Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två i ämnet väckta motioner.

1932-05-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:100, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

1

Nr 100.

Ankom till riksdagens kansli <jen 20 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss

ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1932 dagtecknad proposition,

nr 221, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva

att inom Bromma församling i Stockholm må från och med läsåret 1932

—1933 successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för såväl manliga

som kvinnliga lärjungar, med såväl fyraklassig som femklassig realskola,

ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig

reallinje,

att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, må från och med

läsåret 1932—1933 successivt nedläggas,

att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i omedelbar anslutning

till det successiva nedläggandet av nya elementarskolan på sådant

sätt, att under första läsåret första klassen av de båda realsk ollin jerna och

första ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma upprättas

och samtidigt första klassen av realskolan vid nya elementarskolan

och första ringen av de båda gymnasielinjerna därstädes indragas samt därefter

en klass respektive ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt

upprättas i samband med att en klass respektive ring å varje linje

vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till dess förstnämnda läroverk

är å samtliga linjer färdigbildat och sistnämnda läroanstalt blivit i sin

helhet indragen,

att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli 1932 inrättas

en ordinarie rektorsbefattning, samt

att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor, ävensom arvode

åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må under budgetåret 1932/1933 bestridas

ur besparingarna å reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 56 höft. (Nr 100.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor, dels bidrager till bestridande av de

utgifter, som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan

vid läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets verksamhet

av minst 10,000 kronor, dels ock avstår från sin fordran att återbekomma

vad ännu är oguldet, 27,500 kronor, av nya elementarskolans i

förenämnda statsrådsprotokoll omförmälda, av staden erhållna byggnadslån.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 362),

vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 221

med den ändring, som betingas därav att frågan örn nya elementarskolans

framtid underkastas ny prövning och icke, på sätt som i propositionen

föreslås, nu avgöres i samband med Brommaläroverkets upprättande,

dels ock en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 363),

vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Inom Stockholms stad finnas för närvarande nio allmänna läroverk nämligen

högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverket å Norrmalm,

högre läroverket å Södermalm, högre läroverket å Östermalm, högre läroverket

å Kungsholmen, högre läroverket för flickor, statens provskola nya

elementarskolan, Vasa realskola och Katarina realskola.

Fråga har nu uppkommit örn ett utbyggande av nämnda organisation

genom förläggande av ett högre allmänt läroverk till en trakt av Stockholms

stad, som hittills saknat ett sådant, nämligen Bromma.

I en hos stadsfullmäktige i Stockholm den 19 maj 1930 väckt motion,

nr 16 för år 1930, hemställdes, »att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt

Stockholms folkskoledirektion att åstadkomma skyndsam utredning rörande

behovet av åtgärder för bättre tillgodoseende av högre skolundervisning för

ungdomen i Bromma».

I fråga örn de skyldigheter, som åligga en kommun beträffande allmänt

läroverk, som där upprättas, har i statsrådsprotokollet erinrats örn följande.

Enligt § 212 i 1928 års läroverksstadga åligger det kommun, som erhåller

ett allmänt läroverk, att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, däri

inbegripna laboratorie- och materialrum, biblioteks- och studierum m. m.,

samt i de fall, då sådant blivit vederbörligen bestämt, jämväl inredning och

m öbelutrustning.

I skrivelse till Kungl. Majit (nr 262) hade 1927 års riksdag förklarat sig

biträda föredragande departementschefens i proposition den 18 februari 1927

(nr 116) uttalade uppfattning, att såsom en oeftergivlig förutsättning för

upprättande av nya läroverk måste uppställas det kravet, att vederbörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

3

kommun underkastade sig de villkor och bestämmelser, som i sådant avseende

kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende skulle enligt Kungl.

Maj:ts av riksdagen godkända förslag sådan ändring göras i de föreskrifter,

som dittills gällt, att i fråga örn nyupprättade läroverk vederbörande kommuns

förpliktelser skulle utsträckas till att omfatta jämväl kostnaderna för

anskaffande och underhåll av inredning och möbelutrustning inom lärorum

och gymnastiksal (sid. 108 och 112 i riksdagens skrivelse nr 262).

Enligt § 215 i läroverksstadgan skall vidare i kommun, där allmänt läroverk

är eller framdeles bliver inrättat, på kommunens bekostnad anskaffas

och underhållas bostad för rektor eller ock, där hinder möter för sådan anordning,

av kommunens medel utgå skälig hyresersättning åt rektor.

Av det anförda framgår, att förutsättningen för att ett läroverk i Bromma

skall komma till stånd är, att Stockholms stad åtager sig kostnaderna för

anskaffande och underhåll av såväl byggnad som inredning och möbelutrustning

för detsamma, samt att staden anskaffar bostad eller utbetalar

hyresersättning åt rektor vid läroverket.

I Stockholm har staden därutöver plägat bekosta viss hyreshjälp åt lärarna

vid de allmänna läroverken.

På anmodan av vederbörande borgarråd verkställde Stockholms stads

statistiska kontor utredning i ärendet. Denna utredning har kontoret sammanfattat

i ett den 10 september 1930 dagtecknat tjänsteutlåtande, vilket

återfinnes å sid. 4—18 i statsrådsprotokollet, vartill utskottet här tillåter sig

att hänvisa.

