Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion.
1932-05-31 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
1
Nr 121.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1932 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt
för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i
ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 22 januari 1932 dagtecknad proposition,
nr 52, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, bar
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att besluta, att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373)
meddelade bestämmelser angående ålderstillägg för befattningshavare i
statens tjänst skall fogas tillägg av innehåll,
dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda
läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående
av provår eller tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende
ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta rätt att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring
i statens tjänst; skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från
och med den 1 juli 1922;
dels ock att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende
ställda läroanstalter, vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen,
sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt
disputationsprof icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande
vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
I samband härmed har utskottet till behandling förebaft en inom andra
kammaren av herr F. Sandwall väckt motion (II: 422), vari föreslagits, att
riksdagen ville i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 52 besluta,
att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade bestämmelser
angående ålderstillägg för befattningshavare i statens tjänst skall
fogas tillägg av innehåll,
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 68 häft- (Nr 121.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
dels att för lärare vid statens---från och med den 1 juli 1922;
(Lika med första stycket av Kungl. Maj:ts proposition.)
dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda
läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av styrkt
sjukdom, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, under förutsättning
att avbrott av denna anledning uppgår till högst en femtedel
av den tjänstetid, som för ålderstilläggs erhållande i varje särskilt fall
åberopas; skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med
den 1 juli 1922;
dels ock att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende
ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år,
som föranletts av studier, vilka åsyftat ett höjande av lärarkompetensen,
icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande vad sålunda
föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.
Genom kungörelse den 15 juni 1922 (nr 373) har Kungl. Majit, i överensstämmelse
med riksdagens beslut, meddelat bestämmelser i fråga örn
ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila statsförvaltningen,
med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement och övriga
verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller må bliva reglerade
enligt de för nämnda verk gällande avlöningssystem.
Denna kungörelse är tillämplig å, bland andra, statsanställda ordinarie
lärare. Mom. 1 av kungörelsen har följande lydelse:
Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet
av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den
tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
I skrivelse den 19 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att följande bestämmelser måtte
bliva utfärdade:
Vid bestämmande av rätt till ålderstillägg för ordinarie lärare vid statens
undervisningsanstalter må tillgodoräknas honom den tid utöver tre
år, under vilken han efter fyllda 18 år innehaft sådan icke-ordinarie anställning
i statens tjänst, som i avseende på tjänstgöringens art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie befattningen.
Vid sådant tillgodoräknande beräknas för läroanstalten i fråga gällande
läsår lika med ett år och läsetermin lika med halvt år, varvid hänsyn
dock icke tages till termin, under vilken tjänstgöringen icke omfattat
minst tre månader.
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
3
Här givna bestämmelser skola beträffande befattningshavare inom det
statliga undervisningsväsendet ersätta de i kungörelsen den 15 juni 1922
(nr 373) under punkt 1 givna bestämmelserna för civila befattningshavare
i statens tjänst.
I ärendet har vidare läroverkslärarnas riksförbund ingivit en skrift,
däri hemställes, att Kungl. Majit täcktes dels besluta i överensstämmelse
med skolöverstyrelsens framställning, dels vidtaga sådan åtgärd, att de
av överstyrelsen föreslagna bestämmelserna få retroaktiv verkan på det
sätt, att lärare, som enligt desamma varit berättigade till ålderstillägg
från en tidigare tidpunkt, också kunna komma i åtnjutande därav.
Statskontoret har den 12 november 1931 avgivit utlåtande i ärendet och
därvid hemställt, att riksdagens medgivande måtte utverkas därtill, att
vid tillämpningen av de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade
bestämmelserna å lärare vid statens under skolöverstyrelsens överinseende
stående undervisningsanstalter må, räknat från tidpunkten för
kungörelsens ikraftträdande, iakttagas, att sådant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av att vederbörande lärare genomgått provår eller
tjänstgjort vid enskild eller kommunal läroanstalt, icke utesluter rätt
för läraren att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan
fullgjord tjänstgöring i statens tjänst.
