Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader.

1932-05-24 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

1

Nr 114.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till hospitalsbyggnader.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1932/1933 bär

Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 54 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, dels till hospitalsbyggnader för budgetåret 1932/1933

beräkna ett extra reservationsanslag av 6,250,000 kronor, dels ock beräkna,

att av nämnda belopp 850,000 kronor skulle utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 19 februari

1932 dagtecknad proposition, nr 129, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

I) besluta, att ett för 216 vårdplatser avsett sinnessjukhus skall, för en

beräknad kostnad av högst 2,500,000 kronor, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten C. Westman i juli 1929 upprättade och i vissa delar i

juni 1931 omarbetade ritningar, samtliga ritningar märkta »Kungl. Medicinalstyrelsen

1932», uppföras å ett inom Visby stad beläget område, vilket å en

av stadsingenjören A. Serboni år 1912 upprättad karta över staden utmärkts

med röda gränslinjer och med beteckningen »Område för nytt hospital»,

dock med den jämkning i gränserna för området, som avses i ett mellan

medicinalstyrelsen och stadsfullmäktige i Visby den 16 juni och den 26

augusti 1927 träffat avtal;

II) besluta, att efter ibruktagandet av det under I) avsedda nya sinnessjukhuset

i Visby skall, på i statsrådsprotokollet angivna villkor, till Visby

stad utan ersättning med äganderätt överlåtas den del av det till S:t Olofs

sjukhus i Visby hörande området, som å en av Serboni den 14 januari 1920

upprättad karta över platsen kring Helgeands ruin betecknats med röda och

gröna streck; samt

III) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälsooch

sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, till hospitalsbyggnader

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag, därav

850,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 6,250,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 64 käft. (Nr 114.)

1075 32 l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Inledning.

I en inledning till propositionen har departementschefen erinrat, att en

plan för anskaffande av nya platser för den statliga sinnessjukvården framlades

i propositionen nr 165 till 1928 års riksdag, enligt vilken plan den rådande

bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle fyllas medelst

genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.

Föredragande departementschefen underströk emellertid, att han icke ville

hava uttalat, att statsmakterna då skulle fatta avgörande ståndpunkt till

någon detaljerad plan för åstadkommande av nya sinnessjukplatser, utan

att avsikten endast vore, att statsmakterna skulle för sig klargöra det resultat,

som de ansåge inom viss tid böra vinnas, och att alltså den då och

i framtiden förestående prövningen av föreliggande byggnadsfrågor skulle

ske under vederbörligt hänsynstagande därtill.

Sammanlagda antalet hospitalsplatser för sinnessjuka skulle efter förslagets

genomförande komma att uppgå till omkring 16,500. Kostnaderna för planens

utförande beräknades till 39,549,500 kronor.

I riksdagens skrivelse i frågan (nr 287 år 1928) uttalades, att det icke längre

borde anstå med vidtagande av mera planmässiga åtgärder för fyllande av

den starka bristen på platser för sinnessjuka å de statliga sinnessjukanstalterna

liksom ej heller med ordnande av frågan rörande vården av vuxna,

vanartade sinnesslöa. Arbetet med ökande av antalet platser för nämnda

vårdbehövande borde sålunda energiskt fortsättas och därvid bedrivas efter

en enhetlig plan. Med hänsyn till det trängande behovet av ökat antal

hospitalsplatser borde anskaffningen av dessa ske inom så kort tidsperiod,

som omständigheterna medgåve. Oaktat de stora kostnader, som åsamkades

statsverket för planens genomförande, syntes därför tidsperioden för planens

genomförande, så vitt då kunde bedömas, i enlighet med vad departementschefen

förordat, böra bestämmas till 10 år. Mot grunddragen i det framlagda

förslaget rörande sättet för platsanskaffningen fann riksdagen, såvitt

då kunde bedömas, icke anledning till erinran. Riksdagen saknade emellertid

anledning att närmare ingå på vad departementschefen yttrat i förevarande

hänseende.

Det anslag, som för planens genomförande i enlighet med propositionens

förslag beviljades för budgetåret 1928/1929, uppgick till 3,500,000 kronor.

Genom proposition nr 220 till 1929 års riksdag begärdes till fortsatta

åtgärder för den godkända hospitalsbyggnadsplanens genomförande för budgetåret

1929/1930 ett anslag av 4,100,000 kronor. Riksdagen biföll förevarande

proposition (riksdagens skrivelse nr 288).

I proposition nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i

1928 års plan för anskaffande av nya platser för den statliga sinnessjukvården.

Såsom framgår av jämförelse med en vid propositionen fogad översikt över

beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m. under

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

3

budgetåren 1928/1929—1937/1938 skulle 1928 års plan efter de föreslagna

ändringarna te sig på följande sätt:

Platsantal

Anstalt

Utvidgning av Yäxjö hospital .....................

Nytt hospital i Visby.....................................

Hospital vid Umeå.......................................

Upptagningspaviljong vid Umeåhospitalet

Omändring av Vänersborgs kaserner..........

Omändring av Jönköpings kaserner.............

Nya paviljonger vid Hälsingborgs hospital

Nya platser vid äldre hospital......................

Övertagande av s. k. länsplatser vid äldre hospital 303

Psykiatrisk klinik i Lund ....................................... 102

Kliniker i Stockholm och Uppsala ........................ 200

Omändring av Sala kaserner................................... —

Omändring av Örebro kaserner ............................. —

Tillbyggnad av Piteå hospital................................. 170

Hospital i Gävleborgs län....................................... 518

Omändring av Vaxholms kasern (eller motsvarighet) —

Omändring av Lunds kaserner ............................. —

Större omändringsarbeten:

Vänersborgs hospital ......................................... —

Uppsala hospitals w. c.-anläggning..................... —

» » köks reparation..................... —

Vadstena hospitals vattenledning m. m............. —

Första klass paviljonger vid Lunds hospital ... —

Övriga..................................................... —

Summa 5,048

Sinnes
sjuka
480
200
j

918

587

1,220

200

150

Sinnes
slöa
-

283

370

350

305

612

1,920

Kostnad

kronor

3,807,600

2.515.300

7.650.000

2.662.000

6.750.000

1,000,000

525.000

1,060,500

724,100

2,000,000

1.367.000

1.409.000

2.200.000

4.144.000

2,025,650

4.200.000

50,000

234,500

116,300

1,458,350

209.000

2.100.000

48.208.300

För budgetåret 1930/1931 anvisades för det ändamål, varom nu är fråga,

4,700,000 kronor.

I proposition nr 140 till 1931 års riksdag angående anslag till hospitals - byggnader äskade Kungl. Majit anvisande av medel för huvudsakligen följande

ändamål, nämligen dels till fortsättande och avslutande av ombyggnaden

av första klasspaviljongerna vid Lunds hospital och asyl (S:t Lars

sjukhus i Lund) samt av ombyggnads- och ändringsarbetena vid Vadstena

hospital och asyl (Birgittas sjukhus i Vadstena), dels till fortsatta arbeten

med uppförandet av sinnessjukhuset vid Umeå (Umedalens sjukhus vid

Umeå), med omändring av kasernetablissementet i Jönköping (Eyhovs sjukhus

i Jönköping) samt med ny- och ombyggnader vid Växjö hospital (S:t Sigfrids

sjukhus vid Växjö), dels till utförande av vissa ändringsarbeten å vattenverket

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs, dels och till påbörjande av ny

ångpannebyggnad m. m. vid S:t Lars sjukhus samt till arbeten för omändring

och utbyggnad av kasernetablissementet i Lund till anstalt för vuxna

svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön (Vipeholms sjukhus i Lund) för

vilket sistnämnda byggnadsföretag dittills endast förberedande åtgärder vidtagits.

För bestridande av kostnader för underhåll av byggnader vid Byhovs

sjukhus samt för vissa utredningar räknades därutöver med ett mindre be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

lopp. Det sammanlagda medelsbeliovet uppskattades i propositionen till

omkring 6,837,000 kronor. Med hänsyn till påräkneliga reservationer å

tillhopa 434,500 kronor ansågs emellertid anslagsbehovet för budgetåret

1931/1932 kunna begränsas till i avrundat tal 6,400,000 kronor.

Propositionen blev till alla delar bifallen av riksdagen (riksdagens skrivelse

nr 200).

Genom brev den 26 juni 1931 har Kungl. Majit beslutat angående användningen

av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 6,400,000

kronor jämte därtill överförda reservationer, varvid till följande ändamål

anvisats här angivna belopp:

Kronor.

till fortsättande av uppförandet av Umedalens sjukhus vid Umeå 2,300,000

till fortsättande av anordnandet av Ryhovs sjukhus i Jönköping... 1,650,000

till fortsättande och avslutande av ombyggnad av första klasspaviljongerna

vid S:t Lars sjukhus i Lund ................................. 109,000

till påbörjande av arbeten med ny ångpannebyggnad och ång
panneanläggning

m. m. vid S:t Lars sjukhus i Lund.................. 228,000

till fortsatta ny- och ombyggnadsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus

vid Växjö .......................................................................................... 850,000

till fortsättande och slutförande av vissa ombyggnads- och ändringsarbeten

vid Birgittas sjukhus i Vadstena .................................... 281,000

till påbörjande av anordnande av Vipeliolnis sjukhus i Lund...... 1,300,000

till utförande av ändringsarbeten å vattenverket vid Sundby

sjukhus vid Strängnäs .................................................................... 89,000

till underhåll i erforderlig omfattning av för Byhovs sjukhus i

Jönköping avsedda byggnader......................................................... 12,000

Summa kronor 6,819,000

Återstoden, 15,500 kronor, av summan av anslagsbeloppet och de till 434,500

kronor beräknade reservationerna reserverades till Kungl. Maj:ts disposition.

I årets statsverksproposition framhöll departementschefen, att medel för

nästkommande budgetår erfordrades till fortsättande av de för närvarande

pågående arbetena med uppförande av Umedalens sjukhus vid Umeå, med

anordnandet av Byhovs sjukhus i Jönköping, med ny- och ombyggnader vid

S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö, med anordnandet av Vipeholms sjukhus i

Lund samt med uppförande av ny ångpannebyggnad m. m. vid S:t Lars

sjukhus i Lund. Därjämte anförde departementschefen, att i anslutning till

hospitalsbyggnadsplanen under nästkommande budgetår medel syntes böra

beredas till påbörjande av arbetet med nytt sinnessjukhus i Visby (S:t Olofs

sjukhus).

Vidare har i statsverkspropositionen räknats med inlösen av vissa upptagningsanstalter

för sinnessjuka.

Härefter har departementschefen övergått till behandling av var och en

av de frågor, som i överensstämmelse med det nyss anförda nu ansetts böra

upptagas till avgörande. Dessförinnan har emellertid departementschefen

lämnat en redogörelse för de olika förslag örn beredande av anstaltsvård

för vuxna svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnligt kön, vilka för närvarande

föreligga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

5

Beredande av anstaltsplatser för svårskötta obildbara kvinnliga

sinnesslöa.

Den plan för anskaffande av erforderliga platser för den statliga sinnessjukvården,

som förelädes 1928 års riksdag, berörde även frågan om ordnandet

av anstaltsvården för en grupp av de bildbara sinnesslöa, nämligen de

asociala imbecilla (vuxna vanartade sinnesslöa). Frågan örn ordnandet av

vården för de asociala imbecilla blev vid nämnda riksdag avgjord på det

sätt, att denna vård i princip övertogs av staten.

Yad angår frågan angående omhändertagandet av de svårskötta obildbara

sinnesslöa eller idioterna har departementschefen erinrat, att sådana

sinnesslöa hittills vårdats flerstädes å de statsunderstödda anstalterna för

obildbara sinnesslöa men att dessa anstalter i allmänhet sakna resurser

för vård av i ett eller annat avseende svårskötta sjuka. På grund av

platsbristen på sinnessjukhusen kan intagande därstädes av sinnesslöa som

regel äga rum endast i trängande fall. Flertalet svårskötta idioter hava

därför hittills måst omhändertagas av fattigvårdsanstalterna, där de givetvis

endast mera sällan kunnat erhålla en tillfredsställande vård och där deras

närvaro vållat stora svårigheter och medfört betydande obehag för andra

intagna.

Genom beslut den 22 juni 1928 uppdrog Kungl. Majit, bland annat i

syfte att erhålla grundval för bedömande av storleken av eventuella statsanstalter

för svårskötta obildbara sinnesslöa, åt medicinalstyrelsen att inkomma

med yttrande och förslag beträffande omfattningen av de statliga

åtgärder, som borde vidtagas för vård av ifrågavarande kategorier av abnorma.

Dylikt yttrande avgavs av medicinalstyrelsen den 25 september 1928.

Enligt medicinalstyrelsen borde å statsanstalt för svårskötta obildbara

sinnesslöa beredas plats för sammanlagt 887 patienter med den fördelning

å olika kategorier, som närmare framgår av följande sammanställning:

Män Kvinnor Summa

A hospitalen intagna sinnesslöa........................... 130 85 215

Till hospitalen anmälda sinnesslöa..................... 263 140 403

Å sinnesslöasylerna intagna svårskötta............... 76 46 122

Till hospitalen anmälda sinnessjuka med epilepsi 89_58_147

Summa 558 329 887

Emellertid betonade medicinalstyrelsen, att dessa siffror måste anses

vara minimisiffror.

Efter det kasernkommittén med särskilda skrivelser under år 1929 framlagt

förslag till anordnande av anstalter för svårskötta obildbara sinnesslöa

dels i Lund för män, dels ock — på sätt i det följande skall närmare omförmälas

— i Vaxholm för kvinnor, blev frågan om statens ställning till

ordnandet av vården örn ifrågavarande kategori av abnorma upptagen till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

principiell prövning i propositionen nr 150 till 1930 års riksdag. Föredragande

departementschefen anförde därvid såsom sin uppfattning, att det

borde ankomma pa staten att omhändertaga vården av de svårskötta obildbara

sinnesslöa, vilka icke lämpligen kunde vårdas å kommunala anstalter

av ena eller andra slaget och som icke heller hörde hemma på sinnessjukhusen,

samt att anordna för detta ändamål erforderliga anstalter. En

dylik ståndpunkt vore, yttrade departementschefen, endast en konsekvens

av den utveckling, som under en längre tid pågått och för vilken i propositionen

redogjorts. Rörande de kategorier av vårdbehövande, som borde intagas

a dylika anstalter, anslöt sig departementschefen till medicinalstyrelsens

förslag.

I överensstämmelse med den sålunda uttalade uppfattningen ansåg sig departementschefen

i likhet med kasernkommittén och medicinalstyrelsen kunna

utgå från att vårdplatser för här ifrågavarande kategorier vore behövliga för

minst 558 män och 329 kvinnor.

Till departementschefens uppfattning därom, att det borde ankomma på

staten att omhändertaga vården av ifrågavarande sinnesslöa, uttalade riksdagen

i skrivelse den 11 juni 1930, nr 361, sin anslutning.

Fragan örn anstaltsvård för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön

vann sin lösning genom beslut av 1930 och 1931 års riksdagar örn anordnande

av en anstalt för dessa vårdbehövande genom utbyggnad och omändring

av det ursprungligen för södra skånska infanteriregementet avsedda

men icke fullbordade kasernetablissementet i Lund.

