Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1932-03-08 · 59 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1932 kl. 1 e. m
Utlåtande

angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande

anslagen till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Departement*- angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har chefemKungl.

Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till

handelsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I tre särskilda motioner, väckta, två inom första kammaren av herr

A. Henriksson (nr 126) och herr J. Pålsson (nr 127) samt en inom andra

kammaren av herr K. Kilbom m. fl. (nr 192), hava påyrkats vissa nedsättningar

i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande;

vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

2:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 1 av det vid stats- Departement

verkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1932) och under hänvisning till vad statsrådsproto- [1#.]

kollet (sid. 1) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Ökad föredragnivg

i

regeringsrätten.

[2.]

Kommers’

kollegium.

[3.]

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande

av kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000

kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 2 i statsrådsprotokollet.

I löpande budgetårs riksstat är för ifrågavarande ändamål uppfört ett

extra anslag å 10,000 kronor. Då balansen av oavgjorda mål under år

1931 väsentligen avarbetats och tillströmningen av nya mål under årets

senare del minskat, har anslaget för nästa budgetår synts kunna bestämmas

till 5,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom

handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att med godkännande

av det av departementschefen förordade förslaget till stat för kommerskollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1932, minska det

ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 540,150 kronor, med 2,300 kronor

till 537,850 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 2—4 i statsrådsprotokollet.

Den av departementschefen förordade staten har följande utseende i

Avllinirgsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... kronor 402,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .......................................... » 106,850

kronor 509,550.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 28,300.

Denna stat skiljer sig från den nu gällande endast i det avseendet, att,

enär den i 21:a lönegraden uppförda registratorsbefattningen hos kommerskollegium

numera blivit vakant och därvid i överensstämmelse med av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.''

3

1929 års riksdag fattat beslut utbytts mot en dylik tjänst i 14:e lönegraden,

anslagsposten till avlöningar åt de ordinarie tjänstemännen ansetts kunna

minskas med 2,300 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med godkännande av det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för

kommerskollegium att tillämpas från och med den 1

juli 1932, minska det ordinarie förslagsanslaget till

kollegium, nu 540,150 kronor, med 2,300 kronor till

537,850 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till uppehållande Kommersav

kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för kolle9ii ™rkbadgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 23,784 kronor. j ’

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 5—7 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1931/1932 har, utöver det ordinarie förslagsanslaget

till kommerskollegium, till förstärkning av kollega arbetskrafter

m. m. anvisats ett extra förslagsanslag av 27,784 kronor.

Beträffande användningen av anslaget har Kungl. Majit den 15 maj

1931 meddelat beslut, därvid Kungl. Majit förklarat, att inom kommerskollegium

finge tillsvidare under budgetåret 1931/1932 anställas vissa befattningshavare

med lön enligt vederbörande löneplan såsom följande

sammanställning utvisar i

Befattning Lönegrad

Å kamrerar- och kassakontoret:

1 extra kanslibiträde................................................................ B 7

Å industribyråns elektriska sektion:

1 extra förste byråingenjör .................................................... B 24

1 extra kontorsbiträde ............................................................ B 4.

Vidare har Kungl. Majit dels bemyndigat kommerskollegium att av anslaget

taga i anspråk till grundavlöningar åt ifrågavarande befattningshavare

högst 11,784 kronor, dels ock förklarat, att från anslaget skola bestridas

utgifterna, förslagsvis beräknade till 16,000 kronor, för resekostnads-

och traktamentsersättningar åt hos kollegium anställda befattningshavare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bergsstaten.

[5-]

4 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Från och med den 1 juli 1931 hava vissa ändringar i bestämmelserna

örn resor i statens tjänst trätt i tillämpning, vilka ändringar äro ägnade

att nedbringa statsverkets utgifter på området. Med hänsyn härtill ävensom

i betraktande av den verkliga belastningen av anslagsposten till reseersättningar

under nästförflutna budgetår har denna post, nu 16,000 kronor,

för nästkommande budgetår synts kunna minskas till 12,000 kronor. Då

beträffande posten till grundavlöningar ingen ändring ifrågasatts för sistnämnda

budgetår, har anslagsbehovet uppskattats till 23,784 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av kommerskollegii

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 23,784 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att med godkännande

av det av departementschefen förordade förslaget till stat för bergsstaten,

att tillämpas från och med den 1 juli 1932, minska det ordinarie förslagsanslaget

till bergsstaten, nu 108,000 kronor, med 4,500 kronor till 103,500

kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 7 och 8 i statsrådsprotokollet.

Det av departementschefen förordade statförslaget är av följande utseendet

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----kronor 92,000

Expenser m. ........................................... * 7,500

Resekostnads- och traktamentsersättningar till bergsstatens

befattningshavare, förslagsanslag.................. »

Förslagsanslag kronor 103,500.

Vidkommande de två första posterna företer förslaget ingen olikhet med

den nu gällande staten.

För det med den tredje posten avsedda ändamålet är däremot i sistnämnda

stat upptaget ett belopp av 8,500 kronor. Av skäl, som anförts under nästföregående

punkt, och då jämväl i fråga örn denna post den verkliga utgiftsbelastningen

synts medgiva en väsentlig nedsättning av posten, har denna

för nästkommande budgetår ansetts kunna bestämmas till 4,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må med godkännande av det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

5

bergsstaten, att tillämpas från och med den 1 juli 1932,

minska det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,

nu 108,000 kronor, med 4,500 kronor till 103,500 kronor.

7:o) I överensstämmelse med Kungl. Martts förslag (punkt 6) och under Sprängämnes■

tnifpchttoncns

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 8 och 9) i ämnet innehåller, verksamhet.

hemställer utskottet, [6.]

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till uppehållande av sprängämnesinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 9,300 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet, Statens stek.

friska inspekt

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till uppehållande av statens elek- [8.]

friska inspektions verksamhet, utöver det ordinarie

förslagsanslaget, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 26,600 kronor.

9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att med godkännande Fartygsav

det av departementschefen förordade förslaget till stat för fartygsinspek- maPe^^entinnen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1932, höja det ordinarie förslagsanslaget

till fartygsinspektionen, nu 185,700 kronor, med 1,400 kronor

till 187,100 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 13—15 i statsrådsprotokollet.

Den för nästkommande budgetår föreslagna höjningen av förevarande

anslag är betingad därav, att vissa kommuner, inom vilka ordinarie personal

vid fartygsinspektionen är stationerad, uppflyttats till högre ortsgrupp.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med godkännande av det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för

fartygsinspektionen, att tillämpas från och med den 1

juli 1932, höja det ordinarie förslagsanslaget till fartygsinspektionen,

nu 185,700 kronor, med 1,400 kronor

til] 187,100 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Fartygsinspektionens

verksamhet.

[10.]

10:o) Kungl. Maj:! Ilar föreslagit riksdagen (punkt 10) att till uppehållande

av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 96,950 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

till upprätthållande av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie

förslagsanslaget, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

101,620 kronor.

Nämnda anslag är, på sätt framgår av punkt 9 i tionde huvudtiteln

av 1931 års statsverksproposition, avsett att användas på följande sätt:

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Stockholm ....................................... kronor 4,932

Avlöning åt en extra funktionär med förlägg
ningsort

i Göteborg............................................ » 4,770 kronor 9,702

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Sundsvall ................................ » 1,770

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Stockholm ............................... » 1,836

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggningsort

i Göteborg.................................... » 1,770 » 5,376

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige............ » 1,000

Ersättning för skrivmaterialier, lokalhyror m. m. för far
tygsinspektörerna

och extra funktionärerna ........................ » 35,620

Resekostnads- och traktamentsersättningar till fartygsinspek
törerna

och extra funktionärerna........................................... » 49,922

Summa kronor 101,620.

Beträffande nästkommande budgetår har, enär staden Göteborg — där en

extra funktionär och ett extra skrivbiträde vid fartygsinspektionen äro stationerade

— numera uppflyttats från F- till G-ort, avlöningarna till nämnda

befattningshavare föreslagits höjda till respektive 4,932 kronor och 1,836

kronor. Posten till reseersättningar har för samma budgetår ansetts kunna

sänkas till 45,000 kronor. På grund härav och då någon ändring i övriga

poster icke ifrågasatts, har anslaget för budgetåret 1932/1933 beräknats till,

i avrundat tal, 96,950 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av fartygsinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 96,950 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

7

ll:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) angående anslag till

provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

navigationslärarkursen, att tillämpas från och med den 1 juli 1932,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till navigationslärarkursen, nu 2,200 kronor, utan angivet

belopp.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 19—24 i statsrådsprotokollet.

•

Det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen, tidigare

2,200 kronor, har i riksstaten för löpande budgetår upptagits utan angivet

belopp. Detta berodde därpå, att med övergången till ämnesläraresystemet

vid navigationsskolorna tillgången på nautiskt utbildade lärare syntes tillräcklig

för de närmaste åren samt att det tillika finge anses önskvärt att

bereda visst rådrum för övervägande av erforderlig omläggning av kursen.

Nu gällande bestämmelser angående dylik kurs återfinnas i kungörelsen

den 29 mars 1912 (nr 56) angående navigationslärarexamen med däri

genom kungörelse den 31 december 1919 (nr 825) vidtagna ändringar. Enligt

dessa bestämmelser skall för att bereda tillfälle till inhämtande av

de kunskaper, som ingå i navigationslärarexamen, undervisning anordnas

vart annat år i Stockholm. Undervisningen omfattar följande läroämnen,

nämligen matematik, fysik och mekanik, deviationslära och nautisk

meteorologi, teoretisk och praktisk astronomi samt terrester och astronomisk

navigation. Kursen pågår i regel från den 7 september till den

15 maj med två veckors uppehåll vid jul och nyår.

Enligt den vid 1911 års riksdag fastställda staten för navigationslärarkursen,

vilken stat alltjämt gäller, utgå följande arvoden till lärarna

vid kursen:

till lärare i matematik, fysik och mekanik ................ kronor 800

» » » deviationslära och nautisk meteorologi ........ » 800

i> » » terrester och astronomisk navigation .......... » 800

» » » teoretisk och praktisk astronomi .............. » 1,000

Summa kronor 3,400.

Härtill komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Till böcker, undervisningsmateriel m. m. bär avsetts ett belopp av

1,000 kronor.

Provisorisk

aflöning8 fö t

bättring fb

lärare vid

navigations

skolorna.

[12.]

Navigations

lärarkursev

[13.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Sammanlagda kostnaderna — oberäknat tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg — för varje kurs hava alltså beräknats till 4,400 kronor.

Då kursen hållits endast vartannat år, har hälften av detta belopp eller

2,200 kronor såsom reservationsanslag plägat upptagas i riksstaten för

varje år.

I detta sammanhang torde böra erinras om, att 1930 års navigationsskolesakkunniga

på sin tid uttalade, att åtgärder påkallades för

lärarnas i de nautiska fackämnena såväl fackliga som pedagogiska utbildning.

Den förra hade dittills förvärvats genom deltagande i navigationslärarkurs.

Därutinnan syntes ingen principiell förändring böra vidtagas.

Alltjämt borde sålunda dylik lärarkurs i mån av behov anordnas,

ehuru anledning förefunnes att överväga en omläggning av densamma i

syfte att åvägabringa överensstämmelse med de krav, som den nya undervisningsplanen

vid navigationsskolorna kunde komma att uppställa.

I fråga örn de nautiska lärarnas pedagogiska utbildning föreslogo de

sakkunniga, att en för dylik utbildning avsedd kurs — motsvarande provårstjänstgöring

vid allmänt läroverk — årligen skulle anordnas vid någon

av rikets navigationsskolor. Med bifall till av Kungl. Majit i anslutning

härtill i propositionen nr 124 till 1931 års riksdag gjord framställning

har riksdagen till bestridande av kostnaderna för en sådan

kurs, s. k. praktisk lärarkurs, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 2,500 kronor.

I samband med utfärdandet av stadga för navigationsskolorna i riket

den 19 juni 1931 (nr 272) meddelade Kungl. Majit genom brev till kommerskollegium

särskilda föreskrifter rörande den praktiska lärarkursen,

att gälla från och med den 1 juli 1931. Därvid har bland annat bestämts,

att dylik kurs skall omfatta en vårtermin.

Sedan kommerskollegium efter samråd med navigationsskolesakkunnigas

ordförande, undervisningsrådet Wilhelm Björck — som av kollegium

för ändamålet tillkallats som sakkunnig — verkställt närmare utredning

med avseende å navigationslärarkursen, har kollegium i skrivelse

den 30 november 1931 föreslagit viss omläggning av denna kurs.

Därvid har ämbetsverket, så vitt angår kursplanerna, anfört, att de verkställda

övervägandena angående nämnda planer hade visat, att i stort sett

samma delar därav, som tidigare varit föremål för undervisning, borde

ingå i de nya kursplanerna, dock med vissa jämkningar, som sammanhängde

med strävandena till undervisningens rationaliserande och moderniserande.

I övrigt tillåter sig utskottet åberopa departementschefens i ärendet

till statsrådsprotokollet avgivna yttrande, vilket är av följande lydelse i

»Med den av kommerskollegium föreslagna omläggningen av navigationslärarkursen

åsyftas att bringa lärarutbildningen i bättre överensstämmelse

med de krav, som på grund av den nya undervisningsplanen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

vid navigationsskolorna numera ställas å de blivande lärarna i nautiska

fackämnen vid dessa skolor.

Mot de för ändamålet föreslagna ändringarna i nu gällande kursplaner

för de olika läroämnena har jag icke någon erinran att göra. Kursen

skulle liksom hittills omfatta 2 terminer, dock med början under vårterminen

i stället för, såsom nu är fallet, under höstterminen. Detta ändringsförslag

finner jag mig böra biträda. Genom att kursens början förlägges

till vårterminen böra läraraspiranterna ha till hösten inhämtat

så stora kunskaper inom de olika ämnena, att de kunna vara skickade

att under höstterminen jämsides med kursen deltaga i en praktisk lärårkurs.

Detta synes vara en kombination, genom vilken stor tidsbesparing

skulle uppkomma för aspiranterna, då ju utbildningstiden i båda dessa

kurser sammanlagt komme att omfatta endast 2 terminer emot eljest

erforderliga 3 terminer.