För egen del bär departementschefen anfört följande:
Skolöverstyrelsens förevarande framställning åsyftar att åt ordinarie
lärare vid statens under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter bereda
rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig hela den
tid utöver tre år, varunder de fullgjort arbete, likvärdigt med det med
deras innehavande befattning förenade, oavsett vilka avbrott som än ägt
rum i vederbörandes tjänstgöring. Såsom ofta förekommande avbrott i
tjänstgöringen, vilka nu betaga vederbörande rätt att tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring, nämner skolöverstyrelsen särskilt avbrott för
genomgående av provår, för tjänstgöring vid enskild eller kommunal
läroanstalt samt för studier vid universitet, högskola eller utomlands för
vinnande av förbättrad teoretisk kompetens.
Statskontoret har understött skolöverstyrelsens framställning, dock endast
så till vida att genomgående av provår och tjänstgöring vid enskild
eller kommunal läroanstalt icke skulle utesluta rätt för nu ifrågavarande
lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord
lärartjänstgöring i statens tjänst.
Vidare har läroverkslärarnas riksförbund hemställt, att de lärare, örn
vilka nu är fråga, måtte erhålla samma ställning i avseende å rätt till
ålderstillägg som örn de nu föreslagna undantagsbestämmelserna varit
gällande från tidpunkten för ikraftträdandet av förenämnda kungörelse
den 15 juni 1922 (nr 373), eller från den 1 juli 1922. Till denna hemställan
har statskontoret tillstyrkt bifall.
För egen del finner jag den genom nyssberörda kungörelse meddelade
bestämmelsen, att föregående anställning skall, för att kunna tillgodoräknas
vederbörande, hava utan avbrott innehafts i en följd med tillträdandet
av den ordinarie befattningen, vara ägnad att vålla särskilda svårigheter,
när det gäller lärare vid statliga läroanstalter. Jag syftar gi
-
4 Statsutskottets utlåtande Nr 121.
vetvis härvid icke på de avbrott, som förorsakas av inträdande ferier, då
dessa, så vitt jag känner, aldrig ansetts avbryta tjänstårsberäknmg av
bär ifrågavarande slag. Men det är att märka, att nu berörda lärares
tjänstgöring i statens tjänst ofta är underkastad avbrott av andra anledningar,
som hänföra sig till deras läraruppgift, särskilt genomgående av
provår och tjänstgöring vid icke-statliga läroanstalter. Nu antydda svårigheter
hava framträtt, sedan skolöverstyrelsen börjat tillämpa den
strängare tolkning av ifrågavarande bestämmelse, vilken fått sin bekräftelse
genom åtskilliga av kammarrätten under år 1931 givna utslag. Jag
anser alltså en ändring av gällande bestämmelser vara av behovet synnerligen
påkallad. Därvid finner jag de av skolöverstyrelsen framstallda
önskemålen böra i huvudsak tillmötesgås. I likhet med statskontoret anser
jag dock, att endast vissa skäl för avbrott i tjänstgöringen böra godkännas.
Främst vill jag därvid förorda, att lärare må kunna åberopa
genomgående av provår eller tjänstgöring vid enskild eller kommunal
läroanstalt. Med hänsyn till den vikt, som bör läggas därå, att en lärare,
sorn avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen och vilken önskar genorn
avläggande av disputationsprov avsluta sin studiegång och förvärva
full lektorskompetens, icke därigenom skall gå förlustig en eventuellt
förut intjänad lönetursrätt, vill jag härutöver förorda, att avbrott, varom
nu är fråga, även må intill högst ett år kunna förorsakas av studier
för avläggande av disputationsprov, varvid dock förutsättes, att disputationsprovet
under avbrottsåret verkligen avlagts.