Frågan örn anordnande av anstaltsplatser för kvinnliga sinnesslöa, tillhörande

de svårskötta obildbaras kategori, har departementschefen nu upptagit

till preliminär prövning.

Med skrivelse den 27 februari 1929 framlade Jcasernfcommittén förslag örn

inredande i det av Svea ingenjörkårs kustingenjörkompani tidigare disponerade

kasernetablissementet å Vaxön av en anstalt för kvinnliga sinnesslöa

tillhörande de svårskötta obildbaras kategori. Såsom ett motiv för denna

anstalts förläggande till Vaxholm anfördes önskvärdheten av att på detta sätt

bereda Vaxholms stad viss kompensation för de förluster, som komme att

drabba staden genom vissa i samband med 1925 års försvarsreform vidtagna

indragningar beträffande till staden förlagda truppförband. Kommitténs

förslag förutsatte att — såsom sedermera ägt rum — kasernetablissementet

skulle bliva ledigt genom ingenjörkompaniets överflyttning till ett etablissement

å Rindön.

För sinnesslöanstaltens behov skulle avses större delen av den mark, som

varit upplåten till kasern- och övningsområde för kustingenjörkompaniet.

Anstaltsområdets areal skulle bliva omkring 15 hektar.

För anstalten skulle efter erforderliga omändringar tagas i anspråk åtskilliga

befintliga, kronan tillhöriga byggnader inom kasern- och övningsområdet,

nämligen kasernbyggnaden, en gymnastikbyggnad, en verkstadsbyggnad,

ett par förrådshus ävensom åtskilliga bostadshus, av vilka ett (Stora Jo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Lännesberg) skulle användas till administrationsbyggnad. Till personalbostäder

skulle vidare användas några kronan tillhöriga byggnader, belägna

norr om kasernområdet och inom Vaxholms stads planlagda omiade (Stora

Bybolund), vilka byggnader tidigare disponerats av personal vid ingenjorkompaniet.

Ytterligare skulle tagas i anspråk vissa inom det tilltänkta

anstaltsområdet belägna, enskilda personer tillhöriga bostadshus, uppförda

å jordlägenheter, vilka upplåtits med besittniugsrätt (Fredriksstrand). Dessa

byggnader skulle av kronan inlösas fran vederbörande ägare. En av byggnaderna

skulle användas till överläkarbostad.

Vidare skulle för anstaltens behov uppföras fem nybyggnader, nämligen

två sjukpaviljonger, ett ekonomihus, ett därmed sammanbyggt angpannehus

samt en portvaktsstuga.

I fråga örn anstaltens förseende med vatten innebar kommitténs förslag

bibehållande av det för kasernetablissementet tillämpade systemet med leverans

av vatten från staden Vaxholms vattenledningsverk med en inom

kasernområdet befintlig vattenanläggning såsom reserv. Staden hade genom

sin drätselkammare förbundit sig att leverera vatten av fullgod beskaffenhet

till en mängd av cirka 100 kubikmeter per dygn och för ett pris, som motsvarade

självkostnadspriset, ökat med 10 procent.

Enligt förslaget skulle anstalten komma att inrymma vårdplatser för 314

patienter, därav 56 platser i enkelrum.

Kostnaderna för nybyggnads- och omändringsarbetena beräknades uppgå

till 1,761,000 kronor. Härtill skulle komma ett belopp av 72,200 kronor för

inlösen av vissa enskilda tillhöriga byggnader samt 17,500 kronor för reparation

av dessa byggnader. Med inräknande av sistnämnda bada belopp

skulle totalkostnaden för anstalten utgöra 1,850,700 kronor. Detta belopp

motsvarar per plats en kostnad av 5,894 kronor. Därest, i anslutning till

vad tidigare plägat ske, omkring 3 procent av totala platsantalet beräknas

utgöra reservplatser, skulle anstaltens normala platsantal reduceias till 305,

kostnaden per plats skulle då utgöra 6,068 kronor.

Över kasernkommitténs förslag avgav medicinalstyrelsen den 29 november

1929 infordrat utlåtande och överlämnade därvid yttrande i ämnet från

byggnadsstyrelsen.

Medicinalstyrelsen framförde mot kommitténs förslag vissa allmänna erinringar

av följande innehåll:

Beträffande det föreslagna området må, i anslutning till vad byggnadsstyrelsen

därom anfört, framhållas, att det i mycket stor utsträckning ligger

oskyddat för insyn dels från sjösidan, där dock befintlig trädvegetation i

någon mån verkar avskärmande, dels och i synnerhet från den högt belägna

terrängen längs områdets norra gräns oell från den där framgående landsvägen

Den mark, som i förslaget avsetts för patientarbetet utomhus, kan

sålunda i sin helhet överblickas från vägen. Kasernbyggnaden har jämväl

ett mot vägen öppet läge, och det är endast skogsmarken väster örn kasernen,

som bereder möjlighet för en relativt avskild placering av sjukvardsbyggnader

och promenadgårdar. Hit äro också de föreslagna nybyggnaderna

förlagda. Men för dessa omfattande nybyggnader, två sjukpaviljonger om

ett hundratal platser vardera och en ekonomibyggnad för kok och panncentral,

är utrymmet väl knappt. Den enligt förslaget västligast förlagda

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

sjukpaviljongen skulle komma att ligga längs bergshöjden i väster så nära

inpå denna, att paviljongen bleve så gott som utan västersol. En promenadbomme

i störande närhet av bostäder för överläkare och sköterskor.

Marjam te äro nivåförhållandena tämligen ogynnsamma och vålla, bland annat

att byggnaderna måste förläggas i olika markplan med avsevärd höjdskillnad

mellan närliggande byggnader, varigenom mattransport och kommunikationer

1 övrigt givetvis försvåras.

Den förskjutning av samtliga nybyggnader mot nordväst, som av byggnadsstyrelsen

ifrågasatts för att i någon mån minska olägenheterna av paviljongens

för halvoroliga och dess promenadgårds mot sydost framskjutna

lage, skulle medföra andra olägenheter, nämligen, förutom slopandet av verkstadshuset,

sämre nivåförhållanden för paviljongen för halvoroliga samt minsknmg

av det redan enligt förslaget väl korta avståndet mellan paviljongen för

oroliga och Stockliolmsvägen. Någon väsentligt bättre förläggning av nybyggnaderna

an den föreslagna synes i allt fall icke stå tillbuds.

Området är, såsom av det. anförda framgår, enligt medicinalstyrelsens

mening med hänsyn till sitt i stor utsträckning för insyn öppna läge och

saknaden av tillräcklig välbelägen byggnadsplats för erforderliga nybyggnader

foga lämpligt för anstaltsanläggningen.

I fråga örn byggnadernas läge må jämväl anmärkas, att administrations

byggnaden (nuvarande Stora Johannesberg) ligger väl avlägset från sjukvardskomplexet,

samt att den starkt spridda förläggningen av bostadshusen

torde komma att förorsaka mycket handräckningsarbete, särskilt i och för

deras uppvärmning, som är avsedd att ske medelst fem skilda lokalpannanlaggnmgar

utom centralen i pannliuset och i stor utsträckning medelst

vedeldning.

De anförda olägenheterna kräva desto större beaktande, som de icke synas

upptagas av de besparingar i anläggningskostnader, vilka genom inrättandet

a\ den föreslagna anstalten i jämförelse med uppförandet av en helt ny anstalt

stå att vinna. Anläggningskostnaderna äro enligt förslaget - efter 314

platser beräknade till 5,894 kronor per vårdplats, ett belopp, som torde

motsvara minst tre fjärdedelar av kostnaderna vid en nyanläggning. Därvid

är att marka, att värdet av befintliga byggnader och anläggningar icke ingår

i det anförda kostnadsbeloppet.

I den föreslagna anläggningen har dessutom tvättinrättning icke medtagits.

-Man har avsett, att anstaltens tvätt skulle ombesörjas aven militär

tvättinrättning på Rindom En sådan anordning är enligt styrelsens mening

f°ror<^a’ s^or utsträckning äro kläderna på grund av patienternas

tillstånd grovt förorenade, varför de måste uppsköljas, innan de lämpligen

kunna forslas till tvättinrättningen. Transporten av dessa våta plagg är

givetvis besvärlig, och inlämning måste dessutom ske dagligen, enär grovt

förorenade plagg utan dröjsmål böra tagas under behandling. Härigenom

forsvaras och fördyras anlitandet av tvättinrättning utom anstalten.

Styrelsen hade låtit utarbeta ett vid styrelsens utlåtande fogat nytt förslag

till ekonomibyggnadskomplex, i vilket medtagits lokaler för tvättinrättning

samt i övrigt iakttagits vissa av styrelsen påyrkade ändringar.

Styrelsen gjorde härefter en del erinringar beträffande anstaltens förseende

med vatten samt yttrade härutinnan, bland annat, att denna fråga såväl beträffande

stadens möjligheter att leverera vatten i erforderlig mängd som

beträffande priset för det levererade vattnet icke syntes vara tillräckligt utredd,

varjämte vattenleveransen, enligt en av styrelsens expert verkställd

utredning, syntes komma att betinga långt högre kostnader, än vad kommittén,

i enlighet med den tidigare utredningen, syntes hava förutsatt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

9

De av medicinalstyrelsen förordade ändringarna skalle medföra en kostnadsökning

av 174,950 kronor, varigenom totalkostnaden för anläggningen

skulle bliva 2,025,650 kronor, inberäknat kostnaden för inköp av vissa byggnader.

Av den föreslagna anstaltens totala platsantal, 314, borde enligt styrelsen

omkring 3 procent beräknas som reservplatser. Den effektiva platssiffran

skulle då bliva 305 och kostnaden per plats 6,641 kronor.

I avslutningen av sitt utlåtande framhöll medicinalstyrelsen, att uppförandet

för det föreliggande ändamålet av särskilda paviljonger, förslagsvis

en paviljong örn ett hundratal platser vid tre av statens sinnessjukhus,

syntes erbjuda en i flera avseenden lämpligare lösning av vårdfrågan än

den av kasernkommittén föreslagna. Härom yttrade styrelsen:

Från sjukvårdssynpunkt är sålunda att beakta, att läkarens arbete

i den sjukvård, det här gäller, i och för sig är skäligen tröstlöst, och att en

kombination med annan läkarverksamhet därför är önskvärd. Vid en sinnesslöanstalt

med endast 300 platser är en dylik kombination än mera påkallad,

på den grund att arbetet näppeligen kan giva full sysselsättning

för en läkare. Å andra sidan kräver läkarens sjukvårdsarbete, i förening

med den honom påvilande administrativa ledningen av anstalten, förutom

speciell kompetens, att han dagligen måste ägna tid åt detsamma och vara

relativt lätt anträffbar vid förefallande behov av hans ingripande. Den

nämnda kombinationen låter sig därför svårligen anordna, med mindre

tjänsten kan förenas med läkartjänst vid annan anstalt i närheten eller med

enskild praktik inom närliggande rayon. Sådana förutsättningar torde icke

föreligga vid en förläggning av anstalten till Vaxén. Förlädes smärre paviljonger

för sinnesslöa vid sinnessjukhus, skulle den erforderliga läkarvården

givetvis ingå som ett led i de vid sinnessjukhuset anställda läkarnas

övriga göromål, och de nyss antydda svårigheterna skulle då helt undgås.

Ekonomiskt skulle den ifrågasatta förläggningen av vårdplatserna till

nya paviljonger vid några av sinnessjukhusen erbjuda avsevärda fördelar.

Att driftkostnaderna med en sådan anordning skulle förbilligas, är påtagligt.

Huruvida även anläggningskostnaderna kunna nedbringas

under det direkta utgiftsbeloppet för Yaxö-anstaltens inrättande, kan icke

utan närmare utredning klargöras. Anslutningsmöjligheterna till befintliga

administrations- och ekonomicentraler giva dock sannolikhet för att så

skulle bliva fallet.

Vidare skulle en uppdelning av vårdplatserna på anstalter i skilda

delar av landet med hänsyn till patienttransporter och anhörigas

besök innebära en icke ringa fördel i jämförelse med vårdplatsernas sammanförande

till en enda anstalt.

Såsom sammanfattning yttrade medicinalstyrelsen, att styrelsen på grund av

det tilltänkta anstaltsområdets beskaffenhet, vissa föreslagna och befintliga byggnaders

läge ävensom svårigheten att på lämpligt sätt ordna läkarfrågan funnit

förslaget ur sjukvårdssynpunkt mindre tillfredsställande samt att styrelsen

ansåge, att uppförandet av särskilda paviljonger vid några av statens sinnessjukhus

för vård av ifrågavarande kvinnliga sinnesslöa och epileptisk sinnessjuka

skulle med hiinsyn till såväl sjukvården som den ekonomiska driften

ställa sig fördelaktigare.

Därest emellertid den föreslagna anstalten på grund av de av kasernkommittén

framhållna hänsynen till Vaxholms stad samt angelägenheten

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

av att för ett statens ändamål tinna användning för det numera för militär

förläggning icke erforderliga kasernetablissementet dock ansåges böra komma

till stånd, ville medicinalstyrelsen dels framhålla nödvändigheten av ytterligare

utredning i fråga örn anstaltens förseende nied vatten, dels förorda,

att de av styrelsen föreslagna ändringarna beträffande vissa av byggnaderna

samt anordnandet vid anstalten av en tvättinrättning måtte vidtagas.

Kasernkommitténs förslag jämte de däröver avgivna yttrandena omnämndes

i korthet i proposition nr 150 till 1930 års riksdag. Föredragande departementschefen

anförde därvid, bland annat, att, enär frågan syntes erfordra

ytterligare utredning, han icke vore beredd att taga närmare ställning till

densamma.

Mot vad departementschefen i ämnet anförde gjordes från riksdagens sida

ingen erinran.

Frågan örn sättet för anordnande av vårdplatser å statsanstalt för kvinnliga

obildbara sinnesslöa blev vidare, med hänsyn till frågans inverkan på

planläggningen av en blivande sinnessjukanstalt inom Gävleborgs län, av

medicinalstyrelsen berörd i skrivelse den 28 november 1930 angående pågående

utredning rörande förslag till plats m. m. för nämnda sinnessjukanstalt.

I anledning av medicinalstyrelsens i nämnda skrivelse gjorda framställning

lämnades sedermera genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari 1931 uppdrag

åt styrelsen att verkställa utredning rörande uppförande av särskilda

paviljonger för vård av kvinnliga vuxna, obildbara sinnesslöa vid vissa av

statens sinnessjukhus samt att till Kungl. Majit inkomma med det förslag

och de kostnadsberäkningar, som kunde föranledas av utredningen.

Frågan örn den tilltänkta sinnesslöanstalten i Vaxholm berördes även i

korthet i propositionen nr 140 till 1931 års riksdag. Departementschefen

framhöll därvid, att slutlig ståndpunkt till detta spörsmål icke syntes böra

tagas, förrän å ena sidan kännedom vunnits örn de möjligheter, som kunde

finnas att disponera kasernetablissementet för andra ändamål, och å andra

sidan frågan örn beredande av vård för här avsedda sinnesslöa i särskilda

paviljonger förelåge i sådant skick, att den kunde närmare skärskådas ur

sjukvårds- och ekonomisk synpunkt.