Jämväl förslaget örn kursens förläggning till Stockholm tillstyrker jag

med hänsyn framför allt därtill, att undervisningen i meteorologi avsetts

i dess helhet skola förläggas till meteorologisk-hydrografiska anstalten,

detta särskilt med hänsyn till väderlekstjänsten och underrättelseväsendet.

Örn navigationslärarkurser framdeles skulle anordnas så tätt som hittills

varit fallet — vartannat år — kunde det, med hänsyn till den minskning

av antalet nautiska lärarbefattningar, som vidtogs i samband med

navigationsskolornas omorganisation under fjolåret, kunna antagas att

läraraspiranter icke alltid skulle i tillräckligt antal anmäla sig. På

grund härav och då sådana kurser av kostnadshänsyn självfallet icke

böra anordnas annat än när rimligt antal deltagare är att påräkna, är

jag lika med kommerskollegium av den uppfattningen, att det bör ankomma

på Kungl. Maj:ts bedömande från fall till fall, när kurs skall

anordnas. Emellertid utgår jag vid anslagsberäkningen ifrån att kurs,

såvida icke antalet anmälda deltagare befinnes otillräckligt, i regel anordnas

vart tredje år.

De av kollegium uppgjorda kostnadsberäkningarna för kursen — sammanlagt

6,000 kronor i arvoden åt lärarna och 500 kronor till böcker,

undervisningsmateriel m. m. — föranleda icke någon erinran från min

sida. Såsom hittills varit fallet torde kostnaden för dessa kurser lämpligen

böra täckas medelst årligen utgående anslag. Örn, som jag nyss

antog, en kurs anordnas vart tredje år, skulle det belopp, som årligen

behövde anvisas, sålunda utgöra omkring 2,200 kronor eller enahanda

belopp som hittills för ändamålet utgått. Jag vill ifråga örn de av mig

nu förordade arvodena till lärarna vid kursen särskilt understryka, att

dyrtidstillägg, dyrortstillägg eller tillfällig löneförbättring icke avses

skola utgå å samma arvoden.

För nästkommande budgetår erfordras emellertid icke något anslag till

kursen. Den nu befintliga behållningen, i runt tal 4,130 kronor, å reser
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

vationsanslaget till navigationslärarkursen har nämligen av kommerskollegium

beräknats vara tillräcklig att täcka kostnaderna för den del av

kursen, som är avsedd att avhållas under 1933 års vårtermin. Med hänsyn

till att navigationslärarkurs enligt de ifrågasatta nya bestämmelserna

skulle komma att påbörjas under senare hälften av budgetåret

1932/1933, är emellertid nödvändigt, att kostnadsplanen för kursen underställes

1932 års riksdag. Sedan riksdagens beslut härutinnan fattats,

torde erforderliga författningsändringar i sinom tid få utfärdas.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle staten för navigationslärar
-

kursen erhålla följande utseende:

Arvoden till lärare ........................................ kronor 6,000

Till böcker, undervisningsmateriel m. m................... » 500

Summa kronor 6,500.

Som kommerskollegium ifrågasatt synes mig med avseende å den ''praktiska

lärarkursen för navigationsskolelärarna den förändringen böra vidtagas,

att kursen flyttas till höstterminen. Örn så sker, skulle icke heller

ifråga örn denna kurs något anslag behöva upptagas förrän å riksstaten

för budgetåret 1933/1934.»

Utskottets Till det framlagda förslaget angående omläggning av navigationsläraryttrande.

bursen har utskottet funnit sig böra giva sin anslutning. Kostnadsberäkningarna

hava icke givit utskottet anledning till någon erinran. Då så

icke heller varit fallet med Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna

punkt, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade

förslaget till stat för navigationslärarkursen, att

tillämpas från och med den 1 juli 1932;

samt

b) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det

ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen,

nu 2,200 kronor, utan angivet belopp.

Fortsatt 13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) och under hänvis
komplettering

n[ng till vad statsrådsprotokollet (sid. 25) i ämnet innehåller, hemställer

av vissa laboratorier

m. m. utskottet,

[14.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för fortsatt komplettering av vissa

laboratorier m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

14:o) På grund av Kungl. Majlis därom gjorda framställning (punkt 15)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 25-27) i ärendet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för anordnande av kompletteringskurs

vid tekniskt läroverk för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

15:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för praktisk

utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 27—28 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av propositionen nr 124 till 1931 års riksdag (sid. 88—90),

ifrågasatte 1930 års navigationsskolesakkunniga med stöd av vissa i ämnet

framlagda beräkningar anvisande av ett årligt anslag å 58,900 kronor

— därav 25,000 kronor skulle bestridas ur handels- och sjöfartsfonden

och återstoden 33,900 kronor skulle anvisas å riksstaten — till praktisk utbildning

av däcksbefäl för den svenska handelsflottan. För egen del förklarade

departementschefen sig icke hava någon erinran att göra mot det

föreslagna understödsbeloppets storlek eller mot detsammas fördelning å

handels- och sjöfartsfonden samt å riksstaten. Med hänsyn till beräknade

besparingar å nämnda fonds bidrag till likartad utbildning under budgetåret

1930/1931 förordade departementschefen emellertid, lika med de sakkunniga,

att anslaget å riksstaten för budgetåret 1931/1932 skulle begränsas

till 10,000 kronor.

Kungl. Majits framställning till riksdagen avläts i enlighet med departementschefens

hemställan i ämnet.

I sin skrivelse nr 270 anmälde sedermera riksdagen, att riksdagen icke

haft något att erinra mot det föreslagna understödsbeloppet, dess fördelning

å handels- och sjöfartsfonden och å riksstaten samt grunderna för

segelfartygsutbildningen.

I skrivelse den 5 november 1931 har kommerskollegium gjort framställning

örn åtgärds vidtagande för anvisande å riksstaten för budgetåret 1932/1933

av anslag för ifrågavarande ändamål, därvid kollegium räknat med bidrag

från handels- och sjöfartsfonden med dels ett belopp av 25,000 kronor per år,

dels ock en summa av i runt tal 24,700 kronor, utgörande återstoden av vissa

före den 1 juli 1931 för dylik elevutbildning från fonden anvisade anslag.

Vid anmälan av förevarande ärende har departementschefen anfört huvudsakligen

följande:

»Beträffande anslaget för budgetåret 1932/1933 föreligga emellertid, som

kommerskollegium i sitt utlåtande framhållit, särskilt på grund av det

osäkra läget på fraktmarknaden vissa svårigheter att beräkna, i vilken ut
-

Komplettering

skurs vid

tekniskt

läroverk.

[15.]

Praktisk utbildning

av

däcksbefäl för

den svenska

handelsflottan.

[16.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Skeppsmät
ninggkostnad.

[17.]

Lots- och fyrinr

ditt. ingen.

[18.]

sträckning statsbidragen till segelfartygsutbildningen komma att tagas i

anspråk och i följd därav vilket belopp som bör för ändamålet anvisas.

Kollegium har i sitt utlåtande icke funnit anledning räkna med annat anslagsbelopp

än som avsågs av 1930 års navigationsskolesakkunniga eller

sammanlagt 58,900 kronor. För min del är jag av den uppfattningen, att

ett anslagsbelopp av denna storlek näppeligen kommer att visa sig behövligt.

Då jag utgår ifrån att medel kunna för ändamålet tagas i anspråk från

handels- och sjöfartsfonden i minst den utsträckning, som av ämbetsverket

angivits, synes mig därför ett mindre belopp, än som av kollegium beräknats,

kunna anvisas å riksstaten. Jag förordar, att detta anslag för nästkommande

budgetår bestämmes till 20,000 kronor.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må för praktisk utbildning av däcksbefäl

för den svenska handelsflottan för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 28 och 29) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad, nu 40,000 kronor, med 5,000

kronor till 35,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att

dels från och med den 1 juli 1932 bestämma antalet ordinarie befattnings
-

havare vid lots- och fyrstaten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

Distriktsbefål och personal a distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener .................................................................................................... 13

3 » 12

6 lotslöjtnanter ................................................................................................ 11

6 expeditionshiträden...................................................................................... 6

3 kontorsbiträden ............................................................................................ 2.

Lotspersonal.

18 överlotsar........................................................................................................ 10

18 lotsförman å lia klass lotsplats ................................................................ 9

26 » » 2:a » » ................................................................ 7

311 lotsar » lia » » ................................................................ 6

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 13

Befattning Lönegrad

76 lotsar å 2:a klass lotsplats ............................................................... 5

35 lotsförman » 3:e » » ................................................................ 5

39 lotsar » 3:e » » 4.

Personal å fyrskepp och fyr saint å gasstation.

12 fyrmästare å Ira klass fyrskepp.............................................................. 10

1 distriktsfyrmästare........................................................................................ 10

26 fyrmästare å l:a klass fyr ........................................................................ 10

1 » » gasstation ............................................................................ 10

6 » » 2:a klass fyrskepp ............................................................. 8

33 » » 2:a » fyr ........................................................................ 8

1 » » 3:e » fyrskepp ................................................................ 6

19 » » 3:e » fyr ........................................................................ 6

24 fyrvaktare »lia » fyrskepp................................................................ 5

27 » » lia » fyr ....................................................................... 5

1 » » gasstation................................................................................ 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............................................... 4

40 » » 2:a » 3:e » fyr........................................................... 4

98 fyrbiträden» fyrskepp, fyr och gasstation ............................................ 3.

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ................................................................................................... 11

7 maskinister ................................................................................................... 8;

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till avlöningsstat

för lots- och fyrstaten, övergångs- och indragningsstat för lots- och

fyrstaten, pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten ävensom

omkostnadsstat, att tillämpas från och med den 1 juli 1932;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska det ordinarie

förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen, nu 6,244,360 kronor, med

167,500 kronor till 6,076,860 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 29—43 i statsrådsprotokollet.

Å riksstaten för budgetåret 1931/1932 är, såsom av det ovanstående framgår,

det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen uppfört med

ett belopp av 6,244,360 kronor.

Från berörda anslag bestridas utgifterna för följande stater nämligen:

Stat för lotsstyrelsen ................................................................ kronor 195,400

Avlöningsstat för lots- och fyrstaten .................................... » 4,488,000

övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten .... » 2,900

Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten....... » 384,000

Omkostnadsstat ............................................................................ » 1,174,060

Summa kronor 6,244,360.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vad först angår staten för lotsstyrelsen ifrågasattes icke någon ändring

i densamma för nästkommande budgetår.

Vad avlöning sstaten för lots- och fyrstaten beträffar, har lotsstyrelsen

till belysande av hur hithörande förslagsanslag tagits i anspråk under

budgetåret 1930/1931 lämnat följande uppställning, angivande i första

sifferkolumnen de olika anslagen och i andra sifferkolumnen de under

budgetåret bestridda nettoutgifterna ur respektive anslag. I en tredje sifferkolumn

äro för jämförelse upptagna motsvarande anslag för nu löpande

budgetår:

1930-

-1931

1931 — 1932

Anslag

Utgifter

Anslag

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

anslag .....................................................

2,550,000

2,480,638

2,540,000

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslags-

anslag ......................................................

1,200,000

1,072,280

1,120,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............

30,000

34,877

30,000

Avlöningar till icke-ordinarie betattningshavare

717,714

m. m., förslagsanslag .................................

600,000

610,000

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, för-

slagsanslag..............................................

38,000

35,048

38,000

Kost eller kostpenningar till personalen å fyr-

130,950

skepp m. m., förslagsanslag ........................

130,000

138,000

För betjäning av livräddningsanstalterna, för-

11,937

slagsanslag................................................

12.000

12,000

Summa kronor

4,560,000

4,483,444

4,488,000

Beträffande denna stat har departementschefen anfört följande:

»Vad angår avlöningsstaten för lots- och fyrstaten har lotsstyrelsen föreslagit

dels indragning av sammanlagt tjugosju tjänster, nämligen fyra lotsförmansbefattningar,

därav en å l:a, en å 2:a och två å 3:e klass lotsplats,

sjutton lotsbefattningar, därav tio å l:a, fem å 2:a och två å 3:e klass lotsplats,

samt två fyrmästarbefattningar å 3:e klass fyr, tre fyrvaktarbefattningar

å 2:a och 3:e klass fyr och en fyrbiträdesbefattning, dels ock utbyte

av två fyrmästarbefattningar å 2:a klass fyr mot två dylika befattningar å

3:e klass fyr, allt från och med den 1 juli 1932. Mot ifrågavarande förslag,

som innebär ett fullföljande av sedan ett antal år tillbaka pågående

åtgärder för minskning av lotsverkets fasta personal, har jag icke något

att erinra och tillstyrker därför, att befattningarna från och med den 1

juli 1932 indragas respektive utbytas mot lägre befattningar på sätt styrelsen

föreslagit.

Den utav fyrpersonalens förening alternativt gjorda framställningen örn

stadigvarande anställning — och alltså icke endast under personalens semester

— av ett extra biträde vid Väderöbods fyrplats i stället för den

fyrbiträdesbefattning därstädes, som nu skulle indragas, torde icke böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

, föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Jag förutsätter, att lotsstyrelsen med

hänsyn till den erfarenhet, som efter fyrbiträdesbefattningens indragning

kan vinnas rörande behovet av dylik personalförstärkning, vidtager för

ändamålet erforderliga åtgärder.

Det å nu ifrågavarande stat uppförda avlöningsanslaget för ordinarie

personal skulle, enligt vad lotsstyrelsen uttalat, kunna i viss mån sänkas.

Då emellertid frågan härom borde ses i samband med belastningen å det

på samma stat upptagna avlöningsanslaget till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m., syntes enligt styrelsens mening med omräkning av båda dessa

anslag böra anstå, till dess ytterligare erfarenhet vunnits om de för ändamålen

erforderliga beloppens storlek.