Den av läroverkslärarnas riksförbund gjorda hemställan örn retroaktiv
tillämpning av de föreslagna bestämmelserna finner jag^ i likhet _ med
statskontoret böra bifallas, detta så mycket hellre som, på sätt tidigare
omnämnts, den strängare tillämpningen av här ifrågavarande bestämmelser
ägt rum endast under nyss förfluten, kort tid och således kommit
att gälla blott ett fåtal lärare. Då emellertid rätt att tillgodoräkna sig
avbrott för avläggande av disputationsprov icke i tidigare praxis medgivits,
torde, av hänsyn till konsekvenserna, dylik rätt icke böra inträda
före den 1 januari 1933.
Till stöd för det i motionen II: 422 framförda yrkandet har anförts
bland annat följande:
I Kungl Maj:ts proposition nr 52 föreslås, att till kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 373) angående ålderstillägg för befattningshavare i statens
tjänst skall fogas ett tillägg av innehåll, att för lärare vid statens under
skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter sadant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av genomgående av provår eller tjänstgöring
vid under överstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt,
icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande vad
sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli 1922..
Vidare föreslås i samma proposition, att ej heller avbrott i tjänstgöringen
intill högst ett år, varunder disputationsprov avlagts, skall medföra
förlust av rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan
fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda föreslås
äga tillämpning från och med den 1 januari 1933. .
Kungl. Maj:ts proposition avser att för lärarnas del avhjälpa en del av
de svåra olägenheter, som blivit följden av skolöverstyrelsens efter 8 års
tillämpning ändrade mening örn huru författningen skall tolkas. Enligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
min uppfattning gäller det här framför allt att söka efter tagens mening,
då densamma föreskriver, att den tjänstgöring, som skall medföra lemm
tursrätt, skall ligga »i en följd». Denna bestämmelse synes hava varit
avsedd att binda statens icke ordinarie tjänstemän vid statstjänsteman
åtgärd, som förvisso kunde anses behövlig i tider da staten sag sina tjänstemän
esomoftast övergå till privat arbete med bättre lönevillkor och
större utsikter att genom duglighet vinna framgång. Det torde kunna
anses såsom säkert, att avsikten med nämnda bestämmelse var att utesluta
sådana statstjänstemän, som på dylika grunder avbioto sin fanste
mannabana. från vissa speciella fördelar, som förbeliollos dem, vilka utan
vacklande nöjde sig med statstjänstens mindre förmaner och avlagsna befordringsutsikter.
Bestämmelsens bokstav hotar visserligen med ödesdigra
följder av avbrott i tjänstgöringen, men sa vitt jag kunnat finna,
har andemeningen varit, att dessa följder blott skulle drabba dem, som
övergåve en tjänstemannabana, på vilken de inträtt.
Sålunda skulle det beträffande lärarna blott vara fråga örn att söka förhindra
ett tillfälligt övergivande av lärarbanan.
Det måste då till en början framstå såsom självklart, att sjukdom icke
under några omständigheter bör få läggas en lärare till last pa ett sadant
sätt, att intjänad lönetursrätt förverkas. Härom namner propositionen
intet. Skolöverstyrelsen tillämpar för närvarande den praxis, att sjukdom
intill 14 dagar betraktas såsom ett oväsentligt avbrott; sjukdomstid därutöver,
örn det så blott gäller 2 dagar, vilket helt nyligen inträffa! i flera
fall, drager med sig ett uppskjutande av ålderstillägg, när ordinarie befattning
framdeles uppnås. Således kan det tänkas, att en extra ordinarie
lärare, som i år ligger sjuk i 16 dagar och kanske 1942 skulle ha fatt sitt
första ålderstillägg såsom ordinarie, får vänta till 1943; nasta alderstiillägg
skulle han lia fått 1947 — detta uppskjutes till 1948 etc.
Härvid böra trenne omständigheter beaktas. . ,
Enligt förra årets riksdagsbeslut tillerkändes de till ordinarie befattning
kompetenta extra ordinarie lärarna två ålderstillägg. efter 6 respektive
12 terminers tjänstgöring; därvid bestämdes emellertid, att sjukdom
under högst V-, av de föreskrivna tjänstgöringsperioderna icke Hnge förhindra
rätten att tillträda de högre arvodena.