Den 14 januari 1931 erhöll kasernkommittén uppdrag att taga under förnyad

omprövning frågan örn den framtida användningen av ingenjörkompaniets

kasernetablissement å Vaxön.

I skrivelse den 31 maj 1931 avgav kasernkommittén utlåtande i anledning

av detta uppdrag och anförde därvid bland annat, att kommittén icke funnit

sig kunna föreslå etablissementets framtida användande för något annat

statligt ändamål samt att någon möjlighet att överlåta etablissementet till

exempelvis landsting eller annan kommun att disponera för något dess ändamål

icke syntes, åtminstone för det dåvarande, förefinnas.

Kommittén upptog härefter till bemötande vad medicinalstyrelsen anfört

i vissa delar mot kommitténs förslag. Kommitténs yttrande innehöll härutinnan

bland annat följande:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

11

Läkarfrågan torde knappast komma att bereda sådana svårigheter, som

styrelsen förmenar. Det torde icke vara uteslutet, att befattningen som

anstaltsläkare kan förenas med annan tjänst eller verksamhet, en anordning

således liknande den, som förefinnes vid anstalter som Svartsjö, Venngarn,

Salbohed, Landskrona m. fl. — En uppdelning av ifrågavarande vårdplatser å

anstalter i skilda delar av landet lär knappast vara av den betydelse styrelsen

förmenar, eftersom dels omplacering av patienter från denna till annan anstalt

är tämligen utesluten, dels och med hänsyn till klientelets beskaffenhet besök

från anhöriga torde bliva mycket sällsynta. — Yad slutligen angår den ekonomiska

sidan av saken har styrelsen icke förebringat någon som helst bevisning

för, att den eventuella minskningen av driftkostnaderna vid dessa vårdplatser

till skilda anstalter vid sinnessjukhus uppväger den faktiskt lägre

anläggningskostnaden vid en Yaxholmsanstalt, där nuvarande byggnader och

områden kunna tillgodogöras för ändamålet. Yårdplatskostnaden vid Vaxholmsanstalten

har av kommittén beräknats till cirka 5,900 kronor. Även

örn, mot förmodan, denna kostnad skulle komma att stiga något, lär likväl

kostnaden per vårdplats vid Yaxholmsanstalten komma att understiga vårdplatskostnaden

å de av styrelsen föreslagna paviljongerna vid olika sinnessjukhus.

Påpekas må därjämte, att utgifterna vid Yaxholmsanstalten för sysslomansbefattning

och kontorspersonal torde kunna förbilligas genom att ifrågavarande

befattningar anordnas som arvodesbefattningar, till vilka i så fall

kunna tänkas ifrågakomma pensionerad officers- eller underofficerspersonal.

Kommittén förklarade sig icke anse vad som förekommit efter det kommittén

avgav sitt förslag den 27 februari 1929 giva anledning till frånfallande

av kommitténs berörda förslag. Emellertid ville kommittén framhålla,

att därest sagda förslag icke ansåges omedelbart böra oavkortat komma till

utförande, det likväl skulle kunna tänkas en sådan provisorisk lösning av

de föreliggande frågorna, att Yaxholmsetablissementet i fråga tills vidare

utnvttjades för en anstalt av omförmält slag allenast i så måtto, att den nuvarande

kasernbyggnaden underginge erforderlig omändring, men att däremot

icke för närvarande vidtoges några väsentliga nybyggnader. Detta skulle

då innebära, att tills vidare inom Yaxholmsetablissementet inrättades en

anstalt för angivna art sinnesslöa till ett antal vårdplatser av omkring 100

genom omändring i erforderlig omfattning av den nuvarande kasernbyggnaden,

men att däremot skötes på framtiden, huru behovet av ytterligare

erforderliga vårdplatser för nu ifrågavarande kategori sinnesslöa skulle tillgodoses.

Sedan kasernkommitténs nu återgivna yttrande remitterats till medicinalstyrelsen

för förnyat utlåtande i ämnet, har styrelsen den 19 januari 1932

avgivit dylikt utlåtande.

I detta utlåtande framhåller styrelsen till en början, att styrelsen icke

kunnat finna kasernkommitténs bemötande av de av styrelsen framförda skälen

mot förslaget, i vad det avser kasernetablissementets användning för sinnesslövård,

vara ägnat att förringa betydelsen av dessa skäl. Härutinnan anför

styrelsen, bland annat, vidare:

Vad läkarfrågan beträffar, måste styrelsen hävda, att en anstalt för vård

av dessa de mest svårskötta sinnesslöa och av ifrågavarande storlek kräver

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

>Statsutskottets utlåtande Nr 114.

avsevärt större arbete och tillsyn av läkaren än de av kommittén angivna

tvångsarbets- eller alkoholistanstalterna ävensom uppfostringsanstalten för

vanartade sinnesslöa; en sinnesslöanstalt av förevarande art är i själva

verket mera jämförlig med sinnessjukhusens avdelningar för oroliga och

osnygga. Också har ju i kommitténs förslag förutsatts, att läkare skall vara

boende å anstalten. Att läkarbefattningen vid en dylik anstalt kan och

lämpligen bör vara förenad med annan läkarverksamhet har även styrelsen

framhållit, och det är, såsom styrelsen också i sitt förra yttrande påpekat,

de föga gynnsamma förutsättningarna härför vid en förläggning som den

föreslagna, vilka föranlett styrelsens kritik av förslaget i avseende å läkarfrågan.

Att sammanförandet av patienter från hela landet till en enda anstalt

innebär en fördyring av patienttransporter och anhörigas besök är ovedersägligt.

Styrelsen vill emellertid betona, att de i nyssnämnda båda avseenden anmärkta

olägenheterna icke av styrelsen tillmätts avgörande betydelse.

Vad styrelsen anfört örn områdets olämplighet och svårigheten att erhålla

en tillfredsställande förläggning av nybyggnaderna m. m. har av kommittén

alls icke bemötts.

Det må i detta sammanhang framhållas, att en väsentligt lämpligare förläggning

av nybyggnaderna än den av kasernkommittén föreslagna näppeligen

kan ernås, i vilket hänseende styrelsen hänvisar till vad såväl kommittén

som byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen förut därom anfört.

Kommittén anför till stöd för sitt förslag, att detsamma genom förläggandet

av ifrågavarande slag av sinnesslöa (idioter) till särskild anstalt på ett

fullständigare sätt än medicinalstyrelsens tillgodoser dessas avskiljande från

de sinnessjuka. Och kommittén vill tillika göra gällande, att genom styrelsens

förslag äventyras den för sinnessjukvården viktiga psykologiska faktor,

som ligger i ett för allmänheten såväl som särskilt sinnessjukhusens

patienter fullt klart åtskiljande mellan sinnessjukhus och idiotanstalt. Härtill

må anmärkas, att avskiljandet av här ifrågavarande sinnesslöa — som i

främsta rummet är påkallat därav att en del av dem genom osnygghet,

skrik, utdunstningar av dålig lukt m. m. kunna förorsaka sin omgivning

stora obehag — bleve på fullt effektivt sätt genomfört även genom den av

styrelsen föreslagna anordningen. Genom denna ernås jämväl i fullt mått

ett annat huvudsyfte med avskild vård för de sinnesslöa, nämligen möjligheten

att genom speciella anordningar göra denna vård ändamålsenligare.

För den av kommittén hävdade uppfattningen, att allmänheten och de å ett

sinnessjukhus intagna sinnessjuka skulle känna sig illa berörda av att vid

sjukhuset funnes en avdelning även för sinnesslöa, står medicinalstyrelsen

främmande. Förliandenvaron å ett sjukhus av viss avdelning för obotliga

torde överhuvudtaget kunna verka sårande eller deprimerande endast på

dem, som vårdas å sådan avdelning eller deras anhöriga.

Vidkommande frågan örn anläggnings- och driftkostnader för å ena sidan

den ifrågasatta Vaxholmsanstalten och å andra sidan de av medicinalstyrelsen

föreslagna paviljongerna har medicinalstyrelsen härefter framlagt

viss preliminär utredning. Enligt denna skulle paviljongerna förläggas, en

till S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, en till Västra Marks sjukhus i Örebro

(eller Sundby sjukhus vid Strängnäs) samt en till det planerade nya

sinnessjukhuset i Gävleborgs län. I ämnet har medicinalstyrelsen anfört,

bland annat, följande:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

13

Anläggningskostnaden för samtliga tre paviljonger kan anslås till

Hälsingborgspaviljongen........................ kronor 645,348

Örebropaviljongen ............................... » 691,448

Gävleborgspaviljongén .......................... »_874,965

eller sammanlagt kronor 2,211,761.

Kostnaden per vårdplats (315 platser) bleve sålunda 7,021 kronor. Motsvarande

siffra för Yaxliolmsanstalten skulle, såsom ovan nämnts, bliva 6,641

kronor, eller 380 kronor lägre.

Den lägre anläggningskostnad å cirka 116,000 kronor (beräknat efter 305

vårdplatser), som kommitténs förslag sålunda skulle innebära i jämförelse

med styrelsens förslag, torde emellertid mera än uppvägas, örn man medräknar

värdet av Vaxöetablissementets markområde och befintliga byggnader,

vilka jämlikt styrelsens förslag skulle stå till förfogande för annat

ändamål. Därtill kommer, att alla lokaler, som ingå i styrelsens förslag,

bleve välbelägna och av fullgod soliditet, vilket icke kan sägas vara fallet

ifråga örn en del träbyggnader, som skulle tagas i anspråk för Yaxliolmsanstalten.

Inventarieutrustningen måste ställa sig icke oväsentligt billigare enligt

styrelsens förslag, som innebär helt eller delvis besparade utgifter till

inventarier, erforderliga för den ekonomiska förvaltningen.

Beträffande driftkostnaderna skall styrelsen söka framlägga en siffermässig

jämförelse i fråga om den största utgiftsposten vid anstaltsdrift av detta

slag, personalkostnaden, med utgångspunkt dels från beräknat antal befattningshavare

av olika slag enligt vartdera förslaget, dels ock från begynnelselöner

enligt gällande avlöningsreglemente för överlag samma ortsgrupp (D).

Enligt en sålunda uppgjord beräkning skulle avlöningsbeloppet för de i

kasernkommitténs förslag upptagna befattningshavarna vid Vaxholmsanstalten

utgöra sammanlagt 237,852 kronor per år.

Vid beräkningen av personalkostnaden för envar av de av styrelsen föreslagna

tre paviljongerna bör givetvis icke upptagas annan personal än den,

som med anledning av paviljongens förläggning till sjukhuset behöver anställas

utöver redan befintlig eller, i finga örn det ännu icke uppförda sjukhuset

i Gävleborgs län, i allt fall erforderlig personal.

Enligt här anförda beräkningar skulle personalens begynnelselöner vid

Vaxholmsanstalten, 237,852 kronor, överstiga den sammanlagda kostnaden

vid de av stvrelsen ifrågasatta paviljongerna, (60,342 + 64,920 + 64,920) 190,182

kronor, med över 47,000 kronor årligen, ehuru paviljongerna rymma 10 vårdplatser

mera. Härtill kommer motsvarande merkostnader för ålderstillägg,

vikarier samt sjukledigheter.

Huru driftkostnaderna i övrigt skulle ställa sig, är vanskligt att kalkylera.

Det må dock framhållas — anför medicinalstyrelsen — att Vaxholmsanstalten

skulle betungas bland annat av dyrare uppvärmning och saknaden av patienthjälp

för handräckningsarbeten, medan det enligt styrelsens förmenande icke

föreligger någon omständighet, som skulle medföra förbilligande av dess

drift i jämförelse med de föreslagna paviljongernas.

Medicinalstyrelsen har slutligen även ingått på den av departementschefen

vid ärendets behandling i propositionen nr 150 till 1930 års riksdag

berörda och av kasernkommittén i dess senaste utlåtande alternativt antydda

möjligheten att utan väsentliga nybyggnader disponera kasernetablissementet

för vård av obildbara kvinnliga sinnesslöa. Härom yttrar styrelsen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

De sinnesslöa, det här gäller, äro, såsom av den i kommitténs skrivelse

den 27 februari 1929 framlagda utredningen tillfullo framgår, av i olika

hänseenden särdeles svårskött art och i många fall i behov av vård i enkelrum.

Sådana rum finnas icke och kunna ej heller utan avsevärda omändringar

inrättas i erforderligt antal inom den nuvarande kasernbyggnaden,

vilken i övrigt såväl genom sitt läge som sin plananordning är föga lämplig

för vård av andra än de lugnaste av patienterna. Byggnaden skulle således

icke kunna ersätta en paviljong av den art, styrelsen i sitt förslag avsett,

och den anstalt för vård av sinnesslöa, som härigenom skulle skapas, vore

föga ägnad att medföra lättnad i de svårigheter, vilka för närvarande påkalla

åtgärder från statens sida för sådan vård. Att inrätta en avdelning enbart

för de lugnaste, utan att förutsättningar föreligga för dess kompletterande

medelst avdelningar för de verkligt svårskötta, vore enligt styrelsens mening

även med hänsyn till vårdens vidare utbyggnad föga lämpligt.

Vårdplatserna i kasernbyggnaden torde för övrigt icke, såsom kommittén

förutsätter, kunna uppgå till ett hundratal, därest icke nu befintliga ekonomilokaler

inom byggnaden skulle slopas och inrättas i nybyggnad.

Att denna anstalt skulle ställa sig relativt ännu dyrare i drift än den

först projekterade lider väl intet tvivel.

Vid anmälan av ärendet har departementschefen anfört följande:

»Den i ärendet verkställda utredningen synes mig giva vid handen, att en

tillfredsställande anstalt för här ifrågavarande grupp av sinnesslöa svårligen

kan åstadkommas i det av kustingenjörkompaniet förut disponerade kasernetablissementet

å Vaxön. Mot kasernkommitténs förslag beträffande anordnandet

av sjukvårdsbyggnaderna samt till utförande av byggnadsarbeten i

övrigt för anstaltens iordningställande torde visserligen mera vägande

anmärkningar icke vara att göra. De erinringar, som framställts och som

icke torde kunna frånkännas fog, hänföra sig till det tilltänkta anstaltsområdets

läge och beskaffenhet samt till omständigheter i övrigt, vilka

bottna i bestående förhållanden och ej torde kunna tillrättaläggas med

hänsyn till anstaltens behov. Sålunda skulle områdets art och den hittillsvarande

bebyggelsen därå omöjliggöra en ur olika synpunkter fullt lämplig

förläggning av sjukpaviljonger och promenadgårdar. Det av rådande förhållanden

framtvingade sättet för byggnadsplatsens utnyttjande skulle icke

blott medföra vissa olägenheter vid anstaltens drift utan även försvåra

en framtida utvidgning av anstalten, en omständighet som icke kan anses

vara utan betydelse, örn hänsyn tages till att det för anstalten beräknade

platsantalet ej fullt uppgår till det uppskattade minimibehovet av vårdplatser

utav förevarande art. Nivåförhållandena samt läget omedelbart intill det

stadsplanelagda området skulle medgiva en för anstaltsverksamheten besvärande

insyn utifrån över stora delar av anstaltsområdet. Förläggningen av

de befintliga byggnader, som skulle tagas i anspråk såsom administrationsoch

bostadslokaler, skulle medföra en viss svårskötthet och därav följande

merkostnad i anstaltsdriften.

