Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till vattenkraftslånefonden.

1932-05-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till vattenkraftslånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

1

Nr 118.

Ankom till riksdagens kansli dea 27 maj 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under

rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning

om anslag till vattenkraftslånefonden.

(4:e avel.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Maj:t, (punkt 32 av det vid propositionen under rubrik »utgifter

för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kornmunikationsärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64—71 i åberopade statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning har 1919 års lagtima

riksdag beslutat inrättandet av den s. k. vattenkraftslånefonden samt

fastställt vissa huvudgrunder för den med nämnda fond avsedda lånerörelsen.

Samtidigt har riksdagen förklarat, att Kungl. Majit skulle äga

meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras för vinnande av

de med ifrågavarande lån åsyftade ändamålen.

I överensstämmelse med de av riksdagen antagna huvudgrunderna har

Kungl. Majit genom kungörelse den 19 december 1919 (nr 787) utfärdat

allmänna bestämmelser för lån från fonden. Enligt av riksdagen sedermera

fattade beslut hava vissa ändringar i nämnda bestämmelser vidtagits

genom särskilda kungörelser den 1 april 1921 (nr 138), den 9 juni 1922

(nr 259), den 27 april 1923 (nr 92) samt den 20 juni 1924 (nr 293).

De beträffande fonden sålunda gällande föreskrifterna innebära bland

annat följande. Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas

menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka

avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda

tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse, dels

till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar för distribution inom

orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa

äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta rummet avse ti 11-

Hiliang till riksdagens protokoll 19.12. 6 sami. 07 hafi. (Nr 118 — 120.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 118.

godogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor men må jämväl beviljas

till redan utförd eller under byggnad varande anläggning. Lån beviljas

endast till företag, som befinnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat

på rationella förutsättningar. Beviljat lån utlämnas av statskontoret,

sedan låntagaren dit avlämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för

förbindelsens behöriga fullgörande, som av statskontoret godkännes. Förlén

från fonden erlägges numera ränta efter 5 procent.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för åren 1920—1922 samt

för budgetåren 1923—1929 anvisat reservationsanslag örn tillhopa 10,100,000

kronor, därav för budgetåret 1928/1929 300,000 kronor.

I skrivelse den 26 augusti 1931 hava kommerskollegium samt väg- och

vatcenbygghadsstyrelsen gjort framställning örn anslag till kapitalökningför

fonden för budgetåret 1932/1933 med ett belopp av 400,000 kronor.

Departementschef en har för egen del anfört följande:

Med anledning av vattenfallsstyrelsens förslag örn utredning, huruvida

statslån för utbyggande av enskilda tillhöriga vattenfall även framdeles

kunde anses motiverade, får jag erinra, att jag i nästlidet års statsverksproposition

beträffande styrelsens då uttalade och nu upprepade önskemål

örn utarbetande av utförligare direktiv för lån från vattenkraftslånefonden

anförde, att de av styrelsen framförda synpunkterna borde efter

närmare utredning upptagas till prövning. Någon sådan utredning har

ännu icke skett. De ifrågavarande spörsmålen torde böra i sinom tid

göras till föremål för övervägande i ett sammanhang.

I fråga örn räntefoten för lån från förevarande fond finner jag, på de

av 1931 års lånemedelsrevision med instämmande av statskontoret och

fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skälen, under rådande ekonomiska

förhållanden ändring i de för fonden gällande räntebestämmelserna icke

lämpligen böra vidtagas.

Vidkommande slutligen föreliggande framställning örn ytterligare avsättning

till fonden får jag — under hänvisning till statskontorets utredning

rörande fondens tillgångar — meddela att, enligt vad jag inhämtat,

de lånebelopp, som kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lära komma att föreslå Kungl. Majit att bevilja i anledning av de

av ämbetsverken omförmälda nio låneansökningarna, numera kunna beräknas

komma att uppgå till högst 600,000 kronor, eller 200,000 kronor

mindre än förut antagits, samt att av det i förenämnda tablå angivna

beloppet, 989,000 kronor, avseende lån, som förverkats eller antagas ej

komma att lyftas, ett belopp av 50,000 kronor möjligen kan komma att

lyftas under innevarande budgetår. Den del av förenämnda anslagsmedel

örn 1,800,000 kronor, som jämlikt gällande bestämmelser örn äldre reservationsanslag

vid utgången av innevarande budgetår kommer att tagas i anspråk

för statsregleringen, skulle alltså uppgå till (693,000 -f- 200,000 —

50,000) 843,000 kronor. Enligt vad verkställd utredning visar kan det antagas,

att under budgetåret 1932/1933 amorteringar till ett belopp av 110,000

kronor komma att inflyta till fonden. För att bringa upp medelstillgången

å fonden under nämnda budgetår till det av kommerskollegium samt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom behövligt ansedda heloppet av

600,000 kronor skulle alltså erfordras anvisande av nytt anslag å 490,000

kronor eller 90,000 kronor mera än ämbetsverken med utgångspunkt från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 118. 3

av dem gjorda beräkningar äskat. Med hänsyn till den återhållande verkan

på utvecklingen å ifrågavarande område, som de rådande ekonomiska

förhållandena torde utöva, synas likväl för utlåningsverksamheten under

hudgetåret 1932/1933 beredas tillräckliga medel, därest för nämnda budgetår

anslag anvisas till endast det av ämbetsverken begärda beloppet

eller 400,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att samtliga av _ ämbetsverken

omförmälda inkomna ansökningar örn lån från fonden bliva föremål

för Kungl. Maj:ts prövning och avgörande redan före utgången av innevarande

budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Stockholm den 27 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i

Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Carlsson i

Gävle, Björck och Alexander Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i F^alun, Nilsson i Bonarp,

Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm,

Olofsson i Digernäs, Danielsson, Norsell och Persson i Falla.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:303 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till va a1 i texten