Sedan Stockholms stads gymnasiekommitté beretts tillfälle att yttra sig i

ärendet, hemställde kommittén i skrivelse den 24 februari 1931, att stadsfullmäktige

måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn upprättande av

ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor i Bromma. I yttrande

den 27 november 1931 tillstyrkte folkskoledirektionen livligt gymnasiekommitténs

hemställan.

Stadskollegiet hemställde i likhet med gymnasiekommittén och folkskoledirektionen,

att stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Majit göra framställning

örn upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.

I enlighet med denna stadskollegiets hemställan hava stadsfullmäktige enligt

beslut den 25 januari 1932 hos Kungl. Majit gjort framställning örn

upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.

På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 29 februari 1932 avgivit

utlåtande i ärendet, vilket återfinnes å sid. 24—34 i statsrådsprotokollet.

Skolöverstyrelsen slutar med att hemställa, det Kungl. Majit täcktes vidtaga

åtgärder för att från och med budgetåret 1932/1933 ett högre allmänt

läroverk må upprättas i Bromma församling i Stockholm med den organisation

och i den ordning, som i utlåtandet angivits, samt under förutsättning,

att Stockholms stad förbinder sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad eller

hyresersättning åt läroverkets rektor än även att bevilja ett engångsanslag av

minst 10,000 kronor till bestridande av utgifter, som eljest påvila läroverkets

biblioteks- och matenelkassa samt ljus- och vedkassa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

Sedan skolöverstyrelsen genom remiss den 10 mars 1932 anbefallts att

verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens

provskola, nya elementarskolan i Stockholm, i omedelbar anslutning

till det föreslagna upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma samt

till Kungl. Majit inkomma med nämnda utredning jämte därå grundat förslag,

har överstyrelsen med utlåtande den 14 mars 1932 inkommit med

det sålunda infordrade förslaget. I detta utlåtande, som återfinnes å sid.

35—43 i statsrådsprotokollet, hemställer överstyrelsen, att, därest Kungl.

Majit skulle anse sig böra vidtaga åtgärder för ett nedläggande av nya elementarskolan

i samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i

Bromma, avvecklingen av nya elementarskolans verksamhet måtte ske i

överensstämmelse med överstyrelsens i sistberörda utlåtande angivna avvecklingsplan,

att nya elementarskolans byggnadskassas kvarstående förpliktelser

måtte efter läroverkets avveckling övertagas av statsverket, samt att för

budgetåret 1932/193.3 måtte beräknas ett belopp av 6,000 kronor såsom

bidrag till nya elementarskolans skolkassa, att utgå ur besparingarna å det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

Av det anförda framgår, att Bromma församling under de senaste årtiondena

varit stadd i en hastig utveckling. Invånarantalet därstädes har stigit i ett alltmer

ökat tempo och torde väl kunna väntas ytterligare stiga. Den 1 januari

1932 utgjorde enligt av Stockholms stads statistiska kontor lämnad

uppgift den mantalsskrivna befolkningen i Bromma församling 26,898 personer.

Denna folkmängd motiverar redan i och för sig, att ett allmänt läroverk

förlägges till ifrågavarande trakt av huvudstaden, detta så mycket mer

som de tättbebyggda delarna av Bromma utgöra ett område för sig, relativt

avskilt från huvudstadens övriga bebyggda delar. Det nu sagda ävensom vad

i övrigt under ärendets behandling framkommit synes mig ovedersägligen

ådagalägga behovet av ett sådant läroverk i Bromma från och med läsåret

1932/1933.

Behovet av ett allmänt läroverk i Bromma synes kunna tillgodoses endera genom

upprättande därstädes av ett nytt läroverk eller därigenom, att ett av

Stockholms äldre, inom den egentliga staden belägna läroverk så att säga utflyttas

till Bromma. Upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk anser jag

mig framför allt av statsfinansiella synpunkter icke under nuvarande förhållanden

böra förorda. Däremot synes mig tanken på en förflyttning av

ett av huvudstadens äldre, inom dess centrala delar beläget läroverk vara

förtjänt att närmare beaktas. I detta hänseende föreligger nu en plan

från skolöverstyrelsens sida. Denna plan, som tager sikte på statens provskola,

nya elementarskolan, innebär visserligen icke en direkt förflyttning

till Bromma av detta läroverk, utan en successiv avveckling av detsamma

i omedelbar anslutning till upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma.

I sak innebär planen så till vida detsamma, som dess genomförande ej

skulle i avsevärdare mån medföra ökade kostnader för den statliga läroverksorganisationen

i huvudstaden. Jag har vid frågans övervägande funnit

mig böra förorda ett successivt nedläggande av nya elementarskolan i

samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

5

vill jag uttala min huvudsakliga anslutning till den plan, som skolöverstyrelsen

i detta avseende framlagt. Såsom skäl för en anordning av nu angiven

art synas mig böra framhållas dels den relativt ringa elevfrekvensen

i nya elementarskolan, dels detta läroverks belägenhet i en stadsdel, som

mer och mer uppsuges i stadens city-bildning och där därför antalet familjer

med barn i skolåldern minskas, dels ock den värdefulla, kronan tillhöriga

tomt, som genom läroverkets upphörande skulle lösgöras antingen för

försäljning eller för annat statligt ändamål. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att den vid nya elementarskolan beslutade latinlyceilinjen icke kommit

till stånd och att densamma vid ett bifall till mitt förslag givetvis icke

är avsedd att upprättas.