Till sålunda berörda olägenheter komma de svårigheter att pä ett lämpligt

sätt ordna läkarfrågan vid en anstalt av denna typ och med denna förläggning,

som av medicinalstyrelsen framhållits och vilka, även örn de icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

15

äro av avgörande betydelse, likväl synas mig böra såsom medverkande omständigheter

beaktas, då det gäller att bilda sig ett omdöme örn förslaget i

dess helhet.

De nackdelar, som alltså skulle vara förenade med etablissementets användning

enligt kasernkommitténs förslag, torde ej heller kunna uppvägas

av ekonomiska fördelar med avseende å vare sig anläggnings- eller driftkostnader

för sinnesslöanstalten. Härutinnan hänvisar jag till de kalkyler,

som medicinalstyrelsen nu framlagt beträffande kostnaderna för det av styrelsen

förordade alternativet med särskilda paviljonger vid sinnessjukhus

för vård av ifrågavarande sinnesslöa och vilka kalkyler, ehuru av preliminär

beskaffenhet, synas mig vara uppgjorda på sådant sätt, att de möjliggöra

en rättvisande jämförelse mellan nämnda alternativ och kommittéförslaget.

Berörda kalkyler ådagalägga, att skillnaden i anläggningskostnad mellan de

båda alternativen icke är större än att den torde mer än uppvägas av värdet

å kasernetablissementet med därtill hörande mark och byggnader eller, örn

hänsyn i detta sammanhang ej tages till berörda värde, av den omständigheten

att för vården i fråga skulle genom uppförande av nya paviljonger

vid sinnessjukhus erhållas välbelägna och i allo fullgoda lokaler. Yad driftkostnaderna

angår, torde på medicinalstyrelsens utredning kunna grundas

den slutsatsen, att en anstalt i etablissementet å Vaxön, trots sin underlägsenhet

i sjukvårdshänseende, bleve väsentligt dyrare i drift än paviljonger

med sammanlagt motsvarande platsantal vid sinnessjukhus.

Med hänsyn till den utredning i ärendet, som sålunda nu föreligger, anser

jag mig icke kunna tillstyrka kasernkommitténs förslag örn anordnande av en

sinnesslöanstalt i Vaxöetablissementet. Ej heller synes det mig möjligt att förorda

ett förverkligande av den i olika sammanhang framförda tanken på sådan

modifikation av kommitténs förslag, varigenom kasernetablissementet skulle,

utan väsentliga nybyggnader, tagas i anspråk såsom en mindre anstalt, driven

vare sig såsom självständig anstalt eller såsom annex till psykiatriska sjukhuset

i Stockholm. Möjligheterna att på sistnämnda väg erhålla ett tillfredsställande

resultat måste uppenbarligen anses vara än mindre än möjligheterna

för en lämplig lösning vid genomförande av kommitténs förslag i dess helhet.

Yid här angivna förhållanden Ilar jag för min del ansett mig böra intaga

den ståndpunkten, att — även örn en användning av kasernetablissementet

enligt kasernkommitténs förslag i och för sig skulle varit önskvärd av hänsyn

till Vaxholms stad — tanken härpå nu bör övergivas. Om denna uppfattning

biträdes av riksdagen, torde, då någon användning av kasernetablissementet

för annat statligt sjukvårdsändamål för närvarande icke synes

möjlig att anvisa, frågan örn etablissementets framtida disposition få göras

till föremål för förnyat övervägande inom försvarsdepartementet. Därvid

torde även komma under omprövning frågan örn eventuell ytterligare

kompensation till Vaxholms stad, utöver vad 1930 års riksdag i sådant

hänseende beslutit, för förluster i anledning av 1925 års försvarsorganisation.

Därest, på sätt jag nu förordat, tanken på användande av Vaxholmsetablissementet

för här ifrågavarande vårdändamål avföres från dagordningen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

torde för denna vårdfrågas lösning ligga närmast till hands det av medicinalstyrelsen

framförda förslaget örn anordnande vid sinnessjukhus av särskilda

paviljonger för svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnkön. En sådan

lösning lärer på grund av vad förut anförts få anses ur ekonomisk

synpunkt vara den fördelaktigaste. Med det jämförelsevis ringa platsantal,

som det här galler, torde nämligen en för ifrågavarande ändamål inrättad

specialanstalt komma att ställa sig dyrare såväl i anläggning som i drift.

I sjukvårdshänseende synes den av medicinalstyrelsen förordade utvägen

med hänsyn till möjligheterna att vidtaga lämpliga anordningar för det

speciella vårdbehov, varom här är fråga, kunna betraktas såsom fullt likvärdig

med anordnandet av en särskild anstalt för ändamålet. Ej heller

ur den egentliga sinnessjukvårdens synpunkt torde enligt min mening befogade

invändningar kunna göras mot denna lösning av frågan.

Örn alltså vad medicinalstyrelsen nu anfört beträffande det lämpligaste sättet

för anordnandet av anstaltsplatser för ifrågavarande vårdbehövande i huvudsak

ej givit mig anledning till erinran, torde man emellertid enligt min mening

i detta sammanhang icke böra taga slutlig ståndpunkt till frågan, vid vilka

sjukhus och efter vilken plan paviljonger för kvinnliga obildbara sinnesslöa

böra uppföras eller vilket belopp, som för anordnande av dylika paviljonger

bör beräknas. För ställningstagande härutinnan torde böra avvaktas den

närmare utredning med mera utformade ritningsförslag samt detaljerade

kostnadsberäkningar, som medicinalstyrelsen på grund av Kungl. Maj:ts

uppdrag den 30 januari 1931 torde komma att framlägga och som bör

underställas byggnadsstyrelsens granskning och utlåtande. Det synes mig

icke uteslutet, att de nu preliminärt uppskattade anläggningskostnaderna

per vårdplats vid en dylik närmare utredning kunna nedbringas. Vidare

torde böra tagas under omprövning, huruvida icke — med hänsyn till att,

såsom nyss antytts, det av medicinalstyrelsen år 1928 till 329 vårdplatser

uppskattade vårdbehovet är att betrakta såsom ett minimibehov — en ökning

av det totala platsantalet bör beräknas antingen genom höjning av

antalet vårdplatser per paviljong eller genom planläggning av ytterligare en

paviljong vid något av de sinnessjukhus, där inrättande av specialavdelning

för här avsett ändamål kan ifrågakomma.

Ytterligare en omständighet är i detta sammanhang att beakta. Såsom

av det föregående framgår, har medicinalstyrelsen räknat med att en paviljong

för obildbara sinnesslöa kvinnor skulle anordnas vid S:ta Maria sjukhus i

Hälsingborg, vilken anstalt ursprungligen planlagts att omfatta två paviljonger

å vardera 100 platser för sinnesslöa. I 1928 års hospitalsbyggnadsplan har

emellertid — såsom framgår av vad jag inledningsvis erinrat —- förutsatts

att de paviljonger örn tillhopa 200 platser vid denna anstalt, som sålunda

ursprungligen planerats men ej blivit uppförda, skulle anordnas för sinnessjuka,

vilket man ansett kunna ske, eftersom ett stort antal vårdplatser för

sinnesslöa beräknats kunna vinnas genom användande av lediga kasernetablissement.

Örn i enlighet med medicinalstyrelsens nu föreliggande förslag

en av dessa paviljonger tages i anspråk för obildbara sinnesslöa, måste detta

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

17

medföra jämkning i liospitalsbyggnadsplanen såtillvida, som ersättning för

de härigenom förlorade platserna för sinnessjuka finge beredas på annat

sätt. Enligt vad från medicinalstyrelsens sida under liand upplysts, har

styrelsen tänkt sig, att detta skulle ske genom beredande av 100 platser i en

upptagningspaviljong vid ett annat sinnessjukhus; även de 100 sinnessjukplatser,

som fortfarande skulle kunna beredas vid Hälsingborgsanstalten,

skulle anordnas i en upptagningspaviljong. Denna tanke ansluter sig till vad

medicinalstyrelsen i skrivelse den 28 november 1930 angående vissa omständigheter,

som borde beaktas vid beräkningen av platsantalet för en blivande sinnessjukanstalt

i Gävleborgs län, ifrågasatt beträffande anordnande vid de större

sinnessjukhusen av upptagningspaviljonger för lugna och ömtåliga akut sjuka

och överensstämmer jämväl med den princip, som kommit till uttryck i

statsmakternas beslut örn anordnande av dylika paviljonger vid de nu under

uppförande varande sinnessjukhusen vid Umeå och i Jönköping samt sinnessjukhuset

i Växjö vid den pågående utvidgningen av denna anstalt.

Av vad senast anförts torde framgå, att sättet för lösning av frågan örn

anstaltsplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnkön i viss utsträckning

torde få inflytande jämväl å frågan örn anordnande av vårdplatser

för sinnessjuka inom hospitalsbyggnadsplanens ram. I betraktande av att

sistnämnda spörsmål kräver fortsatt övervägande och med hänsyn till önskvärdheten

av att frågan örn användningen av kasernetablissementet å Vaxön

må kunna snarast möjligt avgöras har jag ansett lämpligt, att frågan örn

förstnämnda vårdbehovs tillgodoseende — oaktat denna fråga för närvarande

icke kan i sin helhet göras till föremål för definitivt beslut av statsmakterna

— redan nu underkastas den prövning, som erfordras för ett ståndpunktstagande

i princip till de båda här omförmälda huvudalternativen, nämligen

å ena sidan användande av kasernetablissementet å Yaxön och å andra sidan

anordnande av paviljonger vid sinnessjukhus.»

Umedalens sjukhus vid Umeå.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag framlades förslag örn uppförande

för en beräknad kostnad av högst 7,650,000 kronor av en för 918

vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt vid Umeå.

Kungl. Maj:ts förslag blev av riksdagen bifallet (skrivelse nr 288).

För uppförande av nämnda sinnessjukanstalt, vilken numera benämnes

Umedalens sjukhus vid Umeå, hava hittills ställts till medicinalstyrelsens

förfogande sammanlagt högst 3,700,000 kronor. Emellertid har ansetts, att

av dessa medel vid utgången av innevarande budgetår sannolikt torde

komma att kvarstå odisponerat ett belopp av 75,000 ä 100,000 kronor.

Vidkommande anslag för fortsättande av byggnadsarbetena å ifrågavarande

sjukhus under nästa budgetår har departementschefen förordat, att för ändamålet

måtte beräknas ett belopp, utöver förut anvisade medel, av 2,000,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 64 haft. (Nr 114.) 107532 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Omläggning

av en väg

genom

anstaltsområdet.

Byhovs sjukhus i Jönköping.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag

rörande omändring för en beräknad kostnad av högst 6,750,000 kronor —

däri inräknade utgifter för inlösen av vissa Kungl. Majit och kronan icke

tillhöriga byggnader och annan egendom — av det av Jönköpings regemente

tidigare disponerade kasernetablissementet i Jönköping till en för

1,220 vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt.

Kungl. Majits förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 288).

Genom särskilda brev har därefter Kungl. Majit av vederbörande anslag

till hospitalsbyggnader ställt till byggnadsstyrelsens förfogande tillhopa

högst 3,910,000 kronor att användas till omändringsförslagets genomförande.

Emellertid torde, enligt vad i ärendet upplysts, vid slutet av

löpande budgetår å dessa medel komma att förefinnas en reservation av

omkring 300,000 kronor. De härutöver för nästa budgetår erforderliga medlen

till fortsatta arbeten med ifrågavarande kasernetablissements omändring

till sinnessjukhus hava av departementschefen beräknats till 2,000,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

vissa med Ryhovsanstaltens anordnande sammanhängande särskilda frågor.

I ett den 6 mars 1929 avgivet utlåtande över kasernkommitténs förslag

till omändring av Jönköpings regementes kasernetablissement till sinnessjukanstalt,

berörde medicinalstyrelsen frågan örn infarten till sinnessjukanstalten

och anförde i denna del bland annat följande:

Tvärs igenom det föreslagna området löpte landsvägen till Ljungarum

helt nära några av de till sjukpaviljonger avsedda kasernbyggnaderna och

skiljande det tilltänkta sjukhuskomplexet från Ryhovsområdet med dess

trädgårdsanläggning, där många av patienterna komme att vara i arbete.

Detta landsvägens läge bleve för patienternas rörelsefrihet och ostördhet

av obehöriga till avsevärt men. Bland annat skulle därav förorsakas att,

såsom också av kasernkommittén föreslagits, de invid vägen belägna promenadgårdarna

till tvenne sjukpaviljonger finge i stor utsträckning omgivas av

murar, varigenom den vackra utsikten från promenadgårdarna västerut skulle

stängas.

o Genom länsstyrelsens försorg hade medicinalstyrelsen fått mottaga en av

dåvarande distriktsingenjören i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet överstelöjtnanten

R. Ekwall den 28 november 1928 ingiven utredning med förslag

till landsvägens omläggning. Tvenne alternativ hade därvid undersökts.

Enligt alternativet I skulle den nya vägen utgå från Regementsgatan i Jönköping

i den s. k. Kronovägens förlängning och förläggas omedelbart nedanför

Ryhovs manbyggnad och vidare i skogskanten fram till den nuvarande

vägen cirka 800 meter söder örn kasernerna. Med denna sträckning erliölles

förbättrad profil och ungefär likvärdig plan, jämfört med den nuvarande

vägen. Den nya väglinjen skulle bliva 1,688 meter lång och anläggningskostnaden

hade beräknats till 44,100 kronor.

Alternativ II avsåge en omläggning börjande ungefär vid anstaltsområdets

norra gräns och sträckande sig i en åt väster konvex båglinie ovanför Ryhovs

manbyggnad fram till nuvarande vägen vid en punkt 3Ö0 meter söder

örn kasernerna. Yägprofilen bleve i detta fall tämligen oförändrad men plan
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

19

sträckningen försämrad, jämfört med den befintliga vägen. Den nya väglinjen

skulle bliva 709 meter lång och anläggningskostnaden hade beräknats

till 20,500 kronor.

Distriktsingenjören Ekwall förordade det förstnämnda alternativet.

I båda fallen skulle vägen komma så långt bort från paviljongerna, att

promenadgårdsmurarna kunde ersättas med stängsel, som ej hindrade utsikten,

men i övrigt ägde alternativet I betydande fördelar framför alternativet

II. Genom det förra skulle ernås, att landsvägen komme att löpa i

utkanten av anstaltens område och över mark, som för anstaltens drift vore

av underordnad betydelse. Enligt det senare alternativet komme vägen alltjämt

inom området, genomskärande en stor del av den förut nämnda trädgårdsanläggningen.

Då alternativet I jämväl för landsvägstrafiken vore mera

ändamålsenligt, ansåge styrelsen, att detta alternativ avgjort vore att förorda.

