Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till vattenkraftslånefonden.
1932-05-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till vattenkraftslånefonden.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
1
Nr 118.
Ankom till riksdagens kansli dea 27 maj 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under
rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning
om anslag till vattenkraftslånefonden.
(4:e avel.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Maj:t, (punkt 32 av det vid propositionen under rubrik »utgifter
för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kornmunikationsärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64—71 i åberopade statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning har 1919 års lagtima
riksdag beslutat inrättandet av den s. k. vattenkraftslånefonden samt
fastställt vissa huvudgrunder för den med nämnda fond avsedda lånerörelsen.
Samtidigt har riksdagen förklarat, att Kungl. Majit skulle äga
meddela de närmare bestämmelser, som kunde erfordras för vinnande av
de med ifrågavarande lån åsyftade ändamålen.
I överensstämmelse med de av riksdagen antagna huvudgrunderna har
Kungl. Majit genom kungörelse den 19 december 1919 (nr 787) utfärdat
allmänna bestämmelser för lån från fonden. Enligt av riksdagen sedermera
fattade beslut hava vissa ändringar i nämnda bestämmelser vidtagits
genom särskilda kungörelser den 1 april 1921 (nr 138), den 9 juni 1922
(nr 259), den 27 april 1923 (nr 92) samt den 20 juni 1924 (nr 293).
De beträffande fonden sålunda gällande föreskrifterna innebära bland
annat följande. Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas
menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka
avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda
tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse, dels
till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar för distribution inom
orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa
äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta rummet avse ti 11-
Hiliang till riksdagens protokoll 19.12. 6 sami. 07 hafi. (Nr 118 — 120.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 118.
godogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor men må jämväl beviljas
till redan utförd eller under byggnad varande anläggning. Lån beviljas
endast till företag, som befinnes i ekonomiskt och tekniskt hänseende grundat
på rationella förutsättningar. Beviljat lån utlämnas av statskontoret,
sedan låntagaren dit avlämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för
förbindelsens behöriga fullgörande, som av statskontoret godkännes. Förlén
från fonden erlägges numera ränta efter 5 procent.
Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för åren 1920—1922 samt
för budgetåren 1923—1929 anvisat reservationsanslag örn tillhopa 10,100,000
kronor, därav för budgetåret 1928/1929 300,000 kronor.
I skrivelse den 26 augusti 1931 hava kommerskollegium samt väg- och
vatcenbygghadsstyrelsen gjort framställning örn anslag till kapitalökningför
fonden för budgetåret 1932/1933 med ett belopp av 400,000 kronor.
Departementschef en har för egen del anfört följande:
Med anledning av vattenfallsstyrelsens förslag örn utredning, huruvida
statslån för utbyggande av enskilda tillhöriga vattenfall även framdeles
kunde anses motiverade, får jag erinra, att jag i nästlidet års statsverksproposition
beträffande styrelsens då uttalade och nu upprepade önskemål
örn utarbetande av utförligare direktiv för lån från vattenkraftslånefonden
anförde, att de av styrelsen framförda synpunkterna borde efter
närmare utredning upptagas till prövning. Någon sådan utredning har
ännu icke skett. De ifrågavarande spörsmålen torde böra i sinom tid
göras till föremål för övervägande i ett sammanhang.
I fråga örn räntefoten för lån från förevarande fond finner jag, på de
av 1931 års lånemedelsrevision med instämmande av statskontoret och
fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skälen, under rådande ekonomiska
förhållanden ändring i de för fonden gällande räntebestämmelserna icke
lämpligen böra vidtagas.
Vidkommande slutligen föreliggande framställning örn ytterligare avsättning
till fonden får jag — under hänvisning till statskontorets utredning
rörande fondens tillgångar — meddela att, enligt vad jag inhämtat,
de lånebelopp, som kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lära komma att föreslå Kungl. Majit att bevilja i anledning av de
av ämbetsverken omförmälda nio låneansökningarna, numera kunna beräknas
komma att uppgå till högst 600,000 kronor, eller 200,000 kronor
mindre än förut antagits, samt att av det i förenämnda tablå angivna
beloppet, 989,000 kronor, avseende lån, som förverkats eller antagas ej
komma att lyftas, ett belopp av 50,000 kronor möjligen kan komma att
lyftas under innevarande budgetår. Den del av förenämnda anslagsmedel
örn 1,800,000 kronor, som jämlikt gällande bestämmelser örn äldre reservationsanslag
vid utgången av innevarande budgetår kommer att tagas i anspråk
för statsregleringen, skulle alltså uppgå till (693,000 -f- 200,000 —
50,000) 843,000 kronor. Enligt vad verkställd utredning visar kan det antagas,
att under budgetåret 1932/1933 amorteringar till ett belopp av 110,000
kronor komma att inflyta till fonden. För att bringa upp medelstillgången
å fonden under nämnda budgetår till det av kommerskollegium samt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom behövligt ansedda heloppet av
600,000 kronor skulle alltså erfordras anvisande av nytt anslag å 490,000
kronor eller 90,000 kronor mera än ämbetsverken med utgångspunkt från
Statsutskottets utlåtande Nr 118. 3
av dem gjorda beräkningar äskat. Med hänsyn till den återhållande verkan
på utvecklingen å ifrågavarande område, som de rådande ekonomiska
förhållandena torde utöva, synas likväl för utlåningsverksamheten under
hudgetåret 1932/1933 beredas tillräckliga medel, därest för nämnda budgetår
anslag anvisas till endast det av ämbetsverken begärda beloppet
eller 400,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att samtliga av _ ämbetsverken
omförmälda inkomna ansökningar örn lån från fonden bliva föremål
för Kungl. Maj:ts prövning och avgörande redan före utgången av innevarande
budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Stockholm den 27 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i
Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Carlsson i
Gävle, Björck och Alexander Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i F^alun, Nilsson i Bonarp,
Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm,
Olofsson i Digernäs, Danielsson, Norsell och Persson i Falla.
Utskottets
yttrande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:303 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om anslag till va a1 i texten