Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två i ämnet väckta motioner.
1932-05-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:100, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
1
Nr 100.
Ankom till riksdagens kansli <jen 20 maj 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss
ändring av läroverksorganisationen i Stockholm jämte två
i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 16 mars 1932 dagtecknad proposition,
nr 221, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva
att inom Bromma församling i Stockholm må från och med läsåret 1932
—1933 successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för såväl manliga
som kvinnliga lärjungar, med såväl fyraklassig som femklassig realskola,
ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt treårig
reallinje,
att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, må från och med
läsåret 1932—1933 successivt nedläggas,
att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i omedelbar anslutning
till det successiva nedläggandet av nya elementarskolan på sådant
sätt, att under första läsåret första klassen av de båda realsk ollin jerna och
första ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma upprättas
och samtidigt första klassen av realskolan vid nya elementarskolan
och första ringen av de båda gymnasielinjerna därstädes indragas samt därefter
en klass respektive ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt
upprättas i samband med att en klass respektive ring å varje linje
vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till dess förstnämnda läroverk
är å samtliga linjer färdigbildat och sistnämnda läroanstalt blivit i sin
helhet indragen,
att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli 1932 inrättas
en ordinarie rektorsbefattning, samt
att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor, ävensom arvode
åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må under budgetåret 1932/1933 bestridas
ur besparingarna å reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 56 höft. (Nr 100.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom
bostad eller hyresersättning åt rektor, dels bidrager till bestridande av de
utgifter, som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan
vid läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets verksamhet
av minst 10,000 kronor, dels ock avstår från sin fordran att återbekomma
vad ännu är oguldet, 27,500 kronor, av nya elementarskolans i
förenämnda statsrådsprotokoll omförmälda, av staden erhållna byggnadslån.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 362),
vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 221
med den ändring, som betingas därav att frågan örn nya elementarskolans
framtid underkastas ny prövning och icke, på sätt som i propositionen
föreslås, nu avgöres i samband med Brommaläroverkets upprättande,
dels ock en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 363),
vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Inom Stockholms stad finnas för närvarande nio allmänna läroverk nämligen
högre latinläroverket å Norrmalm, högre realläroverket å Norrmalm,
högre läroverket å Södermalm, högre läroverket å Östermalm, högre läroverket
å Kungsholmen, högre läroverket för flickor, statens provskola nya
elementarskolan, Vasa realskola och Katarina realskola.
Fråga har nu uppkommit örn ett utbyggande av nämnda organisation
genom förläggande av ett högre allmänt läroverk till en trakt av Stockholms
stad, som hittills saknat ett sådant, nämligen Bromma.
I en hos stadsfullmäktige i Stockholm den 19 maj 1930 väckt motion,
nr 16 för år 1930, hemställdes, »att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt
Stockholms folkskoledirektion att åstadkomma skyndsam utredning rörande
behovet av åtgärder för bättre tillgodoseende av högre skolundervisning för
ungdomen i Bromma».
I fråga örn de skyldigheter, som åligga en kommun beträffande allmänt
läroverk, som där upprättas, har i statsrådsprotokollet erinrats örn följande.
Enligt § 212 i 1928 års läroverksstadga åligger det kommun, som erhåller
ett allmänt läroverk, att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, däri
inbegripna laboratorie- och materialrum, biblioteks- och studierum m. m.,
samt i de fall, då sådant blivit vederbörligen bestämt, jämväl inredning och
m öbelutrustning.
I skrivelse till Kungl. Majit (nr 262) hade 1927 års riksdag förklarat sig
biträda föredragande departementschefens i proposition den 18 februari 1927
(nr 116) uttalade uppfattning, att såsom en oeftergivlig förutsättning för
upprättande av nya läroverk måste uppställas det kravet, att vederbörande
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
3
kommun underkastade sig de villkor och bestämmelser, som i sådant avseende
kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende skulle enligt Kungl.
Maj:ts av riksdagen godkända förslag sådan ändring göras i de föreskrifter,
som dittills gällt, att i fråga örn nyupprättade läroverk vederbörande kommuns
förpliktelser skulle utsträckas till att omfatta jämväl kostnaderna för
anskaffande och underhåll av inredning och möbelutrustning inom lärorum
och gymnastiksal (sid. 108 och 112 i riksdagens skrivelse nr 262).
Enligt § 215 i läroverksstadgan skall vidare i kommun, där allmänt läroverk
är eller framdeles bliver inrättat, på kommunens bekostnad anskaffas
och underhållas bostad för rektor eller ock, där hinder möter för sådan anordning,
av kommunens medel utgå skälig hyresersättning åt rektor.
Av det anförda framgår, att förutsättningen för att ett läroverk i Bromma
skall komma till stånd är, att Stockholms stad åtager sig kostnaderna för
anskaffande och underhåll av såväl byggnad som inredning och möbelutrustning
för detsamma, samt att staden anskaffar bostad eller utbetalar
hyresersättning åt rektor vid läroverket.
I Stockholm har staden därutöver plägat bekosta viss hyreshjälp åt lärarna
vid de allmänna läroverken.
På anmodan av vederbörande borgarråd verkställde Stockholms stads
statistiska kontor utredning i ärendet. Denna utredning har kontoret sammanfattat
i ett den 10 september 1930 dagtecknat tjänsteutlåtande, vilket
återfinnes å sid. 4—18 i statsrådsprotokollet, vartill utskottet här tillåter sig
att hänvisa.