Det är uppenbart, att en åtgärd sådan som den nu ifrågasatta jämväl

skulle innebära ett försvinnande av den speciella pedagogiska försöksinstitution,

som nya elementarskolan från början varit avsedd att vara och som

den ända till nu — örn än måhända i något mindre omfattning — varit.

Jag finner emellertid häri ej någon så betydande olägenhet, att den bör få

utgöra ett hinder för realiserandet av den av ett starkt framträdande behov

föranledda framställning, som här är i fråga. Såsom jag nyss antytt, har

nya elementarskolans betydelse som prov- eller försöksskola under årens

lopp blivit mindre framträdande, dels på grund av den allmänna pedagogiska

utvecklingen vid våra läroverk och dels på grund av den viktiga roll

som försöksläroverk, som åtskilliga privatskolor under lång tid spelat. Behovet

av en särskild statsinstitution i berörda syfte kan alltså sägas nu vara

väsentligt mindre framträdande än tidigare, så mycket mer som även vid

andra statsläroverk undervisningsförsök anordnats och alltfort kunna göras.

Beträffande organisationen av det ifrågasatta läroverket i Bromma har

från Stockholms stads sida endast föreslagits, att detsamma skulle organiseras

som samläroverk samt omfatta realskola med minst två linjer, samt

latin- och realgymnasium.

Skolöverstyrelsen har i detta avseende efter en ingående motivering föreslagit,

att läroverket skulle organiseras såsom samläroverk med två serier

parallellavdelningar vid den femåriga och en serie avdelningar vid den fyraåriga

realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med fyraårigt

latin- och realgymnasium. Emellertid har skolöverstyrelsen även uttalat att,

därest Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen, att den ena av gymnasielinjerna

bör göras treårig, överstyrelsen ansåge, att detta borde bli fallet

med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna med en treårig organisation

icke vore lika starkt framträdande som i fråga örn latingymnasiet.

Då det nu gäller en förändring av läroverksorganisationen i Stockholm,

har jag funnit anledning att uppmärksamma även de olika stadsdelarnas

likheter och olikheter i avseende på befolkningens sociala struktur. Det bär

då förefallit mig, att en påfallande överensstämmelse i nämnda hänseende

råder mellan Södermalm, vars lärjungeområde omfattar förstadssamhällen

såsom Enskede, Älvsjö, Brännkyrka m. fl., och Bromma, som jämväl i sig

innesluter förstadssamhällen av liknande art, och jag har ansett mig kunna

och böra därav sluta till ungefär liknande behov i fråga om läroverksorganisation

inom dessa båda stadsdelar.

Högre allmänna läroverket å Södermalm, som visserligen är uteslutande

förbehållet manliga lärjungar, omfattar såväl fyraklassig som femklassig

realskola, alltså med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde

klass, ävensom gymnasium med dels en fyraårig och en treårig latinlinje, dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

en fyraårig och en treårig reallinje. Denna organisation synes mig väl lämpa

sig att genomföra för det tilltänkta läroverket i Bromma, med den skillnad

likväl, att Brommaläroverket bör i såväl realskolan som gymnasiet lämna

tillträde även för kvinnliga lärjungar samt att g3rmnasiet bör omfatta

allenast en fyraårig latinlinje och en treårig reallinje.

Såsom jag nyss anfört, är jag benägen förorda ett successivt upprättande

av läroverket i Bromma i omedelbar anslutning till en successiv avveckling

av nya elementarskolan. Mot den av överstyrelsen härutinnan framlagda

planen har jag i stort sett intet att erinra. Vad först beträffar realskolan —- som enligt min mening bör vid Brommaläroverket omfatta en serie avdelningar

vid den fyraåriga och en serie avdelningar vid den femåriga realskolan

-— skulle sålunda den första klassen av nya elementarskolans fyraåriga

realskola upphöra med ingången av läsåret 1932/1933 och samtidigt

en första klass av den fyraåriga realskolan vid Brommaläroverket träda i

funktion. Som jag nyss nämnde, skulle emellertid sistnämnda läroverks

realskola även innefatta en femårig linje, vars första klass ävenledes skulle

begynna med läsåret 1932/1933. Örn man kan beträffande den fyraåriga

linjens första klass säga, att densamma överflyttas från nya elementarskolan

till Brommaläroverket, kan vid första påseendet inrättandet av den femåriga

linjens första klass anses innebära en viss utvidgning av läroverksorganisationen

i Stockholm. Jag vill emellertid framhålla, att i realiteten någon

utvidgning icke kan sägas komma till stånd, enär upprättandet av denna klass

måste föranleda skolöverstyrelsen att vidtaga en motsvarande inskränkning

vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Detta framgår därav, att

enligt av överstyrelsen lämnad uppgift ej mindre än 44 lärjungar, vilka

voro bosatta i Bromma, höstterminen 1931 åtnjöto undervisning i den femåriga

realskolans första klass vid sistnämnda läroverk.

