsinspektionen är stationerad, uppflyttats till högre ortsgrupp.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för
fartygsinspektionen, att tillämpas från och med den 1
juli 1932, höja det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,
nu 185,700 kronor, med 1,400 kronor
til] 187,100 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Fartygsinspektionens
verksamhet.
[10.]
10:o) Kungl. Maj:! Ilar föreslagit riksdagen (punkt 10) att till uppehållande
av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 96,950 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
till upprätthållande av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie
förslagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av
101,620 kronor.
Nämnda anslag är, på sätt framgår av punkt 9 i tionde huvudtiteln
av 1931 års statsverksproposition, avsett att användas på följande sätt:
Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort
i Stockholm ....................................... kronor 4,932
Avlöning åt en extra funktionär med förlägg
ningsort
i Göteborg............................................ » 4,770 kronor 9,702
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Sundsvall ................................ » 1,770
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Stockholm ............................... » 1,836
Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort
i Göteborg.................................... » 1,770 » 5,376
Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige............ » 1,000
Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyror m. m. för far
tygsinspektörerna
och extra funktionärerna ........................ » 35,620
Resekostnads- och traktamentsersättningar till fartygsinspek
törerna
och extra funktionärerna........................................... » 49,922
Summa kronor 101,620.
Beträffande nästkommande budgetår har, enär staden Göteborg — där en
extra funktionär och ett extra skrivbiträde vid fartygsinspektionen äro stationerade
— numera uppflyttats från F- till G-ort, avlöningarna till nämnda
befattningshavare föreslagits höjda till respektive 4,932 kronor och 1,836
kronor. Posten till reseersättningar har för samma budgetår ansetts kunna
sänkas till 45,000 kronor. På grund härav och då någon ändring i övriga
poster icke ifrågasatts, har anslaget för budgetåret 1932/1933 beräknats till,
i avrundat tal, 96,950 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 96,950 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
7
ll:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) angående anslag till
provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
navigationslärarkursen, att tillämpas från och med den 1 juli 1932,
dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie
reservationsanslaget till navigationslärarkursen, nu 2,200 kronor, utan angivet
belopp.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 19—24 i statsrådsprotokollet.
•
Det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen, tidigare
2,200 kronor, har i riksstaten för löpande budgetår upptagits utan angivet
belopp. Detta berodde därpå, att med övergången till ämnesläraresystemet
vid navigationsskolorna tillgången på nautiskt utbildade lärare syntes tillräcklig
för de närmaste åren samt att det tillika finge anses önskvärt att
bereda visst rådrum för övervägande av erforderlig omläggning av kursen.
Nu gällande bestämmelser angående dylik kurs återfinnas i kungörelsen
den 29 mars 1912 (nr 56) angående navigationslärarexamen med däri
genom kungörelse den 31 december 1919 (nr 825) vidtagna ändringar. Enligt
dessa bestämmelser skall för att bereda tillfälle till inhämtande av
de kunskaper, som ingå i navigationslärarexamen, undervisning anordnas
vart annat år i Stockholm. Undervisningen omfattar följande läroämnen,
nämligen matematik, fysik och mekanik, deviationslära och nautisk
meteorologi, teoretisk och praktisk astronomi samt terrester och astronomisk
navigation. Kursen pågår i regel från den 7 september till den
15 maj med två veckors uppehåll vid jul och nyår.
Enligt den vid 1911 års riksdag fastställda staten för navigationslärarkursen,
vilken stat alltjämt gäller, utgå följande arvoden till lärarna
vid kursen:
till lärare i matematik, fysik och mekanik ................ kronor 800
» » » deviationslära och nautisk meteorologi ........ » 800
i> » » terrester och astronomisk navigation .......... » 800
» » » teoretisk och praktisk astronomi .............. » 1,000
Summa kronor 3,400.
Härtill komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Till böcker, undervisningsmateriel m. m. bär avsetts ett belopp av
1,000 kronor.
Provisorisk
aflöning8 fö t
bättring fb
lärare vid
navigations
skolorna.
[12.]
Navigations
lärarkursev
[13.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Sammanlagda kostnaderna — oberäknat tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg — för varje kurs hava alltså beräknats till 4,400 kronor.
Då kursen hållits endast vartannat år, har hälften av detta belopp eller
2,200 kronor såsom reservationsanslag plägat upptagas i riksstaten för
varje år.
I detta sammanhang torde böra erinras om, att 1930 års navigationsskolesakkunniga
på sin tid uttalade, att åtgärder påkallades för
lärarnas i de nautiska fackämnena såväl fackliga som pedagogiska utbildning.
Den förra hade dittills förvärvats genom deltagande i navigationslärarkurs.
Därutinnan syntes ingen principiell förändring böra vidtagas.
Alltjämt borde sålunda dylik lärarkurs i mån av behov anordnas,
ehuru anledning förefunnes att överväga en omläggning av densamma i
syfte att åvägabringa överensstämmelse med de krav, som den nya undervisningsplanen
vid navigationsskolorna kunde komma att uppställa.
I fråga örn de nautiska lärarnas pedagogiska utbildning föreslogo de
sakkunniga, att en för dylik utbildning avsedd kurs — motsvarande provårstjänstgöring
vid allmänt läroverk — årligen skulle anordnas vid någon
av rikets navigationsskolor. Med bifall till av Kungl. Majit i anslutning
härtill i propositionen nr 124 till 1931 års riksdag gjord framställning
har riksdagen till bestridande av kostnaderna för en sådan
kurs, s. k. praktisk lärarkurs, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra
anslag av 2,500 kronor.
I samband med utfärdandet av stadga för navigationsskolorna i riket
den 19 juni 1931 (nr 272) meddelade Kungl. Majit genom brev till kommerskollegium
särskilda föreskrifter rörande den praktiska lärarkursen,
att gälla från och med den 1 juli 1931. Därvid har bland annat bestämts,
att dylik kurs skall omfatta en vårtermin.
Sedan kommerskollegium efter samråd med navigationsskolesakkunnigas
ordförande, undervisningsrådet Wilhelm Björck — som av kollegium
för ändamålet tillkallats som sakkunnig — verkställt närmare utredning
med avseende å navigationslärarkursen, har kollegium i skrivelse
den 30 november 1931 föreslagit viss omläggning av denna kurs.
Därvid har ämbetsverket, så vitt angår kursplanerna, anfört, att de verkställda
övervägandena angående nämnda planer hade visat, att i stort sett
samma delar därav, som tidigare varit föremål för undervisning, borde
ingå i de nya kursplanerna, dock med vissa jämkningar, som sammanhängde
med strävandena till undervisningens rationaliserande och moderniserande.
I övrigt tillåter sig utskottet åberopa departementschefens i ärendet
till statsrådsprotokollet avgivna yttrande, vilket är av följande lydelse i
»Med den av kommerskollegium föreslagna omläggningen av navigationslärarkursen
åsyftas att bringa lärarutbildningen i bättre överensstämmelse
med de krav, som på grund av den nya undervisningsplanen
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
9
vid navigationsskolorna numera ställas å de blivande lärarna i nautiska
fackämnen vid dessa skolor.
Mot de för ändamålet föreslagna ändringarna i nu gällande kursplaner
för de olika läroämnena har jag icke någon erinran att göra. Kursen
skulle liksom hittills omfatta 2 terminer, dock med början under vårterminen
i stället för, såsom nu är fallet, under höstterminen. Detta ändringsförslag
finner jag mig böra biträda. Genom att kursens början förlägges
till vårterminen böra läraraspiranterna ha till hösten inhämtat
så stora kunskaper inom de olika ämnena, att de kunna vara skickade
att under höstterminen jämsides med kursen deltaga i en praktisk lärårkurs.
Detta synes vara en kombination, genom vilken stor tidsbesparing
skulle uppkomma för aspiranterna, då ju utbildningstiden i båda dessa
kurser sammanlagt komme att omfatta endast 2 terminer emot eljest
erforderliga 3 terminer.
Jämväl förslaget örn kursens förläggning till Stockholm tillstyrker jag
med hänsyn framför allt därtill, att undervisningen i meteorologi avsetts
i dess helhet skola förläggas till meteorologisk-hydrografiska anstalten,
detta särskilt med hänsyn till väderlekstjänsten och underrättelseväsendet.
Örn navigationslärarkurser framdeles skulle anordnas så tätt som hittills
varit fallet — vartannat år — kunde det, med hänsyn till den minskning
av antalet nautiska lärarbefattningar, som vidtogs i samband med
navigationsskolornas omorganisation under fjolåret, kunna antagas att
läraraspiranter icke alltid skulle i tillräckligt antal anmäla sig. På
grund härav och då sådana kurser av kostnadshänsyn självfallet icke
böra anordnas annat än när rimligt antal deltagare är att påräkna, är
jag lika med kommerskollegium av den uppfattningen, att det bör ankomma
på Kungl. Maj:ts bedömande från fall till fall, när kurs skall
anordnas. Emellertid utgår jag vid anslagsberäkningen ifrån att kurs,
såvida icke antalet anmälda deltagare befinnes otillräckligt, i regel anordnas
vart tredje år.
De av kollegium uppgjorda kostnadsberäkningarna för kursen — sammanlagt
6,000 kronor i arvoden åt lärarna och 500 kronor till böcker,
undervisningsmateriel m. m. — föranleda icke någon erinran från min
sida. Såsom hittills varit fallet torde kostnaden för dessa kurser lämpligen
böra täckas medelst årligen utgående anslag. Örn, som jag nyss
antog, en kurs anordnas vart tredje år, skulle det belopp, som årligen
behövde anvisas, sålunda utgöra omkring 2,200 kronor eller enahanda
belopp som hittills för ändamålet utgått. Jag vill ifråga örn de av mig
nu förordade arvodena till lärarna vid kursen särskilt understryka, att
dyrtidstillägg, dyrortstillägg eller tillfällig löneförbättring icke avses
skola utgå å samma arvoden.
För nästkommande budgetår erfordras emellertid icke något anslag till
kursen. Den nu befintliga behållningen, i runt tal 4,130 kronor, å reser
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
vationsanslaget till navigationslärarkursen har nämligen av kommerskollegium
beräknats vara tillräcklig att täcka kostnaderna för den del av
kursen, som är avsedd att avhållas under 1933 års vårtermin. Med hänsyn
till att navigationslärarkurs enligt de ifrågasatta nya bestämmelserna
skulle komma att påbörjas under senare hälften av budgetåret
1932/1933, är emellertid nödvändigt, att kostnadsplanen för kursen underställes
1932 års riksdag. Sedan riksdagens beslut härutinnan fattats,
torde erforderliga författningsändringar i sinom tid få utfärdas.
I enlighet med vad sålunda anförts skulle staten för navigationslärar
-
kursen erhålla följande utseende:
Arvoden till lärare ........................................ kronor 6,000
Till böcker, undervisningsmateriel m. m................... » 500
Summa kronor 6,500.
Som kommerskollegium ifrågasatt synes mig med avseende å den ''praktiska
lärarkursen för navigationsskolelärarna den förändringen böra vidtagas,
att kursen flyttas till höstterminen. Örn så sker, skulle icke heller
ifråga örn denna kurs något anslag behöva upptagas förrän å riksstaten
för budgetåret 1933/1934.»
Utskottets Till det framlagda förslaget angående omläggning av navigationsläraryttrande.
bursen har utskottet funnit sig böra giva sin anslutning. Kostnadsberäkningarna
hava icke givit utskottet anledning till någon erinran. Då så
icke heller varit fallet med Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna
punkt, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade
förslaget till stat för navigationslärarkursen, att
tillämpas från och med den 1 juli 1932;
samt
b) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det
ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,
nu 2,200 kronor, utan angivet belopp.
Fortsatt 13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) och under hänvis
komplettering
n[ng till vad statsrådsprotokollet (sid. 25) i ämnet innehåller, hemställer
av vissa laboratorier
m. m. utskottet,
[14.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatt komplettering av vissa
laboratorier m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
14:o) På grund av Kungl. Majlis därom gjorda framställning (punkt 15)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 25-27) i ärendet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för anordnande av kompletteringskurs
vid tekniskt läroverk för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
15:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för praktisk
utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 27—28 i statsrådsprotokollet.
Såsom framgår av propositionen nr 124 till 1931 års riksdag (sid. 88—90),
ifrågasatte 1930 års navigationsskolesakkunniga med stöd av vissa i ämnet
framlagda beräkningar anvisande av ett årligt anslag å 58,900 kronor
— därav 25,000 kronor skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden
och återstoden 33,900 kronor skulle anvisas å riksstaten — till praktisk utbildning
av däcksbefäl för den svenska handelsflottan. För egen del förklarade
departementschefen sig icke hava någon erinran att göra mot det
föreslagna understödsbeloppets storlek eller mot detsammas fördelning å
handels- och sjöfartsfonden samt å riksstaten. Med hänsyn till beräknade
besparingar å nämnda fonds bidrag till likartad utbildning under budgetåret
1930/1931 förordade departementschefen emellertid, lika med de sakkunniga,
att anslaget å riksstaten för budgetåret 1931/1932 skulle begränsas
till 10,000 kronor.
