Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.

1932-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:110, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Nr 110.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rätt

för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppfattning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 22 januari 1932 dagtecknad proposition,

nr 51, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majrt, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva att ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid

statens högre lärarinneseminarium i Stockholm Elin Hilda Sofia Lovisa

Thörn må för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna

sig 10 år av den tid hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild läroanstalt

samt att ålderstillägg, som på grund av en beviljad dylik rätt kan

ifrågakomma, må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

Enligt gällande lönetursbestämmelser för lärarpersonal vid de allmänna

läroverken och statens därmed jämförliga läroanstalter är rätten att tillgodoräkna

arbete utom statens tjänst för erhållande av ålderstillägg i huvudsak

inskränkt till att avse tjänstgöring vid kommunal mellanskola.

Förslag, åsyftande rätt för dylik lärarpersonal att i större utsträckning

än hittills tillgodoräkna sig arbete utom statens tjänst för uppfattning i

högre lönegrad hava emellertid vid olika tillfällen framlagts. Redan den

s. k. lärarnas lönekommitté föreslog i sitt den 15 augusti 1923 avgivna

betänkande, att det för statsdepartementen m. fl. ämbetsverk antagna lönesystemet

skulle gälla jämväl i fråga örn lärarpersonalen, något som

skulle innebära, att å lärarpersonalen bleve tillämpligt stadgandet i 11 §

i avlöningsreglementet den 22 juni 1921, att Kungl. Majrt efter prövning

i varje särskilt fall må helt eller delvis tillgodoräkna befattningshavare

jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt

allmännyttig beskaffenhet, som i avseende på sin art och omfattning finnes

ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av

högre värde än det arbete han har att utföra å befattningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110. 9

Och den s. k. 1928 års lönekommitté föreslog i sitt den 21 juli 1930 avgivna

betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid

undervisningsväsendet ett stadgande av den innebörd, att om tjänsteman

— utöver vissa angivna fall — i statens eller det allmännas tjänst utfört

arbete eller fullgjort uppdrag, som funnes vara av beskaffenhet att skäligen

böra tillgodoräknas honom vid bestämmandet av hans placering i

löneklass i den erhållna ordinarie befattningen, det skulle bero på Kungl.

Maj:ts prövning, om och i vad mån dylikt tillgodoräknande finge äga rum.

Hos Kungl. Majit har nu ämneslärarinnan vid statens högre lärarinneseminarium

i Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor,

biträdande föreståndarinnan vid seminariet Elin Hilda Sofia Lovisa

Thörn hemställt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna

sig tidigare tjänstgöring vid privatläroverk.

Elin Thörn är född den 1 oktober 1888, tjänstgjorde såsom ordinarie

ämneslärarinna läsåren 1912-1915 vid statsunderstödd högre flickskola

och från och med höstterminen 1915 till och med. höstterminen 1921 vid

statsunderstödd högre samskola, innehade under tiden januari 1922—maj

1925 anställning såsom lärarinna i svensk familj i Japan, tjänstgjorde

åter såsom ordinarie ämneslärarinna vid statsunderstödd högre samskola

läsåren 1925—1930 samt kallades och utnämndes att från och .med den 1

september 1930 vara ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet. och

normalskolan. Därjämte förordnades hon till biträdande föreståndarinna

vid seminariet från och med samma dag. Hon anhåller nu att för uppflyttning

i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tio år av sin ovannämnda

tjänstgöring vid enskilda statsunderstödda läroanstalter samt att ålderstillägg,

som på grund härav kan komma att tillerkännas henne, må. få

uppbäras från och med den 1 januari 1931.

Rektor vid högre lärarinneseminariet och skolöverstyrelsen hava tillstyrkt

bifall till ansökningen.

''statskontoret har i utlåtande den 10 februari 1931 anfört följande:

Såväl sökanden som skolöverstyrelsen hava erinrat,_ att 1927 års riksdag

medgivit, att en var av ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna

vid statens högre lärarinneseminarium Gerda von Sydow och

Kerstin Fjetterström finge för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning

tillgodoräkna sig 10 år av den tid, varunder hon tjänstgjort vid statsunderstödd

enskild läroanstalt. I anledning härav vill statskontoret framhålla,

att nämnda lärarinnor före tillträdet av statstjänst innehaft anställning

i en följd vid enskild statsunderstödd läroanstalt, von Sydow under

26 och Fjetterström under 31 läsår. T förevarande fall har sökanden före

tillträdet av statstjänst innehaft anställning vid enskild statsunderstödd

läroanstalt under 14 V* läsår, varav icke mer än 5 varit i en följd med

hennes senare statsanställning. Därest 11 § i avlömngsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

deri civila statsförvaltningen, hade varit tillämplig å sökanden, torde lion

jämlikt nämnda paragrafs 2 morn., sådant nämnda författningsrum ansetts

böra tillämpas, endast kunnat tillgodoräknas den tid, varunder hon

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 61 hafi. (Nr 109 — 110.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

i en följd med statsanställningen tjänstgjort vid enskild statsunderstödd

läroanstalt, efter avdrag av tre år. Under angiven förutsättning skulle

hon således endast få tillgodoräkna två år oell först från oell nied den

1 januari 1934 komma i åtnjutande av första ålderstillägget. Då enligt

statskontorets mening anledning icke föreligger att bereda sökanden en

gynnsammare ställning i förevarande avseende, än om nämnda bestämmelse

i avlöningsreglementet för civilförvaltningen varit å henne tilllämplig,

och då det synes sannolikt, att vid den tidpunkt, då frågan om

hennes uppf lyftning i högre lönegrad, på sätt nyss nämnts, kan bliva

aktuell, sådana avlöningsbestämmelser gälla, att spörsmål av nu ifrågavarande

slag icke behöva underställas riksdagens prövning, har statskontoret

icke ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om

tillgodoräknande av ifrågavarande tjänstgöring.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Den föreliggande framställningen åsyftar en avvikelse från de bestämmelser,

som gälla för, bland andra, lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet.