Av förut återgivna, inom lotsstyrelsen uppgjorda tablå över anslagsbelastningen

under budgetåret 1930/1031 framgår, att å nu ifrågavarande

båda anslag, vilka för sagda budgetår utgjorde 2,550,000 kronor respektive

600,000 kronor, utgifterna för samma tid uppgått till, i runda tal, 2,480,600

kronor respektive 717,700 kronor. Anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie

befattningshavare m. m., som vid 1926 års riksdag bestämdes till 325,000

kronor, höjdes år 1927 till 375,000 kronor, år 1928 till 400,000 kronor, år

1929 till 575,000 kronor, år 1930 till 600,000 kronor och år 1931 till 610,000

kronor. Av detta anslag skola följande kostnader bestridas, nämligen dels

för avlöning av distriktsexpeditionernas icke-ordinarie personal, dels för avlöning,

fyrskeppstillägg i förekommande fall däri inberäknat, av alla extra

befattningshavare och extra-ord marie tjänstemän vid lots- och fyrplatser,

fyrskepp däri inbegripna, samt av alla extra befattningshavare och extraordinarie

tjänstemän å lotsverkets ångfartyg — d. v. s. hela besättningarna

med undantag av de å ordinarie stat uppförda maskinisterna — dels för

anställande av vissa extra biträden å fyrar, dels för beredande av sjukvård

i vissa fall åt icke-ordinarie tjänstemän, dels ock för mistsignalering vid

såväl fyrar som fyrskepp. Det trots anslagets uppräkning varje år skedda

överskridandet — för nästlidna budgetår uppgick merkostnaden till i runt

tal 117,700 kronor — har huvudsakligen förorsakats av att åtskilliga befattningar

å lots- och fyrstaten uppehållits och alltjämt uppehållas på förordnande.

Även jag är av den uppfattningen, att med en definitiv omräkning av

dessa anslag bör anstå, till dess organisations- och personalförhållandena vid

lotsverket hunnit ur besparingssynpunkt närmare granskas. Med hänsyn

till den nuvarande faktiska årskostnaden och i betraktande av den ytterligare

indragning av ordinarie tjänster, som nu ifrågasatts, torde dock i avlöningsanslaget

till de ordinarie tjänstemännen kunna företagas en icke

oväsentlig nedsättning. Ifrågavarande anslag, som för löpande budgetår är

upptaget med ett till 2,540,000 kronor minskat belopp, synes mig nu kunna

nedsättas med ytterligare 40,000 kronor till 2,500,000 kronor.

I avseende å anslaget till lotspersonalens andel i lotspenningar är att

märka, att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 inkomsttiteln

Lotspenningar upptagits med ett från 2,800,000 kronor till 2,400,000

kronor nedsatt belopp. Då å utgiftssidan anslaget till lotspersonalens andel

i lotspenningar bör sättas till 40 procent av inkomsttitelns belopp eller sålunda,

vid bifall till chefens för finansdepartementet nyssberörda förslag,

till 960,000 kronor, föranledes härav en minskning i avlöningsstaten för lotsoch

fyrstaten med 160,000 kronor.

I övriga å denna stat uppförda anslag ifrågasätter jag liksom lotsstyrelsen

icke någon ändring.

Vid bifall till vad som dels av mig nu föreslagits, dels ock av chefen

för finansdepartementet förordats beträffande inkomsttiteln Lotspenningar,

skulle alltså för budgetåret 1932/1933 avlöningsstaten för lots- och fyrstaten

erhålla följande utseende.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................................................

För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag

...........................................................................................

Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp m. m.,

förslagsanslag .......................................................................

För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsanslag

. kronor 2,500,000

960.000

30.000

610.000

38.000

138,000

12.000

Förslagsanslag kronor 4,288,000.»

Beträffande härefter övergångs- och indragning sstaten för lots- och

fyrstaten har denna stat, som för närvarande slutar å ett belopp av 2,900

kronor, för nästa budgetår ansetts kunna minskas med 500 kronor i anled

ning av en befattningshavares avgång.

I fråga örn pensionsstaten för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten må

erinras örn, att vid 1930 års riksdag två av de fyra å denna stat upptagna

anslagen undergingo förändringar. Förslagsanslaget för den äldre pensioneringsformen

genom flottans pensionskassa sänktes med 5,000 kronor

till 45,000 kronor, medan förslagsanslaget till pensionering i enlighet med

bestämmelserna angående civila tjänstinnehavares rätt till pension höjdes

med 37,000 kronor till 312,000 kronor. Den fortgående avgången bland

de pensionstagare, vilkas pensioner bestridas från det förstnämnda anslaget,

har nu ansetts möjliggöra en ytterligare nedsättning av detta

anslag med 15,000 kronor. De alltjämt stigande utgifterna å anslaget till

pensionering enligt civila pensionslagen åter hava krävt en ytterligare

omreglering uppåt av samma anslag. Departementschefen har härvid föreslagit,

att anslaget höjes till 370,000 kronor eller det belopp, som för

närvarande ungefär motsvarar belastningen å anslaget.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

I övrigt har ingen ändring ifrågasatts av de i pensionsstaten upptagna

anslagen. Enligt det av departementschefen förordade förslaget skulle

nämnda stat från och med nästa budgetår erhålla följande utseende:

Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare

vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000

» pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens

personal i enlighet med bestämmelserna i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, förslagsanslag ........................................................

* pensionering genom flottans pensionskassa av lotsstyrelsens

samt lots- och fyrstatens personal, förslagsanslag

» livräntor åt änkor och barn efter befattningshavare vid

lotsverket enligt förordningen den 22 oktober 1909, förslagsanslag.

........................................................:......................

Summa kronor 427,000.

Vad slutligen omkostnadsstaten beträffar, har departementschefen i

fråga örn denna stat anfört följande:

»I denna stat ingå — förutom ett bestämt anslag till bidrag till underhåll,

komplettering och drift av båtar vid lotsplatser — tillhopa tretton

särskilda förslagsanslag för olika ändamål. Av tillgängliga uppgifter rörande

utgifterna under de olika anslagstitlarna framgår, att anslagsposten till

konsumtionsartiklar för fyrar m. m., som vid fjolårets riksdag sänktes till

140,000 kronor, nu lärer kunna ytterligare i någon mån nedsättas, förslagsvis

till 130,000 kronor. Vad angår övriga anslagsposter på omkostnadsstaten

föreligga för vissa av dem väsentliga överskridanden. Som jag

inledningsvis framhållit hava förberedande åtgärder nu vidtagits till förebyggande

härav framdeles. Under sådana förhållanden torde någon förändring

i dessa anslagsbelopp icke nu böra vidtagas.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle omkostnadsstaten erhålla

följande utseende:

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer och

livräddningsstationer, förslagsanslag ............................

> » reparation och underhåll av byggnader vid lots- och

fyrplatser samt livräddningsstationer, håkar och andra

anstalter, vilka icke här nedan särskilt upptagas, ävensom

dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag ...

» fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,

driftkostnader ävensom dithörande inventariepersedlar,

förslagsanslag...................................................

» lotsverkets ångfartygs och tjänstefartygs underhåll

och komplettering, rustning och driftkostnader ävensom

dithörande inventariepersedlar, förslagsanslag ....

Bihang till riksdagens protokoll 1932. C sami. 10 hafi. (Nr 10.)

kronor 130,000

» 200,000

» 265,000

» 210,000

» 370,000

» 30,000

> 12,000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Till

bidrag till underhåll, komplettering och drift av båtar

vid lotsplatser ....................................................................

kronor

60,000

»

bojars och prickars anskaffning, underhåll, utsättning

och intagning, förslagsanslag

»

100,000

»

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för lotssty- relsen, förslagsanslag .......................................................

27,500

»

kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten, för- slagsanslag ............................................................................

»

75,000

»

grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, för- slagsanslag ............................................................................

»

5,000

»

rese- och traktamentskostnader m. m., förslagsanslag

»

60,000

utbildande av personal för radiotelegrafering, för- slagsanslag ...........................................................................

»

3,500

»

extra utgifter, förslagsanslag...........................................

»

25,000

bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en

fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ...............................

2,500

»

bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av

en fyr å Kap Guardafui, förslagsanslag........................

»

560

Förslagsanslag kronor 1,164,060.

Anslaget till lots- och fyrinrättningen skulle alltså vid bifall till det

föreliggande förslaget för budgetåret 1932/1933 upptagas med (195,400 +

4,288,000 + 2,400 + 427,000 + 1,164,060 =) 6,076,860 kronor. Höjning skulle

göras i anslaget till pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten

med 43,000 kronor, medan minskningar skulle göras i anslaget till avlöningsstat

för lots- och fyrstaten med 200,000 kronor, i anslaget till övergångs-

och indragningsstat för lots- och fyrstaten med 500 kronor och i

anslaget till omkostnadsstat med 10,000 kronor. Sammanlagt skulle anslaget

till lots- och fyrinrättningen alltså minskas med (43,000 — 200,000

— 500 — 10,000 =) 167,500 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två inom andra kammaren väckta motioner, den

ena, nr 30, av herr C. Lovén m. fl., i vilken motion hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser indragning av en

vakant lotsbefattning vid Åhus lotsplats, samt den andra, nr 68, av herrar

O. Osberg och A. Wallerius, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Majlis förslag, i vad det avser personalminskning vid Väderöbods

fyrplats, eller att, örn det befinnes, att någon ändring bör ske, denna då

måtte begränsas till att en extra befattningshavare anställes i stället för

det ena fyrbiträdet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 19

Vidkommande de motionsvis framförda yrkandena vill utskottet erinra

därom, att Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag angående den ordinarie

personalen vid lots- oell fyrstaten endast innebär en minskning av

personalbeståndet i dess helhet med 27 befattningshavare av olika kategorier.

Ehuru den i ärendet gjorda utredningen ansetts giva vid handen,

att indragning för närvarande bör kunna ske, bland annat, av en

lptsbefattning vid Åhus lotsplats och en fyrbiträdesbefattning vid Väderöbods

fyrplats, förefinnes givetvis möjlighet för lotsstyrelsen att,

därest framdeles en ökning av personalen vid dessa platser skulle visa

sig erforderlig, tillgodose behovet därav genom vederbörliga omflyttningar

inom verket.

Utskottet får i nu berörda del yrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

alltså avslag å motionerna.

Då utskottet icke heller i övrigt haft något att erinra mot vad Kungl.

Maj:t under ifrågavarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet hemställa.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Lovéns m. fl.

samt herrar Osbergs och Wallerius’ ovanberörda motioner

(II: 30 och 68),

a) från och med den 1 juli 1932 betämma antalet

ordinarie befattningshavare vid lots- och fyrstaten på

följande sätt:

BefattninS Lönegrad

Distriktsbefäl och personal å dlstriktsexpeditlonerna.

3 lotskaptener......................................................... 23

3 ,» ............................................................... 12

6 lotslöjtnant^- ......................................................... 21

6 expeditionsbiträden................................................... 6

3 kontorsbiträden ............................................ o

Lotspersonal.

18 över lotsar....................................................... 20

18 lotsförman å l:a klass lotsplats ......................... 9

26 » » 2:a » » 7

311 lotsar » l:a » » g

76 » » 2:a » » 5

35 lotsförman » 3:e » » 5

39 lotsar » 3:e » » a

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattning Lönegrad

Personal å fyrskepp oell fyr samt & gasstation.

12 fyrmästare å lia klass fyrskepp............................ 10

1 distriktsfyrmästare.................................................... 10

26 fyrmästare å l:a klass fyr 10

1 » » gasstation........................................... 10

6 » » 2:a klass fyrskepp............................ 8

33 » » 2:a » fyr .................................... 8

1 » » 3:e » fyrskepp............................ 6

19 » » 3:e » fyr .................................. 6

24 fyrvaktare » lia » fyrskepp............................ 5

27 » » l:a » fyr .................................... 5

1 » » gasstation........................................... 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............ 4

40 » » 2:a » 3:e » fyr....................... 4

98 fyrbiträden » fyrskepp, fyr och gasstation 3.

Personal å lotsverkets ångfartyg.

1 befälhavare ............................................................... 11

7 maskinister ............................................................... 8;

b) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade

förslag till avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten,

pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och

fyrstaten ävensom omkostnadsstat, att tillämpas från

och med den 1 juli 1932;

samt

c) , vid bifall till vad sålunda föreslagits, minska

det ordinarie förslagsanslaget till lots- och fyrinrättningen,

nu 6,244,360 kronor, med 167,500 kronor till

6,076,860 kronor.

SäUrhetsan- 18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att till säker*ta’terJör

hetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

8j b får ten.

[19.] ett extra reservationsanslag av 377,000 kronor.

Utredningen i ämnet förekommer å sid. 44—68 i statsrådsprotokollet.

I 1931 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att

dels till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten för budgetåiet

1931/1932 anvisa ett anslag av 528,000 kronor — varav 130,000 kronor

avsågo viss del av kostnaderna för nytt maskineri å och ombyggnad

av reservskeppet nr 24 — dels ock medgiva, att av uppkommet överskott

å en tidigare till anskaffning av en lotsmotorkutter anvisad an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

slagspost ett belopp av 7,000 kronor finge tagas i anspråk för täckande av

en del av kostnaderna för omändring av en mindre tjänstebåt. Kungl.

Maj:ts framställning bifölls av riksdagen, som därjämte i anledning av

två inom riksdagen väckta motioner anvisade ett anslag å 50,000 kronor

för anordnande av fyrbelysning i norra inloppet till Fårösund. För löpande

budgetår har alltså till anordnande av säkerhetsanstalter för sjöfarten

avsetts ett sammanlagt belopp av 585,000 kronor.