Vad beträffar gymnasiets organisation, skulle vid Brommaläroverket läsåret

1932/1933 upprättas första ringen av såväl det fyraåriga latingymnasiet som

det treåriga realgymnasiet. I samband härmed skulle indragning vid nya

elementarskolan ske av första ringen av därvarande fyraåriga latingymnasium,

varjämte någon första ring av det treåriga realgymnasiet därstädes

ej skulle komma till stånd. Upprättandet av sistnämnda ring under läsåret

1932/1933, varom skolöverstyrelsen framlagt förslag, anser jag mig alltså

ej kunna förorda.

Vad överstyrelsen anfört ifråga örn lärarkrafter vid de båda läroanstalterna

under övergångstiden har icke givit mig anledning till erinran, dock

med den jämkning, som föranledes därav, att jag förordar allenast en fem

årig reallskollinje i stället för av överstyrelsen föreslagna två dylika linjer

och vidare ett treårigt realgymnasium i stället för av överstyrelsen föreslaget

fyraårigt.

Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden, _ tiar skolöverstyrelsen

i sitt senaste utlåtande redogjort för desamma. Överstyrelsens

förslag om ett bidrag av statsmedel å 6,000 kronor till läroverkets s. k.

skolkassa kan visserligen med de av överstyrelsen angivna utgångspunkterna

synas motiverat, men å andra sidan föreligga här omständigheter, som

tala för att undvika ett anlitande av statsmedel. Givetvis inträda för nya

elementarskolan med hänsyn till det sjunkande elevantalet svårigheter att

under avvecklingstiden infria annuiteten å det av Stockholms stad lämnade

byggnadslånet. Det måste emellertid anses billigt, att staden, för vars befolkning

den nu ifrågasatta organisationsförändringen otvivelaktigt skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

7

medföra avgjorda fördelar, avstår från detta sitt krav. Enklast torde detta ske

genom att staden omedelbart avskriver sin återstående fordran, 27,500 kronor,

en anordning, som synes så mycket mera rimlig som staden aldrig haft att

vidkännas några som helst underhållskostnader för skolans lokaler, vilka

dessutom, såsom uppförda och inredda för skoländamål, för staten endast

kunna hava en relativt begränsad användbarhet för andra ändamål.

Såsom jag antytt, skulle den av mig ifrågasatta organisationsförändringen

i längden ställa sig för statsverket ekonomiskt fördelaktigare än den nuvarande

organisationen. Under ett par övergångsår torde dock vissa ökade

utgifter av mindre omfattning icke kunna undvikas. Jag syftar härvid på

avlöning till en rektor vid det nya Brommaläroverket. En rektorstjänst

måste nämligen där inrättas redan från och med läroverkets begynnande.

Att överflytta rektorstjänsten från nya elementarskolan låter sig icke göra,

enär densamma givetvis är där nödvändig under skolans avvecklingsperiod.

Den nuvarande innehavaren av sistnämnda tjänst uppnår pensionsåldern

under läsåret 1934—1935, med vilket läsårs utgång denna skolas avveckling

skulle vara slutförd. Vidare torde arvode, 200 kronor, böra beräknas

för en tillsyningslärare. För budgetåret 1932/1933 lära erforderliga medel

till såväl rektorslön vid Brommaläroverket, 7,500 kronor, som arvode åt

en tillsyningslärare, 200 kronor, kunna bestridas från besparingarna å reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, vilka med visshet torde kunna

beräknas lämna tillgång härtill. Riksdagens medgivande härtill torde böra

inhämtas.

Skolöverstyrelsen har under erinran örn 1931 års riksdags beslut angående

ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk,

föreslagit att såsom villkor för ett eventuellt beslut örn ett högre allmänt

läroverk i Bromma skulle föreskrivas, bland annat, att Stockholms stad

skulle förbinda sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan, med ett engångsanslag

under första året av läroverkets verksamhet med minst 10,000 kronor.

I anseende till de skäl, skolöverstyrelsen anfört för detta sitt förslag, ansluter

jag mig till detsamma.

Jag vill slutligen erinra, hurusom vid ett bifall till mitt förslag den av

nya elementarskolan innehavda byggnaden jämte tomt skulle efter skolans

avveckling bliva frigjord för annat statligt ändamål, eventuellt för försäljning.

Att i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga, anser jag

icke erforderligt, då densamma jämte härmed sammanhörande spörsmål torde

böra bliva föremål för en närmare utredning.

Till stöd för det i motionen 1:362 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande:

Beträffande det nya Brommaläroverket skall här icke vidare oi''das: behovet

av detsamma är motiverat av huvudstadens starkt växande folkmängd

och den täta och egenartade bebyggelsen av Brommaområdet, vars befolkning

i det närmaste fyrdubblats under de senaste cirka 15 åren. Departementschefen

har, stödd på utredningar av Stockholms folkskoledirektion och

statistiska kontor samt kungl, skolöverstyrelsen, anfört vägande grunder för

upprättande av ett nytt läroverk i denna del av huvudstaden.

Annorlunda förhåller det sig i avseende på nedläggande av nya elementarskolan.