Styrelsen fann det synnerligen önskvärt att, därest sinnessjukhusanläggningen

komme till stånd, en omläggning av ifrågavarande väg utfördes i

huvudsaklig överensstämmelse med den av Ekwall under alternativ I föreslagna.

Sedermera hava vederbörande myndigheter ävensom stadsfullmäktige i

Jönköping yttrat sig i ämnet.

Vid anmälan av ärendet har departementschefen anfört huvudsakligen

följande:

»Den i ärendet verkställda utredningen har bibragt mig den uppfattningen,

att en omläggning av vägen från Jönköping till Ljungarum bör komma till

stånd i samband med inrättandet av sinnessjukhuset vid Ilyhov ävensom

att denna omläggning bör verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med

det i det föregående omförmälda, med alternativ I betecknade förslaget.

Vid renstakning av vägen torde i samråd med Jönköpings stads byggnadskontor

böra göras sådana jämkningar i det föreliggande förslaget, varigenom

stadens önskemål beträffande vägkurvorna bliva i möjlig mån tillgodosedda.

Samråd torde vid renstakningen jämväl böra äga rum med vederbörande

militärmyndighet. Enligt vad från arméförvaltningens fortifikationsdepartement

under hand meddelats, föreligga nämligen från Smålands arméartilleriregementes

sida vissa önskemål beträffande vägens sträckning, i vad den

berör regementets ridbana. Dessa önskemål torde böra beaktas så långt

lämpligen kan ske.

Enär omläggning av vägen icke synes erforderlig för tillgodoseende av

den allmänna samfärdselns krav utan betingas av sinnessjukhusets intressen,

lärer kostnaden för vägbyggnaden få i sin helhet bestridas av statsverket,

och torde kostnaden i sådant fall lämpligen böra utgå av hospitalsbyggnadsanslaget.

Då staden förklarat sig villig att utan avgift till staten upplåta

den del av för vägomläggningen erforderlig mark, som tillhör staden, medför

däremot omläggningen icke för statsverket några kostnader för markförvärv.

Ej heller synes vägomläggningen komma att åsamka staten några kostnader

för underhåll av den nya vägdelen. Den skyldighet att för all framtid underhålla

den nuvarande vägsträckan, som för närvarande åvilar Jönköpings stad,

lärer nämligen efter vägens omläggning böra, såsom länsstyrelsen och bygg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Fråga örn

leverans av

tvätt m. m.

från sinnessjukanstalten

till Smålands

armé artilleriregemente.

nadsstyrelsen förutsatt, avse vägen i dess nya sträckning. För undvikande

av framtida meningsskiljaktighet beträffande omfattningen av stadens förpliktelser

torde emellertid, innan vägomläggningen påbörjas, böra mellan

staten och Jönköpings stad träffas avtal angående densamma. I detta avtal

torde staden böra förbinda sig dels att kostnadsfritt upplåta staden tillhörig,

för omläggningen erforderlig mark, dels ock att underhålla den nytillkommande

vägdelen, medan staden å andra sidan bör befrias från skyldigheten att

underhålla den del av den nuvarande vägen, som ersättes med ny väg. Med

hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört finner jag det icke nödvändigt, att

den nya vägdelen förses med vare sig gångbana eller varaktig beläggning.

Staten bör därför icke i dessa avseenden åtaga sig några förpliktelser. Givetvis

är emellertid från statens sida intet att erinra mot att en permanentbeläggning

av vägen i samband med omläggningen kommer till stånd eller

mot att gångbana anordnas, därest staden bestrider de med dessa arbeten

förenade merkostnaderna.

Yad statens kostnader för vägomläggningen angår, möta för närvarande

svårigheter för ett exakt beräknande av desamma. Med hänsyn härtill anser

jag mig böra förorda, att någon kostnadssumma för ändamålet icke nu fixeras.

Lämpligt synes mig vara att, sedan förenämnda avtal kommit till stånd,

entreprenadanbud infordras genom byggnadsstyrelsens försorg, varefter frågan

om arbetets igångsättande underställes prövning och beslut av Kungl. Majit.

Tills vidare torde man emellertid hava anledning att räkna med att kostnaden

kommer att bliva av ungefärligen den storleksordning, som byggnadsstyrelsen

ifrågasatt, och alltså uppgå till drygt 50,000 kronor.

Såsom framgår av det föregående, har vid uppskattningen av totalutgifterna

för Kyhovs sinnessjukhus till högst 6,750,000 kronor icke räknats med

den här ifrågavarande kostnaden. I anledning härav har byggnadsstyrelsen

nu föreslagit en höjning av sistnämnda summa med belopp motsvarande

den beräknade kostnaden för vägomläggningen. Enligt min mening bör dock

en sådan höjning icke för närvarande företagas, utan prövningen av behovet

av en dylik höjning bör uppskjutas till nästa budgetår, då man bättre än

nu kan bedöma såväl utgifterna för vägomläggningen som ock totalkostnaderna

för uppförandet av ifrågavarande sinnessjukhus.

På sätt byggnadsstyrelsen framhållit, inverkar frågan örn vägomläggningen

icke på anslagsbehovet för Hyll o v s an s t al te n under nästa budgetår.»

Då kostnaderna för anordnande av anstalten vid By ho v i proposition nr

220 till 1929 års riksdag uppskattades till högst 6,750,000 kronor, innefattade

denna beräkning i överensstämmelse med departementschefens förslag

allenast erforderliga utgifter med hänsyn till anstaltens egna behov. Emellertid

hade under ärendets utredning fråga väckts, att anstalten skulle verkställa

tvätt, utom för egen, även för Smålands arméartilleriregementes räkning.

Likaså hade ifrågasatts leverans av elektrisk energi samt ånga från anstalten

till regementet.

Sedan Kungl. Majits förslag rörande sinnessjukanstaltens anordnande

bifallits av riksdagen, uppdrog Kungl. Majit — i anledning av vad under

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

ärendets behandling sålunda förekommit — genom brev den 20 juni 1929

åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen och arméförvaltningens

vederbörande departement verkställa närmare undersökning rörande

möjligheterna att inom förevarande anstalt utföra tvätt åt Smålands arméartilleriregemente

ävensom att fran anstalten till samma regemente leverera

elektrisk energi och ånga till en ångcentral samt till Kungl. Majit inkomma

med det förslag jämte tillhörande ritningar, vartill utredningens resultat

syntes böra föranleda.

Dylikt förslag har, efter i ämnet verkställd utredning, framlagts av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 21 januari 1932.

Styrelsen har däri till en början behandlat frågan örn lämpligaste sättet

för anordnande av tvättinrättningen vid Kyhovsanstalten och därvid erinrat,

att i enlighet med vissa riktlinjer i det av Kungl. Majit och riksdagen

godkända förslaget — å styrelsens skrivelse bifogade ritningar betecknat

med alt I. — det vid Jönköpings regemente befintliga gymnastikhuset skulle

ombyggas till tvättinrättning. Emellertid hade, fortsätter byggnadsstyrelsen,

densamma med anlitande av speciell sakkunskap inom tvättmekanikens område

ytterligare studerat frågan örn anordnandet av den nya tvättinrättningen

inom gymnastikhuset och därvid kommit till den uppfattningen, att en vida

lämpligare lösning av frågan skulle vinnas, därest omändringen av nämnda

byggnad utfördes i enlighet med det förslag, som framställts a styrelsens

utlåtande bilagda, med alt. II betecknade ritningar. Genom sålunda föreslagen

utvidgning av tvättlokalerna skulle särskilt vinnas den fördelen att

bättre utrymmen för inlämning och förråd av tvätt erhölles än enligt alt. I.

Därest tvättinrättningen anordnades i överensstämmelse med alt. II, skulle

densamma ej blott kunna tillgodose anstaltens eget tvättbehov utan ä\en

bliva i stånd att leverera tvätt till Smålands arméartilleriregemente.

Byggnadsstyrelsen har sedermera övergått till en redogörelse för av styrelsen

i ämnet verkställd utredning rörande leverans av elektrisk energi

från sinnessjukanstalten till artilleriregementet. Utredningen har emellertid

givit till resultat, att vissa drifttekniska skäl ansetts tala mot en sammankoppling

av sjukhusets och regementets elektriska anläggningar samt att

den besparing, statsverket möjligen kunde göra genom en dylik sammankoppling,

icke synts vara under alla omständigheter tryggad och i varje fall

icke synts uppgå till något mera avsevärt belopp. På grund härav har styrelsen

föreslagit, att strömleveransen till artilleriregementet skulle — liksom

hittills — ske från Jönköpings stads elektricitetsverk och att åt arméförvaltningen

skulle uppdragas att med stadens drätselkammare träffa närmare

avtal om strömleverans.

Byggnadsstyrelsen har slutligen redogjort för av styrelsen verkställd utredning

rörande ifrågasatt leverans av anga frun Ryhovsanstaltens panncentral

till arméartilleriregementet. Därvid har styrelsen, efter framläggande

av vissa beriikningar, anfört, att spörsmålet om lämpligaste sättet för artilleriregementets

förseende med ånga sammanhängde med frågan örn omläggning

och centralisering av samtliga värmeanläggningar inom regementets

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

kasernetablissement, vilken fråga emellertid krävde utredning, som av flera

skäl knappast kunde slutföras inom den närmaste framtiden.

För att emellertid i framtiden möjliggöra panncentralens utbyggnad bär

styrelsen funnit önskvärt, att själva pannhuset från början gives sådan storlek,

att fyra vattenrörspannor kunna uppställas där. Körande anordnandet

av anstaltens panncentral bär byggnadsstyrelsen vidare, efter ytterligare

övervägande av frågan, föreslagit följande:

Panncentralen syntes lämpligen böra utrustas med tre vattenrörspannor

för 18 atmosfärers övertryck. Av pannorna borde två bava en eldyta av 175

kvm. och den tredje en eldyta av 125 kvm. Med denna pannutrustning skulle

panncentralen erhålla samma produktionsförmåga som enligt det år 1929

godkända förslaget. De nu föreslagna vattenrörspannorna vore emellertid

såväl beträffande konstruktiva anordningar som med avseende å driften avgjort

att föredraga framför de tubulära pannor, varmed räknats i det tidigare

förslaget. Den av styrelsen nu förordade ändringen bade också tillstyrkts

av socialstyrelsens värmetekniska avdelning, med vilken byggnadsstyrelsen

samrått. Enligt verkställda beräkningar komme emellertid den sålunda föreslagna

utrustningen av panncentralen att medföra en merkostnad av 20,000

kronor.

Därest panncentralen utbyggdes och utrustades på nu föreslaget sätt,

skulle möjlighet hållas öppen att framdeles utöka panncentralens energiproduktion

antingen för leverans av ånga till Smålands arméartilleriregemente

eller ock för tillgodoseende av de nya behov vid Kyhovsanstalten,

vilka måhända kunde yppa sig.

Departementschefen har, vad angår frågan örn överförande av elektrisk

energi till arméartilleriregementet ansett, att med hänsyn till utredningen

härutinnan Kyhovsanstaltens elektriska kraftcentral bör, såsom avsetts i

det ursprungliga förslaget rörande sinnessjukanstaltens inrättande, anordnas

endast för anstaltens eget behov samt att någon ändring i detta förslag

alltså icke bör äga rum.

I fråga örn övriga delar av ärendet har departementschefen anfört följande:
»Vad

till en början angår frågan örn leverans av tvätt från Kyhovsanstaltens

tvättinrättning till Smålands arméartilleriregemente, synes mig den

verkställda utredningen hava ådagalagt, att i det förutvarande infanteriregementets

gymnastikhus utan olägenhet kan inrymmas en tvättinrättning av

sådan storlek, att densamma kan tillgodose både anstaltens eget och artilleriregementets

tvättbehov, samt att därjämte erhålles visst utrymme att användas

såsom gymnastiklokal. Omändringen av gymnastikbyggnaden enligt

det av byggnadsstyrelsen nu uppgjorda, med alternativ II betecknade förslaget

skulle i jämförelse med det av medicinalstyrelsen år 1929 framlagda

förslaget allenast medföra en beräknad merkostnad av 9,000 kronor, under

det att arméartilleriregementet, därest detsamma finge sin tvätt ombesörjd

vid anstaltens tvättinrättning, skulle — huvudsakligen till följd av

minskade transportkostnader — å sina nuvarande tvättutgifter göra en årlig

besparing av omkring 2,000 kronor. Byggnadsstyrelsens förslag måste alltså

ur ekonomisk synpunkt anses vara för statsverket fördelaktigt. Med hän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

23

syn härtill och då sistnämnda förslag jämväl i övrigt erbjuder vissa fördelar,

får jag tillstyrka, att ifrågavarande byggnad omändras och inredes i

huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda förslag. Yid bifall härtill

torde Kungl. Majit böra uppdraga åt medicinalstyrelsen och arméförvaltningens

vederbörande departement att träffa överenskommelse rörande de

närmare villkoren för leverans av tvätt från anstalten till arméartilleriregementet.

Jag förutsätter, att denna överenskommelse erhåller sådan avfattning,

att såväl regementets som anstaltens behöriga intressen varda vederbörligen

beaktade. Särskilt torde det till tryggande av en jämn drift vid

tvättinrättningen böra tillses, att regementets tvätt i möjligaste mån inlevereras

till anstalten på regelbundna tider och i ungefärligen lika stora partier.

Yad slutligen angår frågan, huruvida från Ryhovsanstaltens panncentral

lämpligen bör verkställas leverans av ånga till arméartilleriregementet eller

icke, synes denna fråga icke kunna besvaras, förrän avgörande träffats, huruvida

och på vad sätt de nuvarande föråldrade värmeanläggningarna inom

regementets kasernetablissement böra omläggas och förbättras. Detta avgörande

torde, enligt vad som framgår av det föregående, förutsätta ytterligare

utredning, vilken lärer ankomma på försvarsdepartementet. Med

ett ståndpunktstagande till frågan örn ångleverans från Ryhovsanstalten till

regementet synes följaktligen tills vidare böra anstå. Under dessa förhållanden

behöver panncentralen vid Kyhovsanstalten åtminstone för närvarande

blott utrustas med hänsyn till tillfredsställandet av anstaltens eget behov. Yad

angår sättet för panncentralens utrustning vill jag emellertid med hänsyn till

vad byggnadsstyrelsen, efter samråd med socialstyrelsens värmetekniska avdelning,

i ämnet anfört förorda, att — i trots av därmed förenade, till omkring

20,000 kronor uppskattade merkostnader i förhållande till det ursprungligen

uppgjorda förslaget — densamma utrustas med, i stället för de tidigare avsedda

tubulära pannorna, tre vattenrörspannor nied av byggnadsstyrelsen

föreslagen storlek. Då i händelse av framtida ångleverans till arméartilleriregementet

skulle erfordras ytterligare en vattenrörspanna, torde i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag anstaltens panulius böra byggas på sådant

sätt, att plats där kan framdeles beredas för ytterligare en panna.