Sedan länge har vidare för ordinarie lärare den bestämmelsen gällt,, att
av ålderstilläggsperioden (5 år) mera än 4/5 måste upptagas av fullgjord
tjänst (sjukdom el. dyk alltså intill V5). , ... ,,
För icke ordinarie befattningshavare tillhörande den civila statsförvaltningen
gäller också såsom villkor för uppflyttning till högre löneklass, att
han bestritt sin tjänst »under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för vinnande av uppflyttning».
Dessutom bör beaktas, att medan lärare kan uppflyttas blott vid kalenderårsskifte,
så åtnjuta nyssnämnda befattningshavare förmånen att kunna
uppflyttas vid kvartalsskifte (kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356).
Tager man hänsyn till de nyss nämnda bestämmelserna, måste det framstå
såsom ett rent förbiseende, att icke en motsvarande bestämmelse införts
beträffande den lönetursrätt, varom Kungl. Maj:ts proposition handlar..
Vid en fortsatt granskning av de orsaker till avbrott i tjänstgöring,
som kunna tänkas förekomma, vill jag stanna vid avbrotten för studier.
Kungl. Majit har här gått en medelväg mellan skolöverstyrelsens och
statskontorets meningar och föreslagit, att ett avbrott på intill ett år
skall medgivas utan avklippande av intjänad lönetursrätt, örn därunder
6
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
Utskottets
yttrande
disputationsprof'' fullgjorts. Då jag strax skall upptaga frågan örn studierna
i allmänhet, vill jag här inskränka mig till att påpeka de ödesdigra
konsekvenser, vartill även ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat
skick kunde leda.
En doktorsavhandling tillkommer icke på samma sätt som t. ex. ett
kommittébetänkande. Avhandlingen kan icke med säkerhet bli färdig på
viss tid; det kan inträffa, att arbetet icke leder till de beräknade resultaten;
det kan hända, att i ett annat land en avhandling kort förut publiceras,
som meddelar just de resultat, som skulle framläggas såsom nya;
författaren kan genom sjukdom i sista stund bli förhindrad att försvara
den. Vad bleve följden i alla dessa fall för vederbörande som på egen bekostnad
velat vidare utbilda sig för sin läraretjänst? Jo, han skulle enligt
Kungl. Maj:ts förslag till på köpet fråndömas all tidigare intjänad
lönetursrätt, vilket väl ändå var och en måste anse såsom hårt och obilligt.
Mången licentiat skulle säkerligen betänka sig grundligt, innan han
toge dylika risker.
De betänkligheter, som statskontoret framfört beträffande tänkbara konsekvenser
av ett legaliserande av avbrott för studier, förtjäna visserligen
beaktande, men det synes dock uppenbart, att frågan först och främst måste
ses ur synpunkten av undervisningsväsendets särart och behov.
_ På få, örn ens några andra områden av statsförvaltningen spela nämligen
de genom examina dokumenterade studieresultaten samma roll som
inom läroverken. Härvid äro icke ens universiteten undantagna: en professorsbefattning
kan besättas med en högt förtjänt vetenskapsman oavsett
examina. En präst, jurist eller läkare kompletterar mycket sällan
sin akademiska examen efter inträdet på tjänstemannabanan. En blivande
lärare lämnar däremot mycket ofta universitetet av ekonomiska
skäl långt tidigare än han skulle lia önskat. Han bar då vanligen för avsikt
att t. ex. under ferier fortsätta sina studier i mån av förmåga för att
förbättra sina vetenskapliga meriter, bland annat beroende därpå att dessa
just för bans befordran och verksamhet på lärarbanan äro av avgörande
betydelse. Han räknar med att efter några års lärareverksamhet ba hunnit
avbetala så mycket på studieskulderna, att han kan finansiera en eller
två terminers universitetsstudier. Kostnaden för dessa studier faller belt
på honom själv, och han förlorar tjänsteår. Kan det då vara klokt och
skäligt att genom uppställda bestämmelser beröva honom den före »studieavbrottet»
intjänade lönetursrätten?