Sedan Stockholms stads gymnasiekommitté beretts tillfälle att yttra sig i
ärendet, hemställde kommittén i skrivelse den 24 februari 1931, att stadsfullmäktige
måtte hos Kungl. Majit göra framställning örn upprättande av
ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor i Bromma. I yttrande
den 27 november 1931 tillstyrkte folkskoledirektionen livligt gymnasiekommitténs
hemställan.
Stadskollegiet hemställde i likhet med gymnasiekommittén och folkskoledirektionen,
att stadsfullmäktige måtte hos Kungl. Majit göra framställning
örn upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.
I enlighet med denna stadskollegiets hemställan hava stadsfullmäktige enligt
beslut den 25 januari 1932 hos Kungl. Majit gjort framställning örn
upprättande i Bromma av ett högre allmänt läroverk för gossar och flickor.
På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 29 februari 1932 avgivit
utlåtande i ärendet, vilket återfinnes å sid. 24—34 i statsrådsprotokollet.
Skolöverstyrelsen slutar med att hemställa, det Kungl. Majit täcktes vidtaga
åtgärder för att från och med budgetåret 1932/1933 ett högre allmänt
läroverk må upprättas i Bromma församling i Stockholm med den organisation
och i den ordning, som i utlåtandet angivits, samt under förutsättning,
att Stockholms stad förbinder sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad eller
hyresersättning åt läroverkets rektor än även att bevilja ett engångsanslag av
minst 10,000 kronor till bestridande av utgifter, som eljest påvila läroverkets
biblioteks- och matenelkassa samt ljus- och vedkassa.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
Sedan skolöverstyrelsen genom remiss den 10 mars 1932 anbefallts att
verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens
provskola, nya elementarskolan i Stockholm, i omedelbar anslutning
till det föreslagna upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma samt
till Kungl. Majit inkomma med nämnda utredning jämte därå grundat förslag,
har överstyrelsen med utlåtande den 14 mars 1932 inkommit med
det sålunda infordrade förslaget. I detta utlåtande, som återfinnes å sid.
35—43 i statsrådsprotokollet, hemställer överstyrelsen, att, därest Kungl.
Majit skulle anse sig böra vidtaga åtgärder för ett nedläggande av nya elementarskolan
i samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i
Bromma, avvecklingen av nya elementarskolans verksamhet måtte ske i
överensstämmelse med överstyrelsens i sistberörda utlåtande angivna avvecklingsplan,
att nya elementarskolans byggnadskassas kvarstående förpliktelser
måtte efter läroverkets avveckling övertagas av statsverket, samt att för
budgetåret 1932/193.3 måtte beräknas ett belopp av 6,000 kronor såsom
bidrag till nya elementarskolans skolkassa, att utgå ur besparingarna å det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.
För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:
Av det anförda framgår, att Bromma församling under de senaste årtiondena
varit stadd i en hastig utveckling. Invånarantalet därstädes har stigit i ett alltmer
ökat tempo och torde väl kunna väntas ytterligare stiga. Den 1 januari
1932 utgjorde enligt av Stockholms stads statistiska kontor lämnad
uppgift den mantalsskrivna befolkningen i Bromma församling 26,898 personer.
Denna folkmängd motiverar redan i och för sig, att ett allmänt läroverk
förlägges till ifrågavarande trakt av huvudstaden, detta så mycket mer
som de tättbebyggda delarna av Bromma utgöra ett område för sig, relativt
avskilt från huvudstadens övriga bebyggda delar. Det nu sagda ävensom vad
i övrigt under ärendets behandling framkommit synes mig ovedersägligen
ådagalägga behovet av ett sådant läroverk i Bromma från och med läsåret
1932/1933.
Behovet av ett allmänt läroverk i Bromma synes kunna tillgodoses endera genom
upprättande därstädes av ett nytt läroverk eller därigenom, att ett av
Stockholms äldre, inom den egentliga staden belägna läroverk så att säga utflyttas
till Bromma. Upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk anser jag
mig framför allt av statsfinansiella synpunkter icke under nuvarande förhållanden
böra förorda. Däremot synes mig tanken på en förflyttning av
ett av huvudstadens äldre, inom dess centrala delar beläget läroverk vara
förtjänt att närmare beaktas. I detta hänseende föreligger nu en plan
från skolöverstyrelsens sida. Denna plan, som tager sikte på statens provskola,
nya elementarskolan, innebär visserligen icke en direkt förflyttning
till Bromma av detta läroverk, utan en successiv avveckling av detsamma
i omedelbar anslutning till upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma.
I sak innebär planen så till vida detsamma, som dess genomförande ej
skulle i avsevärdare mån medföra ökade kostnader för den statliga läroverksorganisationen
i huvudstaden. Jag har vid frågans övervägande funnit
mig böra förorda ett successivt nedläggande av nya elementarskolan i
samband med upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, och
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
5
vill jag uttala min huvudsakliga anslutning till den plan, som skolöverstyrelsen
i detta avseende framlagt. Såsom skäl för en anordning av nu angiven
art synas mig böra framhållas dels den relativt ringa elevfrekvensen
i nya elementarskolan, dels detta läroverks belägenhet i en stadsdel, som
mer och mer uppsuges i stadens city-bildning och där därför antalet familjer
med barn i skolåldern minskas, dels ock den värdefulla, kronan tillhöriga
tomt, som genom läroverkets upphörande skulle lösgöras antingen för
försäljning eller för annat statligt ändamål. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att den vid nya elementarskolan beslutade latinlyceilinjen icke kommit
till stånd och att densamma vid ett bifall till mitt förslag givetvis icke
är avsedd att upprättas.