Kungl. Majits framställning till riksdagen avläts i enlighet med departementschefens
hemställan i ämnet.
I sin skrivelse nr 270 anmälde sedermera riksdagen, att riksdagen icke
haft något att erinra mot det föreslagna understödsbeloppet, dess fördelning
å handels- och sjöfartsfonden och å riksstaten samt grunderna för
segelfartygsutbildningen.
I skrivelse den 5 november 1931 har kommerskollegium gjort framställning
örn åtgärds vidtagande för anvisande å riksstaten för budgetåret 1932/1933
av anslag för ifrågavarande ändamål, därvid kollegium räknat med bidrag
från handels- och sjöfartsfonden med dels ett belopp av 25,000 kronor per år,
dels ock en summa av i runt tal 24,700 kronor, utgörande återstoden av vissa
före den 1 juli 1931 för dylik elevutbildning från fonden anvisade anslag.
Vid anmälan av förevarande ärende har departementschefen anfört huvudsakligen
följande:
»Beträffande anslaget för budgetåret 1932/1933 föreligga emellertid, som
kommerskollegium i sitt utlåtande framhållit, särskilt på grund av det
osäkra läget på fraktmarknaden vissa svårigheter att beräkna, i vilken ut
-
Komplettering
skurs vid
tekniskt
läroverk.
[15.]
Praktisk utbildning
av
däcksbefäl för
den svenska
handelsflottan.
[16.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Skeppsmät
ninggkostnad.
[17.]
Lots- och fyrinr
ditt. ingen.
[18.]
sträckning statsbidragen till segelfartygsutbildningen komma att tagas i
anspråk och i följd därav vilket belopp som bör för ändamålet anvisas.
Kollegium har i sitt utlåtande icke funnit anledning räkna med annat anslagsbelopp
än som avsågs av 1930 års navigationsskolesakkunniga eller
sammanlagt 58,900 kronor. För min del är jag av den uppfattningen, att
ett anslagsbelopp av denna storlek näppeligen kommer att visa sig behövligt.
Då jag utgår ifrån att medel kunna för ändamålet tagas i anspråk från
handels- och sjöfartsfonden i minst den utsträckning, som av ämbetsverket
angivits, synes mig därför ett mindre belopp, än som av kollegium beräknats,
kunna anvisas å riksstaten. Jag förordar, att detta anslag för nästkommande
budgetår bestämmes till 20,000 kronor.»
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må för praktisk utbildning av däcksbefäl
för den svenska handelsflottan för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor.
16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 28 och 29) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till skeppsmätningskostnad, nu 40,000 kronor, med 5,000
kronor till 35,000 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att
dels från och med den 1 juli 1932 bestämma antalet ordinarie befattnings
-
havare vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Befattning Lönegrad
Distriktsbefål och personal a distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener .................................................................................................... 13
3 » 12
6 lotslöjtnanter ................................................................................................ 11
6 expeditionshiträden...................................................................................... 6
3 kontorsbiträden ............................................................................................ 2.
Lotspersonal.
18 överlotsar........................................................................................................ 10
18 lotsförman å lia klass lotsplats ................................................................ 9
26 » » 2:a » » ................................................................ 7
311 lotsar » lia » » ................................................................ 6
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 13
Befattning Lönegrad
76 lotsar å 2:a klass lotsplats ............................................................... 5
35 lotsförman » 3:e » » ................................................................ 5
39 lotsar » 3:e » » 4.
Personal å fyrskepp och fyr saint å gasstation.
12 fyrmästare å Ira klass fyrskepp.............................................................. 10
1 distriktsfyrmästare........................................................................................ 10
26 fyrmästare å l:a klass fyr ........................................................................ 10
1 » » gasstation ............................................................................ 10
6 » » 2:a klass fyrskepp ............................................................. 8
33 » » 2:a » fyr ........................................................................ 8
1 » » 3:e » fyrskepp ................................................................ 6
19 » » 3:e » fyr ........................................................................ 6
24 fyrvaktare »lia » fyrskepp................................................................ 5
27 » » lia » fyr ....................................................................... 5
1 » » gasstation................................................................................ 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............................................... 4
40 » » 2:a » 3:e » fyr........................................................... 4
98 fyrbiträden» fyrskepp, fyr och gasstation ............................................ 3.
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare ................................................................................................... 11
7 maskinister ................................................................................................... 8;
dels godkänna av departementschefen förordade förslag till avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat för lots- och
fyrstaten, pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten ävensom
omkostnadsstat, att tillämpas från och med den 1 juli 1932;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie
förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,244,360 kronor, med
167,500 kronor till 6,076,860 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 29—43 i statsrådsprotokollet.
Å riksstaten för budgetåret 1931/1932 är, såsom av det ovanstående framgår,
det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen uppfört med
ett belopp av 6,244,360 kronor.
Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater nämligen:
Stat för lotsstyrelsen ................................................................ kronor 195,400
Avlöningsstat för lots- och fyrstaten .................................... » 4,488,000
övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten .... » 2,900
Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten....... » 384,000
Omkostnadsstat ............................................................................ » 1,174,060
Summa kronor 6,244,360.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Vad först angår staten för lotsstyrelsen ifrågasattes icke någon ändring
i densamma för nästkommande budgetår.
Vad avlöning sstaten för lots- och fyrstaten beträffar, har lotsstyrelsen
till belysande av hur hithörande förslagsanslag tagits i anspråk under
budgetåret 1930/1931 lämnat följande uppställning, angivande i första
sifferkolumnen de olika anslagen och i andra sifferkolumnen de under
budgetåret bestridda nettoutgifterna ur respektive anslag. I en tredje sifferkolumn
äro för jämförelse upptagna motsvarande anslag för nu löpande
budgetår:
1930-
-1931
1931 — 1932
Anslag
Utgifter
Anslag
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-
anslag .....................................................
2,550,000
2,480,638
2,540,000
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslags-
anslag ......................................................
1,200,000
1,072,280
1,120,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............
30,000
34,877
30,000
Avlöningar till icke-ordinarie betattningshavare
717,714
m. m., förslagsanslag .................................
600,000
610,000
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, för-
slagsanslag..............................................
38,000
35,048
38,000
Kost eller kostpenningar till personalen å fyr-
130,950
skepp m. m., förslagsanslag ........................
130,000
138,000
För betjäning av livräddningsanstalterna, för-
11,937
slagsanslag................................................
12.000
12,000
Summa kronor
4,560,000
4,483,444
4,488,000
Beträffande denna stat har departementschefen anfört följande:
»Vad angår avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har lotsstyrelsen föreslagit
dels indragning av sammanlagt tjugosju tjänster, nämligen fyra lotsförmansbefattningar,
därav en å l:a, en å 2:a och två å 3:e klass lotsplats,
sjutton lotsbefattningar, därav tio å l:a, fem å 2:a och två å 3:e klass lotsplats,
samt två fyrmästarbefattningar å 3:e klass fyr, tre fyrvaktarbefattningar
å 2:a och 3:e klass fyr och en fyrbiträdesbefattning, dels ock utbyte
av två fyrmästarbefattningar å 2:a klass fyr mot två dylika befattningar å
3:e klass fyr, allt från och med den 1 juli 1932. Mot ifrågavarande förslag,
som innebär ett fullföljande av sedan ett antal år tillbaka pågående
åtgärder för minskning av lotsverkets fasta personal, har jag icke något
att erinra och tillstyrker därför, att befattningarna från och med den 1
juli 1932 indragas respektive utbytas mot lägre befattningar på sätt styrelsen
föreslagit.
Den utav fyrpersonalens förening alternativt gjorda framställningen örn
stadigvarande anställning — och alltså icke endast under personalens semester
— av ett extra biträde vid Väderöbods fyrplats i stället för den
fyrbiträdesbefattning därstädes, som nu skulle indragas, torde icke böra
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
, föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Jag förutsätter, att lotsstyrelsen med
hänsyn till den erfarenhet, som efter fyrbiträdesbefattningens indragning
kan vinnas rörande behovet av dylik personalförstärkning, vidtager för
ändamålet erforderliga åtgärder.
Det å nu ifrågavarande stat uppförda avlöningsanslaget för ordinarie
personal skulle, enligt vad lotsstyrelsen uttalat, kunna i viss mån sänkas.
Då emellertid frågan härom borde ses i samband med belastningen å det
på samma stat upptagna avlöningsanslaget till ieke-ordinarie befattningshavare
m. m., syntes enligt styrelsens mening med omräkning av båda dessa
anslag böra anstå, till dess ytterligare erfarenhet vunnits om de för ändamålen
erforderliga beloppens storlek.
Av förut återgivna, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablå över anslagsbelastningen
under budgetåret 1930/1031 framgår, att å nu ifrågavarande
båda anslag, vilka för sagda budgetår utgjorde 2,550,000 kronor respektive
600,000 kronor, utgifterna för samma tid uppgått till, i runda tal, 2,480,600
kronor respektive 717,700 kronor. Anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie
befattningshavare m. m., som vid 1926 års riksdag bestämdes till 325,000
kronor, höjdes år 1927 till 375,000 kronor, år 1928 till 400,000 kronor, år
1929 till 575,000 kronor, år 1930 till 600,000 kronor och år 1931 till 610,000
kronor. Av detta anslag skola följande kostnader bestridas, nämligen dels
för avlöning av distriktsexpeditionernas icke-ordinarie personal, dels för avlöning,
fyrskeppstillägg i förekommande fall däri inberäknat, av alla extra
befattningshavare och extra-ord marie tjänstemän vid lots- och fyrplatser,
fyrskepp däri inbegripna, samt av alla extra befattningshavare och extraordinarie
tjänstemän å lotsverkets ångfartyg — d. v. s. hela besättningarna
med undantag av de å ordinarie stat uppförda maskinisterna — dels för
anställande av vissa extra biträden å fyrar, dels för beredande av sjukvård
i vissa fall åt icke-ordinarie tjänstemän, dels ock för mistsignalering vid
såväl fyrar som fyrskepp. Det trots anslagets uppräkning varje år skedda
överskridandet — för nästlidna budgetår uppgick merkostnaden till i runt
tal 117,700 kronor — har huvudsakligen förorsakats av att åtskilliga befattningar
å lots- och fyrstaten uppehållits och alltjämt uppehållas på förordnande.
Även jag är av den uppfattningen, att med en definitiv omräkning av
dessa anslag bör anstå, till dess organisations- och personalförhållandena vid
lotsverket hunnit ur besparingssynpunkt närmare granskas. Med hänsyn
till den nuvarande faktiska årskostnaden och i betraktande av den ytterligare
indragning av ordinarie tjänster, som nu ifrågasatts, torde dock i avlöningsanslaget
till de ordinarie tjänstemännen kunna företagas en icke
oväsentlig nedsättning. Ifrågavarande anslag, som för löpande budgetår är
upptaget med ett till 2,540,000 kronor minskat belopp, synes mig nu kunna
nedsättas med ytterligare 40,000 kronor till 2,500,000 kronor.
I avseende å anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar är att
märka, att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 inkomsttiteln
Lotspenningar upptagits med ett från 2,800,000 kronor till 2,400,000
kronor nedsatt belopp. Då å utgiftssidan anslaget till lotspersonalens andel
i lotspenningar bör sättas till 40 procent av inkomsttitelns belopp eller sålunda,
vid bifall till chefens för finansdepartementet nyssberörda förslag,
till 960,000 kronor, föranledes härav en minskning i avlöningsstaten för lotsoch
fyrstaten med 160,000 kronor.
I övriga å denna stat uppförda anslag ifrågasätter jag liksom lotsstyrelsen
icke någon ändring.
Vid bifall till vad som dels av mig nu föreslagits, dels ock av chefen
för finansdepartementet förordats beträffande inkomsttiteln Lotspenningar,
skulle alltså för budgetåret 1932/1933 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten
erhålla följande utseende.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag........
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ........................................................................
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
...........................................................................................
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,
förslagsanslag .......................................................................
För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag
. kronor 2,500,000
960.000
30.000
610.000
38.000
138,000
12.000
Förslagsanslag kronor 4,288,000.»
Beträffande härefter övergångs- och indragning sstaten för lots- och
fyrstaten har denna stat, som för närvarande slutar å ett belopp av 2,900
kronor, för nästa budgetår ansetts kunna minskas med 500 kronor i anled
ning av en befattningshavares avgång.
I fråga örn pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten må
erinras örn, att vid 1930 års riksdag två av de fyra å denna stat upptagna
anslagen undergingo förändringar. Förslagsanslaget för den äldre pensioneringsformen
genom flottans pensionskassa sänktes med 5,000 kronor
till 45,000 kronor, medan förslagsanslaget till pensionering i enlighet med
bestämmelserna angående civila tjänstinnehavares rätt till pension höjdes
med 37,000 kronor till 312,000 kronor. Den fortgående avgången bland
de pensionstagare, vilkas pensioner bestridas från det förstnämnda anslaget,
har nu ansetts möjliggöra en ytterligare nedsättning av detta
anslag med 15,000 kronor. De alltjämt stigande utgifterna å anslaget till
pensionering enligt civila pensionslagen åter hava krävt en ytterligare
omreglering uppåt av samma anslag. Departementschefen har härvid föreslagit,
att anslaget höjes till 370,000 kronor eller det belopp, som för
närvarande ungefär motsvarar belastningen å anslaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
17
I övrigt har ingen ändring ifrågasatts av de i pensionsstaten upptagna
anslagen. Enligt det av departementschefen förordade förslaget skulle
nämnda stat från och med nästa budgetår erhålla följande utseende:
Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000
» pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens
personal i enlighet med bestämmelserna i lagen den 11
oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, förslagsanslag ........................................................
* pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens
samt lots- och fyrstatens personal, förslagsanslag
» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid
lotsverket enligt förordningen den 22 oktober 1909, förslagsanslag.
........................................................:......................
Summa kronor 427,000.
Vad slutligen omkostnadsstaten beträffar, har departementschefen i
fråga örn denna stat anfört följande:
»I denna stat ingå — förutom ett bestämt anslag till bidrag till underhåll,
komplettering och drift av båtar vid lotsplatser — tillhopa tretton
särskilda förslagsanslag för olika ändamål. Av tillgängliga uppgifter rörande
utgifterna under de olika anslagstitlarna framgår, att anslagsposten till
konsumtionsartiklar för fyrar m. m., som vid fjolårets riksdag sänktes till
140,000 kronor, nu lärer kunna ytterligare i någon mån nedsättas, förslagsvis
till 130,000 kronor. Vad angår övriga anslagsposter på omkostnadsstaten
föreligga för vissa av dem väsentliga överskridanden. Som jag
inledningsvis framhållit hava förberedande åtgärder nu vidtagits till förebyggande
härav framdeles. Under sådana förhållanden torde någon förändring
i dessa anslagsbelopp icke nu böra vidtagas.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle omkostnadsstaten erhålla
följande utseende:
Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och
livräddningsstationer, förslagsanslag ............................
> » reparation och underhåll av byggnader vid lots- och
fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och andra
anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas, ävensom
dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag ...
» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,
driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar,
förslagsanslag...................................................
» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll
och komplettering, rustning och driftkostnader ävensom
dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag ....
Bihang till riksdagens protokoll 1932. C sami. 10 hafi. (Nr 10.)
kronor 130,000
» 200,000
» 265,000
» 210,000
» 370,000
» 30,000
> 12,000
18 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Till
bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar
vid lotsplatser ....................................................................
kronor
60,000
»
bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning
och intagning, förslagsanslag
»
100,000
»
skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotssty- relsen, förslagsanslag .......................................................
27,500
»
kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, för- slagsanslag ............................................................................
»
75,000
»
grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, för- slagsanslag ............................................................................
»
5,000
»
rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag
»
60,000
utbildande av personal för radiotelegrafering, för- slagsanslag ...........................................................................
»
3,500
»
extra utgifter, förslagsanslag...........................................
»
25,000
bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en
fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ...............................
2,500
»
bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av
en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag........................
»
560
Förslagsanslag kronor 1,164,060.
Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså vid bifall till det
föreliggande förslaget för budgetåret 1932/1933 upptagas med (195,400 +
4,288,000 + 2,400 + 427,000 + 1,164,060 =) 6,076,860 kronor. Höjning skulle
göras i anslaget till pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten
med 43,000 kronor, medan minskningar skulle göras i anslaget till avlöningsstat
för lots- och fyrstaten med 200,000 kronor, i anslaget till övergångs-
och indragningsstat för lots- och fyrstaten med 500 kronor och i
anslaget till omkostnadsstat med 10,000 kronor. Sammanlagt skulle anslaget
till lots- och fyrinrättningen alltså minskas med (43,000 — 200,000
— 500 — 10,000 =) 167,500 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två inom andra kammaren väckta motioner, den
ena, nr 30, av herr C. Lovén m. fl., i vilken motion hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser indragning av en
vakant lotsbefattning vid Åhus lotsplats, samt den andra, nr 68, av herrar
O. Osberg och A. Wallerius, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Majlis förslag, i vad det avser personalminskning vid Väderöbods
fyrplats, eller att, örn det befinnes, att någon ändring bör ske, denna då
måtte begränsas till att en extra befattningshavare anställes i stället för
det ena fyrbiträdet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 19
Vidkommande de motionsvis framförda yrkandena vill utskottet erinra
därom, att Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag angående den ordinarie
personalen vid lots- oell fyrstaten endast innebär en minskning av
personalbeståndet i dess helhet med 27 befattningshavare av olika kategorier.
Ehuru den i ärendet gjorda utredningen ansetts giva vid handen,
att indragning för närvarande bör kunna ske, bland annat, av en
lptsbefattning vid Åhus lotsplats och en fyrbiträdesbefattning vid Väderöbods
fyrplats, förefinnes givetvis möjlighet för lotsstyrelsen att,
därest framdeles en ökning av personalen vid dessa platser skulle visa
sig erforderlig, tillgodose behovet därav genom vederbörliga omflyttningar
inom verket.
Utskottet får i nu berörda del yrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
alltså avslag å motionerna.
Då utskottet icke heller i övrigt haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet hemställa.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Lovéns m. fl.
samt herrar Osbergs och Wallerius’ ovanberörda motioner
(II: 30 och 68),
a) från och med den 1 juli 1932 betämma antalet
ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på
följande sätt:
BefattninS Lönegrad
Distriktsbefäl och personal å dlstriktsexpeditlonerna.
3 lotskaptener......................................................... 23
3 ,» ............................................................... 12
6 lotslöjtnant^- ......................................................... 21
6 expeditionsbiträden................................................... 6
3 kontorsbiträden ............................................ o
Lotspersonal.
18 över lotsar....................................................... 20
18 lotsförman å l:a klass lotsplats ......................... 9
26 » » 2:a » » 7
311 lotsar » l:a » » g
76 » » 2:a » » 5
35 lotsförman » 3:e » » 5
39 lotsar » 3:e » » a
Utskottets
yttrande.
20 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning Lönegrad
Personal å fyrskepp oell fyr samt & gasstation.
12 fyrmästare å lia klass fyrskepp............................ 10
1 distriktsfyrmästare.................................................... 10
26 fyrmästare å l:a klass fyr 10
1 » » gasstation........................................... 10
6 » » 2:a klass fyrskepp............................ 8
33 » » 2:a » fyr .................................... 8
1 » » 3:e » fyrskepp............................ 6
19 » » 3:e » fyr .................................. 6
24 fyrvaktare » lia » fyrskepp............................ 5
27 » » l:a » fyr .................................... 5
1 » » gasstation........................................... 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4
40 » » 2:a » 3:e » fyr....................... 4
98 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation 3.
Personal å lotsverkets ångfartyg.
1 befälhavare ............................................................... 11
7 maskinister ............................................................... 8;
b) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade
förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten,
pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och
fyrstaten ävensom omkostnadsstat, att tillämpas från
och med den 1 juli 1932;
samt
c) , vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska
det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,
nu 6,244,360 kronor, med 167,500 kronor till
6,076,860 kronor.
SäUrhetsan- 18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att till säker*ta’terJör
hetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
8j b får ten.
[19.] ett extra reservationsanslag av 377,000 kronor.
Utredningen i ämnet förekommer å sid. 44—68 i statsrådsprotokollet.
I 1931 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att
dels till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåiet
1931/1932 anvisa ett anslag av 528,000 kronor — varav 130,000 kronor
avsågo viss del av kostnaderna för nytt maskineri å och ombyggnad
av reservskeppet nr 24 — dels ock medgiva, att av uppkommet överskott
å en tidigare till anskaffning av en lotsmotorkutter anvisad an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
21
slagspost ett belopp av 7,000 kronor finge tagas i anspråk för täckande av
en del av kostnaderna för omändring av en mindre tjänstebåt. Kungl.
Maj:ts framställning bifölls av riksdagen, som därjämte i anledning av
två inom riksdagen väckta motioner anvisade ett anslag å 50,000 kronor
för anordnande av fyrbelysning i norra inloppet till Fårösund. För löpande
budgetår har alltså till anordnande av säkerhetsanstalter för sjöfarten
avsetts ett sammanlagt belopp av 585,000 kronor.
Det av Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördel
-
ning:
Återstående kostnaden för nytt maskineri å och ombyggnad
av reservfyrskeppet nr 24.......................... kronor 63,000
Lys- och ljudboj vid grundet Myran .................... » 12,000
Lys- och ljudboj utanför Yttre Stengrund................ » 12,000
Lys- och ljudboj utanför ön Vens nordvästra rev ........ » 12,000
Motorbåt för Häradskärs fyrplats ........................ » 2,200
Införande av agabelysning å Grans fyr m. m........... » 20,000
Ny fyrbyggnad vid Eggegrunds fyrplats utanför Gävle,
förstärkning av ljusstyrka och lysvidd samt förändring
av fyrkaraktär ........................................ » 40,000
Förstärkning av ljusstyrkan hos Leskärs fyr ............ » 7,600
Anordnande av fyrbelysning vid östra inloppet till Ulvö
hamn å Ångermanlandskusten ........................ » 14,500
Anordnande av fyrbelysning norr och öster örn Alnön i
Sundsvalls skärgård .................................. » 17,000
Förbättring av fyrbelysningen mellan Furusund och Kapellskär
................................................ » 29,000
Förbättring av fyrbelysningen vid inloppet till Sandhamn
m. m................................................... » 10,000
Förstärkning av ljusstyrkan hos Stenshuvuds fyr........ » 8,200
Anordnande av fyrbelysning i Stora Kalvsund, Göteborgs
norra skärgård ........................................ » 8,000
Förflyttning av Agö lotsuppassning till Hölick .......... » 43,000
Örn- och tillbyggnad av lotsuppassningstugan vid Dalarö
lotsplats ................................................ » 10,000
Förbättring av hamnförhållandena vid Skäggenäs lotsplats » 10,000
Nytt uppassningshus och ny materialbod vid Tistlarnas
lotsuppassningsställe under Vinga lotsplats ............ » 16,500
Förbättrande av bostadsförhållandena vid Eggegrunds fyrplats
utanför Gävle .................................... » 16,000
Förbättrande av bostadsförhållandena vid Näskubbens
fyrplats, Stockholms norra skärgård, och förändring av
fyren därstädes ........................................ » 26,000
Summa kronor 377,000.
Patent- och
registreringsverket.
[20.]
22 Statsutskottets utlåtande Nr W.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet.
att riksdagen må till säkerhetsanstalter för sjöfarten
å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 377,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1
juli 1932,
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket,
nu 1,300,000 kronor, med 200,000 kronor till 1,500,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 69—71 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1931/1932 är, såsom av det ovanstående framgår,
det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket
uppfört med 1,300,000 kronor. Med samma belopp har inkomsttiteln »Patent-
och varumärkes- samt registreringsavgifter» upptagits.
Vid anmälan av förevarande ärende har departementschefen anfört följande:
»I
avseende å anslaget till patent- och registreringsverket är att märka,
att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till beräkning
av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 inkomsttiteln
»Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel» upptagits
med 1,500,000 kronor. I enlighet med den vid 1931 års riksdag i ifrågavarande
ämne fastställda ordning bör sålunda det med nämnda inkomsttitel
kommunicerande utgiftsanslaget uppföras med enahanda belopp.
Som nyss angivits har, till följd av under den gångna delen av löpande
budgetår skedda befordringar ävensom ett inträffat dödsfall, antalet
av de å ämbetsverkets övergångsstat uppförda befattningshavarna,
ursprungligen nio, numera nedgått till allenast två, en byrådirektör och
registratorn. Denna minskning av antalet befattningshavare å övergångsstaten
föranleder emellertid icke någon sänkning av det nuvarande avlöningsanslaget
till dylika befattningshavare, vilket anslag ursprungligen,
just med hänsyn till emotsedd avgång av visst antal befattningshavare,
beräknades till sitt nuvarande belopp, 18,000 kronor. Då å övergångsstaten
numera kvarstå endast dessa båda befattningshavare, lärer emellertid anslagsposten
böra erhålla en häremot svarande ändrad benämning.
Däremot torde på de av ämbetsverket anförda skäl anslaget till pensioner
åt avskedade tjänstemän kunna nedsättas från nuvarande belopp
46,000 kronor till 42,000 kronor.
Då jag i övrigt icke har att föreslå någon ändring i den för patentoch
registreringsverket nu gällande staten, skulle denna från och med
den 1 juli 1932 sålunda erhålla följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
23
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 564,700
Avlöningar till å övergångsstat uppförda en byrådirektör
och en registrator, förslagsvis .................... » 18,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar
m. m., förslagsvis .................. » 323,000
Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis
.................................................... » 72,000
Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter
och dylikt, kungörelser, höcker och tidskrifter
samt bindningskostnader, förslagsvis .............. » 180,000
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis ............ » 16,000
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis ............................................ » 2,600
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ........ » 42,000
Dyrtidstillägg, förslagsvis .............................. » 125,000
Summa kronor 1,343,300.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932
förordade förslaget till stat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas från och med den 1 juli
1932;
samt
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till patentoch
registreringsverket, nu 1,300,000 kronor, med
200,000 kronor till 1,500,000 kronor.