Något förslag örn slopande av detta läroverk ingick icke i skolöverstyrelsens

den 29 februari 1932 avgivna utförliga utredning om det till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

tänkta Brom maläroverket. Tvärtom uttalade skolväsendets högsta sakkunniga

myndighet i detta yttrande, att »läroverksorganisationen i Stockholm

i dess helhet är i behov av vidgning för att kunna motsvara den nuvarande

lärjungetillströmningen» och att »frågan om ett eventuellt nedläggande av

nya elementarskolan icke behöver lösas i här förevarande sammanhang».

Vissa vaga antydningar örn att frågan är förtjänt av att tagas i närmare

övervägande (statistiska kontoret i Stockholm se prop. sid. 18) eller att frågan

örn förflyttning eller eventuellt nedläggande av nya elementarskolan

kan böra upptagas till undersökning (Stockholms gymnasiekommitté, se prop.

sid. 21) innebära givetvis ingen utredning utan på sin höjd en begäran örn

sådan.

Den 10 mars erhöll emellertid skolöverstyrelsen Kungl. Maj:ts befallning

att »verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av

statens provskola nya elementarskolan i Stockholm». Denna utredning örn

en så vittutseende, på många områden ingripande och — örn utredningen

skulle motsvara vanliga krav — förhandlingar med därav berörda personer

och korporationer krävande fråga skulle vara färdig inom en orimligt kort

tidsfrist. Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 221 sid. 35 anbefalldes den

genom remiss den 10 mars och inkom den 14 mars, varvid är att märka

att den 13 mars var en söndag, alltså i realiteten efter tre arbetsdagar. Den

16 mars, två dagar senare, är sedan Kungl. Maj:ts proposition daterad.

Det torde vara något enastående, att en gammal högt ansedd läroanstalt

med sådana traditioner, särskilda uppgifter och sådant lärjungeantal som

denna, för att ej tala örn dess donationer, stipendier m. m., på detta ilsnabba

sätt utan närmare utredning och utan hörande av dess rektor och

kollegium eller av direktionen för undervisningsverken i Stockholm dömes

att försvinna ur tiden, och det till och med så bryskt, att en del lärjungar,

som stå inför inträdet på dess gymnasium, helt oförberett kastas ut i en

oviss konkurrens örn eventuell inträdesmöjlighet vid något annat läroverk.

Det är av stort intresse att taga del av skolöverstyrelsens under nu beskrivna

förhållanden avgivna utlåtande. Överstyrelsen förklarar sig icke

kunna frångå sin förut här ovan refererade mening, att frågan örn nya elementarskolan

icke bör sammankopplas med frågan örn Brommaläroverket.

Men då överstyrelsen nu av Kungl. Majit ålagts att, under förutsättning att

nya elementarskolan skall avvecklas i detta sammanhang, uppgöra en plan

för det tekniska utförandet härav, så var den ju skyldig att — ehuru tydligen

mot sin egen önskan — utföra detta ålagda uppdrag.

På grund av ett utlåtande med denna andemening framlägges nu propositionen,

i enlighet med grundsatsen sic volo, sic jubeo.

Något bärande stöd för skolans nedläggande kan icke ens vinnas av de

rader i överstyrelsens utlåtande, som beröra den skiljaktiga karaktären av

nya elementarskolans betydelse som försöksanstalt för olika pedagogiska metoder

nu och fordom, ty uttalandet i detta avseende innebär endast, att

läroverkets bibehållande icke kan anses betingat allenast med hänsyn till

där berörda speciella uppgift. Överstyrelsen lägger i stället huvudvikten

vid läroverkets behövlighet såsom ett allmänt läroverk likställt med de övriga

och särskilt avsett för behovet i de stadsdelar, som icke beröras av

Brommaläroverkets upprättande.

Enligt 1927 års riksdagsbeslut skulle nya elementarskolan bli ett lyceum.

Denna plan har hittills ej kunnat utföras, enär såväl här som annorstädes

lyceiformen visat sig allt annat än populär. I stället fick då nya clemen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

9

tarskolan behålla sin karaktär av vanligt allmänt läroverk, men i olikhet

med de övriga Stockholmsläroverken (bortsett från det nya flickläroverket)

fick den enbart fyraårig realskola, icke även femårig. Den fyraåriga realskolan

är likaledes impopulär, under det stor trängsel råder örn platserna

i den femåriga. En framställning från nya elementarskolans, sida att få

upprätta en femårig linje, med hänsyn till denna trängsel vid de andra

läroverken örn plats i sådan linje, avslogs av regeringen, ehuru lokalutrymme

för en sådan linje fanns vid nya elementarskolan. Det är sålunda

tydligt, att den minskning av elevantalet, som åberopas i propositionen

såsom ett skäl för skolans avveckling, är konstlad och beroende på av statsmakterna

vidtagna åtgärder. Antalet lärjungar är för övrigt för närvarande,

trots detta, omkring 330.

Det är så långt ifrån att behovet av ett läroverk i det egentliga Stockholm

ej skulle göra sig gällande om nya elementarskolan nedlägges, att man med

säkerhet kan förutse att ett starkt krav på ett sådant omedelbart skulle framträda.