De av byggnadsstyrelsen verkställda, här omförmälda utredningarna och

ett genomförande av styrelsens å desamma grundade, av mig förordade

förslag hava beräknats betinga en merkostnad i förhållande till tidigare

godkända kostnadsberäkningar av omkring 31,000 kronor, i vilket belopp

inräknats vissa utredningskostnader. Av vad byggnadsstyrelsen anfört

framgår, att sannolikhet finnes* för att denna merkostnad skall kunna uppvägas

av uppkommande besparingar å utgifter för andra ändamål avseende

förevarande byggnadsföretag. Berörda merutgift torde alltså, såvitt

nu kan bedömas, icke behöva föranleda höjning av det för Ryhovsanstaltens

anordnande beräknade totalbeloppet. Ej heller nödvändiggöra de av mig

nu tillstyrkta förslagen någon ökning av det belopp, som i det föregående

beräknats erforderligt för fortsättningsarbeten å nämnda anstalt under nästa

budgetår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

Därest riksdagen ej framställer erinran mot vad jag här föreslagit, torde

Kungl. Maj:t längre fram böra meddela beslut örn de jämkningar i den fastställda

bjggnadsplanen för sinnessjukanstalten vid Itjhov, som erfordras för

genomförande av de förordade förslagen i nu berörda avseenden.»

Ny ångpannebyggnad och ångpanneanläggning m. m. vid

S:t Lars sjukhus i Lund.

I propositionen nr 140 till 1931 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att

riksdagen måtte besluta, att vid S:t Lars sjukhus i Lund skulle i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i propositionen till

omedelbart utförande förordat förslag verkställas vissa nybyggnads- och

andra arbeten för en beräknad kostnad av sammanlagt högst 575,000 kronor.

Förslaget avsåg uppförande av ny ångpannebyggnad och ångpanneanläggning

m. m.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 200).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1931/1932 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 228,000 kronor till

ifrågavarande arbetens påbörjande.

I överensstämmelse med vad som förutsattes vid frågans behandling år

1931 har ansetts, att för fortsättande och avslutande av omförmälda arbeten

vid S:t Lars sjukhus i Lund bör för budgetåret 1932/1933 beräknas ett belopp

av 347,000 kronor, utgörande återstoden av hela uppskattade kostnadsbeloppet.

Ny- och ombyggnader vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att

riksdagen måtte besluta, att vid Växjö hospital — numera benämnt S:t

Sigfrids sjukhus vid Växjö — skulle utföras ny- och ombyggnadsarbeten i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen

förordat förslag och för en beräknad kostnad av högst 3,807,600 kronor.

Kungl. Majits förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 361).

För ändamålet har till byggnadsstyrelsens förfogande av vederbörande

anslag till hospitalsbyggnader ställts ett belopp av tillhopa högst 1,050,000

kronor.

I skrivelse den 13 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen för fortsättande

av omförmälda arbeten för nästa budgetår begärt ett belopp av 1,250,000

kronor.

Vid ärendets anmälan har departementsdhefen anfört huvudsakligen följande:
»I

sin nu föreliggande beräkning angående anslagsbehovet har byggnadsstyrelsen

utgått från att de beslutade ny- och tillbyggnaderna vid Växjöanstalten

skulle vara avslutade före utgången av år 1934. Under denna förutsättning

torde medelsbehovet för nästa budgetår icke kunna beräknas till

nämnvärt lägre belopp än det av byggnadsstyrelsen ifrågasatta. Några re
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

25

servationer å hittills anvisat belopp kunna nämligen, enligt vad jag inhämtat,

icke beräknas föreligga vid utgången av nu löpande budgetår. En mera avsevärd

nedsättning av det begärda beloppet lärer kunna ske blott genom att tiden

för arbetenas fullbordande framskjutes, så att återstående byggnadskostnader

kunna fördelas på flera budgetår än som hittills avsetts. I betraktande av

det statsfinansiella läget har jag — oaktat en sådan åtgärd skulle medföra

viss ökning i totalkostnaden för byggnadsföretaget — funnit mig böra ifrågasätta

en utsträckning av byggnadstiden med ett år, varigenom byggnadsföretagets

fullbordande skulle framskjutas till budgetåret 1935/1936. Vid

bifall härtill kan, enligt vad jag förvissat mig örn, det av byggnadsstyrelsen

nu begärda beloppet minskas med omkring 425,000 kronor. Det belopp,

som skulle erfordras för fortsättande under budgetåret 1932/1933 av arbetena

vid förevarande sjukhus, torde därför kunna uppskattas till (1,250,000 —

425,000) 825,000 kronor.

Huruvida och i vad mån den här förutsatta utsträckningen av byggnadstiden

med därav föranledd kostnadsökning kommer att nödvändiggöra ökning

av den för byggnadsföretaget bestämda totalsumman, kan icke i detta sammanhang

bedömas.»

Yipeholms sjukhus i Lund.

I skrivelse den 11 juni 1930, nr 361, anmälde riksdagen, att riksdagen

besluta, att en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön

finge i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksdagen i skrivelsen angivit

anordnas genom omändring och utbyggnad av det för södra skånska infanteriregementet

påbörjade men ofullbordade kasernetablissementet i Lund

för en beräknad kostnad av högst 4,140,000 kronor.

I propositionen nr 140 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

besluta, att omförmälda sinnesslöanstalt skulle anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i propositionen förordat

förslag.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls av riksdagen (skrivelse nr 200).

Av det till liospitalsbyggnader för budgetåret 1931/1932 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av högst 1,300,000

kronor för anordnandet av ifrågavarande anstalt, Yipeholms sjukhus i Lund.

Det förutsattes, att ett häremot svarande belopp skulle gäldas av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för fortsättande av byggnadsarbetena

vid ifrågavarande sjukhus måtte för budgetåret 1932/1933 anvisas ett

belopp av 1,250,000 kronor, därvid styrelsen utgått från att byggnadsföretaget

skulle fullbordas före utgången av år 1934.

Yid anmälan av ärendet har departementschefen anfört följande:

»Mot byggnadsstyrelsens förslag torde i och för sig icke något vara att

erinra. Med hänsyn till den statsfinansiella situationen anser jag det emellertid

nödvändigt, att det av styrelsen äskade beloppet avsevärt beskäres.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Efter samråd med representanter för vederbörande ämbetsverk får jag föreslå,

att det för byggnadsarbetena vid Vipekolms sjukhus i Lund för nästa

budgetår avsedda beloppet beräknas till 850,000 kronor. Vid bifall till detta

förslag lärer det icke kunna undvikas, att sjukhusets färdigställande kommer

att något försenas, sannolikt ett år. Detta förhållande kommer för statsverket

att föranleda vissa merkostnader dels för byggnadsarbetena och dels

— på sätt framgår av propositionen nr 140 till 1931 års riksdag (sid. 31—

32) — till följd av bestämmelserna i ett mellan kronan och Lunds stad år

1930 träffat avtal. En dylik konsekvens synes emellertid i nuvarande läge

vara ofrånkomlig.

Det för sinnesslöanstalten i Lund för nästa budgetår avsedda beloppet

synes, såsom i statsverkspropositionen förutsatts, liksom motsvarande belopp

för innevarande budgetår böra utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Frågan, huruvida och i vad mån den utsträckning av byggnadstiden för

förevarande anstalt med därav följande kostnadsökning, som torde komma

att föranledas av ett bifall till vad jag här föreslagit, kommer att nödvändiggöra

en ökning av den totalsumma, som enligt riksdagens beslut må användas

för anstaltens färdigställande, kan icke för närvarande avgöras.»

S:t Olofs sjukhus i Tisby.

S:t Olofs sjukhus i Tisby — tidigare benämnt Tisby hospital — är beläget

inom den del av Tisby stad, som ligger innanför ringmuren. Sjukhusets

tomt, som omfattar omkring */, hektar, begränsas i norr av Hospitalsgatan

och i sydost av Norra Kyrkogatan. Omedelbart nordost örn tomten

ligger Helgeands kyrkoruin.

Sjukhuset består av en mansavdelning och en kvinnoavdelning. Den

förra avdelningen är inrymd i en på 1700-talet uppförd byggnad, i vilken

efter år 1896 vårdades något över 30 patienter. Den senare avdelningen är

förlagd till en på 1830-talet uppförd byggnad, vilken tillhört Gotlands läns

landsting och använts såsom lasarett men enligt beslut av 1899 års riksdag

inköptes av staten för sinnessjukhusets räkning samt efter verkställd, år

1905 avslutad ombyggnad togs i bruk för vård av 42 kvinnliga patienter. Det

fastställda platsantalet för anstalten utgör för närvarande 63.

Frågan angående utvidgning — genom ny- eller ombyggnad — av sinnessjukhuset

i Tisby har länge varit föremål för utredning och föranlett åtskilliga

framställningar och förslag. Beträffande de skäl, som därvid åberopats,

må här anföras följande.

I skrivelse den 30 november 1906 framhöll medicinalstyrelsen, att den

äldre av sjukhusets byggnader befunne sig i ett mycket underhaltigt tillstånd.

Styrelsen omnämnde, att byggnaden icke vore isolerad från grunden,

vadan fukt besvärade alla lägenheter i bottenvåningen. Denna fukt kunde

vid regnig väderlek bliva så höggradig, att vatten formligen runne utmed

väggarna. Fönstren vore små och trånga, och de ända till l]/4 meter tjocka

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

27

murarna förminskade fönstrens belysningsförmåga. Nedre våningens höjd

vore endast 2.3 meter. Till övre våningen ledde delvis trätrappor. Sjuklokalerna

vore mörka, dystra och trånga samt lämpade sig icke för anordnande

av övervakning av de sjuka. Hela byggnaden vore av sådan beskaffenhet,

att den måste i hög grad försvåra,'' för att icke säga omöjliggöra, tidsenlig

vård av de sinnessjuka. Styrelsen hade därför haft under övervägande

en omändring av byggnaden, men denna plan hade måst övergivas, sedan

ett uppgjort förslag utvisat, att flera av de anmärkta olägenheterna icke

skulle kunna avhjälpas genom en ombyggnad ävensom att en dylik skulle

betinga höga kostnader.

Sedermera anförde medicinalstyrelsen i skrivelse den 23 oktober 1918,

bland annat, att en rationell sjukvård icke kunde bedrivas i de nuvarande

otidsenliga anstaltslokalerna och på det inskränkta, mitt i en tätt bebyggd

del av staden belägna området, där plats för nybyggnad vore synnerligen

knapp och ingen möjlighet funnes att bereda patienterna tillfälle till trädgårds-

eller annat utearbete. Det enda sättet att åstadkomma en tillfredsställande

sinnessjukvård på Gotland syntes vara att på annan plats uppföra

ett helt nytt, för länets hela platsbehov avsett sinnessjukhus.

På därom av medicinalstyrelsen i sistberörda skrivelse gjord framställning

uppdrog Kungl. Majit genom brev den 7 mars 1919 åt styrelsen att med

biträde av läkaren vid Visbyanstalten och av styrelsens arkitekt verkställa

utredning angående planläggning av ett nytt för Gotlands län avsett sinnessjukhus

invid Visby, samt bemyndigade styrelsen att med vederbörande

markägare träda i underhandling angående förvärv av för dylikt sjukhus erforderligt

jordområde.

1 skrivelse den 11 mars 1927 framlade medicinalstyrelsen härefter resultatet

av den jämlikt omförmälda uppdrag företagna utredningen.

Medicinalstyrelsen meddelade därvid, bland annat, att styrelsen med

stadens representanter förhandlat angående de villkor, på vilka staden kunde

vara villig att för ändamålet till staten överlåta ett på stadens mark utanför

ringmuren, norr örn Österväg och cirka 400 meter öster örn Österport beläget

område, samt att dessa förhandlingar resulterat i ett den 11 februari och

den 8 mars 1927 dagtecknat avtal med Visby stad, ingånget mellan stadsfullmäktige

och medicinalstyrelsen under förutsättning av Kungl. Maj:ts

godkännande. I detta avtal hade staden förbundit sig att kostnadsfritt upplåta

omförmälda område för uppförande av en sinnessjukanstalt, varjämte

staden åtagit sig vissa förpliktelser beträffande leverans av vatten m. m.

Avtalet, som i avskrift bifogades styrelsens skrivelse, innehåller följande

bestämmelser:

1. Till medicinalstyrelsen, här nedan kallad styrelsen, å Kungl. Maj:ts

och Kronans vägnar, upplåter Visby stad, nedan kallad staden, med full

äganderätt utan ersättning ett jordområde örn 105,000 kvadratmeter areal

inom Polhemsroten å 1910 års stadsplan, vilket område å en vid detta avtal

fogad »Karta över Visby stad, upprättad år 1912, A. Serboni, stadsingenieur»

är utmärkt med röda gränslinjer och betecknat med »område för nytt hospital»,

med rätt för styrelsen att tillträda sagda område den 14 mars året

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

näst efter det, varunder Kungl. Majit fattat beslut om uppförande av ett nytt

hospital på området.

2. Å området anlägges ett hospital för minst 200 patienter.

3. Staden förbinder sig att icke genom byggnadsbestämmelser hindra

dispositionen av hospitalsområdet.

4. Staden förbinder sig att icke kräva ersättning för värdet av gatumark

enligt lagen örn fastighetsbildning i stad av den 12 maj 1917.

5. Staden åtager sig att till hospitalsområdets gräns utan ersättning framdraga

och underhålla vattenledning, så anordnad, att vatten erhålles i tillräcklig

mängd och av tillräckligt tryck för att tillgodose hospitalets behov,

varvid hänsyn även skall tagas till eldsläckning, samt att från stadens vattenledning

leverera vatten för det blivande hospitalets behov till inom staden

för hushållsförbrukning gällande pris och villkor; och är styrelsen skyldig

tillgodose hospitalets hela behov av vatten från stadens vattenledningsverk.

Dessa förbindelser skola gälla, även örn hospitalet skulle komma att utvidgas

på sin nuvarande plats eller å mark, som kan av Kronan förvärvas

i förbindelse nied hospitalsområdet.

6. Staden åtager sig att utan ersättning anlägga och underhålla ledning

för avlopp å lämplig plats från hospitalsområdets gräns, tillräckligt stor att

mottaga såväl spillvatten som dagvatten från området, samt anordnad på

sådant sätt, att lämpligt fall erhålles för hospitalets avloppsledningar.

7. För den händelse styrelsen beslutar att tillgodose hospitalets behov

av elektrisk kraft helt eller delvis från stadens elektricitetsverk, förbinder

sig staden att till hospitalsområdets gräns anlägga och underhålla ledning

för elektrisk energi samt att leverera elektrisk energi till inom staden gällande

pius och villkor.

8. Staden förbinder sig att till tiden för hospitalets tagande i bruk hava

från stora landsvägen öster ut till hospitalsområdets gräns anlagt två gator,

den ena till hospitalets huvudingång och den andra till dess ekonomiavdelning.

9. Staden upplåter kostnadsfritt till styrelsen erforderlig mark för framdragande

av ett järnvägsspår från den invid Osterport liggande järnvägsstationen

till hospitalsområdet, avsett att användas under tiden för anstaltens

uppförande.

10. Staden förbinder sig att tillhandahålla styrelsen alla nödiga handlingar

för erhållande av lagfart å det under 1) omförmälda området.