20:o) I överensstämmelse med Kungl. Majlis därom gjorda framställning
(punkt 21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 71
och 72) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,
a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna åliggande befattning
med registreringar och anmälningar till förenings-
med flera register för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
Kostnader,
8orri föranledas
av överst
åt hållarämbetets
och
länsstyrelsernas
befattning
med vissa slag
av registrerinq.
[21.1
Försäkringsinspekt
ianén.
[22.]
Bidrag till
underhållande
av handelshögskolan
i
Stockholm.
[24.]
24 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
samt
b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande
avgifter för sådana registreringar och anmälningar
må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.
21 :o) Beträffande Kungl. Marits förslag (punkt 22) angående anslag till
försäkringsinspektionen kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Handel oell sjöfart.
22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under förutsättning
att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes
efter i huvudsak samma plan som hittills, såsom bidrag till underhållande
av samma skola under läsåret 1932—1933 å riksstaten för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor, att till
handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas med hälften
under senare halvåret 1932 och återstående hälften under förra halvåret
1933 under villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
komma att finnas inrättade under hela läsåret 1932—1933.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 84 och 85 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm har
av riksdagen anslagits för vart och ett av åren 1910—1921 ett belopp av
30.000 kronor, för år 1922 ett belopp av 60,000 kronor, för första halvåret
1923 ett belopp av 30,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 ett belopp av
50.000 kronor samt för vart och ett av de följande budgetåren ett belopp
av 40,000 kronor. I fråga örn understödet för löpande budgetår har föreskrivits,
att ena hälften skulle utbetalas under senare halvåret 1931 och
återstående hälften under förra halvåret 1932. Ett vid beviljandet av
samtliga ovannämnda anslag fästat villkor har varit, att vid högskolan,
skulle finnas ett visst antal friplatser, för de senare åren bestämt (ill 12.
Beträffande anslaget för innevarande budgetår har dessutom föreskrivits,
att högskolan skall vara skyldig underkasta sig den granskning från
riksdagens revisorers sida rörande statsbidragets användning, som Kungl.
Majit kan komma att föreskriva.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får
utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
att riksdagen må, under förutsättning att verksamheten
vid handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter
i huvudsak samma plan som hittills, såsom bidrag
till underhållande av samma skola under läsåret 1932
—1933 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens
i Stockholm styrelse utbetalas med hälften
under senare halvåret 1932 och återstående hälften
under förra halvåret 1933 under villkor, att minst
tolv friplatser för studerande vid högskolan komma
att finnas inrättade under hela läsåret 1932/1933.
23:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till exportstipendier,
att användas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 26 september 1921, nr 636, med de ändringar däri som av departementschefen
förordats, å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 85—93
i statsrådsprotokollet.
Sedan många år tillbaka har riksdagen anvisat anslag till förevarande
ändamål. Med bifall till Kungl. Marits därom gjorda framställningar har
riksdagen sålunda under senare budgetåren till exportstipendier anvisat,
för budgetåret 1925/1926 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, för
budgetåret 1926/1927 ett dylikt anslag av 18,000 kronor samt för ett vart
av budgetåren 1927/1928—1930/1931 ett dylikt anslag av 20,000 kronor. För
budgetåret 1931/1Ö32, då en relativt betydande reservation fanns disponibel,
upptogs anslaget med 12,000 kronor. Med användande av dessa medel
ävensom tillgängliga behållningar å föregående anslag hava såsom
exportstipendier utdelats, under år 1925 21,000 kronor, under år 1926 20,100
kronor, under år 1927 20,700 kronor, under år 1928 23,500 kronor, under år
1929 26,000 kronor, under år 1930 18,500 kronor och under år 1931 27,000
kronor. Efter den under innevarande år verkställda utdelningen återstår
odisponerat ett belopp av 8,329 kronor 46 öre.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka anvisande av det av Kungl.
Majit för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet samt icke
haft något att erinra mot de föreslagna ändringarna i de för stipendierna
gällande bestämmelserna, får sålunda hemställa,
att riksdagen må till exportstipendier, att användas
i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26
september 1921, nr 636, med de ändringar däri som av
departementschefen i statsrådsprotokollet över han
-
Export
stipendier.
[25.]
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Statsunderstöd
till auktoriserade
handelskamrar
i riket.
[26.]
delsärenden den. 4 januari 1932 förordats, å riksstaten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
24:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att såsom understöd
under år 1932 i enlighet med av departementschefen förordade
grunder till auktoriserade handelskamrar i riket å riksstaten för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 94—96 i statsrådsprotokollet.
Från och med budgetåret 1923/1924 har förevarande anslag, som alltsedan
1917 utgått med 36,000 kronor, utgjort 24,000 kronor och fördelats
å varje handelskammare med 2,000 kronor.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
nu anfört följande:
»Av en inom handelsdepartementet på grundval av handelskamrarnas
berättelser rörande deras ekonomiska ställning vid 1930 års utgång verkställd
utredning framgår, att av samtliga tolv handelskamrar i riket endast
två hava skulder överskjutande tillgångarna. För dessa handelskamrar
har verksamhetsåret medfört en brist av 1,900 kronor respektive
1,000 kronor. För två andra handelskamrar har intet överskott
uppkommit under året, medan återstående åtta handelskamrar haft
överskott, varierande från 60 å 100 kronor upp till 11,800 kronor. Även
med avseende å sin ekonomiska omslutning äro handelskamrarna sinsemellan
av mycket olika storleksordning. Medan i en handelskammare
inkomster och utgifter balansera på ett belopp av 124,300 kronor och i en
annan på 75,300 kronor, uppvisa övriga handelskamrar avsevärt lägre
siffror. Två handelskamrar hava haft en omslutning av 11,000 kronor
respektive 12,000 kronor, och en handelskammare har icke nått högre än
till 8,500 kronor.
Med hänsyn till det jämförelsevis obetydliga belopp nu utgående
statsbidrag utgöra i de större handelskamrarnas inkomststater anser
jag, lika med organisationsnämnden, att dessa handelskamrar för sin
verksamhet äro helt oberoende av bidraget ifråga. För vissa av handelskamrarna
åter har, såsom redan nämnts, även med åtnjutande av
understödet uppkommit en brist, uppgående för år 1930 i ett fall till
nästan samma storlek som statsbidraget och i ett annat fall till hälften
därav. För andra handelskamrar har en balansering av inkomster och
utgifter möjliggjorts endast med hjälp av statsbidraget.
Vid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter har jag
ansett mig böra tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår nedsättes
till 12,000 kronor samt att detta belopp ställes till Kungl. Majits
förfogande för att efter närmare prövning fördelas mellan de handels
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27
kamrar, vilka för siri verksamhet befinnas vara i verkligt behov av statsbidrag.
Till organisationsnämndens förslag att ifrågavarande bidrags verksamhet
skulle helt avvecklas vid nästkommande budgetårs utgång är jag
nu icke beredd att taga ståndpunkt. Då detta spörsmål uppenbarligen
sammanhänger med vederbörande handelskamrars ekonomiska ställning
vid nämnda tidpunkt, lärer detsamma först då kunna slutgiltigt prövas
och avgöras.»
Då utskottet icke haft anledning till erinran mot förevarande förslag,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom understöd under år 1932 i
enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade
grunder till auktoriserade handelskamrer i riket
å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 12,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27), att såsom understöd
för år 1932, på sätt av departementschefen förordats, till svenska
handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 70,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 96—102
i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920
års riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000
kronor till vardera av de svenska handelskamrarna i London och Paris,
dels å 10,000 kronor till var och en av de svenska handelskamrarna i Nordamerikas
förenta stater och Schweiz samt svenska föreningen i retrograd
handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kunde
komma att träda i handelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till
svenska handelskammaren i Sidney, å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, å 65,000 kronor.
För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med 20,000
kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera av
handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med 10,000 kronor
till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till handelskammaren
i Sydney.
För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000
kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor
till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av handelskamrarna
i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500
kronor till handelskammaren i Sydney.
Statsunderstöd
till
svenska
handelskamrar
i utlandet.
[27.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
För därefter följande år hava anslagen till dessa fyra handelskamrar
utgått med nedan angivna belopp:
1925
1926
1927
1928
1929
1930
1931
Handelskammaren i London
20,000
20,000
20,000
20,000
20,000
20,000
20,000
» » Paris
12,500
12,500
12,500
12,500
12,500
12,500
12,500
» » New York
12,500
12,500
12,500
12,500
12,500
15,500
15,500
» » Sydney
7,500
7,500
10.000
10,000
12,500
12,500
12,500
52,500
52,500
55,000
55,000
57,500
60,500
60,500
För innevarande budgetår utgör sålunda det sammanlagda statsbidraget
60,500 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av att statsunderstöd
å 10,000 kronor ansetts böra utgå till en nyinrättad handelskammare
i Warschau.
Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må såsom understöd för år 1932, på
sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över
handelsärenden den 4 januari 1932 förordats, till
svenska handelskamrar i utlandet å riksstaten för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,500
kronor.
Bidrag till 26:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under erinran
Sveriges ali- riksdagen såsom bidrag till den verksamhet, varom under förevaran
manna
e ryort
förening.
de punkt är fråga, för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 20,000
[28.] kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening under år 1932 bedriver sin
verksamhet i huvudsakligen den form och i minst
den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma
år angivits, samt att i granskningen av föreningens
verksamhet och räkenskaper deltager en av
Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens
verksamhet under år 1932 å riksstaten för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29
27 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 106—108) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna under år 1933 för en
internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å
Bidrag till
en internationell
byrå i
Bryssel för
handelsstatistik.
[29.]
riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 600 kronor.
28:o) Med anledning av Kungl. Marits därom gjorda framställning Ersättning
(punkt 30) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108— &t
lil) i ämnet innehåller, hemställer utskottet, [30.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1932/
1933 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra
anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1932
åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning
samt för andra dem åvilande uppgifter för
statsverkets räkning.
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. lil—112) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
Läkarundersökning
av
sjöfolk.
[31.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk
i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932
angivna grunder för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 32) och under åbe- Arvoden åttvå
ropande av vad statsrådsprotokollet (sid. 112 och 113) i ämnet innehåller, dlspa8ch6r8- hemställer utskottet, OS?32Vr
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa till
arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,
anställda den ene i Stockholm och den
andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bidrag till
uppehållande
av internationell
patrulleringstjänst
i norra
Atlanten.
[33]
Drift- och
underhållskostnader
för
statens isbryt
ar fartyg.
[34.]
31: o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 33)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 112 och 113) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet.
att riksdagen må till täckande av den å Sverige
för år 1932 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande
av internationell patmdleringstjänst i norra
Atlanten å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.
32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att
dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
200.000 kronor,
dels ock medgiva, att det för budgetåret 1931/1932 för motsvarande ändamål
anvisade anslaget må tagas i anspråk för täckande av kostnader,
tillhopa 12,200 kronor, för inköp av en för isbrytarfartyget »Atle» avsedd
ekolodanläggning samt för modernisering av radioanläggningen å samma
fartyg.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—120 i statsrådsprotokollet.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade riksdagen för
vart och ett av budgetåren 1925/1926—1927/1928 till bestridande av driftoch
underhållskostnader för statens isbrytarfartyg ett extra förslagsanslag
av 140,000 kronor. Till täckande av samma kostnader vidtogs en provisorisk
förhöjning, med vissa modifikationer, av fyr- och båkavgiften.
Då det emellertid visade sig, att kostnaderna icke kunde rymmas inom
ramen för anslaget, uppdrog Kungl. Majit den 9 september 1927 åt marinförvaltningen
och kommerskollegium gemensamt att efter verkställd utredning
till Kungl. Majit inkomma dels med möjligast noggranna beräkningar
av kostnaderna i fråga, dels ock med förslag rörande täckandet av samma
kostnader. I gemensam skrivelse den 28 januari 1928 framlade ämbetsverken
sedermera förslag i förevarande ämne. En närmare redogörelse
härför finnes intagen å sid. 5—20 av Kungl. Majits proposition nr 198 till
1928 års riksdag. De av ämbetsverken uppgjorda beräkningarna av fartygets
drift- och underhållskostnader slutade på ett belopp av omkring
300.000 kronor.
Vid föredragning inför Kungl. Majit den 16 mars 1928 av frågan om
anslag för budgetåret 1928/1929 till drift- och underhållskostnader för statens
isbrytarfartyg uttalade dåvarande chefen för handelsdepartementet, att storleken
av de utav ämbetsverken sålunda beräknade kostnaderna vore ägnad
att ingiva betänkligheter. Han funne därför nödvändigt, att en nedsättning
i utgifterna för fartyget i görligaste mån eftersträvades. Enär emellertid
för det dåvarande fastare hållpunkter saknades för ett bedömande av den
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 31
minskning av kostnaderna, som kunde komma att uppnås exempelvis genom
viss reducering av fartygets bemanning, användande av billigare brännolja
m. m., hemställde han, att anslaget för nämnda budgetår skulle upptagas
med det av ämbetsverken föreslagna beloppet. Kungl. Maj:ts i enlighet
härmed framlagda förslag blev av riksdagen bifallet och anslaget för budgetåret
1928/1929 bestämdes sålunda till 300,000 kronor.