Det av Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördel
-

ning:

Återstående kostnaden för nytt maskineri å och ombyggnad

av reservfyrskeppet nr 24.......................... kronor 63,000

Lys- och ljudboj vid grundet Myran .................... » 12,000

Lys- och ljudboj utanför Yttre Stengrund................ » 12,000

Lys- och ljudboj utanför ön Vens nordvästra rev ........ » 12,000

Motorbåt för Häradskärs fyrplats ........................ » 2,200

Införande av agabelysning å Grans fyr m. m........... » 20,000

Ny fyrbyggnad vid Eggegrunds fyrplats utanför Gävle,

förstärkning av ljusstyrka och lysvidd samt förändring

av fyrkaraktär ........................................ » 40,000

Förstärkning av ljusstyrkan hos Leskärs fyr ............ » 7,600

Anordnande av fyrbelysning vid östra inloppet till Ulvö

hamn å Ångermanlandskusten ........................ » 14,500

Anordnande av fyrbelysning norr och öster örn Alnön i

Sundsvalls skärgård .................................. » 17,000

Förbättring av fyrbelysningen mellan Furusund och Kapellskär

................................................ » 29,000

Förbättring av fyrbelysningen vid inloppet till Sandhamn

m. m................................................... » 10,000

Förstärkning av ljusstyrkan hos Stenshuvuds fyr........ » 8,200

Anordnande av fyrbelysning i Stora Kalvsund, Göteborgs

norra skärgård ........................................ » 8,000

Förflyttning av Agö lotsuppassning till Hölick .......... » 43,000

Örn- och tillbyggnad av lotsuppassningstugan vid Dalarö

lotsplats ................................................ » 10,000

Förbättring av hamnförhållandena vid Skäggenäs lotsplats » 10,000

Nytt uppassningshus och ny materialbod vid Tistlarnas

lotsuppassningsställe under Vinga lotsplats ............ » 16,500

Förbättrande av bostadsförhållandena vid Eggegrunds fyrplats

utanför Gävle .................................... » 16,000

Förbättrande av bostadsförhållandena vid Näskubbens

fyrplats, Stockholms norra skärgård, och förändring av

fyren därstädes ........................................ » 26,000

Summa kronor 377,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Patent- och

registreringsverket.

[20.]

22 Statsutskottets utlåtande Nr W.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet.

att riksdagen må till säkerhetsanstalter för sjöfarten

å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 377,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1

juli 1932,

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket,

nu 1,300,000 kronor, med 200,000 kronor till 1,500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 69—71 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1931/1932 är, såsom av det ovanstående framgår,

det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket

uppfört med 1,300,000 kronor. Med samma belopp har inkomsttiteln »Patent-

och varumärkes- samt registreringsavgifter» upptagits.

Vid anmälan av förevarande ärende har departementschefen anfört följande:
»I

avseende å anslaget till patent- och registreringsverket är att märka,

att i det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget till beräkning

av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1932/1933 inkomsttiteln

»Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel» upptagits

med 1,500,000 kronor. I enlighet med den vid 1931 års riksdag i ifrågavarande

ämne fastställda ordning bör sålunda det med nämnda inkomsttitel

kommunicerande utgiftsanslaget uppföras med enahanda belopp.

Som nyss angivits har, till följd av under den gångna delen av löpande

budgetår skedda befordringar ävensom ett inträffat dödsfall, antalet

av de å ämbetsverkets övergångsstat uppförda befattningshavarna,

ursprungligen nio, numera nedgått till allenast två, en byrådirektör och

registratorn. Denna minskning av antalet befattningshavare å övergångsstaten

föranleder emellertid icke någon sänkning av det nuvarande avlöningsanslaget

till dylika befattningshavare, vilket anslag ursprungligen,

just med hänsyn till emotsedd avgång av visst antal befattningshavare,

beräknades till sitt nuvarande belopp, 18,000 kronor. Då å övergångsstaten

numera kvarstå endast dessa båda befattningshavare, lärer emellertid anslagsposten

böra erhålla en häremot svarande ändrad benämning.

Däremot torde på de av ämbetsverket anförda skäl anslaget till pensioner

åt avskedade tjänstemän kunna nedsättas från nuvarande belopp

46,000 kronor till 42,000 kronor.

Då jag i övrigt icke har att föreslå någon ändring i den för patentoch

registreringsverket nu gällande staten, skulle denna från och med

den 1 juli 1932 sålunda erhålla följande utseende:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

23

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 564,700

Avlöningar till å övergångsstat uppförda en byrådirektör

och en registrator, förslagsvis .................... » 18,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar

m. m., förslagsvis .................. » 323,000

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m., förslagsvis

.................................................... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter

och dylikt, kungörelser, höcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis .............. » 180,000

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis ............ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

förslagsvis ............................................ » 2,600

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ........ » 42,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis .............................. » 125,000

Summa kronor 1,343,300.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932

förordade förslaget till stat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas från och med den 1 juli

1932;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till patentoch

registreringsverket, nu 1,300,000 kronor, med

200,000 kronor till 1,500,000 kronor.

20:o) I överensstämmelse med Kungl. Majlis därom gjorda framställning

(punkt 21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 71

och 72) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings-

med flera register för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

Kostnader,

8orri föranledas

av överst

åt hållarämbetets

och

länsstyrelsernas

befattning

med vissa slag

av registrerinq.

[21.1

s. 24 Kontrollera mot PDF

Försäkringsinspekt

ianén.

[22.]

Bidrag till

underhållande

av handelshögskolan

i

Stockholm.

[24.]

24 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

samt

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar

må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

21 :o) Beträffande Kungl. Marits förslag (punkt 22) angående anslag till

försäkringsinspektionen kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Handel oell sjöfart.

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att, under förutsättning

att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes

efter i huvudsak samma plan som hittills, såsom bidrag till underhållande

av samma skola under läsåret 1932—1933 å riksstaten för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor, att till

handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas med hälften

under senare halvåret 1932 och återstående hälften under förra halvåret

1933 under villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan

komma att finnas inrättade under hela läsåret 1932—1933.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 84 och 85 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm har

av riksdagen anslagits för vart och ett av åren 1910—1921 ett belopp av

30.000 kronor, för år 1922 ett belopp av 60,000 kronor, för första halvåret

1923 ett belopp av 30,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 ett belopp av

50.000 kronor samt för vart och ett av de följande budgetåren ett belopp

av 40,000 kronor. I fråga örn understödet för löpande budgetår har föreskrivits,

att ena hälften skulle utbetalas under senare halvåret 1931 och

återstående hälften under förra halvåret 1932. Ett vid beviljandet av

samtliga ovannämnda anslag fästat villkor har varit, att vid högskolan,

skulle finnas ett visst antal friplatser, för de senare åren bestämt (ill 12.

Beträffande anslaget för innevarande budgetår har dessutom föreskrivits,

att högskolan skall vara skyldig underkasta sig den granskning från

riksdagens revisorers sida rörande statsbidragets användning, som Kungl.

Majit kan komma att föreskriva.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande förslag får

utskottet hemställa,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

att riksdagen må, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm fortsattes efter

i huvudsak samma plan som hittills, såsom bidrag

till underhållande av samma skola under läsåret 1932

—1933 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med hälften

under senare halvåret 1932 och återstående hälften

under förra halvåret 1933 under villkor, att minst

tolv friplatser för studerande vid högskolan komma

att finnas inrättade under hela läsåret 1932/1933.

23:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till exportstipendier,

att användas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

den 26 september 1921, nr 636, med de ändringar däri som av departementschefen

förordats, å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 85—93

i statsrådsprotokollet.

Sedan många år tillbaka har riksdagen anvisat anslag till förevarande

ändamål. Med bifall till Kungl. Marits därom gjorda framställningar har

riksdagen sålunda under senare budgetåren till exportstipendier anvisat,

för budgetåret 1925/1926 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor, för

budgetåret 1926/1927 ett dylikt anslag av 18,000 kronor samt för ett vart

av budgetåren 1927/1928—1930/1931 ett dylikt anslag av 20,000 kronor. För

budgetåret 1931/1Ö32, då en relativt betydande reservation fanns disponibel,

upptogs anslaget med 12,000 kronor. Med användande av dessa medel

ävensom tillgängliga behållningar å föregående anslag hava såsom

exportstipendier utdelats, under år 1925 21,000 kronor, under år 1926 20,100

kronor, under år 1927 20,700 kronor, under år 1928 23,500 kronor, under år

1929 26,000 kronor, under år 1930 18,500 kronor och under år 1931 27,000

kronor. Efter den under innevarande år verkställda utdelningen återstår

odisponerat ett belopp av 8,329 kronor 46 öre.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka anvisande av det av Kungl.

Majit för nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet samt icke

haft något att erinra mot de föreslagna ändringarna i de för stipendierna

gällande bestämmelserna, får sålunda hemställa,

att riksdagen må till exportstipendier, att användas

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26

september 1921, nr 636, med de ändringar däri som av

departementschefen i statsrådsprotokollet över han
-

Export
stipendier.

[25.]

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Statsunderstöd

till auktoriserade

handelskamrar

i riket.

[26.]

delsärenden den. 4 januari 1932 förordats, å riksstaten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

24:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att såsom understöd

under år 1932 i enlighet med av departementschefen förordade

grunder till auktoriserade handelskamrar i riket å riksstaten för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 94—96 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1923/1924 har förevarande anslag, som alltsedan

1917 utgått med 36,000 kronor, utgjort 24,000 kronor och fördelats

å varje handelskammare med 2,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

nu anfört följande:

»Av en inom handelsdepartementet på grundval av handelskamrarnas

berättelser rörande deras ekonomiska ställning vid 1930 års utgång verkställd

utredning framgår, att av samtliga tolv handelskamrar i riket endast

två hava skulder överskjutande tillgångarna. För dessa handelskamrar

har verksamhetsåret medfört en brist av 1,900 kronor respektive

1,000 kronor. För två andra handelskamrar har intet överskott

uppkommit under året, medan återstående åtta handelskamrar haft

överskott, varierande från 60 å 100 kronor upp till 11,800 kronor. Även

med avseende å sin ekonomiska omslutning äro handelskamrarna sinsemellan

av mycket olika storleksordning. Medan i en handelskammare

inkomster och utgifter balansera på ett belopp av 124,300 kronor och i en

annan på 75,300 kronor, uppvisa övriga handelskamrar avsevärt lägre

siffror. Två handelskamrar hava haft en omslutning av 11,000 kronor

respektive 12,000 kronor, och en handelskammare har icke nått högre än

till 8,500 kronor.

Med hänsyn till det jämförelsevis obetydliga belopp nu utgående

statsbidrag utgöra i de större handelskamrarnas inkomststater anser

jag, lika med organisationsnämnden, att dessa handelskamrar för sin

verksamhet äro helt oberoende av bidraget ifråga. För vissa av handelskamrarna

åter har, såsom redan nämnts, även med åtnjutande av

understödet uppkommit en brist, uppgående för år 1930 i ett fall till

nästan samma storlek som statsbidraget och i ett annat fall till hälften

därav. För andra handelskamrar har en balansering av inkomster och

utgifter möjliggjorts endast med hjälp av statsbidraget.

Vid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter har jag

ansett mig böra tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår nedsättes

till 12,000 kronor samt att detta belopp ställes till Kungl. Majits

förfogande för att efter närmare prövning fördelas mellan de handels
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27

kamrar, vilka för siri verksamhet befinnas vara i verkligt behov av statsbidrag.

Till organisationsnämndens förslag att ifrågavarande bidrags verksamhet

skulle helt avvecklas vid nästkommande budgetårs utgång är jag

nu icke beredd att taga ståndpunkt. Då detta spörsmål uppenbarligen

sammanhänger med vederbörande handelskamrars ekonomiska ställning

vid nämnda tidpunkt, lärer detsamma först då kunna slutgiltigt prövas

och avgöras.»

Då utskottet icke haft anledning till erinran mot förevarande förslag,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom understöd under år 1932 i

enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932 förordade

grunder till auktoriserade handelskamrer i riket

å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 12,000 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27), att såsom understöd

för år 1932, på sätt av departementschefen förordats, till svenska

handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 70,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 96—102

i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920

års riksdag, för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000

kronor till vardera av de svenska handelskamrarna i London och Paris,

dels å 10,000 kronor till var och en av de svenska handelskamrarna i Nordamerikas

förenta stater och Schweiz samt svenska föreningen i retrograd

handelskommitté eller den svenska handelskammare, som kunde

komma att träda i handelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till

svenska handelskammaren i Sidney, å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, å 65,000 kronor.

För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med 20,000

kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera av

handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med 10,000 kronor

till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till handelskammaren

i Sydney.

För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000

kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor

till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av handelskamrarna

i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500

kronor till handelskammaren i Sydney.

Statsunderstöd

till

svenska

handelskamrar

i utlandet.

[27.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

För därefter följande år hava anslagen till dessa fyra handelskamrar

utgått med nedan angivna belopp:

1925

1926

1927

1928

1929

1930

1931

Handelskammaren i London

20,000

20,000

20,000

20,000

20,000

20,000

20,000

» » Paris

12,500

12,500

12,500

12,500

12,500

12,500

12,500

» » New York

12,500

12,500

12,500

12,500

12,500

15,500

15,500

» » Sydney

7,500

7,500

10.000

10,000

12,500

12,500

12,500

52,500

52,500

55,000

55,000

57,500

60,500

60,500

För innevarande budgetår utgör sålunda det sammanlagda statsbidraget

60,500 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av att statsunderstöd

å 10,000 kronor ansetts böra utgå till en nyinrättad handelskammare

i Warschau.

Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom understöd för år 1932, på

sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över

handelsärenden den 4 januari 1932 förordats, till

svenska handelskamrar i utlandet å riksstaten för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,500

kronor.

Bidrag till 26:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och under erinran

Sveriges ali- riksdagen såsom bidrag till den verksamhet, varom under förevaran
manna

e ryort
förening.

de punkt är fråga, för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 20,000

[28.] kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening under år 1932 bedriver sin

verksamhet i huvudsakligen den form och i minst

den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma

år angivits, samt att i granskningen av föreningens

verksamhet och räkenskaper deltager en av

Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens

verksamhet under år 1932 å riksstaten för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

27 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 106—108) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna under år 1933 för en

internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik å

Bidrag till

en internationell

byrå i

Bryssel för

handelsstatistik.

[29.]

riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 600 kronor.

28:o) Med anledning av Kungl. Marits därom gjorda framställning Ersättning

(punkt 30) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108— &t

lil) i ämnet innehåller, hemställer utskottet, [30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1932/

1933 till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra

anslag av 162,000 kronor för beredande under år 1932

åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande

bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning

samt för andra dem åvilande uppgifter för

statsverkets räkning.

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. lil—112) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

Läkarundersökning

av

sjöfolk.

[31.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till läkarundersökning av sjöfolk

i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932

angivna grunder för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 32) och under åbe- Arvoden åttvå

ropande av vad statsrådsprotokollet (sid. 112 och 113) i ämnet innehåller, dlspa8ch6r8- hemställer utskottet, OS?32Vr

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa till

arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,

anställda den ene i Stockholm och den

andre i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till

uppehållande

av internationell

patrulleringstjänst

i norra

Atlanten.