Det är uppenbart, att en åtgärd sådan som den nu ifrågasatta jämväl
skulle innebära ett försvinnande av den speciella pedagogiska försöksinstitution,
som nya elementarskolan från början varit avsedd att vara och som
den ända till nu — örn än måhända i något mindre omfattning — varit.
Jag finner emellertid häri ej någon så betydande olägenhet, att den bör få
utgöra ett hinder för realiserandet av den av ett starkt framträdande behov
föranledda framställning, som här är i fråga. Såsom jag nyss antytt, har
nya elementarskolans betydelse som prov- eller försöksskola under årens
lopp blivit mindre framträdande, dels på grund av den allmänna pedagogiska
utvecklingen vid våra läroverk och dels på grund av den viktiga roll
som försöksläroverk, som åtskilliga privatskolor under lång tid spelat. Behovet
av en särskild statsinstitution i berörda syfte kan alltså sägas nu vara
väsentligt mindre framträdande än tidigare, så mycket mer som även vid
andra statsläroverk undervisningsförsök anordnats och alltfort kunna göras.
Beträffande organisationen av det ifrågasatta läroverket i Bromma har
från Stockholms stads sida endast föreslagits, att detsamma skulle organiseras
som samläroverk samt omfatta realskola med minst två linjer, samt
latin- och realgymnasium.
Skolöverstyrelsen har i detta avseende efter en ingående motivering föreslagit,
att läroverket skulle organiseras såsom samläroverk med två serier
parallellavdelningar vid den femåriga och en serie avdelningar vid den fyraåriga
realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt med fyraårigt
latin- och realgymnasium. Emellertid har skolöverstyrelsen även uttalat att,
därest Kungl. Majit skulle hysa den uppfattningen, att den ena av gymnasielinjerna
bör göras treårig, överstyrelsen ansåge, att detta borde bli fallet
med realgymnasiet, där de pedagogiska olägenheterna med en treårig organisation
icke vore lika starkt framträdande som i fråga örn latingymnasiet.
Då det nu gäller en förändring av läroverksorganisationen i Stockholm,
har jag funnit anledning att uppmärksamma även de olika stadsdelarnas
likheter och olikheter i avseende på befolkningens sociala struktur. Det bär
då förefallit mig, att en påfallande överensstämmelse i nämnda hänseende
råder mellan Södermalm, vars lärjungeområde omfattar förstadssamhällen
såsom Enskede, Älvsjö, Brännkyrka m. fl., och Bromma, som jämväl i sig
innesluter förstadssamhällen av liknande art, och jag har ansett mig kunna
och böra därav sluta till ungefär liknande behov i fråga om läroverksorganisation
inom dessa båda stadsdelar.
Högre allmänna läroverket å Södermalm, som visserligen är uteslutande
förbehållet manliga lärjungar, omfattar såväl fyraklassig som femklassig
realskola, alltså med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde
klass, ävensom gymnasium med dels en fyraårig och en treårig latinlinje, dels
6
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
en fyraårig och en treårig reallinje. Denna organisation synes mig väl lämpa
sig att genomföra för det tilltänkta läroverket i Bromma, med den skillnad
likväl, att Brommaläroverket bör i såväl realskolan som gymnasiet lämna
tillträde även för kvinnliga lärjungar samt att g3rmnasiet bör omfatta
allenast en fyraårig latinlinje och en treårig reallinje.
Såsom jag nyss anfört, är jag benägen förorda ett successivt upprättande
av läroverket i Bromma i omedelbar anslutning till en successiv avveckling
av nya elementarskolan. Mot den av överstyrelsen härutinnan framlagda
planen har jag i stort sett intet att erinra. Vad först beträffar realskolan —- som enligt min mening bör vid Brommaläroverket omfatta en serie avdelningar
vid den fyraåriga och en serie avdelningar vid den femåriga realskolan
-— skulle sålunda den första klassen av nya elementarskolans fyraåriga
realskola upphöra med ingången av läsåret 1932/1933 och samtidigt
en första klass av den fyraåriga realskolan vid Brommaläroverket träda i
funktion. Som jag nyss nämnde, skulle emellertid sistnämnda läroverks
realskola även innefatta en femårig linje, vars första klass ävenledes skulle
begynna med läsåret 1932/1933. Örn man kan beträffande den fyraåriga
linjens första klass säga, att densamma överflyttas från nya elementarskolan
till Brommaläroverket, kan vid första påseendet inrättandet av den femåriga
linjens första klass anses innebära en viss utvidgning av läroverksorganisationen
i Stockholm. Jag vill emellertid framhålla, att i realiteten någon
utvidgning icke kan sägas komma till stånd, enär upprättandet av denna klass
måste föranleda skolöverstyrelsen att vidtaga en motsvarande inskränkning
vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Detta framgår därav, att
enligt av överstyrelsen lämnad uppgift ej mindre än 44 lärjungar, vilka
voro bosatta i Bromma, höstterminen 1931 åtnjöto undervisning i den femåriga
realskolans första klass vid sistnämnda läroverk.