Som jag redan nämnt, föreligga visserligen förslag, som avse

en generell lösning av de frågor, till vilka det föreliggande ärendet lärer

vara att räkna, men med genomförande av dessa förslag torde ännu dröja.

Jag anser därför, att förevarande framställning redan nu bör upptagas

till prövning och i likhet med seminariets rektor och skolöverstyrelsen

håller jag före, att goda skäl tala för bifall till framställningen. Rektor

och skolöverstyrelsen hava erinrat örn att Kungl. Majit genom proposition

till 1927 års riksdag hemställt örn liknande rätt för ämneslärarinnorna och

biträdande föreståndarinnorna vid ifrågavarande läroanstalt Gerda von

Sydow och Kerstin Fjetterström samt att riksdagen bifallit denna hemställan.

Riksdagens bifall lämnades visserligen med viss tvekan och med

fäst avseende å den särskilda ställning, som högre lärarinneseminariet intoge

såsom statens enda ^bildningsanstalt i sitt slag samt under uttrycklig

föi utsättning, att ett bifall till propositionen icke finge tagas till intäkt

för liknande anspråk från befattningshavare, som i avlöningshänseende

möjligen kunde befinnas jämförliga med nyssnämnda biträdande föreståndarinnor.

Såsom skolöverstyrelsen framhållit, gäller det emellertid

bär icke en befattningshavare, som i avlöningshänseende möjligen kan

befinnas jämförlig med de två nämnda biträdande föreståndarinnorna,

utan innehavaren av alldeles samma tjänst som den ena av dem innehade.

Alldeles samma skäl torde därför föreligga för ett bifall till den

förevarande framställningen, som år 1927 åberopades av Kungl. Majit för

den framställning, det då gällde och som av riksdagen bifölls. Jag vill

särskilt erinra örn vad som då anfördes, nämligen att stor vikt alltid lagts

uppå att såsom föreståndarinnor vid ifrågavarande läroanstalter få lärarinnor,

som med framstående pedagogisk skicklighet förena grundlig och

mångsidig erfarenhet från de läroanstalter, i främsta rummet de högre

flickskolorna, för vilka seminariet utbildar lärarinnor. Då dylik erfarenhet

främst kan väntas hos lärarinnor vid högre flickskolor, är det vanligen

bland dem, som man haft att söka personer, lämpade att bekläda de

viktiga föreståndarinneposterna vid seminariet. Så Ilar varit fallet även

med den befattningshavare, om vilken nu är fråga.

Vad beträffar det avbrott i tjänstgöringen vid statsunderstödd enskild

läroanstalt, som statskontoret anfört som skäl mot ett tillstyrkande från

dess sida av framställningen, bör det framhållas, att detsamma förorsa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

kades av en verksamhet i enskild tjänst, som var väsentligen likaitad eller,

för att använda författningsbestämmelsens ord, »jämförbar» med den

övriga tjänstgöring, som sökanden åberopar. Denna verksamhet innebal

alltså intet avsteg från den gärning, sökanden gjort till sin livsuppgift.

Det torde ej heller böra förbises, att ifrågavarande lär ar verksamhet i enskild

tjänst var förlagd till ett avlägset kulturland, där vistelsen bör hava

varit av värde för sökandens utveckling och förkovran i sitt kall. Jag vill

erinra, att det i förevarande fall icke gäller för sökanden att för lönetursberäkningen

tillgodoräkna sig verksamheten utomlands utan allenast att

få det hinder undanröjt, som ligger i att hennes mer än 14-åriga tjänstgöring

vid enskilda skolor avbrutits av nämnda verksamhet utomlands.

Enligt min mening bör detta avbrott icke betaga henne den sökta förmånen

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin föregående

tjänstgöring vid enskild läroanstalt. .... ...

Jag anser mig alltså böra förorda, att förslag pin rätt för nu ifrågavarande

lärarinna att för lönetur tillgodoräkna sig intill tio år av sin tjänstgöring

vid enskild statsunderstödd läroanstalt nu avlåtes till riksdagen.

Med hänsyn till att ålderstilläggsberäkningen för lärarpersonalen vid statens

läroanstalter gäller för kalenderår, anser jag mig även böra förorda,

att ålderstillägg, som på grund av den gjorda framställningen må bliva

sökanden tillerkänt, må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.

De invändningar, som av statskontoret i dess i ärendet avgivna yttrande

riktats mot förslaget örn rätt för biträdande föreståndarinnan Elin

Thörn att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring,

hava synts utskottet vara av avgörande betydelse. Ett bifall till

Kungl. Majrts förslag skulle, såsom statskontoret påpekat, innebära, att

i detta enskilda fall gynnsammare beräkningsgrunder tillämpades, än

örn de allmänna bestämmelserna i avlöningsreglementet varit i berörda fall

gällande. För ett sådant förfarande synas tillräckliga skäl icke hava blivit

anförda. Utskottet anser sig därför böra avstyrka Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer fördenskull,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke måtte

vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 24 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

härvarande: sc under utlåtandet nr 109.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:278 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppflyttning i högre lönegrad a1 i texten