[33]

Drift- och

underhållskostnader

för

statens isbryt

ar fartyg.

[34.]

31: o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 33)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 112 och 113) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet.

att riksdagen må till täckande av den å Sverige

för år 1932 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande

av internationell patmdleringstjänst i norra

Atlanten å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 9,500 kronor.

32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34) att

dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

200.000 kronor,

dels ock medgiva, att det för budgetåret 1931/1932 för motsvarande ändamål

anvisade anslaget må tagas i anspråk för täckande av kostnader,

tillhopa 12,200 kronor, för inköp av en för isbrytarfartyget »Atle» avsedd

ekolodanläggning samt för modernisering av radioanläggningen å samma

fartyg.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—120 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade riksdagen för

vart och ett av budgetåren 1925/1926—1927/1928 till bestridande av driftoch

underhållskostnader för statens isbrytarfartyg ett extra förslagsanslag

av 140,000 kronor. Till täckande av samma kostnader vidtogs en provisorisk

förhöjning, med vissa modifikationer, av fyr- och båkavgiften.

Då det emellertid visade sig, att kostnaderna icke kunde rymmas inom

ramen för anslaget, uppdrog Kungl. Majit den 9 september 1927 åt marinförvaltningen

och kommerskollegium gemensamt att efter verkställd utredning

till Kungl. Majit inkomma dels med möjligast noggranna beräkningar

av kostnaderna i fråga, dels ock med förslag rörande täckandet av samma

kostnader. I gemensam skrivelse den 28 januari 1928 framlade ämbetsverken

sedermera förslag i förevarande ämne. En närmare redogörelse

härför finnes intagen å sid. 5—20 av Kungl. Majits proposition nr 198 till

1928 års riksdag. De av ämbetsverken uppgjorda beräkningarna av fartygets

drift- och underhållskostnader slutade på ett belopp av omkring

300.000 kronor.

Vid föredragning inför Kungl. Majit den 16 mars 1928 av frågan om

anslag för budgetåret 1928/1929 till drift- och underhållskostnader för statens

isbrytarfartyg uttalade dåvarande chefen för handelsdepartementet, att storleken

av de utav ämbetsverken sålunda beräknade kostnaderna vore ägnad

att ingiva betänkligheter. Han funne därför nödvändigt, att en nedsättning

i utgifterna för fartyget i görligaste mån eftersträvades. Enär emellertid

för det dåvarande fastare hållpunkter saknades för ett bedömande av den

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 31

minskning av kostnaderna, som kunde komma att uppnås exempelvis genom

viss reducering av fartygets bemanning, användande av billigare brännolja

m. m., hemställde han, att anslaget för nämnda budgetår skulle upptagas

med det av ämbetsverken föreslagna beloppet. Kungl. Maj:ts i enlighet

härmed framlagda förslag blev av riksdagen bifallet och anslaget för budgetåret

1928/1929 bestämdes sålunda till 300,000 kronor.

Med hänsyn till bland annat en väsentlig sänkning i priset för pannbrännolja

har förevarande anslag utgått för vartdera av budgetåren 1929/1930

och 1930/1931 med ett till 250,000 kronor reducerat belopp. För löpande

budgetår nedsattes anslaget ytterligare till 200,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under förevarande punkt, hemställer alltså,

«

att riksdagen må

a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor;

samt

b) medgiva, att det för budgetåret 1931/1932 för

motsvarande ändamål anvisade anslaget må tagas i

anspråk för täckande av kostnader, tillhopa 12,200

kronor, för inköp av en för isbrytarfartyget »Atle»

avsedd ekolodanläggning samt för modernisering av

radioanläggningen å samma fartyg.

Avskaffande

av ytterligare

ett statens

isbrytarfartyg.

I skrivelse den 9 maj 1930, nr 209, anmälde riksdagen, att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 14 mars samma år, nr 234, dels

beslutat anskaffande för en beräknad kostnad av 3,400,000 kronor av ytterligare

ett statens islmytarfartyg av i huvudsak de dimensioner och med

den maskinstyrka, som förordats av dåvarande chefen för handelsdepartementet

i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

handelsärenden, dels ock för detta ändamål för budgetåret 1930/1931 under

tionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500.000

kronor. Frågan om typen för fartygets framdrivningsmaskineri, diesel
-

33:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bestridande

av kostnader för anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

900,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 121 och

122 i statsrådsprotokollet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

elektriskt maskineri eller oljeeldat ångmaskineri, lämnades vid detta tillfälle

öppen.

Sedan marinförvaltningen i samråd med kommerskollegium verkställt

utredning härom oell på grund av densamma förordat diesel-elektriskt

maskineri såsom lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri för fartyget,

bemyndigade Kungl. Majit den 30 december 1930 ämbetsverket att

från inhemska, eventuellt även utländska varv och verkstäder infordra

bindande anbud å byggandet av ett isbrytarfartyg med sådant framdrivningsmaskineri

och i övrigt av avsedd beskaffenhet.

Sedermera anmälde riksdagen i skrivelse den 15 april 1931, nr 10 A,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majits därom i samma års statsverksproposition

gjorda framställning till bestridande av kostnader för anskaffande

av ifrågavarande isbrytarfartyg för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Marinförvaltningen, som på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 december 1930 utsänt anbudsförfrågan till vissa angivna varv och

verkstäder, överlämnade med skrivelse den 16 maj 1931 till Kungl. Maj:ts

prövning de till ämbetsverket avgivna anbuden å isbrytarfartygets byggande.

Genom beslut den 2 juni 1931 fann Kungl. Majit emellertid gott

anbefalla marinförvaltningen att, med förkastande av de angivna anbuden,

ånyo infordra bindande anbud å fartygets byggande. Sedan marinförvaltningen

i anledning härav utsänt ny anbudsförfrågan till samma

företag, som förut avgivit anbud, gjorde ämbetsverket i skrivelse den 29

juni 1931, med överlämnande av de nya anbuden samt två inom ämbetsverket

uppgjorda huvudritningar till fartyget, framställning örn fartygets

byggande m. m.

Med bifall till marinförvaltningens därom gjorda hemställan beslöt

Kungl. Majit den 3 juli 1931, bland annat, att dels fastställa de till ämbetsverkets

skrivelse den 29 juni 1931 fogade huvudritningarna till ifrågavarande

isbrytarfartyg, dels uppdraga åt ämbetsverket att låta ombesörja

isbrytarfartygets byggande och färdigställande för en kostnad av

högst 3,400,000 kronor, dels bemyndiga ämbetsverket att på grundval av

de fastställda ritningarna, ämbetsverkets anbudsinfordran med därtill

hörande förslagskontrakt samt visst av Kockums mekaniska verkstads

aktiebolag avgivet anbud med däri av ämbetsverket föreslagna modifikationer

sluta kontrakt med sagda bolag att mot betalning av 3,034,600

kronor bygga fartyget av huvudsakligen svenskt material.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är isbrytarfartyget nu

under byggnad, och fartyget skall enligt byggnadskontraktet vara färdigt

för leverans den 1 december 1932. För fullgörande av kontraktsenliga

likvider och för fartygets färdigställande genom marinförvaltningens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

försorg bör det för ändamålet beräknade totalanslaget 3,400,000 kronor

i dess helhet vara tillgängligt under nästkommande budgetår. Då som

förut nämnts hittills för ändamålet anvisats tillhopa 2,500,000 kronor,

skulle alltså det resterande beloppet 900,000 kronor böra anvisas å riksstat

en för budgetåret 1932/1933.»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för

anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 900,000 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt Bidrag tulén

36) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 122—124) i internati<meU

ämnet innehåller, hemställer utskottet, byrå * P<ms

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna för en internationell

byrå i Paris för utställningar å riksstaten för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,000 kronor.

för utställningar.

[36.]

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

37) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 124) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

Beseunderstöd

åt personer,

som

önska i främmande

länder

förvärva Ökad

insikt och

1933 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till shickli9het *

reseunderstöd åt personer, som önska i främmande ^Lalling?»

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till hBrbergshanteringen

hör, nu 4,000 kronor, utan angivet *-37''^

belopp.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 3,000

kronor,

Befrämjande

i allmänhet

av slöjderna.

[38.]

Bihang till riksdagens protokoll 1932. Ii sami. 10 höft. (Nr 10.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

dels och de i samma anslagstitel ingående reservationsanslaget nämligen

.

reservationsanslaget till resennderstöd åt arbetare i de särskilda naringsyrkena,

nu 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk oell annan

mindre industri, nu 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industri och hantverk, nu 9,500 kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, nu 7,500 kronor,

utan angivna belopp.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—127 i statsrådsprotokollet.

I den i riksstaten för löpande budgetår — liksom för en följd av år dessförinnan

— upptagna ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet

av slöjderna» ingå dels ett anslag till manufakturernas befrämjande, dels

ock fyra särskilda reservationsanslag till reseunderstöd åt olika grupper

av yrkesutövare inom industri och hantverk.

Anslaget till manufakturernas befrämjande utgick tidigare med ett belopp

av 13,500 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag nedsattes

anslaget av 1923 års riksdag till 8,000 kronor och av 1925 års riksdag till

4,000 kronor, med vilket belopp anslaget sedermera utgått. Under senare

år haAm från anslaget anvisats bidrag å 3,000 kronor till Chalmers tekniska

institut i Göteborg för upprätthållande av verksamheten vid den

i samband med institutet stående mekanisk-tekniska materialprovningsanstalten.

Därutöver utgår ur anslaget ett årligt belopp av 250 kronor

till borgmästaren i Eskilstuna för poliskammarens därstädes befattning

med överträdelser mot polisförfattningarna, begångna inom Carl Gustafs

stads gevärsfaktoris område. Sammanlagda belastningen å anslaget har

under senare åren alltså utgjort 3,250 kronor.

De fyra reseunderstödsanslagen hava upptagits med varierande belopp.

För år 1921 utgingo anslagen med ett sammanlagt belopp av 155,000 kronor,

vilken summa med nära 50 procent översteg det belopp, som för berörda

ändamål under de närmast föregående åren stått till förfogande.

För år 1922 utgingo anslagen med 145,000 kronor. Å övergångsbudgeten

1923 voro anslagen upptagna utan några belopp. Därefter hava anslag

till reseunderstöd av nu ifrågavarande slag anvisats för budgetåret 1923/

1924 med sammanlagt 35,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1925/1926

och 1926/1927 med sammanlagt 32,400 kronor, för ett vart av budgetåren

1927/1928—1929/1930 åter med sammanlagt 35,000 kronor samt för vartdera

av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 med sammanlagt 46,000 kronor. Anslagsbeloppen

för sistnämnda fem budgetår blevo av riksdagen i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag bestämda att utgå på följande sätt:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Ett vart av budgetåren

1927/1928

— 1929/1930

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena ...................................... kronor 15,000

till reseunderstöd åt idkare av hantverk och

annan mindre industri ........................... » 5,400

till reseunderstöd åt verkmästare och förmän

inom industri och hantverk ........................ » 7,100

till reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker

............................................ » 7,500

Summa kronor 35,000

Vid anmälan av frågan örn anslag till nu förevarande ändamål har

departementschefen anfört följande:

»Vad först angår det under förevarande anslagstitel hörande anslaget

till manufakturernas befrämjande biträder jag ett av organisationsnämnden

framfört förslag, att anslaget med hänsyn till belastningen å detsamma

under senare år nedsättes med 750 kronor. Beträffande den till

borgmästaren i Eskilstuna utgående ersättningen å 250 kronor årligen

synes mig skäl föreligga för en närmare undersökning, huruvida ifrågavarande

särskilda ersättning alltjämt bör utgå. I varje fall torde det

för ändamålet erforderliga beloppet icke behöva tagas i beräkning vid

bestämmande av anslaget till manufakturernas befrämjande utan kunna

utgå från manufakturförlagslånefonden. Jag förordar alltså, att anslaget

till manufakturernas befrämjande bestämmes till 3,000 kronor.

Vidkommande härefter de i samma anslagstitel ingående särskilda reservationsanslagen

till reseunderstöd anser jag mig, liksom vid föregående

punkt, icke böra ifrågasätta, att nya medel för ändamålet nu äskas

av riksdagen. I enlighet härmed tillstyrker jag alltså, att ifrågavarande

anslag i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas utan angivna

belopp.»

I två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 83, inom första kammaren

av herr G. A. Larsén och den andra, nr 72, inom andra kammaren

av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist har hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1932/1933 upptaga de i den ordinarie

anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående reservationsanslagen,

nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

med 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri, med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industri och hantverk, med 9,500 kronor,

35

Ett vart av

budgetåren

1930/1931 och*

1931/1932

21,000

8,000

9.500

7.500

46,000.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Understöd

it föreningen

för svensk

hemslöjd.

[40.]

36 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt

bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshantering, med 7,500 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till den inom andra kammaren väckta motionen.

Vid prövning av förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka

vad Kungl. Maj:t föreslagit. Att, på sätt motionsvis ifrågasatts,

anslag till reseunderstöd skulle beviljas i de fall, varom under denna

punkt är fråga, kan utskottet sålunda under nuvarande ekonomiska förhållanden

icke förorda. Utskottet vill ock erinra örn, att enligt budgetredovisningen

för budgetåret 1930/1931 reservationer förefunnos å ifrågavarande

fyra anslag till reseunderstöd å 26,222 kronor 50 öre, 8,413 kronor

75 öre, 11,945 kronor och 7,200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Larséns och herrar Anderssons

i Falkenberg och Lindqvists motioner, I: 83

och 11:72, i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga
a)

det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till mamanufakturernas

befrämjande med 3,000 kronor, samt

b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen,

nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare

i de särskilda näringsyrkena, nu 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre industri, nu 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och hantverk, nu 9,500

kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna

sig åt bergshanteringen, nu 7,500 kronor,

utan angivna belopp.

37:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 40) att åt föreningen

för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 129—131

i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar bär riksdagen

åt föreningen för svensk hemslöjd, såsom bidrag för uppehållande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

av dess verksamhet, anvisat å extra stat för vart och ett av åren 1907—

1922 ett förslagsanslag, högst, å 15,000 kronor, för första halvåret 1923 ett

dylikt anslag å 5,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 ett extra anslag av

10,000 kronor samt för vart och ett av följande budgetår ett dylikt anslag

av 8,000 kronor.

Utöver av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t med anledning

av framställningar från ifrågavarande förening, efter kommerskollegii

tillstyrkan, ur manufakturförlagslånefonden tilldelat föreningen ytterligare

understöd för vart och ett av åren 1918—1921 med 5,000 kronor, för

år 1922 med 4,000 kronor, för första halvåret 1923 med 2,000 kronor samt

för vart och ett av följande budgetår med 4,000 kronor att av föreningen

tillgodonjutas på samma villkor, som bestämts för åtnjutande av riksstatsanslaget

för motsvarande tidsperioder.

Sedan i statsrådsprotokollet redogjorts för en av hemslöjdsföreningens

styrelse gjord framställning örn anslag för nästkommande budgetår samt

kommerskollegii och statens organisationsnämnds i anledning därav avgivna

yttranden, har departementschefen anfört följande:

»Föreningens framställning örn erhållande jämväl för nästkommande

budgetår av ett anslag å riksstaten till belopp av 8,000 kronor och av ett

anslag från manufakturförlagslånefonden till belopp av 4,000 kronor synes

mig av enahanda skäl, som förut föranlett beviljande åt föreningen

av anslag till dylika belopp, i och för sig väl förtjänt av bifall. I nu

föreliggande budgetära situation lärer dock en nedsättning av statsbidraget

till föreningen vara ofrånkomlig. Mot det av organisationsnämnden

ifrågasatta statsbidragets storlek, 8,000 kronor, har jag icke någon erinran

att göra. Enär emellertid manufakturförlagslånefonden med hänsyn

till de stora krav, som ställas på fondtillgångarna, icke lärer höra i den

av nämnden förordade utsträckning tagas i anspråk för beredande av

understödet åt föreningen och anslaget till befrämjande i allmänhet av

hemslöjden av skäl, som jag under nästföregående punkt framhållit, icke

i någon män torde för samma ändamål kunna anlitas, tillstyrker jag för

egen del, att å riksstaten uppföres ett anslag till föreningen av 4,000 kronor

samt att återstoden av statsbidraget, likaledes 4,000 kronor, tages från

manufakturförlagslånefonden. Örn anvisning av medel från fonden skall

jag senare göra framställning hos Kungl. Maj:t.

De för statsbidragets åtnjutande hittills stadgade villkor torde böra äga

tillämpning även i fortsättningen.»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får

utskottet hemställa,

att riksdagen må åt föreningen för svensk hemslöjd

såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nr 10.

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

4,000 kronor.

Understöd åt 38:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41), att åt svenska

svenska slöjd- slöjdföreningen såsom bidrag för uppehållande av dess verksamhet under

föreningen. ^ ^932 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av vid 1920 års riksdag inom dess båda kamrar väckta

motioner anvisade samma års riksdag för möjliggörande av fortsättning

och ytterligare utvidgning av svenska slöjdföreningens verksamhet å

extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor.

Även för åren 1922—1931 har riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts

därom gjorda framställningar beviljat extra anslagsmedel såsom bidrag

för uppehållande av föreningens verksamhet. Anslaget, som för år 1931

är anvisat å riksstaten för budgetåret 1931/1932, har utgått med för år

1922 20,000 kronor, för år 1923 12,000 kronor samt för vart och ett av

åren 1924—1931 10,000 kronor.

Utöver av riksdagen, enligt vad ovan sagts, beviljade anslag har Kungl.

Majit med anledning av framställningar från ifrågavarande förening,

efter kommerskollegii tillstyrkan, ur manufakturförlagslånefonden tilldelat

föreningen ytterligare understöd för år 1923 å 2,000 kronor, för år

1924 å 4,000 kronor, för år 1925 å 6,000 kronor och för ett vart av åren

1926—1930 å 8,000 kronor att av föreningen tillgodonjutas på samma villkor,

som bestämts för åtnjutande av riksstatsanslaget för motsvarande

år. Slutligen har Kungl. Majit av lotterimedel tilldelat föreningen dels

vissa belopp för deltagande i utställningar, dels ock genom beslut den 31

mars 1928 ett belopp av 75,000 kronor till täckande av vissa förluster och

engångskostnader.

Efter lämnad redogörelse för en av ordföranden i föreningens styrelse

gjord framställning örn anslag till föreningens verksamhet för budgetåret

1932/1933 samt för kommerskollegii och statens organisationsnämnds däröver

avgivna yttranden har departementschefen i frågan anfört följande!

»Av samma skäl, som föranlett mig hemställa örn sänkning av det till

föreningen för svensk hemslöjd utgående statsbidraget, finner jag mig

nödsakad föreslå en väsentlig nedsättning jämväl av det statsunderstöd,

varav svenska slöjdföreningen under de senaste åren kommit i åtnjutande.

Jag tillstyrker, att föreningen för uppehållande av sin verksamhet

under år 1932 tillerkännes ett statsbidrag till belopp av 10,000 kronor.

Anslaget torde, i motsvarighet till vad som av mig föreslagits i fråga örn

det under nästföregående punkt behandlade anslaget, böra utgå med

hälften å riksstaten och hälften från manufakturförlagslånefonden. Örn

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 39

anvisning av medel från fonden skall jag senare göra framställning hos

Kungl. Maj:t.

För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som

de för år 1931 fastställda.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må åt svenska slöjdföreningen såsom

bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år

1932 å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till arvoden Arvoden åt

åt torvingenjörer m. m., i enlighet med vad av departementschefen för- torvingenjör^

ordats, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 17,000 kronor. [42.]

I fråga örn utredningen i ärendet hänvisas till sid. 134—136 i statsrådsprotokollet.

Det av 1931 års riksdag till arvoden åt torvingenjörer m. m. för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 20,000 kronor har jämlikt beslut av

Kungl. Maj:t den 15 maj 1931 disponerats på följande sätt:

Arvoden åt två torvingenjörer å 4,000 kronor ............ kronor 8,000

Rese- och traktamentspenningar jämte expensersättningar

å 750 kronor för vardera av dessa torvingenjörer ...... » 8,000

Ålderstillägg å 1,000 kronor till vardera av dessa torvingenjörer

................................................ » 2,000

Arvode till en under en tid av högst sex månader av budgetåret

anställd torvingenjör ............................ » 2,000

Summa kronor 20,000.

Den nu föreslagna nedsättningen av ifrågavarande anslag är föranledd

av, att posten till rese- och traktamentspenningar m. na. ansetts kunna

nedbringas med 3,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till arvoden åt torvingenjörer m.

to., i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 4 januari 1932

förordats, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 17,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Understöd till

Sveriges hantverk

sorg anis ar

tion.

[43.]

40:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43) att såsom bidrag

till Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom hantverksinstitutet

under år 1932 å riksstaten för hudgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 136—138 i statsrådsprotokollet.

Åt Sveriges hantverksorganisation har för åren 1913—1922 såsom bidrag

till dess allmänna verksamhet lämnats statsunderstöd med 7,000 kronor årligen,

varav för ett vart av åren 1914—1922 4,000 kronor beviljats av riksdagen

å extra stat och 3,000 kronor anvisats av Kungl. Majit ur manufakturförlagslånefonden.

För år 1923 nedsattes anslaget till 3,000 kronor, och

för år 1924 nedsattes det ytterligare till 2,500 kronor. Med sistnämnda belopp

utgick anslaget även för ett vart av åren 1925—1927. För ett vart av

åren 1928—1931 har riksdagen anvisat dels såsom bidrag till organisationens

allmänna verksamhet ett extra anslag av 4,000 kronor, dels ock såsom

bidrag till organisationens verksamhet genom det år 1922 upprättade hantverksinstitutet

ett dylikt anslag av 7,000 kronor.

Utöver nyssnämnda statsbidrag har Kungl. Majit lämnat understöd

till hantverksinstitutet — förutom från åttonde huvudtitelns anslag till

understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning — från manufakturförlagslånefondens

räntemedel. Understöden av fondmedlen hava utgått

med 20,000 kronor för vartdera av åren 1922 och 1923 samt med 15,000

kronor för ett vart av åren 1924—1931. Dessa understöd hava varit begränsade

av det villkoret, att de skulle utgöra högst 2/3 av vad organisationen

själv för ändamålet tillsköte, dock högst nyss angivna belopp.

Efter lämnad redogörelse för en av styrelsen för Sveriges hantverksorganisation

gjord framställning örn anslag för nästkommande budgetår till

nu ifrågavarande ändamål samt kommerskollegii och statens organisationsnämnds

yttranden i ärendet har departementschefen anfört följande:

»På de av organisationsnämnden anförda skäl anser jag mig icke böra

ifrågasätta äskande av anslag å riksstaten för budgetåret 1932/1933 till

Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet.

Vad angår frågan örn anslag åt organisationen såsom bidrag till verksamheten

vid hantverksinstitutet, kan jag däremot icke biträda organisationsnämndens

uppfattning, att anslaget borde uteslutas ur riksstaten och

inskränkas till det belopp, som hittills beviljats från manufakturförlagslånefonden.

Att under nuvarande förhållanden, då man otvivelaktigt får

räkna med en minskning i hantverksinstitutets inkomster genom kursavgifter,

företaga en så kraftig nedprutning i det allmännas bidrag till institutets

verksamhet kan jag icke anse tillrådligt. Då jag å andra sidan med

hänsyn till de krav, som ställas på bidrag av fondtillgångarna, icke kan

tillstyrka, att bidraget av fondmedlen höjes utöver vad som senast år
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

ligen utgått, finner jag mig böra förorda, att ett anslag å riksstaten för

ändamålet bibehålies.

I likhet med vad som föreslagits beträffande ett flertal andra anslag

till understöd åt enskilda sammanslutningar, torde emellertid en nedsättning

av understödsbeloppet nu böra äga rum och tillstyrker jag, att anslaget

för nästa budgetår bestämmes till 5,000 kronor.

För understödets åtnjutande torde motsvarande villkor böra gälla som

de genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut för år 1931 fastställda.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 84, inom

första kammaren av herr G. A. Larsén) och den andra, nr 72, inom andra

kammaren av herrar A. Andersson i Falkenberg och Axel Lindqvist, vari

hemställts,

dels att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

allmänna verksamhet under år 1932 å riksstaten för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels ock att riksdagen måtte såsom bidrag till Sveriges hantverksorganisations

verksamhet genom hantverksinstitutet under år 1932 å riksstaten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till den inom andra kammaren väckta motionen.

Vad först angår frågan örn fortsatt anslag till Sveriges hantverksorganisations

allmänna verksamhet, har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,

statens organisationsnämnd i sitt yttrande beträffande denna fråga

uttalat, att nämnden, som tagit del av hantverksorganisationens bokslut

för de två senaste åren, med hänsyn såväl till omfattningen av organisationens

verksamhet och det ekonomiska resultatet därav som till organisationens

ekonomiska ställning över huvud taget ansett organisationen ej

vidare vara i behov av det jämförelsevis obetydliga statsbidrag, som utginge

till densamma. Nämnden har på grund härav ansett, att anslag

till organisationens allmänna verksamhet ej borde äskas i statsverkspropositionen

till 1932 års riksdag. Departementschefen har, såsom nämnts,

biträtt organisationsnämndens uppfattning i frågan.

Utan att underskatta hantverksorganisationens för hela landet gagnande

verksamhet har dock utskottet med hänsyn till de skäl, organisationsnämnden

anfört, funnit sig icke böra för närvarande tillstyrka anslag

för ändamålet i fråga. Utskottet kan sålunda icke biträda motionärernas

förslag.

Beträffande frågan örn statsbidrag till organisationens verksamhet vid

hantverksinstitutet delar utskottet departementschefens uppfattning därom,

att anslag till denna verksamhets bedrivande alltjämt bör uppföras å

riksstaten. Vad anslagsbeloppets storlek angår, får utskottet tillstyrka

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befrämjande

av praktisk

lärlingsutbildning

hos hantverksmästare.

[44.]

Kungl. Maurts förslag jämväl härutinnan och hail sålunda ej heller i denna

del ansluta sig till vad motionärerna föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å herr Larséns samt herrar Anderssons i Falkenberg

och Axel Lindqvists ovanberörda motioner, 1:84

och 11:72, i vad de avse det av Kungl. Maj:t äskade

anslaget och skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom

bidrag till Sveriges hantverksorgaräsations verksamhet

genom hantverksinstitutet under år 1932 å riksstaten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor; samt

b) avslå förenämnda motioner, i vad de avse anslag

till Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet.

41 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att

enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1932/1933,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 41,125 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 138—142 i statsrådsprotokollet

För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava

avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar

och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna

till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier

till därav förtjänta lärlingar.

Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava av

Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar däri hava skett

den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.

Vad först angår statsunderstöden till hantverksmästarna, vilka understöd

ursprungligen bestämdes till 300 kronor per lärling, utgå dessa numera

med 400 kronor per lärling för en lärotid av tre år. Av detta belopp

utbetalas 125 kronor vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor

vid tredje läroårets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges

hantverksorganisation avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för såvitt

på honom ankomme, bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbild
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ningens fullbordande vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående

100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom

avlagt prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom

är lärlingen själv, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations

utlärlingsbevis, berättigad till en utlärlingspenning av 20

kronor och kan, örn han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för

skicklighet i yrket, dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

I fråga örn planen för den praktiska utbildningens anordnande finnas,

utöver bestämmelsen örn lägst tre års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter.

Sålunda åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens

utbildande på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror,

kan efter den föreskrivna lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent

att erhålla liantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att ställa

sig till efterrättelse de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen,

som av kommerskollegium eller eljest kunna komma att utfärdas.

Anslagsbeloppen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlärlingspenningar

och statspremier hava utgått med synnerligen varierande

belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd

till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget, utan endast

för ett läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal

samt att de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett

läroår, sedan utgått i efterskott och från och med år 1923 under vissa år

successive helt indragits. Från och med budgetåret 1927/1928 hava emellertid

ånyo anvisats anslag för utbildande av nya lärlingsgrupper.