Vad beträffar gymnasiets organisation, skulle vid Brommaläroverket läsåret
1932/1933 upprättas första ringen av såväl det fyraåriga latingymnasiet som
det treåriga realgymnasiet. I samband härmed skulle indragning vid nya
elementarskolan ske av första ringen av därvarande fyraåriga latingymnasium,
varjämte någon första ring av det treåriga realgymnasiet därstädes
ej skulle komma till stånd. Upprättandet av sistnämnda ring under läsåret
1932/1933, varom skolöverstyrelsen framlagt förslag, anser jag mig alltså
ej kunna förorda.
Vad överstyrelsen anfört ifråga örn lärarkrafter vid de båda läroanstalterna
under övergångstiden har icke givit mig anledning till erinran, dock
med den jämkning, som föranledes därav, att jag förordar allenast en fem
årig reallskollinje i stället för av överstyrelsen föreslagna två dylika linjer
och vidare ett treårigt realgymnasium i stället för av överstyrelsen föreslaget
fyraårigt.
Vad angår nya elementarskolans ekonomiska förhållanden, _ tiar skolöverstyrelsen
i sitt senaste utlåtande redogjort för desamma. Överstyrelsens
förslag om ett bidrag av statsmedel å 6,000 kronor till läroverkets s. k.
skolkassa kan visserligen med de av överstyrelsen angivna utgångspunkterna
synas motiverat, men å andra sidan föreligga här omständigheter, som
tala för att undvika ett anlitande av statsmedel. Givetvis inträda för nya
elementarskolan med hänsyn till det sjunkande elevantalet svårigheter att
under avvecklingstiden infria annuiteten å det av Stockholms stad lämnade
byggnadslånet. Det måste emellertid anses billigt, att staden, för vars befolkning
den nu ifrågasatta organisationsförändringen otvivelaktigt skulle
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
7
medföra avgjorda fördelar, avstår från detta sitt krav. Enklast torde detta ske
genom att staden omedelbart avskriver sin återstående fordran, 27,500 kronor,
en anordning, som synes så mycket mera rimlig som staden aldrig haft att
vidkännas några som helst underhållskostnader för skolans lokaler, vilka
dessutom, såsom uppförda och inredda för skoländamål, för staten endast
kunna hava en relativt begränsad användbarhet för andra ändamål.
Såsom jag antytt, skulle den av mig ifrågasatta organisationsförändringen
i längden ställa sig för statsverket ekonomiskt fördelaktigare än den nuvarande
organisationen. Under ett par övergångsår torde dock vissa ökade
utgifter av mindre omfattning icke kunna undvikas. Jag syftar härvid på
avlöning till en rektor vid det nya Brommaläroverket. En rektorstjänst
måste nämligen där inrättas redan från och med läroverkets begynnande.
Att överflytta rektorstjänsten från nya elementarskolan låter sig icke göra,
enär densamma givetvis är där nödvändig under skolans avvecklingsperiod.
Den nuvarande innehavaren av sistnämnda tjänst uppnår pensionsåldern
under läsåret 1934—1935, med vilket läsårs utgång denna skolas avveckling
skulle vara slutförd. Vidare torde arvode, 200 kronor, böra beräknas
för en tillsyningslärare. För budgetåret 1932/1933 lära erforderliga medel
till såväl rektorslön vid Brommaläroverket, 7,500 kronor, som arvode åt
en tillsyningslärare, 200 kronor, kunna bestridas från besparingarna å reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, vilka med visshet torde kunna
beräknas lämna tillgång härtill. Riksdagens medgivande härtill torde böra
inhämtas.
Skolöverstyrelsen har under erinran örn 1931 års riksdags beslut angående
ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk,
föreslagit att såsom villkor för ett eventuellt beslut örn ett högre allmänt
läroverk i Bromma skulle föreskrivas, bland annat, att Stockholms stad
skulle förbinda sig att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan, med ett engångsanslag
under första året av läroverkets verksamhet med minst 10,000 kronor.
I anseende till de skäl, skolöverstyrelsen anfört för detta sitt förslag, ansluter
jag mig till detsamma.
Jag vill slutligen erinra, hurusom vid ett bifall till mitt förslag den av
nya elementarskolan innehavda byggnaden jämte tomt skulle efter skolans
avveckling bliva frigjord för annat statligt ändamål, eventuellt för försäljning.
Att i detta sammanhang närmare ingå på denna fråga, anser jag
icke erforderligt, då densamma jämte härmed sammanhörande spörsmål torde
böra bliva föremål för en närmare utredning.
Till stöd för det i motionen 1:362 framförda yrkandet har anförts bland
annat följande:
Beträffande det nya Brommaläroverket skall här icke vidare oi''das: behovet
av detsamma är motiverat av huvudstadens starkt växande folkmängd
och den täta och egenartade bebyggelsen av Brommaområdet, vars befolkning
i det närmaste fyrdubblats under de senaste cirka 15 åren. Departementschefen
har, stödd på utredningar av Stockholms folkskoledirektion och
statistiska kontor samt kungl, skolöverstyrelsen, anfört vägande grunder för
upprättande av ett nytt läroverk i denna del av huvudstaden.
Annorlunda förhåller det sig i avseende på nedläggande av nya elementarskolan.