över förevarande motion bär utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
yttranden från allmänna civilförvaltningens lönenämnd och statskontoret,
vilka yttranden äro såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bil.
A och B).
Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet giva vid handen, att
gällande bestämmelser beträffande rätt för befattningshavare vid oreglerade
verk att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring icke taga tillbörlig hänsyn till de säregna förhållanden, som
råda med avseende å de statsanställda lärarnas tjänstgöring, och att därför
en sträng tillämpning av nämnda bestämmelser i flera hänseenden kan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 121. 7
för bemälda lärare leda till obilliga konsekvenser. Med hänsyn härtill
synes en komplettering av bestämmelserna böra ske.
Utskottet vill till en början uttala sin anslutning till det av Kungl. Majit
framlagda förslaget, att avbrott i tjänstgöring, förorsakat av genomgående
av provår eller tjänstgöring vid under skolöverstyrelsens inseende
ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta rätt att för
erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig dessförinnan fullgjord tjänstgöring
i statens tjänst.
I motionen II: 422 har enahanda förslag framställts i fråga örn sådant
avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av styrkt sjukdom; dock med viss
begränsning med hänsyn till avbrottets relativa längd. Även detta förslag
finner utskottet väl motiverat och tillstyrker alltså motionen i denna del.
Slutligen innehålla såväl Kungl. Majits proposition som motionen
II: 422 förslag beträffande beräkningsgrunderna vid avbrott i tjänstgöringen,
förorsakade av studier. Kungl. Majits förslag avser allenast sådana
lärare, vilka, efter avlagd teologie eller filosofie licentiatexamen, avbrutit
tjänstgöringen under högst ett år, varunder disputationsprov avlagts. I
motionen 11:422 har förslaget utvidgats till att avse sådant avbrott i
tjänstgöringen intill högst ett år, som föranletts av studier, vilka asyftat
ett höjande av lärarkompetensen, alltså oavsett huruvida läraren före avbrottet
avlagt endera av förut angivna licentiatexamina eller icke samt
oavsett huruvida under avbrottet examen eller disputationsprov avlagts
eller ej.
Med hänsyn till önskvärdheten att för vederbörande lärare underlätta
förvärvandet av lektorskompetens anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Majits förslag i denna del. Däremot kan utskottet icke tillråda, att motionärens
längre gående yrkande av riksdagen bifalles. Särskilt vill utskottet
ifråga örn berörda yrkande framhålla, att ett medgivande av det
innehåll, motionären ifrågasatt, icke synes erbjuda säkra garantier mot
eventuellt missbruk.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle bestämmelsen örn rätt att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring, som fullgjorts före avbrott,
förorsakat av genomgående av provår eller tjänstgöring vid under
överstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt, erhålla
retroaktiv giltighet från och med den 1 juli 1922. Enligt det i motionen
lii 422 framställda yrkandet, avseende avbrott på grund av styrkt sjukdom,
skulle där föreslagna bestämmelse få retroaktiv giltighet från och
med samma dag. Slutligen har beträffande bestämmelsen örn rätt att tillgodoräkna
tjänstgöring, som fullgjorts före avbrott, förorsakat av studier
för förvärvandet av lektorskompetens, föreslagits, att densamma
skulle tillämpas från och med den 1 januari 1933.