Med hänsyn till bland annat en väsentlig sänkning i priset för pannbrännolja
har förevarande anslag utgått för vartdera av budgetåren 1929/1930
och 1930/1931 med ett till 250,000 kronor reducerat belopp. För löpande
budgetår nedsattes anslaget ytterligare till 200,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra emot vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under förevarande punkt, hemställer alltså,
«
att riksdagen må
a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till bestridande av drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor;
samt
b) medgiva, att det för budgetåret 1931/1932 för
motsvarande ändamål anvisade anslaget må tagas i
anspråk för täckande av kostnader, tillhopa 12,200
kronor, för inköp av en för isbrytarfartyget »Atle»
avsedd ekolodanläggning samt för modernisering av
radioanläggningen å samma fartyg.
Avskaffande
av ytterligare
ett statens
isbrytarfartyg.
I skrivelse den 9 maj 1930, nr 209, anmälde riksdagen, att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 14 mars samma år, nr 234, dels
beslutat anskaffande för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor av ytterligare
ett statens islmytarfartyg av i huvudsak de dimensioner och med
den maskinstyrka, som förordats av dåvarande chefen för handelsdepartementet
i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
handelsärenden, dels ock för detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under
tionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500.000
kronor. Frågan om typen för fartygets framdrivningsmaskineri, diesel
-
33:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bestridande
av kostnader för anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av
900,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 121 och
122 i statsrådsprotokollet.
32 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
elektriskt maskineri eller oljeeldat ångmaskineri, lämnades vid detta tillfälle
öppen.
Sedan marinförvaltningen i samråd med kommerskollegium verkställt
utredning härom oell på grund av densamma förordat diesel-elektriskt
maskineri såsom lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri för fartyget,
bemyndigade Kungl. Majit den 30 december 1930 ämbetsverket att
från inhemska, eventuellt även utländska varv och verkstäder infordra
bindande anbud å byggandet av ett isbrytarfartyg med sådant framdrivningsmaskineri
och i övrigt av avsedd beskaffenhet.
Sedermera anmälde riksdagen i skrivelse den 15 april 1931, nr 10 A,
att riksdagen med bifall till Kungl. Majits därom i samma års statsverksproposition
gjorda framställning till bestridande av kostnader för anskaffande
av ifrågavarande isbrytarfartyg för budgetåret 1931/1932 anvisat
ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Marinförvaltningen, som på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 december 1930 utsänt anbudsförfrågan till vissa angivna varv och
verkstäder, överlämnade med skrivelse den 16 maj 1931 till Kungl. Maj:ts
prövning de till ämbetsverket avgivna anbuden å isbrytarfartygets byggande.
Genom beslut den 2 juni 1931 fann Kungl. Majit emellertid gott
anbefalla marinförvaltningen att, med förkastande av de angivna anbuden,
ånyo infordra bindande anbud å fartygets byggande. Sedan marinförvaltningen
i anledning härav utsänt ny anbudsförfrågan till samma
företag, som förut avgivit anbud, gjorde ämbetsverket i skrivelse den 29
juni 1931, med överlämnande av de nya anbuden samt två inom ämbetsverket
uppgjorda huvudritningar till fartyget, framställning örn fartygets
byggande m. m.
Med bifall till marinförvaltningens därom gjorda hemställan beslöt
Kungl. Majit den 3 juli 1931, bland annat, att dels fastställa de till ämbetsverkets
skrivelse den 29 juni 1931 fogade huvudritningarna till ifrågavarande
isbrytarfartyg, dels uppdraga åt ämbetsverket att låta ombesörja
isbrytarfartygets byggande och färdigställande för en kostnad av
högst 3,400,000 kronor, dels bemyndiga ämbetsverket att på grundval av
de fastställda ritningarna, ämbetsverkets anbudsinfordran med därtill
hörande förslagskontrakt samt visst av Kockums mekaniska verkstads
aktiebolag avgivet anbud med däri av ämbetsverket föreslagna modifikationer
sluta kontrakt med sagda bolag att mot betalning av 3,034,600
kronor bygga fartyget av huvudsakligen svenskt material.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är isbrytarfartyget nu
under byggnad, och fartyget skall enligt byggnadskontraktet vara färdigt
för leverans den 1 december 1932. För fullgörande av kontraktsenliga
likvider och för fartygets färdigställande genom marinförvaltningens
33
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
försorg bör det för ändamålet beräknade totalanslaget 3,400,000 kronor
i dess helhet vara tillgängligt under nästkommande budgetår. Då som
förut nämnts hittills för ändamålet anvisats tillhopa 2,500,000 kronor,
skulle alltså det resterande beloppet 900,000 kronor böra anvisas å riksstat
en för budgetåret 1932/1933.»
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får
utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för
anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 900,000 kronor.
34:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt Bidrag tulén
36) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 122—124) i internati<meU
ämnet innehåller, hemställer utskottet, byrå * P<ms
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande
delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Paris för utställningar å riksstaten för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,000 kronor.
för utställningar.
[36.]
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
37) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 124) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
Beseunderstöd
åt personer,
som
önska i främmande
länder
förvärva Ökad
insikt och
1933 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till shickli9het *
reseunderstöd åt personer, som önska i främmande ^Lalling?»
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till hBrbergshanteringen
hör, nu 4,000 kronor, utan angivet *-37''^
belopp.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att i riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga
dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»
ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 3,000
kronor,
Befrämjande
i allmänhet
av slöjderna.
[38.]
Bihang till riksdagens protokoll 1932. Ii sami. 10 höft. (Nr 10.)
34 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
dels och de i samma anslagstitel ingående reservationsanslaget nämligen
.
reservationsanslaget till resennderstöd åt arbetare i de särskilda naringsyrkena,
nu 21,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk oell annan
mindre industri, nu 8,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk, nu 9,500 kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, nu 7,500 kronor,
utan angivna belopp.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—127 i statsrådsprotokollet.
I den i riksstaten för löpande budgetår — liksom för en följd av år dessförinnan
— upptagna ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet
av slöjderna» ingå dels ett anslag till manufakturernas befrämjande, dels
ock fyra särskilda reservationsanslag till reseunderstöd åt olika grupper
av yrkesutövare inom industri och hantverk.
Anslaget till manufakturernas befrämjande utgick tidigare med ett belopp
av 13,500 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag nedsattes
anslaget av 1923 års riksdag till 8,000 kronor och av 1925 års riksdag till
4,000 kronor, med vilket belopp anslaget sedermera utgått. Under senare
år haAm från anslaget anvisats bidrag å 3,000 kronor till Chalmers tekniska
institut i Göteborg för upprätthållande av verksamheten vid den
i samband med institutet stående mekanisk-tekniska materialprovningsanstalten.
Därutöver utgår ur anslaget ett årligt belopp av 250 kronor
till borgmästaren i Eskilstuna för poliskammarens därstädes befattning
med överträdelser mot polisförfattningarna, begångna inom Carl Gustafs
stads gevärsfaktoris område. Sammanlagda belastningen å anslaget har
under senare åren alltså utgjort 3,250 kronor.
De fyra reseunderstödsanslagen hava upptagits med varierande belopp.
För år 1921 utgingo anslagen med ett sammanlagt belopp av 155,000 kronor,
vilken summa med nära 50 procent översteg det belopp, som för berörda
ändamål under de närmast föregående åren stått till förfogande.
För år 1922 utgingo anslagen med 145,000 kronor. Å övergångsbudgeten
1923 voro anslagen upptagna utan några belopp. Därefter hava anslag
till reseunderstöd av nu ifrågavarande slag anvisats för budgetåret 1923/
1924 med sammanlagt 35,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1925/1926
och 1926/1927 med sammanlagt 32,400 kronor, för ett vart av budgetåren
1927/1928—1929/1930 åter med sammanlagt 35,000 kronor samt för vartdera
av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 med sammanlagt 46,000 kronor. Anslagsbeloppen
för sistnämnda fem budgetår blevo av riksdagen i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag bestämda att utgå på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Ett vart av budgetåren
1927/1928
— 1929/1930
till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena ...................................... kronor 15,000
till reseunderstöd åt idkare av hantverk och
annan mindre industri ........................... » 5,400
till reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industri och hantverk ........................ » 7,100
till reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker
............................................ » 7,500
Summa kronor 35,000
Vid anmälan av frågan örn anslag till nu förevarande ändamål har
departementschefen anfört följande:
»Vad först angår det under förevarande anslagstitel hörande anslaget
till manufakturernas befrämjande biträder jag ett av organisationsnämnden
framfört förslag, att anslaget med hänsyn till belastningen å detsamma
under senare år nedsättes med 750 kronor. Beträffande den till
borgmästaren i Eskilstuna utgående ersättningen å 250 kronor årligen
synes mig skäl föreligga för en närmare undersökning, huruvida ifrågavarande
särskilda ersättning alltjämt bör utgå. I varje fall torde det
för ändamålet erforderliga beloppet icke behöva tagas i beräkning vid
bestämmande av anslaget till manufakturernas befrämjande utan kunna
utgå från manufakturförlagslånefonden. Jag förordar alltså, att anslaget
till manufakturernas befrämjande bestämmes till 3,000 kronor.
Vidkommande härefter de i samma anslagstitel ingående särskilda reservationsanslagen
till reseunderstöd anser jag mig, liksom vid föregående
punkt, icke böra ifrågasätta, att nya medel för ändamålet nu äskas
av riksdagen. I enlighet härmed tillstyrker jag alltså, att ifrågavarande
anslag i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas utan angivna
belopp.»
I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 83, inom första kammaren
av herr G. A. Larsén och den andra, nr 72, inom andra kammaren
av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist har hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1932/1933 upptaga de i den ordinarie
anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående reservationsanslagen,
nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,
med 21,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan
mindre industri, med 8,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom
industri och hantverk, med 9,500 kronor,
35
Ett vart av
budgetåren
1930/1931 och*
1931/1932
21,000
8,000
9.500
7.500
46,000.
Utskottets
yttrande.
Understöd
it föreningen
för svensk
hemslöjd.
[40.]
36 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshantering, med 7,500 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till den inom andra kammaren väckta motionen.
Vid prövning av förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Att, på sätt motionsvis ifrågasatts,
anslag till reseunderstöd skulle beviljas i de fall, varom under denna
punkt är fråga, kan utskottet sålunda under nuvarande ekonomiska förhållanden
icke förorda. Utskottet vill ock erinra örn, att enligt budgetredovisningen
för budgetåret 1930/1931 reservationer förefunnos å ifrågavarande
fyra anslag till reseunderstöd å 26,222 kronor 50 öre, 8,413 kronor
75 öre, 11,945 kronor och 7,200 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Larséns och herrar Anderssons
i Falkenberg och Lindqvists motioner, I: 83
och 11:72, i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga
a)
det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande
i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till mamanufakturernas
befrämjande med 3,000 kronor, samt
b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen,
nämligen
reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare
i de särskilda näringsyrkena, nu 21,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre industri, nu 8,000 kronor,
reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och hantverk, nu 9,500
kronor,
och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna
sig åt bergshanteringen, nu 7,500 kronor,
utan angivna belopp.
37:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 40) att åt föreningen
för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 129—131
i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar bär riksdagen
åt föreningen för svensk hemslöjd, såsom bidrag för uppehållande
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
37
av dess verksamhet, anvisat å extra stat för vart och ett av åren 1907—
1922 ett förslagsanslag, högst, å 15,000 kronor, för första halvåret 1923 ett
dylikt anslag å 5,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 ett extra anslag av
10,000 kronor samt för vart och ett av följande budgetår ett dylikt anslag
av 8,000 kronor.
Utöver av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t med anledning
av framställningar från ifrågavarande förening, efter kommerskollegii
tillstyrkan, ur manufakturförlagslånefonden tilldelat föreningen ytterligare
understöd för vart och ett av åren 1918—1921 med 5,000 kronor, för
år 1922 med 4,000 kronor, för första halvåret 1923 med 2,000 kronor samt
för vart och ett av följande budgetår med 4,000 kronor att av föreningen
tillgodonjutas på samma villkor, som bestämts för åtnjutande av riksstatsanslaget
för motsvarande tidsperioder.
Sedan i statsrådsprotokollet redogjorts för en av hemslöjdsföreningens
styrelse gjord framställning örn anslag för nästkommande budgetår samt
kommerskollegii och statens organisationsnämnds i anledning därav avgivna
yttranden, har departementschefen anfört följande:
»Föreningens framställning örn erhållande jämväl för nästkommande
budgetår av ett anslag å riksstaten till belopp av 8,000 kronor och av ett
anslag från manufakturförlagslånefonden till belopp av 4,000 kronor synes
mig av enahanda skäl, som förut föranlett beviljande åt föreningen
av anslag till dylika belopp, i och för sig väl förtjänt av bifall. I nu
föreliggande budgetära situation lärer dock en nedsättning av statsbidraget
till föreningen vara ofrånkomlig. Mot det av organisationsnämnden
ifrågasatta statsbidragets storlek, 8,000 kronor, har jag icke någon erinran
att göra. Enär emellertid manufakturförlagslånefonden med hänsyn
till de stora krav, som ställas på fondtillgångarna, icke lärer höra i den
av nämnden förordade utsträckning tagas i anspråk för beredande av
understödet åt föreningen och anslaget till befrämjande i allmänhet av
hemslöjden av skäl, som jag under nästföregående punkt framhållit, icke
i någon män torde för samma ändamål kunna anlitas, tillstyrker jag för
egen del, att å riksstaten uppföres ett anslag till föreningen av 4,000 kronor
samt att återstoden av statsbidraget, likaledes 4,000 kronor, tages från
manufakturförlagslånefonden. Örn anvisning av medel från fonden skall
jag senare göra framställning hos Kungl. Maj:t.