Något förslag örn slopande av detta läroverk ingick icke i skolöverstyrelsens
den 29 februari 1932 avgivna utförliga utredning om det till
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
tänkta Brom maläroverket. Tvärtom uttalade skolväsendets högsta sakkunniga
myndighet i detta yttrande, att »läroverksorganisationen i Stockholm
i dess helhet är i behov av vidgning för att kunna motsvara den nuvarande
lärjungetillströmningen» och att »frågan om ett eventuellt nedläggande av
nya elementarskolan icke behöver lösas i här förevarande sammanhang».
Vissa vaga antydningar örn att frågan är förtjänt av att tagas i närmare
övervägande (statistiska kontoret i Stockholm se prop. sid. 18) eller att frågan
örn förflyttning eller eventuellt nedläggande av nya elementarskolan
kan böra upptagas till undersökning (Stockholms gymnasiekommitté, se prop.
sid. 21) innebära givetvis ingen utredning utan på sin höjd en begäran örn
sådan.
Den 10 mars erhöll emellertid skolöverstyrelsen Kungl. Maj:ts befallning
att »verkställa utredning angående ett ifrågasatt successivt nedläggande av
statens provskola nya elementarskolan i Stockholm». Denna utredning örn
en så vittutseende, på många områden ingripande och — örn utredningen
skulle motsvara vanliga krav — förhandlingar med därav berörda personer
och korporationer krävande fråga skulle vara färdig inom en orimligt kort
tidsfrist. Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 221 sid. 35 anbefalldes den
genom remiss den 10 mars och inkom den 14 mars, varvid är att märka
att den 13 mars var en söndag, alltså i realiteten efter tre arbetsdagar. Den
16 mars, två dagar senare, är sedan Kungl. Maj:ts proposition daterad.
Det torde vara något enastående, att en gammal högt ansedd läroanstalt
med sådana traditioner, särskilda uppgifter och sådant lärjungeantal som
denna, för att ej tala örn dess donationer, stipendier m. m., på detta ilsnabba
sätt utan närmare utredning och utan hörande av dess rektor och
kollegium eller av direktionen för undervisningsverken i Stockholm dömes
att försvinna ur tiden, och det till och med så bryskt, att en del lärjungar,
som stå inför inträdet på dess gymnasium, helt oförberett kastas ut i en
oviss konkurrens örn eventuell inträdesmöjlighet vid något annat läroverk.
Det är av stort intresse att taga del av skolöverstyrelsens under nu beskrivna
förhållanden avgivna utlåtande. Överstyrelsen förklarar sig icke
kunna frångå sin förut här ovan refererade mening, att frågan örn nya elementarskolan
icke bör sammankopplas med frågan örn Brommaläroverket.
Men då överstyrelsen nu av Kungl. Majit ålagts att, under förutsättning att
nya elementarskolan skall avvecklas i detta sammanhang, uppgöra en plan
för det tekniska utförandet härav, så var den ju skyldig att — ehuru tydligen
mot sin egen önskan — utföra detta ålagda uppdrag.
På grund av ett utlåtande med denna andemening framlägges nu propositionen,
i enlighet med grundsatsen sic volo, sic jubeo.
Något bärande stöd för skolans nedläggande kan icke ens vinnas av de
rader i överstyrelsens utlåtande, som beröra den skiljaktiga karaktären av
nya elementarskolans betydelse som försöksanstalt för olika pedagogiska metoder
nu och fordom, ty uttalandet i detta avseende innebär endast, att
läroverkets bibehållande icke kan anses betingat allenast med hänsyn till
där berörda speciella uppgift. Överstyrelsen lägger i stället huvudvikten
vid läroverkets behövlighet såsom ett allmänt läroverk likställt med de övriga
och särskilt avsett för behovet i de stadsdelar, som icke beröras av
Brommaläroverkets upprättande.
Enligt 1927 års riksdagsbeslut skulle nya elementarskolan bli ett lyceum.
Denna plan har hittills ej kunnat utföras, enär såväl här som annorstädes
lyceiformen visat sig allt annat än populär. I stället fick då nya clemen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
9
tarskolan behålla sin karaktär av vanligt allmänt läroverk, men i olikhet
med de övriga Stockholmsläroverken (bortsett från det nya flickläroverket)
fick den enbart fyraårig realskola, icke även femårig. Den fyraåriga realskolan
är likaledes impopulär, under det stor trängsel råder örn platserna
i den femåriga. En framställning från nya elementarskolans, sida att få
upprätta en femårig linje, med hänsyn till denna trängsel vid de andra
läroverken örn plats i sådan linje, avslogs av regeringen, ehuru lokalutrymme
för en sådan linje fanns vid nya elementarskolan. Det är sålunda
tydligt, att den minskning av elevantalet, som åberopas i propositionen
såsom ett skäl för skolans avveckling, är konstlad och beroende på av statsmakterna
vidtagna åtgärder. Antalet lärjungar är för övrigt för närvarande,
trots detta, omkring 330.
Det är så långt ifrån att behovet av ett läroverk i det egentliga Stockholm
ej skulle göra sig gällande om nya elementarskolan nedlägges, att man med
säkerhet kan förutse att ett starkt krav på ett sådant omedelbart skulle framträda.