Med rätta gör Bromma nu anspråk på ett läroverk, med sina 30,000

invånare. Om man räknar med hela Stockholms invånarantal, motsvarar ett

statsläroverk ungefär 55,000 invånare. Skulle nu ett läroverk försvinna, inses

lätt vilken disproportion som inträder. Följden blir, att de vid trängseln

örn platserna utestängda få söka sig till privatläroverk med höga terminsavgifter

och sämre utrustning eller få avstå från fortsatta läroverksstudier,

örn de ej ha råd att gå i privatläroverk. Det är ingen utveckling som anstår

ett demokratiskt skolväsen, Man beräknar nu till hösten enbart för gymnasiet,

att en brist på cirka 150 platser skall uppstå.

Att under sådana förhållanden nu indraga ett läroverk utan närmare utredning

av konsekvenserna förefaller icke blott hänsynslöst mot lärjungarna

och deras målsmän utan även ekonomiskt opraktiskt med hänsyn till följderna

därav i en nära framtid, däribland icke minst de ekonomiska följderna

för statsverket. Även de som möjligen föreställa sig att några ekonomiska

fördelar för staten skulle vara att vinna på nya elementarskolans nedläggande

böra besinna vad skolöverstyrelsen i sitt yttrande den 14 mars erinrar,

nämligen att dessa fördelar — om de verkligen skulle förefinnas - icke

behöva äventyras, därest frågan örn nya elementarskolan blir avgjord i annat

sammanhang. Skulle skolan nu utan närmare utredning nedläggas, uppstår

slutligen även en rätt besvärlig fråga, vart de donationer, stipendiefonder

och annan skolans egendom, som skänkts just till denna, och ej till någon

annan skola, rätteligen böra gå. Härom föreligger ingen utredning.

Som härav synes, är det många frågor, som behöva utredas, innan man

kan bilda sig en tillförlitlig grundad uppfattning om det ändamålsenligaste

förfarandet med nya elementarskolan. Det är dessutom i sanning en billig

och anspråkslös begäran, att de som saken närmast gäller få någon frist,

något som väl torde erkännas även av dem som annars hysa sympatier för

ifrågavarande läroanstalts nedläggande. Ehuru jag med hänsyn både till

skolans historia, traditioner och speciella, ännu aktuella uppgifter, och framför

allt till dess, som mig synes, uppenbara behövlighet som vanligt allmänt

läroverk är benägen för dess bibehållande, vill jag dock icke utan föregående

omsorgsfull utredning göra något positivt yrkande i detta avseende utan

hemställer endast, att frågan om nya elementarskolans framtida existens och

organisation eller dess eventuella nedläggande underkastas saklig och allsidig

prövning, innan statsmakterna fatta beslut i saken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

I motionen 1:363 har till stöd för det däri framförda yrkandet anförts

huvudsakligen följande:

I proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att vidtaga viss förändring

av läroverksorganisationen i Stockholm, åsyftande väsentligen successivt

upprättandet av ett högre samläroverk inom Bromma församling i anslutning

till nedläggande av statens provskola, nya elementarskolan.

Mot aetta förslag kunna åtskilliga välgrundade erinringar framställas, och

synes detsamma icke föreligga i sådant skick, att beslut nu bör av riksdagen

fattas i saken.

I första hand må härmed erinras därom, att den skärpta krisen i vårt

ekonomiska liv kommit att drabba huvudstaden på ett så allvarsamt sätt, att

under de närmaste åren alla ansträngningar måste inriktas på att begränsa

stadens utgifter, där så utan allvarliga skador kan ske. På skolområdet föreligga

för staden redan åtskilliga trängande byggnadskrav, ett par folkskolor,

som framstå såsom oavvisliga, lokaler för yrkesskolorna, för den Södra kommunala

mellanskolan samt för det år 1927 beslutade och 1928 påbörjade högre

flickläroverket. Någon tvekan kan icke råda, att förverkligandet av detta

byggnads program måste fördelas på flera av de närmaste åren och att byggnaderna

för det föreslagna Brommaläroverket icke kunna få gå före de nämnda

äldre kraven. Under sådana omständigheter nödgas man, i händelse riksdagen

i år beslutar det ifrågavarande läroverket och detsamma, såsom förutsattes,

i höst skulle börja sin verksamhet, ovillkorligen räkna med ett mycket

långvarigt provisorium. Huruvida lokaler för det färdigbildade läroverket

kunna uppbringas på fullt lämplig plats inom Bromma-området, innan ännu

svävande, trafikfrågor fått sin lösning, har icke klargjorts. Måhända kan man

bli hänvisad att söka sådana platser inom yttre Kungsholmen. Men med

dylik förläggning av läroverket skulle det lokalt komma så nära Kungsholmens

läroverk, att det icke kan vara någon mening uti att skrida till

upprättandet av ett nytt läroverk, förrän de kommunal-ekonomiska förhållandena

undergått en sådan förändring, att provisorietiden kan begränsas

till ett eller annat år. Skulle å andra sidan läroverket, innan trafikfrågorna

för Bromma blivit lösta, bestämmas för en plats inom Bromma, som efter

någon tid visar sig vara otjänlig och mindre lämplig, kan ett svårt fel visa

sig vara begånget. Stockholms stad torde med sitt önskemål om ett läroverk

i Bromma icke lia avsett att frågan så forcerades, att icke nödigt rådrum

för ekonomiska, trafiktekniska och lokala undersökningar bereddes alla parter.