De för statsbidragets åtnjutande hittills stadgade villkor torde böra äga
tillämpning även i fortsättningen.»
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får
utskottet hemställa,
att riksdagen må åt föreningen för svensk hemslöjd
såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet
38
Nr 10.
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
4,000 kronor.
Understöd åt 38:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41), att åt svenska
svenska slöjd- slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet under
föreningen. ^ ^932 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av
5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av vid 1920 års riksdag inom dess båda kamrar väckta
motioner anvisade samma års riksdag för möjliggörande av fortsättning
och ytterligare utvidgning av svenska slöjdföreningens verksamhet å
extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor.
Även för åren 1922—1931 har riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts
därom gjorda framställningar beviljat extra anslagsmedel såsom bidrag
för uppehållande av föreningens verksamhet. Anslaget, som för år 1931
är anvisat å riksstaten för budgetåret 1931/1932, har utgått med för år
1922 20,000 kronor, för år 1923 12,000 kronor samt för vart och ett av
åren 1924—1931 10,000 kronor.
Utöver av riksdagen, enligt vad ovan sagts, beviljade anslag har Kungl.
Majit med anledning av framställningar från ifrågavarande förening,
efter kommerskollegii tillstyrkan, ur manufakturförlagslånefonden tilldelat
föreningen ytterligare understöd för år 1923 å 2,000 kronor, för år
1924 å 4,000 kronor, för år 1925 å 6,000 kronor och för ett vart av åren
1926—1930 å 8,000 kronor att av föreningen tillgodonjutas på samma villkor,
som bestämts för åtnjutande av riksstatsanslaget för motsvarande
år. Slutligen har Kungl. Majit av lotterimedel tilldelat föreningen dels
vissa belopp för deltagande i utställningar, dels ock genom beslut den 31
mars 1928 ett belopp av 75,000 kronor till täckande av vissa förluster och
engångskostnader.
Efter lämnad redogörelse för en av ordföranden i föreningens styrelse
gjord framställning örn anslag till föreningens verksamhet för budgetåret
1932/1933 samt för kommerskollegii och statens organisationsnämnds däröver
avgivna yttranden har departementschefen i frågan anfört följande!
»Av samma skäl, som föranlett mig hemställa örn sänkning av det till
föreningen för svensk hemslöjd utgående statsbidraget, finner jag mig
nödsakad föreslå en väsentlig nedsättning jämväl av det statsunderstöd,
varav svenska slöjdföreningen under de senaste åren kommit i åtnjutande.
Jag tillstyrker, att föreningen för uppehållande av sin verksamhet
under år 1932 tillerkännes ett statsbidrag till belopp av 10,000 kronor.
Anslaget torde, i motsvarighet till vad som av mig föreslagits i fråga örn
det under nästföregående punkt behandlade anslaget, böra utgå med
hälften å riksstaten och hälften från manufakturförlagslånefonden. Örn
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 39
anvisning av medel från fonden skall jag senare göra framställning hos
Kungl. Maj:t.
För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som
de för år 1931 fastställda.»
I enlighet med Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må åt svenska slöjdföreningen såsom
bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år
1932 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till arvoden Arvoden åt
åt torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av departementschefen för- torvingenjör^
ordats, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 17,000 kronor. [42.]
I fråga örn utredningen i ärendet hänvisas till sid. 134—136 i statsrådsprotokollet.
Det av 1931 års riksdag till arvoden åt torvingenjörer m. m. för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 20,000 kronor har jämlikt beslut av
Kungl. Maj:t den 15 maj 1931 disponerats på följande sätt:
Arvoden åt två torvingenjörer å 4,000 kronor ............ kronor 8,000
Rese- och traktamentspenningar jämte expensersättningar
å 750 kronor för vardera av dessa torvingenjörer ...... » 8,000
Ålderstillägg å 1,000 kronor till vardera av dessa torvingenjörer
................................................ » 2,000
Arvode till en under en tid av högst sex månader av budgetåret
anställd torvingenjör ............................ » 2,000
Summa kronor 20,000.
Den nu föreslagna nedsättningen av ifrågavarande anslag är föranledd
av, att posten till rese- och traktamentspenningar m. na. ansetts kunna
nedbringas med 3,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m.
to., i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden den 4 januari 1932
förordats, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 17,000 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Understöd till
Sveriges hantverk
sorg anis ar
tion.
[43.]
40:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43) att såsom bidrag
till Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom hantverksinstitutet
under år 1932 å riksstaten för hudgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 136—138 i statsrådsprotokollet.
Åt Sveriges hantverksorganisation har för åren 1913—1922 såsom bidrag
till dess allmänna verksamhet lämnats statsunderstöd med 7,000 kronor årligen,
varav för ett vart av åren 1914—1922 4,000 kronor beviljats av riksdagen
å extra stat och 3,000 kronor anvisats av Kungl. Majit ur manufakturförlagslånefonden.
För år 1923 nedsattes anslaget till 3,000 kronor, och
för år 1924 nedsattes det ytterligare till 2,500 kronor. Med sistnämnda belopp
utgick anslaget även för ett vart av åren 1925—1927. För ett vart av
åren 1928—1931 har riksdagen anvisat dels såsom bidrag till organisationens
allmänna verksamhet ett extra anslag av 4,000 kronor, dels ock såsom
bidrag till organisationens verksamhet genom det år 1922 upprättade hantverksinstitutet
ett dylikt anslag av 7,000 kronor.
Utöver nyssnämnda statsbidrag har Kungl. Majit lämnat understöd
till hantverksinstitutet — förutom från åttonde huvudtitelns anslag till
understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning — från manufakturförlagslånefondens
räntemedel. Understöden av fondmedlen hava utgått
med 20,000 kronor för vartdera av åren 1922 och 1923 samt med 15,000
kronor för ett vart av åren 1924—1931. Dessa understöd hava varit begränsade
av det villkoret, att de skulle utgöra högst 2/3 av vad organisationen
själv för ändamålet tillsköte, dock högst nyss angivna belopp.
Efter lämnad redogörelse för en av styrelsen för Sveriges hantverksorganisation
gjord framställning örn anslag för nästkommande budgetår till
nu ifrågavarande ändamål samt kommerskollegii och statens organisationsnämnds
yttranden i ärendet har departementschefen anfört följande:
»På de av organisationsnämnden anförda skäl anser jag mig icke böra
ifrågasätta äskande av anslag å riksstaten för budgetåret 1932/1933 till
Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet.
Vad angår frågan örn anslag åt organisationen såsom bidrag till verksamheten
vid hantverksinstitutet, kan jag däremot icke biträda organisationsnämndens
uppfattning, att anslaget borde uteslutas ur riksstaten och
inskränkas till det belopp, som hittills beviljats från manufakturförlagslånefonden.
Att under nuvarande förhållanden, då man otvivelaktigt får
räkna med en minskning i hantverksinstitutets inkomster genom kursavgifter,
företaga en så kraftig nedprutning i det allmännas bidrag till institutets
verksamhet kan jag icke anse tillrådligt. Då jag å andra sidan med
hänsyn till de krav, som ställas på bidrag av fondtillgångarna, icke kan
tillstyrka, att bidraget av fondmedlen höjes utöver vad som senast år
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
41
ligen utgått, finner jag mig böra förorda, att ett anslag å riksstaten för
ändamålet bibehålies.
I likhet med vad som föreslagits beträffande ett flertal andra anslag
till understöd åt enskilda sammanslutningar, torde emellertid en nedsättning
av understödsbeloppet nu böra äga rum och tillstyrker jag, att anslaget
för nästa budgetår bestämmes till 5,000 kronor.
För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som
de genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut för år 1931 fastställda.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 84, inom
första kammaren av herr G. A. Larsén) och den andra, nr 72, inom andra
kammaren av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist, vari
hemställts,
dels att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
allmänna verksamhet under år 1932 å riksstaten för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor,
dels ock att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations
verksamhet genom hantverksinstitutet under år 1932 å riksstaten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till den inom andra kammaren väckta motionen.
Vad först angår frågan örn fortsatt anslag till Sveriges hantverksorganisations
allmänna verksamhet, har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,
statens organisationsnämnd i sitt yttrande beträffande denna fråga
uttalat, att nämnden, som tagit del av hantverksorganisationens bokslut
för de två senaste åren, med hänsyn såväl till omfattningen av organisationens
verksamhet och det ekonomiska resultatet därav som till organisationens
ekonomiska ställning över huvud taget ansett organisationen ej
vidare vara i behov av det jämförelsevis obetydliga statsbidrag, som utginge
till densamma. Nämnden har på grund härav ansett, att anslag
till organisationens allmänna verksamhet ej borde äskas i statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag. Departementschefen har, såsom nämnts,
biträtt organisationsnämndens uppfattning i frågan.
Utan att underskatta hantverksorganisationens för hela landet gagnande
verksamhet har dock utskottet med hänsyn till de skäl, organisationsnämnden
anfört, funnit sig icke böra för närvarande tillstyrka anslag
för ändamålet i fråga. Utskottet kan sålunda icke biträda motionärernas
förslag.
Beträffande frågan örn statsbidrag till organisationens verksamhet vid
hantverksinstitutet delar utskottet departementschefens uppfattning därom,
att anslag till denna verksamhets bedrivande alltjämt bör uppföras å
riksstaten. Vad anslagsbeloppets storlek angår, får utskottet tillstyrka
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befrämjande
av praktisk
lärlingsutbildning
hos hantverksmästare.
[44.]
Kungl. Maurts förslag jämväl härutinnan och hail sålunda ej heller i denna
del ansluta sig till vad motionärerna föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å herr Larséns samt herrar Anderssons i Falkenberg
och Axel Lindqvists ovanberörda motioner, 1:84
och 11:72, i vad de avse det av Kungl. Maj:t äskade
anslaget och skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom
bidrag till Sveriges hantverksorgaräsations verksamhet
genom hantverksinstitutet under år 1932 å riksstaten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor; samt
b) avslå förenämnda motioner, i vad de avse anslag
till Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet.
41 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att
dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att
enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1932/1933,
dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 41,125 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—142 i statsrådsprotokollet
För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava
avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar
och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna
till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier
till därav förtjänta lärlingar.
Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava av
Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar däri hava skett
den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.
Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd
ursprungligen bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera
med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp
utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor
vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges
hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt
på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbild
-
43
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ningens fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående
100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom
avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom
är lärlingen själv, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations
utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20
kronor och kan, örn han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för
skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.
I fråga örn planen för den praktiska utbildningens anordnande finnas,
utöver bestämmelsen örn lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter.
Sålunda åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens
utbildande på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror,
kan efter den föreskrivna lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent
att erhålla liantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att ställa
sig till efterrättelse de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen,
som av kommerskollegium eller eljest kunna komma att utfärdas.
Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar
och statspremier hava utgått med synnerligen varierande
belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd
till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget, utan endast
för ett läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal
samt att de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett
läroår, sedan utgått i efterskott och från och med år 1923 under vissa år
successive helt indragits. Från och med budgetåret 1927/1928 hava emellertid
ånyo anvisats anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper.
Jämlikt medgivande av 1930 års riksdag har lärlingsunderstödens antal
ökats från 75 till 100 stycken för den lärlingsgrupp, vars utbildning
påbörjats under budgetåret 1930/1931. Jämväl för den lärlingsgrupp,
vars utbildning tagit sin början under nu löpande budgetår, utgör antalet
understöd jämlikt medgivande av 1931 års riksdag 100.
Vad angår anslaget till hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier
har detta utgått med 3,000 kronor för ett vart av åren 1918—1921,
4,000 kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor
för ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för
ett vart av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. För innevarande budgetår
— liksom fallet var för budgetåret 1930/1931 — utgår anslaget med ett
till 3,000 kronor förhöjt belopp.
Det å riksstaten för budgetåret 3931/1932 anvisade anslaget till befrämjande
av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å ett
belopp av 45,125 kronor.
Medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 för ifrågavarande ändamål —
motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper
lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande av 1929/1931 års
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Bidrag till
uppehållande
av standardiseringsverksamheten.