Med rätta gör Bromma nu anspråk på ett läroverk, med sina 30,000
invånare. Om man räknar med hela Stockholms invånarantal, motsvarar ett
statsläroverk ungefär 55,000 invånare. Skulle nu ett läroverk försvinna, inses
lätt vilken disproportion som inträder. Följden blir, att de vid trängseln
örn platserna utestängda få söka sig till privatläroverk med höga terminsavgifter
och sämre utrustning eller få avstå från fortsatta läroverksstudier,
örn de ej ha råd att gå i privatläroverk. Det är ingen utveckling som anstår
ett demokratiskt skolväsen, Man beräknar nu till hösten enbart för gymnasiet,
att en brist på cirka 150 platser skall uppstå.
Att under sådana förhållanden nu indraga ett läroverk utan närmare utredning
av konsekvenserna förefaller icke blott hänsynslöst mot lärjungarna
och deras målsmän utan även ekonomiskt opraktiskt med hänsyn till följderna
därav i en nära framtid, däribland icke minst de ekonomiska följderna
för statsverket. Även de som möjligen föreställa sig att några ekonomiska
fördelar för staten skulle vara att vinna på nya elementarskolans nedläggande
böra besinna vad skolöverstyrelsen i sitt yttrande den 14 mars erinrar,
nämligen att dessa fördelar — om de verkligen skulle förefinnas - icke
behöva äventyras, därest frågan örn nya elementarskolan blir avgjord i annat
sammanhang. Skulle skolan nu utan närmare utredning nedläggas, uppstår
slutligen även en rätt besvärlig fråga, vart de donationer, stipendiefonder
och annan skolans egendom, som skänkts just till denna, och ej till någon
annan skola, rätteligen böra gå. Härom föreligger ingen utredning.
Som härav synes, är det många frågor, som behöva utredas, innan man
kan bilda sig en tillförlitlig grundad uppfattning om det ändamålsenligaste
förfarandet med nya elementarskolan. Det är dessutom i sanning en billig
och anspråkslös begäran, att de som saken närmast gäller få någon frist,
något som väl torde erkännas även av dem som annars hysa sympatier för
ifrågavarande läroanstalts nedläggande. Ehuru jag med hänsyn både till
skolans historia, traditioner och speciella, ännu aktuella uppgifter, och framför
allt till dess, som mig synes, uppenbara behövlighet som vanligt allmänt
läroverk är benägen för dess bibehållande, vill jag dock icke utan föregående
omsorgsfull utredning göra något positivt yrkande i detta avseende utan
hemställer endast, att frågan om nya elementarskolans framtida existens och
organisation eller dess eventuella nedläggande underkastas saklig och allsidig
prövning, innan statsmakterna fatta beslut i saken.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
I motionen 1:363 har till stöd för det däri framförda yrkandet anförts
huvudsakligen följande:
I proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att vidtaga viss förändring
av läroverksorganisationen i Stockholm, åsyftande väsentligen successivt
upprättandet av ett högre samläroverk inom Bromma församling i anslutning
till nedläggande av statens provskola, nya elementarskolan.
Mot aetta förslag kunna åtskilliga välgrundade erinringar framställas, och
synes detsamma icke föreligga i sådant skick, att beslut nu bör av riksdagen
fattas i saken.
I första hand må härmed erinras därom, att den skärpta krisen i vårt
ekonomiska liv kommit att drabba huvudstaden på ett så allvarsamt sätt, att
under de närmaste åren alla ansträngningar måste inriktas på att begränsa
stadens utgifter, där så utan allvarliga skador kan ske. På skolområdet föreligga
för staden redan åtskilliga trängande byggnadskrav, ett par folkskolor,
som framstå såsom oavvisliga, lokaler för yrkesskolorna, för den Södra kommunala
mellanskolan samt för det år 1927 beslutade och 1928 påbörjade högre
flickläroverket. Någon tvekan kan icke råda, att förverkligandet av detta
byggnads program måste fördelas på flera av de närmaste åren och att byggnaderna
för det föreslagna Brommaläroverket icke kunna få gå före de nämnda
äldre kraven. Under sådana omständigheter nödgas man, i händelse riksdagen
i år beslutar det ifrågavarande läroverket och detsamma, såsom förutsattes,
i höst skulle börja sin verksamhet, ovillkorligen räkna med ett mycket
långvarigt provisorium. Huruvida lokaler för det färdigbildade läroverket
kunna uppbringas på fullt lämplig plats inom Bromma-området, innan ännu
svävande, trafikfrågor fått sin lösning, har icke klargjorts. Måhända kan man
bli hänvisad att söka sådana platser inom yttre Kungsholmen. Men med
dylik förläggning av läroverket skulle det lokalt komma så nära Kungsholmens
läroverk, att det icke kan vara någon mening uti att skrida till
upprättandet av ett nytt läroverk, förrän de kommunal-ekonomiska förhållandena
undergått en sådan förändring, att provisorietiden kan begränsas
till ett eller annat år. Skulle å andra sidan läroverket, innan trafikfrågorna
för Bromma blivit lösta, bestämmas för en plats inom Bromma, som efter
någon tid visar sig vara otjänlig och mindre lämplig, kan ett svårt fel visa
sig vara begånget. Stockholms stad torde med sitt önskemål om ett läroverk
i Bromma icke lia avsett att frågan så forcerades, att icke nödigt rådrum
för ekonomiska, trafiktekniska och lokala undersökningar bereddes alla parter.