Utöver de skäl, som här i korthet antytts, talar i samma riktning med

styrka den omständigheten, att frågan örn den ändamålsenliga anordningen

av läroverksorganisationen i Stockholm icke synes uttömmande klargjord vid

den utredning, på vilken propositionen bygger. Med ledning av sjunkande

nativitetssiffror kan det tänkas, att antalet lärjungar i läroverken kommer

under de närmaste åren att nedgå. Sålunda bör uppmärksammas, att antalet

i skolåldern inträdande barn i Stockholm år 1927 utgjorde 5,878 men under

1930 endast 4,981, sålunda nära 1,000 färre. Denna sjunkande tendens kan

på grund av den ekonomiska depressionen väntas ytterligare utpräglad. Nu

berörda förhållanden mana ovillkorligen till varsamhet vid bedömandet av

hithörande frågor. Skulle återigen nativitetskurvan stiga eller genom inflyttningen

till Stockholm antalet barn i skolåldern ökas, synes böra under något

år avvaktas, hur bebyggelsen i Stockholm tenderar. Särskilt är bebyggelsen

av Gärdet här av betydelse liksom bebyggelsen i de södra förstäderna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

11

Vidare bör uppmärksammas, att den med det nya läroverkets upprättande

sammankopplade frågan örn nya elementarskolans nedläggande även i och

för sig kräver ett ingående övervägande ur synpunkten av befolkningsfördelningen

i huvudstaden. Därtill kommer, att 1930 års riksdag förutsatt, att

spörsmålet örn den 1927 beslutade lyceiorganisationen skulle göras till föremål

för en närmare omprövning tidigast tre år senare, alltså 1933.

Ytterligare gäller, att propositionen ställer Stockholms stad inför principiellt

nya ekonomiska skyldigheter, ett engångsanslag av 10,000 kronor till bestridande

av det nya läroverkets driftskostnader samt avskrivande av sin fordran

på återbekommande av nya elementarskolans kvarstående byggnadslån å

27,500 kronor.

Det vill förefalla som örn sistnämnda omständigheter bort påkalla en närmare

förhandling mellan staden och staten, inom läroverksfrågan bragts

under riksdagens prövning.

Då sålunda tungt vägande skäl ur såväl stadens som statens synpunkt

föreligga för ett uppskov med den förevarande frågans avgörande, i syfte

att åvägabringa en grundligare utredning, måste jag påyrka, att riksdagen

icke nu fattar ett positivt beslut. Några större olägenheter av ett uppskov

kunna icke påvisas, då staden givetvis kan under tiden tillgodose undervisningsbehovet

i realskolestadiet genom anordnade av ytterligare avdelningar

av den kommunala mellanskolan inom Bromma-området och så medelst bereder

tillfälle för undervisning i offentlig läroanstalt för både gossar och

flickor. Tillgång till gymnasieundervisning för såväl gossar som flickor har

genom 1927 års beslut beretts de västra stadsdelarnas ungdom genom omorganisationen

av Kungsholms realskola till högre läroverk.

Även örn icke alla önskvärda bekvämligheter härigenom äro beredda läroverksungdomen

i de västra förorterna, så äro förhållandena dock icke så

svåra, att en riskfylld forcering av byggnadsfrågan är att förorda. Själva

tanken på ett kommande läroverk i Bromma är icke skrinlagd genom ett

rådrum, dubbelt viktigt i en tid, som påkallar den största sparsamhet med

allmänna medel från icke minst kommunernas sida.

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen funnit behovet av

det ifrågasatta Brommaläroverket väl styrkt. Det gäller här att på ett tillfredsställande

sätt ordna läroverksfrågan för snabbt växande samhällen med

en sammanlagd befolkning av nära 30,000 människor. Angelägenheten härav

har allmänt vitsordats, och förslaget örn ett nytt läroverk i Bromma har

tillstyrkts av såväl samtliga de kommunala myndigheter, som yttrat sig i

frågan, som ock skolöverstyrelsen. De skäl, som i motionen I: 363 framförts

mot att beslut i frågan redan nu skulle fattas av riksdagen, kan utskottet

icke finna övertygande. Utskottet biträder därför Kungl. Maj:ts förslag örn

inrättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma och avstyrker herr

Ströms motion i denna del.

Departementschefen har ansett sig böra förbinda frågan om det nya

Brommaläroverkets upprättande med förslag örn nedläggande av ett av huvudstadens

äldre, inom dess centrala delar belägna läroverk, nya elementarskolan.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

Emot detta förslag hava invändningar rests i båda de med anledning

av Kungl. Maj:ts här förevarande proposition väckta motionerna.

I likhet med departementschefen håller utskottet före, att det av ekonomiska

skäl icke för närvarande bör ifrågakomma att utan motsvarande

minskning i huvudstadens läroverksorganisation medgiva upprättande av ett

nytt läroverk i Stockholm. Då alltså en dylik minskning är nödvändig, synes

det utskottet, med hänsyn till föreliggande behov av utbildningsmöjligheter

för läroverksungdom i Stockholm, vara förbundet med de minsta olägenheterna,

örn indragningen träffar nya elementarskolan. Utskottet tinner

sig därföre böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag även i denna del och avstyrker

följaktligen de i ämnet väckta motionerna, i vad de avse nya elementarskolan.

Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att

erinra. Utskottet vill emellertid framhålla, att utskottet förutsätter, att åtgärder

komma att vidtagas för avhjälpande av de svårigheter, som med anledning

av klassindragningar vid nya elementarskolan kunna tänkas uppstå

för denna läroanstalts nuvarande lärjungar i fråga örn deras fortsatta skolgång

i huvudstaden.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å dels herr Bergmans nyssberörda motion

(I: 362), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

dels ock herr Ströms ovanberörda motion (I: 363),

medgiva,

att inom Bromma församling i Stockholm må från och

med läsåret 1932—1933 successivt upprättas ett högre allmänt

läroverk, avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar,

med såväl fyraklassig som femklassig realskola,

ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje

samt treårig reallinje,

att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

må från och med läsåret 1932/1933 successivt nedläggas,

att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i

omedelbar anslutning till det successiva nedläggandet av

nya elementarskolan på sådant sätt, att under första läsåret

första klassen av de båda realskollinjerna och första

ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma

upprättas och samtidigt första klassen av realskolan vid nya

elementarskolan och första ringen av de båda gymnasielinjerna

därstädes indragas samt därefter en klass respektive

ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt upprättas

i samband med att en klass respektive ring å varje

linje vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

13

des» förstnämnda läroverk är å samtliga linjer färdigbildat

och sistnämnda läroanstalt blivit i sin helhet indragen,

att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli

1932 inrättas en ordinarie rektorsbefattning, samt

att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor,

ävensom arvode åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må

under budgetåret 1932/1933 bestridas ur besparingarna å

reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,

dels bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid

läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets

verksamhet av minst 10,000 kronor, dels ock avstår

från sin fordran att återbekomma vad ännu är oguldet,

27,500 kronor, av nya elementarskolans i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 16 mars 1932 omförmälda,

av staden erhållna byggnadslån.

Stockholm den 20 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson

i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V. Hammarskjöld, Carlsson i Gävle,

Thelin, Pauli och Björck,

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Bengtsson i Norup, Törnkvist

i Karlskrona, Strindlund, Olason i Blädinge, Wigforss, Holmgren, Olofsson i Digernäs,

Andersson i Höör, Lindskog, Järte och Jonsson i Eskilstuna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

Reservationer:

l:o) av herrar Lindblad, Olof Olsson, C. G. V. Hammarskjöld, Björck, Holmgren,

Andersson i Höör och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke av den förebragta utredningen funnit sig övertygat

om lämpligheten av att riksdagen nu vidtager de av Kungl. Majit föreslagna

ändringarna i fråga örn läroverksorganisationen i Stockholm. De skäl, som

i motionen I: 363 och jämväl, såvitt angår nya elementarskolan, i motionen

I: 362 anförts mot Kungl. Maj:ts förslag, synas icke kunna frånkännas berättigande.

Såsom i motionen I: 363 framhållits kan för här ifrågavarande del av

huvudstaden behovet av undervisning å realskolestadiet för gossar och flickor

tillsvidare tillgodoses genom anordnande av ytterligare avdelningar av den

kommunala mellanskolan inom Brommaområdet. Tillgång till gymnasieundervisning

för såväl gossar som flickor har genom 1927 års beslut beretts

de västra stadsdelarnas ungdomar genom omorganisationen av Kungsholms

realskola till högre läroverk. Något trängande behov av ett särskilt läroverk

för Brommaområdet torde därför icke för närvarande kunna sägas föreligga.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag utgör förutsättningen för upprättandet av det

nya läroverket indragning av ett av Stockholms äldre, inom den egentliga

staden belägna läroverk, nya elementarskolan. Utskottet kan dock av den

förebragta utredningen icke finna ådagalagt, att ej detta läroverk fortfarande

är behövligt för de centrala delarna av staden, särskilt Norrmalm och Östermalm.

Denna läroverkets betydelse kan dessutom bliva icke oväsentligt ökad

genom bebyggelse av nya stadsdelar och därmed följande förskjutning av

befolkningsfördelningen. Med hänsyn till de förändringar härutinnan, som

för huvudstadens del torde vara att vänta under den närmaste framtiden,,

synes det vara påkallat, att frågan örn den blivande läroverksorganisationen

i Stockholm och därmed även nya elementarskolans framtida öde göres till

föremål för utredning och prövning i ett annat och större sammanhang.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet icke kunna biträda Kungl. Maj:ts

förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Ströms ovanberörda

motion (I: 363) ävensom herr Bergmans ovanberörda motion

(I: 362), i vad densamma avser frågan örn nya elementarskolan

i Stockholm, avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition

ävensom herr Bergmans nyssberörda motion i återstående

delar.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 100.

15

2:o) af

Bergmans

herr Järte, som ansett, att utskottet bort, i enlighet med herr J.

i motionen I: 362 framställda förslag, hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition med den ändring, som betingas därav, att frågan

örn nya elementarskolans framtid underkastas ny prövning

och icke, på sätt som i propositionen föreslås, nu avgöres i

samband med Brommaläroverkets upprättande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm. s. 3 i texten