Medicinalstyrelsen anförde vidare, att stadsfullmäktige vid de förda förhandlingarna

hos medicinalstyrelsen hemställt, att styrelsen måtte medverka

därtill, att vid en förflyttning av anstalten till det avsedda nya området den

del av det nuvarande anstaltsområdet, som läge närmast Helgeandskyrkans

ruin, upplätes till Visby stad, under villkor att det sålunda upplåtna området

för framtiden icke bebyggdes, ävensom att styrelsen i skrivelse till

stadsfullmäktige förklarat sig villig att lämna sådan medverkan. Det åsyftade

området hade en areal av 515 kvadratmeter och vore å en handlingarna

bifogad, den 14 januari 1920 av A. Serboni upprättad karta över platsen

kring Helgeands ruin utmärkt med gröna och röda streck.

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffades sedermera mellan

medicinalstyrelsen och Visby stad ett av staden den 16 juni 1927 och av

styrelsen den 26 augusti samma år undertecknat tilläggsavtal till förut omförmälda

avtal, varigenom vissa obetydliga jämkningar företagits i gränserna

för det område, som enligt det ursprungliga avtalet skulle av staden över
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii

29

låtas för ifrågavarande ändamål. Med skrivelse den 26 augusti 1927 överlämnade

medicinalstyrelsen detta tilläggsavtal.

I den år 1928 av statsmakterna i princip godkända planen för byggande

av statliga sinnessjukanstalter ingick i överensstämmelse med medicinalstyrelsens

förslag bland annat uppförandet av ett nytt sinnessjukhus i Visby

med 200 vårdplatser.

Genom brev den 12 oktober 1928 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen

att med biträde av läkaren vid sinnessjukhuset i Visby uppgöra

och till Kungl. Majit avgiva fullständigt, av ritningar och kostnadsberäkningar

åtföljt förslag till en å förenämnda område förlagd vårdanstalt för

sinnessjuka, avsedd för 200 patienter.

Dylikt förslag har av medicinalstyrelsen framlagts med skrivelse den 6 Medicinal
februari

1932. _ förslag

Eitningarna till anstalten äro upprättade av arkitekten C. Westman i juli den 6 februari

1929 samt av honom i vissa delar omarbetade i juni 1931.

Enligt medicinalstyrelsens förslag är anstalten avsedd för 224 vårdplatser.

Av de 224 platserna har medicinalstyrelsen ansett, att 4 platser å vardera

könssidan borde räknas såsom reservplatser. Platsantalet borde alltså fastställas

till 216 platser, därav 108 för män och 108 för kvinnor.

Enligt förslaget äro kostnaderna för den nya anstalten beräknade på följande

sätt:

Kronor.

Byggnadskostnad, enligt ingenjören Rignér ..................................... 1,652,100

Vägar och planteringar ...................................................................... 75,000

Arkitekt- och kontrollantarvoden, administration, avsyningar, resor

och oförutsett ................................................................................... 146,400

Värmeanläggning, enligt ingenjören Theorell .................................... 242,100

Köks- och tvättanläggning, enligt densamme .................................... 61,000

Vatten- och avloppsledningar, enligt ingenjören Bergström ............ 190,000

Elektrisk anläggning, enligt överingenjören Holmgren..................... 132,400

Radioanläggning ................................................................................... 6,000

Kylanläggning.............................................................. 10,000

Summa kronor 2,515,000

Härtill komma kostnaderna för inventarieutrustningen, vilka medicinalstyrelsen

ansett sig kunna uppskatta till 850 kronor per plats eller sålunda

för hela anstalten till sammanlagt (224 X 850) 190,400 kronor.

Beträffande personalbehovet för den nya anstalten har medicinalstyrelsen

framhållit, att det givetvis vore omöjligt att så långt i förväg uppgöra en

detaljerad organisationsplan för sjukvården. Med ledning av förhållandena

vid statens övriga mindre sinnessjukhus kunde emellertid personalens ungefärliga

sammansättning beräknas på sätt framginge av följande förteckning:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Eäk ar per sonat.

1 överläkare av 2:a klass.

1 andre läkare.

Förvaltnings- och kontorspersonal.

1 syssloman av 3:e klass.

1 kassör.

1 kanslibiträde.

Sjukvårdspersonal.

1 förestånderska av 2:a klass.

2 Överskötare.

7 översköterskor.

14 skötare.

34 sköterskor.

Ekonomipersonal.

1 maskinist av l:a klass.

4 liantverksföreståndare av 2:a klass.

1 förman i trädgårdsarbete.

2 eldare av 2:a klass.

1 post- och stadsbud (tillika chaufför).

1 portvakt.

1 arbetsförestånderska.

1 köksförestånderska av 2:a klass.

1 tvättförestånderska av 2:a klass.

4 köksbiträden.

3 tvättbiträden.

1 telefonist och inre portvakt.

2 städerskor och servererskor.

I denna personal vore endast inräknade befattningshavare, som erfordrades

för själva anstaltsvården, alltså icke personal, som behövdes för

i anslutning till anstalten utövad familjevård eller hjälpverksamhet för

sinnessjuka.

Vidkommande innehållet i övrigt av medicinalstyrelsens den 6 februari

1932 framlagda förslag, till vilket Kungl. Majrts proposition i ämnet ansluter

sig, tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 65—76 i propositionen.

Vid anmälan av ärendet har departementschefen anfört, bland annat, följande:

»Beträffande det sätt, varpå anstalten planlagts och de olika byggnaderna

föreslagits uppförda, har jag i huvudsak icke någon erinran att framställa. Den

avvägning, som, med hänsyn tagen till under senare år framträdda utvecklingstendenser

inom sinnessjukvården, vid sjukvårdslokalernas planläggning ägt

rum med avseende å utrymmenas fördelning på sovsalar samt arbets- och daglokaler

m. m., synes mig vara lämplig. Vad däremot angår förslaget, att

upptagningspaviljongen och paviljongen för oroliga patienter skulle uppföras

allenast i en våning, synes mig den föreliggande utredningen knappast

utgöra tillräcklig grundval för bedömande av frågan, huruvida denna lösning

är att anse såsom den ur olika synpunkter riktigaste. En närmare

undersökning på denna punkt synes mig därför vara önskvärd. Jag ämnar

föranstalta örn dylik undersökning. Därest vid en sådan skulle befinnas, att

byggnaderna i fråga eller endera av dem utan väsentlig olägenhet för sjukvården

kan för det avsedda platsantalet uppföras i två våningar och därigenom

vinnes avsevärd kostnadsbesparing, har jag för avsikt att vid fastställandet

av plan för anstaltens anordnande förorda ändring i här angiven

riktning i medicinalstyrelsens nu föreliggande förslag på denna punkt. Samtidigt

med undersökning i nu berört hänseende torde böra verkställas närmare

utredning, huruvida och i vad män kostnadsbesparing kan vinnas

genom uppförande av ett eller flera av bostadshusen i trä i stället för i sten,

och torde fastställande av plan för sistnämnda byggnader böra bero av resultatet

av denna undersökning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

31

Vidkommande kostnaderna för utförande av det föreslagna byggnadsföretaget,

torde det icke kunna förnekas, att .anläggningskostnaderna per vårdplats

enligt de uppgjorda kalkylerna skulle bliva mycket avsevärda. Då emellertid

dessa kostnader väsentligen synas betingade av anstaltens jämförelsevis ringa

omfattning samt de särskilda omständigheter i övrigt, vilka i detta fall föreligga

— och vilka även de delvis bottna i nödvändigheten att för Gotlands

sinnessjukvård anordna en särskild anstalt, oaktat denna anstalt måste bliva

betydligt mindre än de under senare år uppförda sinnessjukanstalterna å

fastlandet — anser jag mig, i likhet med byggnadsstyrelsen, böra acceptera

de gjorda beräkningarna, vilka överensstämma med den i hospitalsbyggnadsplanen

i dess år 1930 jämkade form upptagna kostnadssiffran. Dock synes

mig den uppskattade totalkostnaden kunna avrundas nedåt till högst 2,500,000

kronor. Jag erinrar här vidare örn vad jag nyss anfört beträffande en omprövning

i vissa detaljer av det föreliggande förslaget. Därest denna omprövning

skulle komma att föranleda jämkningar, vilka medföra minskning

i kostnaderna, kan en sänkning av den totala kostnadssumman sedermera äga

rum. Tillsvidare torde man likväl böra räkna med nyssnämnda maximibelopp.

—- —- —-------— — —------—--

Beträffande de uppskattade kostnaderna för inventarier och det beräknade

personalbehovet för sinnessjukanstalten finner jag icke anledning till erinran,

såvitt nu kan bedömas.

När det här förordade nya sinnessjukhuset blir färdigt att tagas i bruk,

bör givetvis det nuvarande sjukhuset nedläggas. Medicinalstyrelsen har med

anledning av en av Visby stad gjord hemställan föreslagit, att vid nämnda

tidpunkt en mindre del av området invid Helgeands ruin måtte utan ersättning

överlåtas till staden. Häremot synes mig med hänsyn till de förpliktelser,

som staden iklätt sig för den nya anstaltens anordnande, icke

vara något att erinra. Såsom villkor för överlåtelsen torde emellertid böra

föreskrivas, dels att området icke får bebyggas, dels ock att detsamma skall

ordnas i enlighet med de anvisningar, som i ämnet må lämnas av riksantikvarien.

Riksdagens medgivande till ifrågavarande överlåtelse synes mig

böra inhämtas. Rörande det sätt, varpå den nuvarande sjukhustomten i

övrigt med därå uppförda byggnader framdeles bör disponeras, föreligger

för närvarande icke något förslag. Det torde närmast få ankomma på byggnadsstyrelsen

att verkställa utredning, huruvida tomten lämpligen kan utnyttjas

för annat statligt ändamål eller bör försäljas, samt att till Kungl.

Maj:t ingiva den framställning i ämnet, vartill omständigheterna må föranleda.

Medicinalstyrelsen har begärt, att för påbörjande av den nya anstalten i

Visby måtte för budgetåret 1932/1933 anvisas ett belopp av 300,000 kronor.

I likhet med styrelsen är jag av den uppfattningen, att arbetena med den

nya anstalten böra igångsättas under nästa budgetår. Då emellertid enligt

det med staden träffade avtalet området skulle få tillträdas först den 14

mars året näst efter det, då beslut fattats örn anstaltens uppförande, och

arbetena under det första budgetåret fördenskull huvudsakligen torde komma

att omfatta närmare utarbetande av förslaget samt övriga förberedande åt
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande Nr 114.

gärder, torde anslagsbeloppet utan olägenhet kunna begränsas till 100,000

kronor.»

Läusplatser vid de statliga sinnessjukhusen.

I § 1 morn. 2 av förnyade stadgan den 14 juni 1901 (nr 48) angående

sinnessjuka föreskrevs, att tillfälle till vård av sinnessjuka i de fall, örn vilka

§ 46 i stadgan förmälde, skulle inom varje län beredas vid något av dess

lasarett. Stadgandet i § 46 innebar, att sinnessjuk, vilken vore i trängande

behov av vård å hospital, skulle, till dess plats därstädes kunde beredas honom,

för någon kortare tid njuta vård å länslasarett mot avgift, som landstinget

ägde bestämma. Enahanda rätt till vård å lasarett skulle tillkomma sinnessjuk,

för vilken inträde å hospital beviljats, då tillfälliga omständigheter

hindrat hans omedelbara insändande till hospital.

Dessa bestämmelser kompletterades med vissa föreskrifter i lasarettsstadgan

den 18 oktober 1901 (nr 83). I dennas § 4 var sålunda stadgat, att

inom varje landstingsområde skulle, såvida icke landstinget med Kungl.

Majits tillstånd anordnat särskild upptagningsanstalt för sinnessjuka, vid

något av områdets lasarett finnas en på lämpligt sätt anordnad avdelning

för sådan tillfällig vård av sinnessjuka, varom i stadgan angående sinnessjuka

förmäldes. Föreskriften gällde enligt bestämmelse i lasarettsstadgan

även stad, som icke deltog i landsting.

Den skyldighet att i viss utsträckning bereda vård åt sinnessjuka, som sålunda

förefanns och vilken jämväl funnits enligt tidigare gällande bestämmelser,

hava ett flertal landsting ävensom Göteborgs stad fullgjort därigenom, att

upptagningsanstalt upprättats i samband med något statens hospital. Därvid

har tillgått så, att efter medgivande av riksdagen mellan Kungl. Majit eller,

jämlikt Kungl. Majits bemyndigande, medicinalstyrelsen å ena sidan och

vederbörande landsting eller stad å andra sidan träffats avtal med innehåll

bland annat, att landstinget respektive staden skulle uppföra och underhålla

viss sjukvårdsbyggnad vid hospitalet och mot en av Kungl. Majit fastställd

dagavgift erhålla vård för visst antal patienter, samt att staten och landstinget

eller staden skulle äga rätt att uppsäga avtalet med viss uppsägningstid,

varefter staten skulle vara skyldig ersätta landstingets eller stadens

kostnad för byggnaden med visst belopp, högre örn uppsägningen skett av

staten än örn landstinget eller staden uppsagt avtalet. Förekomsten av

dylika till statshospital förlagda upptagningsanstalter framgår närmare av

en i 1928 års hospitalsbyggnadsproposition (nr 165, sid. 4) intagen översikt,

vartill här torde få hänvisas. — Några landsting och städer hava upprättat

fristående upptagningsanstalter. Övriga hava inrättat avdelningar för sinnessjuka

vid lasarett.

Såväl sinnessjukstadgan som lasarettsstadgan av år 1901 hava numera

upphört att gälla. De bestämmelser i de upphävda stadgorna, som här

berörts, äro emellertid ersatta av en föreskrift bland övergångsbestämmelserna

i lagen den 22 juni 1928 (nr 302) örn vissa av landsting eller

kommun drivna sjukhus (22 §). Enligt denna föreskrift skall jämväl efter

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

33

nämnda lags ikraftträdande, i den mån ej Konungen annorledes förordnar,

inom varje landstingsområde, så ock i stad, som ej deltager i landsting,

finnas särskild av landstinget eller staden driven upptagningsanstalt för

sinnessjuka eller ock vid något av landstinget eller staden drivet sjukhus

vara anordnad avdelning för tillfällig vård av sådana sjuka.

I 1928 års plan för anskaffande av nya liospitalsplatser ingick även, att

staten skulle övertaga de av landsting eller städer vid statens sinnessjukhus

inrättade upptagningsanstalterna, de s. k. länsplatserna vid nämnda sinnessjukhus.

Statsmakterna torde också, framhåller departementschefen, i samband

med 1928 års plan hava i princip gått in för att landstingens och i

landsting ej deltagande städers skyldighet över huvud att hålla upptagningsanstalt

för sinnessjuka eller särskild avdelning för sådana vid sjukhus skall

i sinom tid upphävas.

I den vid 1930 års liospitalsbyggnadsproposition (nr 150) fogade översikten

över beräknade kostnader för nyanskaffning av liospitalsplatser m. m. under

budgetåren 1928/1929—1937/1938 hava medel beräknats för statsverkets övertagande

av länsplatserna vid de statliga sinnessjukhusen först från och med

budgetåret 1935/1936.