Jämlikt medgivande av 1930 års riksdag har lärlingsunderstödens antal

ökats från 75 till 100 stycken för den lärlingsgrupp, vars utbildning

påbörjats under budgetåret 1930/1931. Jämväl för den lärlingsgrupp,

vars utbildning tagit sin början under nu löpande budgetår, utgör antalet

understöd jämlikt medgivande av 1931 års riksdag 100.

Vad angår anslaget till hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier

har detta utgått med 3,000 kronor för ett vart av åren 1918—1921,

4,000 kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor

för ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för

ett vart av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. För innevarande budgetår

— liksom fallet var för budgetåret 1930/1931 — utgår anslaget med ett

till 3,000 kronor förhöjt belopp.

Det å riksstaten för budgetåret 3931/1932 anvisade anslaget till befrämjande

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å ett

belopp av 45,125 kronor.

Medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 för ifrågavarande ändamål —

motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de årsgrupper

lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande av 1929/1931 års

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till

uppehållande

av standardiseringsverksamheten.

[45.]

riksdagar redan pågår eller under den närmaste framtiden kommer att

påbörjas — framgår av nedanstående tabell:

Lärlingsgrupp för budgetår

Anslagets användning

Anslagsbehov

1929/1930 ...........................| 3:e utbildningsåret

Återstod att utbetala

Utlärlingspenningar

i Statspremier

1930/1931 ...........................| 2:a utbildningsåret

1931/1932 ........................... lia . »

Till hantverksföreningar för utdelande av lärlingspre

75 st. å 75 kronor 5,625

75 » » 100 » 7,500

75 » » 20 » 1,500

25 » » 100 » 2,500 17425

100 » » 100 » 10,000

100 » »125 » 12,500

mier ............... •• 1,500

Summa kronor 41,125.

Vad slutligen angår frågan örn bemyndigande för kommerskollegium att

under nästkommande budgetår igångsätta utbildningen av en ny lärlingsgrupp,

bar med hänsyn till betydelsen av ökad yrkesskicklighet en

inknappning av den statliga understödsverksamheten på ifrågavarande

område icke synts böra äga rum. I överensstämmelse härmed har ett av

kommerskollegium framlagt förslag, att antalet lärlingar i denna nya

lärlingsgrupp må sättas till samma antal som det av sistlidne riksdag

medgivna eller 100 stycken, förordats av Kungl. Maj:t.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium

att enligt av Kungl. Majit föreskrivna

grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1932/1933;

samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 41,125 kronor.

42 :o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45) att såsom bidrag

till uppehållande av standardiseringsverksamheten för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ärendet hänvisas till sid. 142—152 i statsrådsprotokollet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

45

Till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten

har riksdagen såsom extra anslag anvisat följande belopp, nämligen för

budgetåret 1925/1926 20,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 25,000 kronor,

för ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 35,000 kronor

samt för vartdera av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 40,000 kronor.

Utöver de beviljade anslagen bar Kungl. Majit såsom ytterligare understöd

till uppehållande av ifrågavarande verksamhet ur manufakturförlagslånefonden

anvisat för budgetåret 1925/1926 ett belopp av 10,000 kronor,

för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 ett belopp av 15,000

kronor samt för ett vart av budgetåren 1928/1929—1931/1932 ett belopp av

17,000 kronor.

Sedan departementschefen på angivna skäl tillstyrkt att även för nästkommande

budgetår bidrag av statsmedel beviljas för denna verksamhets

uppehållande och utveckling, bar departementschefen i fråga örn statsbidragets

storlek anfört följande:

»I avseende å statsbidragets storlek anser jag mig nu böra i besparingssyfte

föreslå en nedsättning av den å riksstaten uppförda delen av bidragsbeloppet

och tillstyrker för min del, att för ändamålet uppföres

ett anslag å 30,000 kronor. Att till uppvägande härav någon ökning

skulle ske i det bidrag, som för samma ändamål avses skola utgå från

manufakturförlagslånefondens räntemedel, kan jag lika med kommerskollegium,

med hänsyn till de stora krav, som alltjämt ställas på fondtillgångarna,

icke finna tillrådligt. Enligt mitt förslag skulle sålunda

för standardiseringsverksamhetens uppehållande ställas till förfogande

ett belopp av tillhopa 47,000 kronor, därav ett anslag av 30,000 kronor å

riksstaten och 17,000 kronor från nämnda fondmedel.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av

standardiseringsverksamheten för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.

43:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 46) att för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, m. m. å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 152—158 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar hava 1921—1927 års

riksdagar beviljat anslag för verkställande av undersöknings- och för
-

Undersöknings-

och försvarsarbeten

å områden,

som genom

Sveriges geologiska

undersöknings

försorg

äro eller

kunna varda

för kronans

räkning inmutade,

m. m.

[46.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

4K

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

svarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings

försorg voro eller kunde bliva för kronans räkning inmutade. De särskilda

anslagsbeloppen — som anvisats å 1921 och 1922 års tilläggsstater

och därefter å riksstaten för varje belt budgetår — hava utgjort respektive

40,000, 75,000, 140,000, 55,000, 50,000, 100,000 och 100,000 kronor.

Under punkt 37 i tionde huvudtiteln av 1928 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Majit riksdagen att för fullföljande av förberörda arbeten

å riksstaten för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor. I anledning av Kungl. Majlis berörda förslag

hemställdes i en inom riksdagen väckt motion (11:239), att ifrågavarande

anslag måtte höjas till 100,000 kronor samt att därutöver ett anslag

å 50,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att efter

framställning av Sveriges geologiska undersökning användas till inköp

av jordägarandelar i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark i

de fall, där Kungl. Majit funne sådant förvärv vara till fördel föY

staten.

I sin skrivelse nr 10 A anförde sedermera riksdagen i anledning av

Kungl. Majits framställning och berörda motion följande. De motiv,

motionären anfört till stöd för sina förslag, hade riksdagen funnit värda

beaktande. Vad särskilt anginge förslaget örn ställande av medel till

Kungl. Majits disposition till inköp av jordägarandelar i av staten inmutade

fyndigheter å enskild mark, syntes riksdagen de för förslaget

därutinnan anförda skälen tungt vägande, och hade riksdagen sålunda

ansett sig böra bevilja medel för ändamålet i fråga. Enligt riksdagens

mening syntes dock icke ett särskilt anslag för ändamålet böra uppföras

i riksstaten, utan torde visst belopp, vars storlek riksdagen ansåge böra

bestämmas till högst 30,000 kronor, inräknas i anslaget för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbetena och användas i överensstämmelse

med vad motionären föreslagit. Det gamla anslaget borde för den

skull erhålla förändrad benämning och syntes lämpligen kunna betecknas:

»Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, m. m.» Ett så högt belopp som det av motionären

föreslagna för själva undersöknings- och försvarsarbetena ansåge sig

riksdagen emellertid icke kunna anvisa, utan syntes sammanlagda anslaget

för såväl ifrågavarande arbeten som inköp av jordägarandelar böra

begränsas till 100,000 kronor. Skulle det för inköp av jordägarandelar i av

staten inmutade fyndigheter å enskild mark avsedda beloppet — helt eller

delvis — icke tagas i anspråk, borde enligt riksdagens mening vad som

odisponerat återstode få användas för de undersöknings- och försvarsarbeten,

varom fråga vore.

Genom beslut den 13 juli 1928 ställdes ett belopp av 70,000 kronor till

Sveriges geologiska undersöknings förfogande för bedrivande av undersöknings-

och försvarsarbeten. Sedan det visat sig, att förutsättning för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

47

framställande av för kronan fördelaktigt förslag till inköp av jordägarandelar

icke förelåg efter användning av nyssnämnda belopp, medgav

Kungl. Maj:t den 28 september 1928 på därom av geologiska undersökningen

gjord framställning, att ett ytterligare belopp av 28,000 kronor

finge användas till nyssnämnda arbeten.

Även för vartdera av budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 anvisade riksdagen

för verkställande av liknande undersöknings- och försvarsarbeten

ett anslag å 100,000 kronor. Enär en betydande del av dessa års arbeten

avsåg kronoparker samt möjligheter till acceptabla förvärv av jordägarandelar

ej syntes föreligga inom enskilda tillhöriga områden, användes

anslagen i deras helhet enbart för ovannämnda arbetens bedrivande och

alltså icke till någon del för inköp av jordägarandelar.

För budgetåret 1931/1932 har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

anslag å 150,000 kronor. Genom särskilda beslut den 18 juli och den 11

december 1931 har av detta anslag ett belopp av 145,000 kronor ställts till

Sveriges geologiska undersöknings förfogande för bedrivande av undersöknings-

och försvarsarbeten. Återstoden av anslaget har använts för

inköp av jordägarandelar.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslag under en följd av

år utgått för de nu ifrågavarande undersökningsarbetena. Beträffande

betydelsen av dessa arbeten tillåter jag mig hänvisa till de uttalanden

därom, som gjorts vid föregående tillfällen, när fråga örn anslag för ändamålet

varit föremål för behandling. Särskilt må framhållas, att dessa

undersökningsarbeten kommit att ingå som ett viktigt led i den pågående

utredningen rörande statens gruvegendom i Västerbotten, varom 1930 års

riksdag gjort framställning. Då för ett fortsatt bedrivande av dessa arbeten

medel icke stå till Kungl. Maj:ts förfogande, tillstyrker jag, att äskande

härom göres hos riksdagen.

Mot den av Sveriges geologiska undersökning framlagda planen för

arbetenas fortsatta bedrivande har jag i stort sett intet att erinra»

Emellertid synes en mindre nedsättning i det för ändamålet begärda

beloppet kunna göras. Erinras må, att av det för innevarande budgetår

till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet anvisade

anslaget (1931/1932 XII: 2) ett belopp av 40,000 kronor ställts till

geologiska undersökningens förfogande för vissa förberedande gruvarbeten

inom Kuorbevare by i Malå socken av Västerbottens län. Visserligen

har Geologiska undersökningen framhållit, att dessa arbeten ligga

helt utanför den plan, som låg till grund för beräkningen av anslaget

till undersökningsarbeten under nu förevarande punkt i tionde huvudtiteln

liksom också utanför den nu ingivna planen för fortsatta arbeten

under nästkommande budgetår. Men det synes dock icke kunna undgås,

s. 48 Kontrollera mot PDF

Kostnader för

under ko rumer

skölt egil

förvaltning

stående gruvegendom.

[47.]

48 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att man vid beräkningen av det nu begärda anslaget tager hänsyn till att

medel sålunda jämväl från annat båll ställts till förfogande för undersökningsarbeten

av hithörande slag inom området ifråga. I betraktande

härav förordar jag, att anslaget må utgå med ett till 110,000 kronor nedsatt

belopp. Härvid utgår jag från att anslaget ställes till Kungl. Haj :ts

disposition för att i mån av uppkommande behov och efter Kungl. Maj:ts

närmare beprövande utbetalas till geologiska undersökningen. Jag förutsätter

även, att anslaget må tagas i anspråk för likvid av jordägarandelar

i av staten inmutade fyndigheter å enskild mark.»

Utskottet, som icke funnit skäl till någon erinran mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,

att riksdagen må för verkställande av undersöknings-

och försvarsarbeten å områden, som genom

Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller

kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. å

riksstaten för budgetåret 1932/1983 anvisa ett extra

reservationsanslag av 110,000 kronor.

44:o) Kungl. Hajd har föreslagit riksdagen (punkt 47) att

dels för bestridande av kostnader för under kommerskollegii förvaltning

stående gruvegendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor,

dels ock medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl.

kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel

i gruva.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 159 och 160 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1931 års statsverksproposition därom

gjorda framställning har riksdagen för bestridande av kostnader för under

kommerskollegii förvaltning stående gruvegendom anvisat ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Som framhölls i föregående års statsverksproposition erfordras medel

för bestridande av de årligen återkommande kostnaderna för gruvförsvarsavgifter

samt, vad angår utmål, i vilka kronan endast är delägare,

kostnader för viloståndsresolutioner och arvoden till gruvföreståndare.

För ifrågavarande ändamål böra medel anvisas även för budgetåret 1932/

1933. Mot det av kommerskollegium föreslagna beloppet 10,000 kronor,

vilket är detsamma som utgår under löpande budgetår, har jag intet att

invända.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

49

På av kollegium anförda skäl anser jag några medel icke nu böra äskas

för undersökning av fyndigheten Kackejaur i Malå socken.

I samband med behandlingen av nu förevarande anslagsfråga torde jag

få erinra, att riksdagen år 1918, med bifall till Kungl. Maj :ts under punkt

123 av nionde huvudtiteln i nämnda års statsverksproposition därom gjorda

framställning, medgivit (riksdagens skrivelse nr 90/1918), att från

nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar finge utgå

vissa arvoden m. fl. kostnader för uppskattningen av arrendeavgift

jämlikt kungörelsen den 15 november 1907 (nr 96) med föreskrifter ifråga

örn bestämmandet å kronans sida av beloppet utav den arrendeavgift,

som skall erläggas för kronans jordägarandel i gruva m. m. De för täckande

av ifrågavarande kostnader behövliga medlen tagas alltjämt från

berörda anslag under nionde huvudtiteln. Emellertid synes mig, i betraktande

av att gruvärenden i övrigt handläggas å handelsdepartementet,

mest naturligt, att dessa utgifter bestridas av under tionde huvudtiteln

tillgängliga anslagsmedel, och torde därvid det under förevarande

punkt upptagna anslaget lämpligen böra för ändamålet tagas i anspråk.

Någon särskild hänsyn till den nu ifrågasatta överflyttningen behöver

icke tagas vid anslagsbeloppets beräkning, enär de kostnader, varom nu

är fråga, endast röra sig örn ett obetydligt årligt belopp.»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, för bestridande av kostnader för under kommerskollegii

förvaltning stående gruvegendom å riksstaten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor; samt

b) medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå

arvoden m. fl. kostnader för uppskattning av arrendeavgift

till kronan för jordägarandel i gruva.

45:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för bestri- Kostnader för

dande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stå- undtr Mertai
ende

egendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag akti* bolags

av 5,000 kronor. förvaltning

... stående egen
Beträftande

utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 160— dom.