Utöver de skäl, som här i korthet antytts, talar i samma riktning med
styrka den omständigheten, att frågan örn den ändamålsenliga anordningen
av läroverksorganisationen i Stockholm icke synes uttömmande klargjord vid
den utredning, på vilken propositionen bygger. Med ledning av sjunkande
nativitetssiffror kan det tänkas, att antalet lärjungar i läroverken kommer
under de närmaste åren att nedgå. Sålunda bör uppmärksammas, att antalet
i skolåldern inträdande barn i Stockholm år 1927 utgjorde 5,878 men under
1930 endast 4,981, sålunda nära 1,000 färre. Denna sjunkande tendens kan
på grund av den ekonomiska depressionen väntas ytterligare utpräglad. Nu
berörda förhållanden mana ovillkorligen till varsamhet vid bedömandet av
hithörande frågor. Skulle återigen nativitetskurvan stiga eller genom inflyttningen
till Stockholm antalet barn i skolåldern ökas, synes böra under något
år avvaktas, hur bebyggelsen i Stockholm tenderar. Särskilt är bebyggelsen
av Gärdet här av betydelse liksom bebyggelsen i de södra förstäderna.
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
11
Vidare bör uppmärksammas, att den med det nya läroverkets upprättande
sammankopplade frågan örn nya elementarskolans nedläggande även i och
för sig kräver ett ingående övervägande ur synpunkten av befolkningsfördelningen
i huvudstaden. Därtill kommer, att 1930 års riksdag förutsatt, att
spörsmålet örn den 1927 beslutade lyceiorganisationen skulle göras till föremål
för en närmare omprövning tidigast tre år senare, alltså 1933.
Ytterligare gäller, att propositionen ställer Stockholms stad inför principiellt
nya ekonomiska skyldigheter, ett engångsanslag av 10,000 kronor till bestridande
av det nya läroverkets driftskostnader samt avskrivande av sin fordran
på återbekommande av nya elementarskolans kvarstående byggnadslån å
27,500 kronor.
Det vill förefalla som örn sistnämnda omständigheter bort påkalla en närmare
förhandling mellan staden och staten, inom läroverksfrågan bragts
under riksdagens prövning.
Då sålunda tungt vägande skäl ur såväl stadens som statens synpunkt
föreligga för ett uppskov med den förevarande frågans avgörande, i syfte
att åvägabringa en grundligare utredning, måste jag påyrka, att riksdagen
icke nu fattar ett positivt beslut. Några större olägenheter av ett uppskov
kunna icke påvisas, då staden givetvis kan under tiden tillgodose undervisningsbehovet
i realskolestadiet genom anordnade av ytterligare avdelningar
av den kommunala mellanskolan inom Bromma-området och så medelst bereder
tillfälle för undervisning i offentlig läroanstalt för både gossar och
flickor. Tillgång till gymnasieundervisning för såväl gossar som flickor har
genom 1927 års beslut beretts de västra stadsdelarnas ungdom genom omorganisationen
av Kungsholms realskola till högre läroverk.
Även örn icke alla önskvärda bekvämligheter härigenom äro beredda läroverksungdomen
i de västra förorterna, så äro förhållandena dock icke så
svåra, att en riskfylld forcering av byggnadsfrågan är att förorda. Själva
tanken på ett kommande läroverk i Bromma är icke skrinlagd genom ett
rådrum, dubbelt viktigt i en tid, som påkallar den största sparsamhet med
allmänna medel från icke minst kommunernas sida.
Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen funnit behovet av
det ifrågasatta Brommaläroverket väl styrkt. Det gäller här att på ett tillfredsställande
sätt ordna läroverksfrågan för snabbt växande samhällen med
en sammanlagd befolkning av nära 30,000 människor. Angelägenheten härav
har allmänt vitsordats, och förslaget örn ett nytt läroverk i Bromma har
tillstyrkts av såväl samtliga de kommunala myndigheter, som yttrat sig i
frågan, som ock skolöverstyrelsen. De skäl, som i motionen I: 363 framförts
mot att beslut i frågan redan nu skulle fattas av riksdagen, kan utskottet
icke finna övertygande. Utskottet biträder därför Kungl. Maj:ts förslag örn
inrättandet av ett högre allmänt läroverk i Bromma och avstyrker herr
Ströms motion i denna del.
Departementschefen har ansett sig böra förbinda frågan om det nya
Brommaläroverkets upprättande med förslag örn nedläggande av ett av huvudstadens
äldre, inom dess centrala delar belägna läroverk, nya elementarskolan.
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
Emot detta förslag hava invändningar rests i båda de med anledning
av Kungl. Maj:ts här förevarande proposition väckta motionerna.
I likhet med departementschefen håller utskottet före, att det av ekonomiska
skäl icke för närvarande bör ifrågakomma att utan motsvarande
minskning i huvudstadens läroverksorganisation medgiva upprättande av ett
nytt läroverk i Stockholm. Då alltså en dylik minskning är nödvändig, synes
det utskottet, med hänsyn till föreliggande behov av utbildningsmöjligheter
för läroverksungdom i Stockholm, vara förbundet med de minsta olägenheterna,
örn indragningen träffar nya elementarskolan. Utskottet tinner
sig därföre böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag även i denna del och avstyrker
följaktligen de i ämnet väckta motionerna, i vad de avse nya elementarskolan.