[45.]
riksdagar redan pågår eller under den närmaste framtiden kommer att
påbörjas — framgår av nedanstående tabell:
Lärlingsgrupp för budgetår
Anslagets användning
Anslagsbehov
1929/1930 ...........................| 3:e utbildningsåret
Återstod att utbetala
Utlärlingspenningar
i Statspremier
1930/1931 ...........................| 2:a utbildningsåret
1931/1932 ........................... lia . »
Till hantverksföreningar för utdelande av lärlingspre
75 st. å 75 kronor 5,625
75 » » 100 » 7,500
75 » » 20 » 1,500
25 » » 100 » 2,500 17425
100 » » 100 » 10,000
100 » »125 » 12,500
mier ............... •• 1,500
Summa kronor 41,125.
Vad slutligen angår frågan örn bemyndigande för kommerskollegium att
under nästkommande budgetår igångsätta utbildningen av en ny lärlingsgrupp,
bar med hänsyn till betydelsen av ökad yrkesskicklighet en
inknappning av den statliga understödsverksamheten på ifrågavarande
område icke synts böra äga rum. I överensstämmelse härmed har ett av
kommerskollegium framlagt förslag, att antalet lärlingar i denna nya
lärlingsgrupp må sättas till samma antal som det av sistlidne riksdag
medgivna eller 100 stycken, förordats av Kungl. Maj:t.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att enligt av Kungl. Majit föreskrivna
grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare
för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid
från tidpunkt under budgetåret 1932/1933;
samt
b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 41,125 kronor.
42 :o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45) att såsom bidrag
till uppehållande av standardiseringsverksamheten för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.
I fråga örn utredningen i ärendet hänvisas till sid. 142—152 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
45
Till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten
har riksdagen såsom extra anslag anvisat följande belopp, nämligen för
budgetåret 1925/1926 20,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 25,000 kronor,
för ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 35,000 kronor
samt för vartdera av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 40,000 kronor.
Utöver de beviljade anslagen bar Kungl. Majit såsom ytterligare understöd
till uppehållande av ifrågavarande verksamhet ur manufakturförlagslånefonden
anvisat för budgetåret 1925/1926 ett belopp av 10,000 kronor,
för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 ett belopp av 15,000
kronor samt för ett vart av budgetåren 1928/1929—1931/1932 ett belopp av
17,000 kronor.
Sedan departementschefen på angivna skäl tillstyrkt att även för nästkommande
budgetår bidrag av statsmedel beviljas för denna verksamhets
uppehållande och utveckling, bar departementschefen i fråga örn statsbidragets
storlek anfört följande:
»I avseende å statsbidragets storlek anser jag mig nu böra i besparingssyfte
föreslå en nedsättning av den å riksstaten uppförda delen av bidragsbeloppet
och tillstyrker för min del, att för ändamålet uppföres
ett anslag å 30,000 kronor. Att till uppvägande härav någon ökning
skulle ske i det bidrag, som för samma ändamål avses skola utgå från
manufakturförlagslånefondens räntemedel, kan jag lika med kommerskollegium,
med hänsyn till de stora krav, som alltjämt ställas på fondtillgångarna,
icke finna tillrådligt. Enligt mitt förslag skulle sålunda
för standardiseringsverksamhetens uppehållande ställas till förfogande
ett belopp av tillhopa 47,000 kronor, därav ett anslag av 30,000 kronor å
riksstaten och 17,000 kronor från nämnda fondmedel.»
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av
standardiseringsverksamheten för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.
43:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 46) att för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 152—158 i statsrådsprotokollet.
På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar hava 1921—1927 års
riksdagar beviljat anslag för verkställande av undersöknings- och för
-
Undersöknings-
och försvarsarbeten
å områden,
som genom
Sveriges geologiska
undersöknings
försorg
äro eller
kunna varda
för kronans
räkning inmutade,
m. m.
[46.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
4K
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
svarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg voro eller kunde bliva för kronans räkning inmutade. De särskilda
anslagsbeloppen — som anvisats å 1921 och 1922 års tilläggsstater
och därefter å riksstaten för varje belt budgetår — hava utgjort respektive
40,000, 75,000, 140,000, 55,000, 50,000, 100,000 och 100,000 kronor.
Under punkt 37 i tionde huvudtiteln av 1928 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Majit riksdagen att för fullföljande av förberörda arbeten
å riksstaten för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag
av 70,000 kronor. I anledning av Kungl. Majlis berörda förslag
hemställdes i en inom riksdagen väckt motion (11:239), att ifrågavarande
anslag måtte höjas till 100,000 kronor samt att därutöver ett anslag
å 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att efter
framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till inköp
av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark i
de fall, där Kungl. Majit funne sådant förvärv vara till fördel föY
staten.
I sin skrivelse nr 10 A anförde sedermera riksdagen i anledning av
Kungl. Majits framställning och berörda motion följande. De motiv,
motionären anfört till stöd för sina förslag, hade riksdagen funnit värda
beaktande. Vad särskilt anginge förslaget örn ställande av medel till
Kungl. Majits disposition till inköp av jordägarandelar i av staten inmutade
fyndigheter å enskild mark, syntes riksdagen de för förslaget
därutinnan anförda skälen tungt vägande, och hade riksdagen sålunda
ansett sig böra bevilja medel för ändamålet i fråga. Enligt riksdagens
mening syntes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet böra uppföras
i riksstaten, utan torde visst belopp, vars storlek riksdagen ansåge böra
bestämmas till högst 30,000 kronor, inräknas i anslaget för verkställande
av undersöknings- och försvarsarbetena och användas i överensstämmelse
med vad motionären föreslagit. Det gamla anslaget borde för den
skull erhålla förändrad benämning och syntes lämpligen kunna betecknas:
»Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m.» Ett så högt belopp som det av motionären
föreslagna för själva undersöknings- och försvarsarbetena ansåge sig
riksdagen emellertid icke kunna anvisa, utan syntes sammanlagda anslaget
för såväl ifrågavarande arbeten som inköp av jordägarandelar böra
begränsas till 100,000 kronor. Skulle det för inköp av jordägarandelar i av
staten inmutade fyndigheter å enskild mark avsedda beloppet — helt eller
delvis — icke tagas i anspråk, borde enligt riksdagens mening vad som
odisponerat återstode få användas för de undersöknings- och försvarsarbeten,
varom fråga vore.
Genom beslut den 13 juli 1928 ställdes ett belopp av 70,000 kronor till
Sveriges geologiska undersöknings förfogande för bedrivande av undersöknings-
och försvarsarbeten. Sedan det visat sig, att förutsättning för
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
47
framställande av för kronan fördelaktigt förslag till inköp av jordägarandelar
icke förelåg efter användning av nyssnämnda belopp, medgav
Kungl. Maj:t den 28 september 1928 på därom av geologiska undersökningen
gjord framställning, att ett ytterligare belopp av 28,000 kronor
finge användas till nyssnämnda arbeten.
Även för vartdera av budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 anvisade riksdagen
för verkställande av liknande undersöknings- och försvarsarbeten
ett anslag å 100,000 kronor. Enär en betydande del av dessa års arbeten
avsåg kronoparker samt möjligheter till acceptabla förvärv av jordägarandelar
ej syntes föreligga inom enskilda tillhöriga områden, användes
anslagen i deras helhet enbart för ovannämnda arbetens bedrivande och
alltså icke till någon del för inköp av jordägarandelar.
För budgetåret 1931/1932 har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
anslag å 150,000 kronor. Genom särskilda beslut den 18 juli och den 11
december 1931 har av detta anslag ett belopp av 145,000 kronor ställts till
Sveriges geologiska undersöknings förfogande för bedrivande av undersöknings-
och försvarsarbeten. Återstoden av anslaget har använts för
inköp av jordägarandelar.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslag under en följd av
år utgått för de nu ifrågavarande undersökningsarbetena. Beträffande
betydelsen av dessa arbeten tillåter jag mig hänvisa till de uttalanden
därom, som gjorts vid föregående tillfällen, när fråga örn anslag för ändamålet
varit föremål för behandling. Särskilt må framhållas, att dessa
undersökningsarbeten kommit att ingå som ett viktigt led i den pågående
utredningen rörande statens gruvegendom i Västerbotten, varom 1930 års
riksdag gjort framställning. Då för ett fortsatt bedrivande av dessa arbeten
medel icke stå till Kungl. Maj:ts förfogande, tillstyrker jag, att äskande
härom göres hos riksdagen.
Mot den av Sveriges geologiska undersökning framlagda planen för
arbetenas fortsatta bedrivande har jag i stort sett intet att erinra»
Emellertid synes en mindre nedsättning i det för ändamålet begärda
beloppet kunna göras. Erinras må, att av det för innevarande budgetår
till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet anvisade
anslaget (1931/1932 XII: 2) ett belopp av 40,000 kronor ställts till
geologiska undersökningens förfogande för vissa förberedande gruvarbeten
inom Kuorbevare by i Malå socken av Västerbottens län. Visserligen
har Geologiska undersökningen framhållit, att dessa arbeten ligga
helt utanför den plan, som låg till grund för beräkningen av anslaget
till undersökningsarbeten under nu förevarande punkt i tionde huvudtiteln
liksom också utanför den nu ingivna planen för fortsatta arbeten
under nästkommande budgetår. Men det synes dock icke kunna undgås,
Kostnader för
under ko rumer
skölt egil
förvaltning
stående gruvegendom.
[47.]
48 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att man vid beräkningen av det nu begärda anslaget tager hänsyn till att
medel sålunda jämväl från annat båll ställts till förfogande för undersökningsarbeten
av hithörande slag inom området ifråga. I betraktande
härav förordar jag, att anslaget må utgå med ett till 110,000 kronor nedsatt
belopp. Härvid utgår jag från att anslaget ställes till Kungl. Haj :ts
disposition för att i mån av uppkommande behov och efter Kungl. Maj:ts
närmare beprövande utbetalas till geologiska undersökningen. Jag förutsätter
även, att anslaget må tagas i anspråk för likvid av jordägarandelar
i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark.»
Utskottet, som icke funnit skäl till någon erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,
att riksdagen må för verkställande av undersöknings-
och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller
kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. å
riksstaten för budgetåret 1932/1983 anvisa ett extra
reservationsanslag av 110,000 kronor.
44:o) Kungl. Hajd har föreslagit riksdagen (punkt 47) att
dels för bestridande av kostnader för under kommerskollegii förvaltning
stående gruvegendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor,
dels ock medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl.
kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel
i gruva.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 159 och 160 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1931 års statsverksproposition därom
gjorda framställning har riksdagen för bestridande av kostnader för under
kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom anvisat ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Som framhölls i föregående års statsverksproposition erfordras medel
för bestridande av de årligen återkommande kostnaderna för gruvförsvarsavgifter
samt, vad angår utmål, i vilka kronan endast är delägare,
kostnader för viloståndsresolutioner och arvoden till gruvföreståndare.
För ifrågavarande ändamål böra medel anvisas även för budgetåret 1932/
1933. Mot det av kommerskollegium föreslagna beloppet 10,000 kronor,
vilket är detsamma som utgår under löpande budgetår, har jag intet att
invända.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
49
På av kollegium anförda skäl anser jag några medel icke nu böra äskas
för undersökning av fyndigheten Kackejaur i Malå socken.
I samband med behandlingen av nu förevarande anslagsfråga torde jag
få erinra, att riksdagen år 1918, med bifall till Kungl. Maj :ts under punkt
123 av nionde huvudtiteln i nämnda års statsverksproposition därom gjorda
framställning, medgivit (riksdagens skrivelse nr 90/1918), att från
nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar finge utgå
vissa arvoden m. fl. kostnader för uppskattningen av arrendeavgift
jämlikt kungörelsen den 15 november 1907 (nr 96) med föreskrifter ifråga
örn bestämmandet å kronans sida av beloppet utav den arrendeavgift,
som skall erläggas för kronans jordägarandel i gruva m. m. De för täckande
av ifrågavarande kostnader behövliga medlen tagas alltjämt från
berörda anslag under nionde huvudtiteln. Emellertid synes mig, i betraktande
av att gruvärenden i övrigt handläggas å handelsdepartementet,
mest naturligt, att dessa utgifter bestridas av under tionde huvudtiteln
tillgängliga anslagsmedel, och torde därvid det under förevarande
punkt upptagna anslaget lämpligen böra för ändamålet tagas i anspråk.
Någon särskild hänsyn till den nu ifrågasatta överflyttningen behöver
icke tagas vid anslagsbeloppets beräkning, enär de kostnader, varom nu
är fråga, endast röra sig örn ett obetydligt årligt belopp.»
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, för bestridande av kostnader för under kommerskollegii
förvaltning stående gruvegendom å riksstaten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor; samt
b) medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå
arvoden m. fl. kostnader för uppskattning av arrendeavgift
till kronan för jordägarandel i gruva.
45:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för bestri- Kostnader för
dande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stå- undtr Mertai
ende
egendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag akti* bolags
av 5,000 kronor. förvaltning
... stående egen
Beträftande
utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 160— dom.
162 i statsrådsprotokollet. [48.]