Vad till en början beträffar avbrott för genomgående av provår eller
tjänstgöring vid vissa icke statliga anstalter, finner sig utskottet kunna
tillstyrka förslaget örn retroaktiv giltighet från och med den 1 juli 1922,
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Statsutskottets utlåtande Nr 121.
såvitt angår beräkning av tid för ålderstillägg. I den mån förslaget
åsyftar retroaktivitet jämväl i fråga örn ålderstilläggs ånjutande, sålunda
att redan utbetalta löner skulle undergå en omräkning, kan utskottet
icke biträda detsamma. Då utskottet anser sig kunna förorda en
så långt gående retroaktivitet, som nyss angivits, sker detta därför, att
förslaget i denna del innebär ett godtagande av en praxis, som tidigare
av vederbörande myndighet tillämpats i en mängd fall och först under
den senaste tiden ersatts med ett strängare beräkningssätt.
Vad däremot beträffar tillgodoräknandet av tjänstgöring, fullgjord
före avbrott, som förorsakats av styrkt sjukdom, innebär förslaget införande
av en förmån, som tidigare icke tillgodonjutits. På grund härav
kan utskottet icke för denna bestämmelse förorda retroaktiv giltighet
utan föreslår, att densamma skall träda i tillämpning först från och
med den 1 januari 1933, vilket alltså betyder, att den icke skall äga giltighet
med avseende å avbrott, som ligga i tiden före sistnämnda dag.
Vad slutligen angår rätten att tillgodoräkna tjänstgöring före avbrott,
som förorsakats av tjänstledighet för vissa studier, har ej ifrågasatts någon
retroaktivitet, och mot förslaget i denna del har utskottet intet att
erinra.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Sandwall ovanstående motion (II: 422),
besluta, att till de genom kungörelsen den 15 juni
1922 (nr 373) meddelade bestämmelser angående ålderstillägg
för befattningshavare i statens tjänst, skall fogas
tillägg av innehåll,
a) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av genomgående av provår
eller tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende
ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta
rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst; skolande denna bestämmelse äga tillämpning
, från och med den 1 juli 1922;
b) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av styrkt sjukdom, icke må
utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst, under förutsättning att avbrott av denna
anledning uppgår till högst en femtedel av den tjänstetid,
som för ålderstilläggs erhållande i varje sär
-
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
9
skilt fall åberopas; skolande denna bestämmelse äga
tillämpning från och med den 1 januari 1933;
c) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter, vilken avlagt teologie
eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i tjänstgöringen
intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,
icke må utesluta rätt att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord
tjänstgöring i statens tjänst; skolande denna bestämmelse
äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.
Stockholm den 31 maj 1932.
»
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Olof Olsson, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Oscar Olsson, Walles, Carlsson i Gävle, Thelin, Pauli, Nylander, Björck och Alexander
Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Benglsson i Norup-, Törnkvist i
Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog,
Jonsson i Eskilstuna, Järte, Persson i Falla och Andersson i Prästbol.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
Bilaga A.
Allmänna civilförvaltningens
lönenämnd.
Till riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 11 mars 1932 har Kungl. Majit anbefallt allmänna
civilförvaltningens lönenämnd att till riksdagens statsutskott inkomma
med utlåtande över en inom andra kammaren väckt motion, nr 422, i anledning
av Kungl. Majits proposition, nr 52, angående rätt för ordinarie
statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
viss tjänstgöring.
Uti sagda proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,
att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade bestämmelser
angående ålderstillägg för befattningshavare i statens tjänst skall
fogas tillägg av innehåll dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av genomgående av provår eller tjänstgöring vid under
skolöverstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke
må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan
-fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda
föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli 1922, dels ock att för
lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,
vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i
tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,
icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda
föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.
I motionen nr lii 422 har på anförda skäl dels ifrågasatts sådan komplettering
av Kungl. Majits förslag, att avbrott i tjänstgöringen, som föranletts
av styrkt sjukdom, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst, under förutsättning att avbrott av denna anledning uppgår till
högst en femtedel av den tjänstetid, som för ålderstillägg åberopas, dels
ock föreslagits sådan ändring i Kungl. Majits förslag, att avbrott i tjänstgöringen
intill högst ett år, som föranletts av studier åsyftande ett höjande
av lärarkompetensen, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst.