Mot detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att
erinra. Utskottet vill emellertid framhålla, att utskottet förutsätter, att åtgärder
komma att vidtagas för avhjälpande av de svårigheter, som med anledning
av klassindragningar vid nya elementarskolan kunna tänkas uppstå
för denna läroanstalts nuvarande lärjungar i fråga örn deras fortsatta skolgång
i huvudstaden.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å dels herr Bergmans nyssberörda motion
(I: 362), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
dels ock herr Ströms ovanberörda motion (I: 363),
medgiva,
att inom Bromma församling i Stockholm må från och
med läsåret 1932—1933 successivt upprättas ett högre allmänt
läroverk, avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar,
med såväl fyraklassig som femklassig realskola,
ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje
samt treårig reallinje,
att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
må från och med läsåret 1932/1933 successivt nedläggas,
att upprättandet av nämnda läroverk i Bromma må ske i
omedelbar anslutning till det successiva nedläggandet av
nya elementarskolan på sådant sätt, att under första läsåret
första klassen av de båda realskollinjerna och första
ringen av de båda gymnasielinjerna av läroverket i Bromma
upprättas och samtidigt första klassen av realskolan vid nya
elementarskolan och första ringen av de båda gymnasielinjerna
därstädes indragas samt därefter en klass respektive
ring å varje linje vid läroverket i Bromma successivt upprättas
i samband med att en klass respektive ring å varje
linje vid nya elementarskolan successivt indrages, allt till
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
13
des» förstnämnda läroverk är å samtliga linjer färdigbildat
och sistnämnda läroanstalt blivit i sin helhet indragen,
att vid läroverket i Bromma må från och med den 1 juli
1932 inrättas en ordinarie rektorsbefattning, samt
att avlöning för nämnda rektorsbefattning, 7,500 kronor,
ävensom arvode åt en tillsyningslärare, 200 kronor, må
under budgetåret 1932/1933 bestridas ur besparingarna å
reservationsanslaget till de allmänna läroverken,
allt under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,
dels bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila
biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan vid
läroverket med ett engångsanslag under första året av läroverkets
verksamhet av minst 10,000 kronor, dels ock avstår
från sin fordran att återbekomma vad ännu är oguldet,
27,500 kronor, av nya elementarskolans i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 16 mars 1932 omförmälda,
av staden erhållna byggnadslån.
Stockholm den 20 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson
i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V. Hammarskjöld, Carlsson i Gävle,
Thelin, Pauli och Björck,
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Bengtsson i Norup, Törnkvist
i Karlskrona, Strindlund, Olason i Blädinge, Wigforss, Holmgren, Olofsson i Digernäs,
Andersson i Höör, Lindskog, Järte och Jonsson i Eskilstuna.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
Reservationer:
l:o) av herrar Lindblad, Olof Olsson, C. G. V. Hammarskjöld, Björck, Holmgren,
Andersson i Höör och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke av den förebragta utredningen funnit sig övertygat
om lämpligheten av att riksdagen nu vidtager de av Kungl. Majit föreslagna
ändringarna i fråga örn läroverksorganisationen i Stockholm. De skäl, som
i motionen I: 363 och jämväl, såvitt angår nya elementarskolan, i motionen
I: 362 anförts mot Kungl. Maj:ts förslag, synas icke kunna frånkännas berättigande.
Såsom i motionen I: 363 framhållits kan för här ifrågavarande del av
huvudstaden behovet av undervisning å realskolestadiet för gossar och flickor
tillsvidare tillgodoses genom anordnande av ytterligare avdelningar av den
kommunala mellanskolan inom Brommaområdet. Tillgång till gymnasieundervisning
för såväl gossar som flickor har genom 1927 års beslut beretts
de västra stadsdelarnas ungdomar genom omorganisationen av Kungsholms
realskola till högre läroverk. Något trängande behov av ett särskilt läroverk
för Brommaområdet torde därför icke för närvarande kunna sägas föreligga.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag utgör förutsättningen för upprättandet av det
nya läroverket indragning av ett av Stockholms äldre, inom den egentliga
staden belägna läroverk, nya elementarskolan. Utskottet kan dock av den
förebragta utredningen icke finna ådagalagt, att ej detta läroverk fortfarande
är behövligt för de centrala delarna av staden, särskilt Norrmalm och Östermalm.
Denna läroverkets betydelse kan dessutom bliva icke oväsentligt ökad
genom bebyggelse av nya stadsdelar och därmed följande förskjutning av
befolkningsfördelningen. Med hänsyn till de förändringar härutinnan, som
för huvudstadens del torde vara att vänta under den närmaste framtiden,,
synes det vara påkallat, att frågan örn den blivande läroverksorganisationen
i Stockholm och därmed även nya elementarskolans framtida öde göres till
föremål för utredning och prövning i ett annat och större sammanhang.
Av nu anförda skäl finner sig utskottet icke kunna biträda Kungl. Maj:ts
förslag.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till herr Ströms ovanberörda
motion (I: 363) ävensom herr Bergmans ovanberörda motion
(I: 362), i vad densamma avser frågan örn nya elementarskolan
i Stockholm, avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition
ävensom herr Bergmans nyssberörda motion i återstående
delar.»
Statsutskottets utlåtande Nr 100.
15
2:o) af
Bergmans
herr Järte, som ansett, att utskottet bort, i enlighet med herr J.
i motionen I: 362 framställda förslag, hemställa,
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition med den ändring, som betingas därav, att frågan
örn nya elementarskolans framtid underkastas ny prövning
och icke, på sätt som i propositionen föreslås, nu avgöres i
samband med Brommaläroverkets upprättande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm. s. 3 i texten