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för bestridande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning
stående egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett
extra anslag av 10,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. (> sami. 10 höft. (Nr tO.) I
50
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Vid anmälan av detta anslagsäskande har departementschefen anfört:
»Jämväl för nästkommande budgetår torde tillskott av statsmedel erfordras
för täckande av kostnaderna för förvaltningen av den Mertainens
gruvaktiebolag tillhöriga egendomen. Med hänsyn till den emotsedda
ökningen av bolagets inkomster torde emellertid statsbidraget för sagda
budgetperiod kunna nedsättas till 5,000 kronor. I likhet med vad som
äger rum för nu löpande budgetår torde ett särskilt anslag för ändamålet
böra anvisas å riksstaten.»
Utskottet får i enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställa,
att riksdagen må för bestridande av kostnader för
under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stående
egendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
IngenjörsTetenskapsakademien.
Teknisktvetenskaplig
forsknings•
verksamhet
inom kraftoch
bränsleområdet.
[50.]
46:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 50) att för bedrivande
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av
75,000 kronor.
I fråga örn utredningen i detta ämne får utskottet hänvisa till sid. 163—
172 i statsrådsprotokollet.
I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med
därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag lämnade Kungl. Majit riksdagen en närmare redogörelse för
resultaten av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj
1916, nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt
företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskapligpraktisk
institution, staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande
av en planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog
Kungl. Majit riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien
av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av
Kungl. Majit fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år
1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000
kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra
stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.
Kungl. Majits berörda framställning blev av riksdagen bifallen.
Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande
budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
51
tckniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet
beviljats anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor, för
första halvåret 1923 75,000 kronor, för vart och ett av de följande sex
budgetåren 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren 1929/1930—
1931/1932 90,000 kronor. Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922
års riksdag erhöll reservationsanslags natur, dels att i det å riksstaten
för budgetåret 1924/1925 uppförda anslaget var inrymt ett understöd å
7,500 kronor till tvenne utom akademien stående personer för bedrivande
av försök med oljeframställning ur alunskiffer, dels ock att beträffande
det för löpande budgetår beviljade anslaget — i likhet med vad under de
sex närmast föregående budgetåren ägt rum — förutsatts, att någon
mindre del av detsamma må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl.
Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk för understödjande
av utom akademien stående förtjänta forskare.
Genom beslut den 18 september 1931 har Kungl. Maj:t medgivit, att av
det för budgetåret 1931/1932 beviljade anslaget ett belopp av 85,000 kronor
finge av akademien användas i huvudsaklig överensstämmelse med en
av akademien avgiven plan.
Slutligen må nämnas, att 1930 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
i samma års statsverksproposition, punkt 44 av tionde huvudtiteln, därom
gjorda framställning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning
ur trä m. m. Ifrågavarande belopp, som i sin helhet ställts till
ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande, skulle i första hand täcka anskaffningskostnaderna
för apparatutrustning m. m. — i de ursprungliga
beräkningarna upptagna till 70,000 kronor -— samt därjämte bestrida en
del av kostnaderna för försöksdrift med anläggningen. Vad i övrigt erfordrades
för försöksdriften beräknades kunna utgå från vederbörande anslag
för den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamheten inom kraftoch
bränsleområdet.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och brunsleområdet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
Diverse.
47:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 51) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 173) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
Bese- och
t.raktamentspenningar.
[51.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Trycknings
kostnader.
152.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[53.]
Extra utgifter.
[54.]
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.
Provisoriskt
dyrortstillägg
ät vissa befattningshavare
i
statens tjänst.
Dyrtidstillägg
ät befattningshavare
i statens
tjänst.
[55-57.]
att riksdagen, må minska det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 5,000
kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
48:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 79,961 kronor, med
30 kronor till 79,931 kronor; dock att i anslaget må
göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma. ‘
49:o) Med anledning av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
53) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 173 och 174) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 140,000 kronor, med 40,000 kronor, till
100,000 kronor.
50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 25,000 kronor, med
15,000 kronor till 10,000 kronor.
51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till tillfällig
löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
(punkt 55), dels till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst (punkt 56), dels ock till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt
57) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr W.
53
52:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 58) att för avlö- Avlöningar åt
ningar åt personal m. m. vid företagsräkningen för budgetåret 1932/1933 PeT*onal™-manvisa
ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor. l\äiniin“en~
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 175—178 i statsrådsprotokollet. [58,]
I anledning av en av kommerskollegium i skrivelse den 8 oktober 1928
gjord framställning, varöver infordrade utlåtanden avgåvos av statistiska
centralbyrån och socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 14 juni 1929
åt kommerskollegium att i samråd med nyssnämnda båda ämbetsverk utarbeta
och till Kungl. Majit inkomma med förslag till plan för anordnande
av en förslagsräkning inom olika näringsgrenar, dock under särskilt
iakttagande vid uppdragets fullgörande av att kostnaderna för räkningen
i största möjliga utsträckning begränsades.
Efter överläggningar med representanter för Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverksorganisation, Stockholms handelskammare, Sveriges
allmänna sjöfartsförening och den socialekonomiska vetenskapen avgav
kommerskollegium i samråd med ovannämnda båda ämbetsverk i skrivelse
den 23 december 1929 förslag i förevarande ämne.
Enligt detta förslag — som finnes återgivet å sidorna 149—160 av tionde
huvudtiteln i 1931 års statsverksproposition — beräknades företagsräkningen
under den tid av cirka 2 ,/a år, som dess utförande ansågs kräva,
draga en totalkostnad av i runt tal 275,000 kronor, varav 65,000 kronor för
budgetåret 1930/1931, allt exklusive vissa resekostnader, vilka lämpligen
borde bestridas av det å tionde huvudtiteln anvisade anslaget till reseoch
traktamentspenningar.
Någon framställning örn anvisande av medel för ändamålet avläts icke
av Kungl. Majit till 1930 års riksdag. I anledning av två vid samma
riksdag väckta likalydande motioner, 1:44 och 11:78, anvisade emellertid
riksdagen för insamling av uppgifter och påbörjande av andra förberedande
åtgärder för anordnandet av en företagsräkning i huvudsaklig
överensstämmelse med det av kommerskollegium avgivna förslaget för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Genom beslut den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Maj :t sedermera åt kommerskollegium
att med användande av berörda anslag vidtaga för företagsräkningens
förberedande erforderliga åtgärder.
1931 års riksdag har därefter med bifall till Kungl. Majits i ämnet
gjorda framställning till avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen
för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av
80,000 kronor.
Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»För bestridande av kostnaderna under budgetåret 1932/1933 för ifrågavarande
företagsräkning torde nya medel böra äskas av riksdagen. Jlå,
Säkerhetsanordn
rigne
till ledning
för fiskefartyg.
159.]
övriga
ordinarie
anslag.
54 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, arbetet, ehuruväl i mera
långsamt tempo, lärer kunna fortgå även emi anslaget något beskäres,
har jag med hänsyn till nödvändighet^! äv återhållsamhet i utgifterna
ansett det böra övervägas, örn icke en nedsättning i det av kollegium
ifrågasatta anslagsbeloppet för nästa budgetår kunde äga rum. Kollegium
har under hand förklarat en sådan''åtgärd kunna vidtagas. För
att nu anställd personal skulle kunna bibehållas samt en del ofrånkomliga
kostnader kunna bestridas borde anslaget, enligt vad kollegium upplyst,
dock icke sättas lägre än 54,000 kronor.
Även med risk att själva resultatet av utredningsarbetet på detta område
fördröjes, synes mig en anslagsminskning på denna punkt böra äga
rum. Örn beloppet fastställes till det av kollegium uppgivna, torde därav
visserligen föranledas en rubbning i det uppgjorda arbetsprogrammet,
men arbetet synes mig likväl kunna bedrivas på ett under nuvarande förhållanden
tillfredsställande sätt.''>
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må för dvlöningar åt personal m. vivid
företag sräkningen för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor.
53:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg (punkt 59) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla. 1
övriga ordinarie anslag;.
54 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 55,
att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 8 mars 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes särbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Bergström,
Carlsson i Gävle och Sandén samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Strindlund, Holmgren,
Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson i Höör, Jonsson
i Eskilstuna, Järte, Norsell och, Jönsson i, Revinge.
Reservation
vid punkt 40 (Sveriges hantverksorganisation) av herr Walles, vilken
ansett, att utskottet bort hemställa örn bifall till de i. ämnet väckta motionerna.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
2
3
4
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.
A. Departementet.
Departementschefen ................................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag .................................
Departementets verksamhet, förslagsanslag..............
Ökad föredragning i regeringsrätten ,................■■■■■■■
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Säger för departementet
B. Centrala verk med underlydande stater.
Kommerskoll egi u m:
Kommerskollegium, förslagsanslag ..............
Kommerskollegii verksamhet, förslagsanslag
Bergsstaten, förslagsanslag ..................................
Sprängämnesinspektionen:
Inspektionen, förslagsanslag .........................
Inspektionens verksamhet, förslagsanslag
Statens elektriska inspektion:
Inspektionen, förslagsanslag .........................
Inspektionens verksamhet, förslagsanslag
Fartygsinspektionen:
Inspektionen, förslagsanslag ..........................
Inspektionens verksamhet.............................
Undervisningsanstalter för sjöfart:
Navigationsskolorna ......................................
gationsskolorna, förslagsanslag ................
Navigationslärarkursen, reservationsanslag
för sjöfart, förslagsanslag
tionsanslag ................................................
Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk
handelsflottan, reservationsanslag
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
* 24,000
136,800
15,900
5,000
160,800
20,900
'' .
537,850
103,500
23,784
10,500
9,300
, 30,100
26,600
187,100
. •
96,950
199,000
* 6,900
23,000
10,000
2,400
| 20,000
222.000
39,300
Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr lå
-
tt
I
■ Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
17
18
19
20
21
22
23
Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag..........................
Lots- och fyrväsendet:
Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag...................
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag...
Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ........
Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns- styrelserna åliggande befattning med registreringar
och anmälningar till förenings- m. fl. register,
förslagsanslag .........................................
Försäkringsinspektionen, förslagsanslag .................
Statens provningsanstalt, förslagsanslag ...............
35,000
6,076,860
! 1,500,000
1 * 95,000
341,100
377,000
10,000
, : ■:
Säger för centrala verk med underlydande stater
| 9,139,010
582,934
C- Handel och sjöfart.
1
1
2
3
4
Handelshögskolan i Stockholm.........
Exportstipendier, reservationsanslag.......................
Auktoriserade handelskamrar i riket
Svenska handelskamrar i utlandet
30.000
20.000
12,000
70,500
10,000
5
Sveriges allmänna exportförening.......
6
Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- slagsanslag .............................
7
Ersättning åt sjömanshusen ........
1 a9 nnn
8
9
10
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................
Arvoden åt två dispaschörsassistenter....
Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- slagsanslag ............................
: ; ■
40,000
4,000
11
Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- fartyg, förslagsanslaq................................
■ ■
. :
.
onn unn
12
Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,
reservationsanslag ...............
.
■ ;
Qnn nnn
13
Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag
2,000
Säger för handel och sjöfart
1,460,600
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
1 1
Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande
länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad
till bergshanteringen hör, reservationsanslag ..........
2 1
3
Befrämjande av slöjderna:
Befrämjande i allmänhet av slöjderna:
Manufakturernas befrämjande........ 3 000
Reservationsanslag :
Reseunderstöd åt arbetare i de
särskilda näringsyrkena ...... —.
* Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 19.12. S sami. 10 höft. (Nr 10.)
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10■
4
5
e ;
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
1
■
Reseunderstöd åt idkare av hant- verk och annan mindre industri —
Reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom industri och
hantverk ................................ —
Reseunderstöd åt teoretiskt och
praktiskt bildade tekniker, som
icke ägna sig åt bergshante-
ringen .................................... —
Befrämjande av hemslöjden:
Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000
Föreningen för svensk hemslöjd ... 4,000
Svenska slöjdföreningen ................ 5,000
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3,000!
15,000
9,000
Arvoden åt torvingenjörer m. m....................................
Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom
hantverksinstitutet........................................................
Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-
Bidrag till standardiseringsverksamheten ....................
Undersöknings- och försvarsar.beten å områden, som
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg
äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade
m. m., reservationsanslag ...........................................
Kostnader för under kommerskollegii förvaltning stå-
ende gruvegendom, förslagsanslag ...........................
Kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags för- vältning stående egendom ....................................
18,000
9,000
|
•
17.000
5,000
41,125
30.000
110,000
10.000
5,000
Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd
18,000
227,125
E. Ingenjörsvetenskapsakademien.
1
1
Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................
40,000
1
j
2
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-
och bränsleområdet, reservationsanslag .................
75,000
Säger för ingenjörsvetenskapsakademien
40,000
75,000
F. Diverse.
1
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........
4,00C
2
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
85,00f
3
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................
79,93:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
59
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
4
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
100,000
5
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
10,000
6
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvallningen, förslagsanslnq ...................
* 65,000
7
Provisoriskt dyrortstiilägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag........................................
* 45,000
8
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slaqsanslaq ...................................................................
* 650,000
9
Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen, re-
servationsanslag ............................................................
54,000
10
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reserva-
tionsanslaq ................................................................
* 10,000
Säger för diverse
278,931
824,000
Summa
9,636,741
3,190,559
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:294 Riksdagens skrivelse Nr 294 a1 i texten
- Rskr. 1932:10a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932jl933 under s. 1 i texten