I propositionen nr 140 till 1931 års riksdag framhölls emellertid, att

frågan örn övertagandet av dylika länsplatser redan i viss mån aktualiserats,

i det dels Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott i skrivelse den

17 september 1930 uppsagt ett genom brev den 12 juni 1891 av Kungl. Majit

fastställt avtal mellan staten och landstinget örn uppförande och drift för

länets räkning av en upptagningsanstalt för sinnessjuka vid S:t Lars sjukhus

i Lund, dels ock Alvsborgs läns landsting i skrivelse den 10 november 1930

uppsagt ett jämlikt Kungl. Majits bemyndigande år 1905 mellan medicinalstyrelsen

och sistnämnda landstings förvaltningsutskott ingånget avtal i fråga

örn uppförande och drift för länets räkning av en dylik upptagningsanstalt

vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

I propositionen nr 140 anförde departementschefen med anledning av

ifrågavarande avtalsuppsägningar bland annat följande:

Enligt bestämmelserna i avtalen skulle desamma på grund av uppsägningarna

upphöra att gälla under hösten 1932. Malmöhus läns landstings

förvaltningsutskott hade emellertid ifrågasatt tidigare inlösning av upptagningsanstalten

vid S:t Lars sjukhus i Lund. För min del kunde jag av skäl,

som sammanhängde med vad som anförts rörande den föreliggande avvikelsen

från den uppgjorda hospitalsbyggnadsplanen, icke tillstyrka, att anstalterna

inlöstes vid tidigare tidpunkt, än som följde av statens skyldighet enligt

avtalen. Däremot syntes anslag för möjliggörande av inlösningarna böra

begäras av riksdagen år 1932. Hinder syntes emellertid icke böra möta att

ifrågavarande anstaltsavdelningar övertoges och landstingen formellt befriades

från sina skyldigheter enligt sjukliuslageii och avtalen redan vid en tidigare

tidpunkt. Beslut i dylikt hänseende borde emellertid givetvis ej fattas, innan

riksdagen haft tillfälle angiva sin ställning till frågan.

Sedan riksdagen lämnat departementschefens uttalande utan erinran, har

Kungl. Majit den 26 juni 1931 meddelat beslut i anledning av de gjorda

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6sami. 64 haft. (Nrll4.) 1075 3* 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

avtalsuppsägningarna. Därvid förordnade Kungl. Maj:t, att Malmöhus läns

landsting och Älvsborgs läns landsting skulle, räknat från och nied den 1

juli 1931, åtnjuta befrielse från skyldighet att driva sådan inrättning för

vård av sinnessjuka, som omförmäles i 22 § i lagen den 22 juni 1928 (nr 302)

örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, samt föreskrev, att

ifrågavarande två upptagningsanstalter skulle från och med den 1 juli 1931

övertagas av staten. Samtidigt förklarade sig Kungl. Majit vilja framdeles

meddela beslut angående åtgärder för bestämmande av den ersättning, som

i anledning av de verkställda avtalsuppsägningarna skulle tillkomma vederbörande

landsting.

Under anslaget till hospitalsbyggnader har, såsom ock förutsattes i 1931

års proposition, för nästa budgetår ansetts böra beräknas medel till inlösen

av dessa två anstalter. Lösenbeloppet har därvid för anstalten vid Restads

sjukhus ansetts böra uppskattas till högst 76,786 kronor 68 öre och för upptagningsanstalten

i Lund till högst 59,260 kronor 60 öre, vilka belopp motsvara

två tredjedelar av de verkliga byggnadskostnaderna för respektive anstalter.

Det beräknade medelsbehovet i frågavarande hänseende utgör således

för budgetåret 1932/1933 sammanlagt 136,047 kronor 28 öre eller i

avrundat tal 136,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av de särskilda

byggnadsföretagen anförts skulle för nästa budgetår medel behöva anvisas

till arbeten vid följande anstalter med här angivna belopp:

Umedalens sjukhus .

Ryhovs »

S:t Lars »

S:t Sigfrids »

Yipeholms »

S:t Olofs »

............. kronor 2,000,000

............. » 2,000,000

............. * 347,000

............. » 825,000

............ » 850,000

........... » 100,000

Summa kronor 6,122,000

Vidare skulle för inlösen av upptagningsanstalterna vid S:t Lars och

Restads sjukhus erfordras ett belopp av i avrundat tal 136,000 kronor.

Därutöver har ansetts böra reserveras visst belopp att ställas till Kungl.

Maj:ts disposition för bestridande av kostnader för underhåll av byggnader

vid Ryhovs sjukhus i Jönköping, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen begärt

12.000 kronor, samt för vissa utredningar m. m. Det belopp, som bör reserveras

till Kungl. Maj:ts disposition, Ilar synts lämpligen kunna uppskattas

till omkring 37,000 kronor.

Det erforderliga anslagsbeloppet skulle enligt dessa beräkningar bliva

6.295.000 kronor. Emellertid hava vissa medel, som influtit eller beräknats

komma att inflyta, ansetts böra tillgodoföras förevarande anslag, på grund

varav anslagsbehovet synts kunna reduceras med sammanlagt 45,000 kronor

och alltså uppskattas till 6,250,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

35

Med avseende å medlens fördelning har liksom tidigare år ansetts böra

fasthållas, att den angivna beräkningen icke avser att vara i detalj bindande

för medlens disposition. I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas

bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, har det för

byggnadsplanens genomförande i stället synts vara förmånligt, att en ökning

av beräknad medelsdisposition för ett visst ändamål kan ske, mot det att

motsvarande minskning vidtages i de anvisade medlen för ett annat ändamål.

Av anslaget har ett belopp av 850,000 kronor, avsett till bestridande av

kostnaderna för arbeten med uppförandet av Vipeholms sjukhus i Lund,

föreslagits skola utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framlagda förslag, har utskottet först till behandling upptagit spörsmålet örn

beredande av anstaltsyilatser för svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnkön.

Såsom den i ärendet lämnade utredningen giver vid handen, framlade

-kasernkommittén på sin tid förslag örn inredande i det av Svea ingenjörskår

kustingenjörkompani tidigare disponerade kasernetablissementet å Vaxön

av en anstalt för kvinnliga sinnesslöa, tillhörande de svårskötta obildbaras

kategori. Mot förslaget ifråga, som berördes i Kungl. Maj:ts proposition

nr 150 till 1930 års riksdag och nr 140 till 1931 års riksdag, framställdes

emellertid en del erinringar från myndigheternas sida, och vederbörande departementschefer

förklarade sig icke beredda att taga definitiv ståndpunkt till

detsamma.

Sedan numera ytterligare utredning verkställts i ärendet, har departementschefen,

med hänsyn till å ena sidan de nackdelar, som skulle vara förenade

med ifrågavarande etablissements disposition för ovanberörda ändamål och

å andra sidan de fördelar, anordnandet av vård för den kategori av sinnesslöa,

varom nu är fråga, i särskilda vid förutvarande anstalter uppförda paviljonger

skulle medföra, ansett sig böra intaga den ståndpunkten, att — även

örn en användning av kasernetablissementet enligt kasernkommitténs förslag

i och för sig skulle varit önskvärd av hänsyn till Vaxholms stad — tanken

härpå nu bör övergivas.

Vid övervägande av denna fråga har ock utskottet, utan att vilja bestrida,

att vissa skäl tala för det av kasernkommittén framlagda förslaget, kommit

till den uppfattningen, att anordnandet av anstaltsplatser för ifrågavarande

vårdbehövande i enlighet med medicinalstyrelsens, av departementschefen

förordade förslag måste anses medföra sådana fördelar, att planen på användande

av Vaxliolmsetablissementet för detta ändamål bör övergivas. Utskottet

vill särskilt framhålla, att vid genomförande av sistnämnda förslag

driftkostnaderna torde, såsom i propositionen antytts, komma att ställa sig

lägre än vid en enda för ändamålet inrättad specialanstalt, bland annat, med

hänsyn därtill att kontorspersonal och viss ekonomipersonal vid vederbörande

sjukvårdsanstalt^’ icke torde behöva utökas vid förläggning dit av

paviljonger, varom fråga är. Lika med departementschefen anser utskottet

emellertid, att slutlig ståndpunkt nu icke bör tagas till frågan, vid vilka

Utskottets

yttrande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Ar 114.

sjukvårdsanstalter ock efter vilken plan paviljonger för svårskötta obildbara

sinnesslöa av kvinnkön böra uppföras. Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida

icke det större antalet eller omkring 200 vårdplatser lämpligen böra

förläggas till Västra Marks sjukhus vid Örebro, och synas fördenskull möjligheterna

härutinnan böra i första hand undersökas. Sedan definitiv ståndpunkt

tagits härtill, torde frågan örn platsen för beredande av ytterligare

utrymme åt dessa vårdbekövande böra tagas under omprövning.

Vad angår frågan örn ytterligare medels anvisande för uppförande av en

sinnessjukaustalt vid Umeå, har förslaget i denna del icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet får alltså tillstyrka att för ändamålet ifråga

för nästkommande budgetår anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor.

För de fortsatta arbetena med anordnande av Uyliovs sinnessjukhus i

Jönköping har för budgetåret 1932/1933 beräknats ett belopp av enahanda

storlek, som nyss nämnts. Mot anvisande av ifrågavarande belopp har utskottet

icke heller funnit något att erinra.

Vid behandlingen av spörsmålet örn ytterligare anslag för sistnämnda

ändamål har departementschefen till prövning upptagit dels väckta förslag

örn omläggning av den genom nämnda anstalts område löpande landsvägen

från Jönköping till Ljungarum dels ock fråga örn leverans av tvätt och ånga

från anstalten till Smålands arméartilleriregemente.

Vad förslaget örn vägomläggningen beträffar, har utskottet, som i likhet

med departementschefen ansett en sådan omläggning önskvärd och för sjukvården

vid anstalten fördelaktig, funnit sig böra tillstyrka, att omläggningen

verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med det med alternativ I betecknade

förslaget. Utskottet vill emellertid såsom sin mening uttala, att, innan

avtal träffas med Jönköpings stad angående stadens förpliktelser i fråga örn

vägens underhåll, undersökning bör verkställas, huruvida icke staden bör

åtaga sig att mot visst statsbidrag utföra berörda vägomläggning.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det angår leverans av tvätt från Ryhovsanstalten

till Smålands arméartilleriregemente, har synts utskottet ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigt och utskottet får för den skull förorda förslaget

i denna del.

Anledning till erinran har ej heller synts utskottet föreligga mot vad i

propositionen anförts och föreslagits beträffande frågorna örn överförande

av elektrisk energi från Ryhovsanstalten till arméartilleriregementet samt

leverans av ånga till regementet i fråga.

Såsom förut nämnts, beslöt sistlidet års riksdag, att vid S:t Lars sjukhus

i Lund skulle i huvudsaklig överensstämmelse med de i Kungl. Majis

proposition nr 140 till sagda riksdag framlagda förslag verkställas vissa nybyggnads-

och andra arbeten för en beräknad kostnad av sammanlagt högst

575,000 kronor. För arbetenas påbörjande har av det till liospitalsbyggnader

för innevarande budgetår beviljade anslaget beräknats 228,000 kronor.

För fortsättande och avslutande av sagda arbeten har nu äskats det

resterande beloppet eller 347,000 kronor. Förslaget härutinnan får utskottet

tillstyrka.

s. 37 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 114.

37

Att, på sätt föreslagits, till ny- och ombyggnader vid S:t Sigfrids sjukhus

vid Växjö beräknas ett belopp av 825,000 kronor, har ej heller givit utskottet

anledning till erinran.

Såsom departementschefen erinrat, beslöt 1930 års riksdag, att en anstalt

för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön finge, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad riksdagen i sin skrivelse nr 361 angivit, anordnas

genom omändring och utbyggnad av det för södra skånska infanteriregementet

påbörjade men ofullbordade kasernetablissementet i Lund för en

beräknad kostnad av högst 4,140,000 kronor. Av detta belopp har för ändamålet

hittills anvisats 1,400,000 kronor. Enligt det nu föreliggande förslaget

skulle för fortsättande av ifrågavarande byggnadsföretag under nästkommande

budgetår beräknas ett belopp av 850,000 kronor. Jämväl detta förslag får

utskottet tillstyrka, men utskottet vill härvid uttala önskvärdheten av att

byggnadsarbetena så bedrivas, att den ersättning, som enligt det i statsrådsprotokollet

omförmälta avtalet med Lunds stad skall utgå till staden, så

långt möjligt är begränsas. Att, på sätt föreslagits, det sålunda för nästa

budgetår beräknade beloppet må, liksom motsvarande belopp för innevarande

budgetår, utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel, har ej heller föranlett

erinran från utskottets sida.

Vidkommande så frågan örn uppförande av ett nytt sinnessjukhus i Visby

har utskottet av den i ärendet förebragta utredningen i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att de brister, som vidlåda

det nuvarande sjukhuset, icke torde stå att avhjälpa genom ombyggnad av

detsamma, utan torde de nuvarande byggnaderna helt böra ersättas med nybyggnader.

Utskottet får ock i princip tillstyrka anstaltens uppförande och

förläggning i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits.

I samband med den undersökning, som ansetts böra verkställas beträffande

sättet för uppförande av upptagningspaviljong och paviljong för

oroliga patienter vid sjukhuset, torde emellertid även böra utredas, huruvida

icke den beräknade totalkostnaden bör kunna i avsevärd mån nedbringas.

Mot vad som i övrigt anförts och föreslagits beträffande Visbyanstalten

har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet får alltså tillstyrka, att

för närmare utarbetande av förslaget örn anstaltens uppförande samt andra

förberedande åtgärder beräknas ett belopp av 100,000 kronor.

Då slutligen Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser inlösen av länsplatser

vid de statliga sinnessjukhusen, ej heller givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att ett för 216 vårdplatser avsett sinnessjukhus

skall, för en beräknad kostnad av högst 2,500,000 kronor, i

huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman

i juli 1929 upprättade och i vissa delar i juni 1931 omarbetade

ritningar, samtliga ritningar märkta »Kungl. Medicinalstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1032. 6 sami. f>4 höft. (Nr 114.) 107532 4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

1932», uppföras å ett inom Visby stad beläget område, vilket

å en av stadsingeniören A. Serboni år 1912 upprättad karta

över staden utmärkts med röda gränslinjer och med beteckningen

»Område för nytt hospital», dock med den jämkning i

gränserna för området, som avses i ett mellan medicinalstyrelsen

och stadsfullmäktige i Visby den 16 juni och den 26

augusti 1927 träffat avtal;

b) besluta, att efter ibruktagandet av det under a) avsedda

nya sinnessjukhuset i Visby skall, på i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 19 februari 1932 angivna villkor, till

Visby stad utan ersättning med äganderätt överlåtas den del

av det till S:t Olofs sjukhus i Visby hörande området, som å

en av Serboni den 14 januari 1920 upprättad karta över platsen

kring Helgeands ruin betecknats med röda och gröna streck;

samt

c) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

till hospitalsbyggnader för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 6,250,000 kronor, därav 850,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Stockholm den 24 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Petrén,

Hellberg och Alexander Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund i Brattfors, Jansson

i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson

i Digernäs, Persson i Fritorp, Danielsson, Norsell och Andersson i Prästbol.

Stockholm 193 2. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:284 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader. s. 7 i texten