162 i statsrådsprotokollet. [48.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

för bestridande av kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning

stående egendom å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett

extra anslag av 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. (> sami. 10 höft. (Nr tO.) I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid anmälan av detta anslagsäskande har departementschefen anfört:

»Jämväl för nästkommande budgetår torde tillskott av statsmedel erfordras

för täckande av kostnaderna för förvaltningen av den Mertainens

gruvaktiebolag tillhöriga egendomen. Med hänsyn till den emotsedda

ökningen av bolagets inkomster torde emellertid statsbidraget för sagda

budgetperiod kunna nedsättas till 5,000 kronor. I likhet med vad som

äger rum för nu löpande budgetår torde ett särskilt anslag för ändamålet

böra anvisas å riksstaten.»

Utskottet får i enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställa,

att riksdagen må för bestridande av kostnader för

under Mertainens gruvaktiebolags förvaltning stående

egendom å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

IngenjörsTetenskapsakademien.

Teknisktvetenskaplig

forsknings•

verksamhet

inom kraftoch

bränsleområdet.

[50.]

46:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 50) att för bedrivande

av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

75,000 kronor.

I fråga örn utredningen i detta ämne får utskottet hänvisa till sid. 163—

172 i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen den 12 mars 1920 avlåten proposition, nr 307, med

därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag lämnade Kungl. Majit riksdagen en närmare redogörelse för

resultaten av en i anledning av skrivelse från riksdagen den 13 maj

1916, nr 128, verkställd utredning, huruvida och på vilket sätt, med synpunkt

företrädesvis inriktad på upprättande av någon vetenskapligpraktisk

institution, staten skulle kunna medverka till varaktigt befrämjande

av en planmässig kraft- och bränslepolitik. I samband härmed föreslog

Kungl. Majit riksdagen att till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien

av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet såsom förslagsanslag, högst, att utgå enligt av

Kungl. Majit fastställda närmare villkor, anvisa dels å tilläggsstat för år

1920 under sjunde huvudtiteln ett belopp av 150,000 kronor, därav 50,000

kronor skulle användas till inköp av apparatutrustning, dels ock å extra

stat för år 1921 under tionde huvudtiteln ett belopp av 200,000 kronor.

Kungl. Majits berörda framställning blev av riksdagen bifallen.

Även för år 1922, för första halvåret 1923 samt för samtliga följande

budgetår hava till bedrivande genom ingenjörsvetenskapsakademien av

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

51

tckniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

beviljats anslag, vilka uppgått till för år 1922 200,000 kronor, för

första halvåret 1923 75,000 kronor, för vart och ett av de följande sex

budgetåren 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren 1929/1930—

1931/1932 90,000 kronor. Härvid bör anmärkas, dels att anslaget vid 1922

års riksdag erhöll reservationsanslags natur, dels att i det å riksstaten

för budgetåret 1924/1925 uppförda anslaget var inrymt ett understöd å

7,500 kronor till tvenne utom akademien stående personer för bedrivande

av försök med oljeframställning ur alunskiffer, dels ock att beträffande

det för löpande budgetår beviljade anslaget — i likhet med vad under de

sex närmast föregående budgetåren ägt rum — förutsatts, att någon

mindre del av detsamma må, örn sådant befinnes lämpligt, efter Kungl.

Maj:ts närmare beprövande kunna tagas i anspråk för understödjande

av utom akademien stående förtjänta forskare.

Genom beslut den 18 september 1931 har Kungl. Maj:t medgivit, att av

det för budgetåret 1931/1932 beviljade anslaget ett belopp av 85,000 kronor

finge av akademien användas i huvudsaklig överensstämmelse med en

av akademien avgiven plan.

Slutligen må nämnas, att 1930 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts

i samma års statsverksproposition, punkt 44 av tionde huvudtiteln, därom

gjorda framställning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning

ur trä m. m. Ifrågavarande belopp, som i sin helhet ställts till

ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande, skulle i första hand täcka anskaffningskostnaderna

för apparatutrustning m. m. — i de ursprungliga

beräkningarna upptagna till 70,000 kronor -— samt därjämte bestrida en

del av kostnaderna för försöksdrift med anläggningen. Vad i övrigt erfordrades

för försöksdriften beräknades kunna utgå från vederbörande anslag

för den tekniskt-vetenskapliga forskningsverksamheten inom kraftoch

bränsleområdet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och brunsleområdet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Diverse.

47:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 51) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 173) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

Bese- och

t.raktamentspenningar.

[51.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Trycknings
kostnader.

152.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[53.]

Extra utgifter.

[54.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

Provisoriskt

dyrortstillägg

ät vissa befattningshavare

i

statens tjänst.

Dyrtidstillägg

ät befattningshavare

i statens

tjänst.

[55-57.]

att riksdagen, må minska det ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 5,000

kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

48:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 79,961 kronor, med

30 kronor till 79,931 kronor; dock att i anslaget må

göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma. ‘

49:o) Med anledning av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

53) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 173 och 174) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 140,000 kronor, med 40,000 kronor, till

100,000 kronor.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 25,000 kronor, med

15,000 kronor till 10,000 kronor.

51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till tillfällig

löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

(punkt 55), dels till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst (punkt 56), dels ock till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt

57) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr W.

53

52:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 58) att för avlö- Avlöningar åt

ningar åt personal m. m. vid företagsräkningen för budgetåret 1932/1933 PeT*onal™-manvisa

ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor. l\äiniin“en~

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 175—178 i statsrådsprotokollet. [58,]

I anledning av en av kommerskollegium i skrivelse den 8 oktober 1928

gjord framställning, varöver infordrade utlåtanden avgåvos av statistiska

centralbyrån och socialstyrelsen, uppdrog Kungl. Majit den 14 juni 1929

åt kommerskollegium att i samråd med nyssnämnda båda ämbetsverk utarbeta

och till Kungl. Majit inkomma med förslag till plan för anordnande

av en förslagsräkning inom olika näringsgrenar, dock under särskilt

iakttagande vid uppdragets fullgörande av att kostnaderna för räkningen

i största möjliga utsträckning begränsades.

Efter överläggningar med representanter för Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverksorganisation, Stockholms handelskammare, Sveriges

allmänna sjöfartsförening och den socialekonomiska vetenskapen avgav

kommerskollegium i samråd med ovannämnda båda ämbetsverk i skrivelse

den 23 december 1929 förslag i förevarande ämne.

Enligt detta förslag — som finnes återgivet å sidorna 149—160 av tionde

huvudtiteln i 1931 års statsverksproposition — beräknades företagsräkningen

under den tid av cirka 2 ,/a år, som dess utförande ansågs kräva,

draga en totalkostnad av i runt tal 275,000 kronor, varav 65,000 kronor för

budgetåret 1930/1931, allt exklusive vissa resekostnader, vilka lämpligen

borde bestridas av det å tionde huvudtiteln anvisade anslaget till reseoch

traktamentspenningar.

Någon framställning örn anvisande av medel för ändamålet avläts icke

av Kungl. Majit till 1930 års riksdag. I anledning av två vid samma

riksdag väckta likalydande motioner, 1:44 och 11:78, anvisade emellertid

riksdagen för insamling av uppgifter och påbörjande av andra förberedande

åtgärder för anordnandet av en företagsräkning i huvudsaklig

överensstämmelse med det av kommerskollegium avgivna förslaget för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Genom beslut den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Maj :t sedermera åt kommerskollegium

att med användande av berörda anslag vidtaga för företagsräkningens

förberedande erforderliga åtgärder.

1931 års riksdag har därefter med bifall till Kungl. Majits i ämnet

gjorda framställning till avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

80,000 kronor.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»För bestridande av kostnaderna under budgetåret 1932/1933 för ifrågavarande

företagsräkning torde nya medel böra äskas av riksdagen. Jlå,

s. 54 Kontrollera mot PDF

Säkerhetsanordn

rigne

till ledning

för fiskefartyg.

159.]

övriga

ordinarie

anslag.

54 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, arbetet, ehuruväl i mera

långsamt tempo, lärer kunna fortgå även emi anslaget något beskäres,

har jag med hänsyn till nödvändighet^! äv återhållsamhet i utgifterna

ansett det böra övervägas, örn icke en nedsättning i det av kollegium

ifrågasatta anslagsbeloppet för nästa budgetår kunde äga rum. Kollegium

har under hand förklarat en sådan''åtgärd kunna vidtagas. För

att nu anställd personal skulle kunna bibehållas samt en del ofrånkomliga

kostnader kunna bestridas borde anslaget, enligt vad kollegium upplyst,

dock icke sättas lägre än 54,000 kronor.

Även med risk att själva resultatet av utredningsarbetet på detta område

fördröjes, synes mig en anslagsminskning på denna punkt böra äga

rum. Örn beloppet fastställes till det av kollegium uppgivna, torde därav

visserligen föranledas en rubbning i det uppgjorda arbetsprogrammet,

men arbetet synes mig likväl kunna bedrivas på ett under nuvarande förhållanden

tillfredsställande sätt.''>

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må för dvlöningar åt personal m. vivid

företag sräkningen för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 54,000 kronor.

53:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg (punkt 59) kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla. 1

övriga ordinarie anslag;.

54 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 55,

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras

med oförändrade belopp.

Stockholm den 8 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes särbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Bergström,

Carlsson i Gävle och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Strindlund, Holmgren,

Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson i Höör, Jonsson

i Eskilstuna, Järte, Norsell och, Jönsson i, Revinge.

Reservation

vid punkt 40 (Sveriges hantverksorganisation) av herr Walles, vilken

ansett, att utskottet bort hemställa örn bifall till de i. ämnet väckta motionerna.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

2

3

4

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag .................................

Departementets verksamhet, förslagsanslag..............

Ökad föredragning i regeringsrätten ,................■■■■■■■

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

Säger för departementet

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskoll egi u m:

Kommerskollegium, förslagsanslag ..............

Kommerskollegii verksamhet, förslagsanslag

Bergsstaten, förslagsanslag ..................................

Sprängämnesinspektionen:

Inspektionen, förslagsanslag .........................

Inspektionens verksamhet, förslagsanslag

Statens elektriska inspektion:

Inspektionen, förslagsanslag .........................

Inspektionens verksamhet, förslagsanslag

Fartygsinspektionen:

Inspektionen, förslagsanslag ..........................

Inspektionens verksamhet.............................

Undervisningsanstalter för sjöfart:

Navigationsskolorna ......................................

gationsskolorna, förslagsanslag ................

Navigationslärarkursen, reservationsanslag

för sjöfart, förslagsanslag

tionsanslag ................................................

Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk

handelsflottan, reservationsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

* 24,000

136,800

15,900

5,000

160,800

20,900

'' .

537,850

103,500

23,784

10,500

9,300

, 30,100

26,600

187,100

. •

96,950

199,000

* 6,900

23,000

10,000

2,400

| 20,000

222.000

39,300

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lå
-

tt

I

■ Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

17

18

19

20

21

22

23

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag..........................

Lots- och fyrväsendet:

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag...................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag...

Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ........

Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns- styrelserna åliggande befattning med registreringar

och anmälningar till förenings- m. fl. register,

förslagsanslag .........................................

Försäkringsinspektionen, förslagsanslag .................

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ...............

35,000

6,076,860

! 1,500,000

1 * 95,000

341,100

377,000

10,000

, : ■:

Säger för centrala verk med underlydande stater

| 9,139,010

582,934

C- Handel och sjöfart.

1

1

2

3

4

Handelshögskolan i Stockholm.........

Exportstipendier, reservationsanslag.......................

Auktoriserade handelskamrar i riket

Svenska handelskamrar i utlandet

30.000

20.000

12,000

70,500

10,000

5

Sveriges allmänna exportförening.......

6

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för- slagsanslag .............................

7

Ersättning åt sjömanshusen ........

1 a9 nnn

8

9

10

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................

Arvoden åt två dispaschörsassistenter....

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för- slagsanslag ............................

: ; ■

40,000

4,000

11

Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar- fartyg, förslagsanslaq................................

■ ■

. :

.

onn unn

12

Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,

reservationsanslag ...............

.

■ ;

Qnn nnn

13

Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag

2,000

Säger för handel och sjöfart

1,460,600

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1 1

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ..........

2 1

3

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

Manufakturernas befrämjande........ 3 000

Reservationsanslag :

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ...... —.

* Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 19.12. S sami. 10 höft. (Nr 10.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 10■

4

5

e ;

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

1

■

Reseunderstöd åt idkare av hant- verk och annan mindre industri —

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och

hantverk ................................ —

Reseunderstöd åt teoretiskt och

praktiskt bildade tekniker, som

icke ägna sig åt bergshante-

ringen .................................... —

Befrämjande av hemslöjden:

Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000

Föreningen för svensk hemslöjd ... 4,000

Svenska slöjdföreningen ................ 5,000

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3,000!

15,000

9,000

Arvoden åt torvingenjörer m. m....................................

Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom

hantverksinstitutet........................................................

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-

Bidrag till standardiseringsverksamheten ....................

Undersöknings- och försvarsar.beten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade

m. m., reservationsanslag ...........................................

Kostnader för under kommerskollegii förvaltning stå-

ende gruvegendom, förslagsanslag ...........................

Kostnader för under Mertainens gruvaktiebolags för- vältning stående egendom ....................................

18,000

9,000

|

•

17.000

5,000

41,125

30.000

110,000

10.000

5,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

18,000

227,125

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

1

1

Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................

40,000

1

j

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-

och bränsleområdet, reservationsanslag .................

75,000

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien

40,000

75,000

F. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

4,00C

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,00f

3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

79,93:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

59

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

100,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

10,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvallningen, förslagsanslnq ...................

* 65,000

7

Provisoriskt dyrortstiilägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag........................................

* 45,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slaqsanslaq ...................................................................

* 650,000

9

Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen, re-

servationsanslag ............................................................

54,000

10

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reserva-

tionsanslaq ................................................................

* 10,000

Säger för diverse

278,931

824,000

Summa

9,636,741

3,190,559

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:294 Riksdagens skrivelse Nr 294 a1 i texten
  2. Rskr. 1932:10a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932jl933 under s. 1 i texten