De förtydligande bestämmelser, som innefattas i Kungl. Majits ifrågavarande
proposition, hava föranletts av de svårigheter, vilka uppstått vid
tillämpning å ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
av de ändrade bestämmelser angående tillgodoräknande för ålderstillägg
av föregående icke-ordinarie tjänstetid, som i nära anslut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
11
ning till de i 11 § av vederbörande avlöningsreglementen för den nyreglerade
civila statsförvaltningen intagna föreskrifterna meddelades genom
berörda kungörelse den 15 juni 1922. Enligt 1 mom. av sagda kungörelse
gäller bland annat, att den föregående icke-ordinarie anställningstiden
skall, för att kunna för ålderstillägg tillgodoföras befattningshavaren vid
ordinarieblivandet, hava fortlupit i en följd. Olika meningar hava emellertid
gjort sig gällande rörande den rätta tolkningen av stadgandet örn
anställning »i en följd», då det gällt att i lönehänseende tillgodoräkna en
nyutnänmd ordinarie lärare dennes föregående icke-ordinarie anställningstid.
Denna oklarhet i uppfattningen har närmast sin grund i de
vid undervisningsväsendet rådande speciella anställningsförhållandena.
Därest sålunda en icke-ordinarie lärare erhåller ledighet under viss del
av ett honom meddelat förordnande, blir han, vare sig ledigheten är förorsakad
av sjukdom eller av annan anledning, för ifrågavarande period
formellt entledigad. Sedan ledigheten gått till ända, återinträder han
emellertid automatiskt i det tidigare meddelade förordnandet.
Inom skolöverstyrelsen har före år 1931 den praxis blivit följd vid tillgodoräknande
för ålderstillägg åt ordinariebliven lärare av icke-ordinarie
anställningstid, att avbrott i tjänstgöringen av olika anledningar, såsom
ledighet för genomgående av provår, för tjänstgöring vid kommunal
eller enskild läroanstalt, för studier, för sjukdom m. m. icke ansetts böra
medföra ett förverkande av lönetursrätten i avseende å den tid, som han
intjänat före avbrottet. Ledighet för sjukdom, som icke överstigit en tid
av omkring 14 dagar, har överhuvudtaget icke ansetts inverka på lönetursrätten,
utan har sådan ledighet inräknats i den effektiva tjänstgöringstiden.
Genom den strängare tolkning av de i 1922 års kungörelse meddelade
tillgodoräkningsreglerna, som skolöverstyrelsen sedan år 1931 tillämpat,
har den förändringen nu inträtt i tidigare praxis, att avbrott av annan
anledning än sjukdom i regel medför ett förverkande i iönetursliänseende
av den anställningstid, som intjänats före avbrottet. Allenast i fråga
örn tjänstledighet för sjukdom tillämpas i allmänhet fortfarande tidigare
följd praxis.
Tydligt är, att den numera tillämpade tolkningen av de i 1922 års kungörelse
givna bestämmelserna kan för lärarna med deras säregna anställningsförhållanden
i många fall verka ogynnsamt. Det förslag, Kungl.
Majit framlagt i förenämnda proposition, åsyftar också att undanröja åtskilliga
av de olägenheter för lärarna, som följa av det strängare tolkningssättet.
Genom ett bifall till detta förslag skulle det bliva fastslaget,
att sådana avbrott i tjänstgöringen under icke-ordinarie tiden, som
föranletts av genomgånget provår eller av tjänstgöring vid kommunal
eller enskild läroanstalt eller som uppkommit på grund av ledighet under
högst ett år för avläggande av disputationsprov, icke skulle betaga en
lärare rätt att vid ordinarieblivandet för ålderstillägg föra sig till godo
den tjänstetid i icke-ordinarie befattning, han före ett sådant avbrott må
hava intjänat.
Däremot regleras icke genom de av Kungl. Majit föreslagna tilläggsstadgandena
till 1922 års kungörelse frågan, huru i tillgodoräkningshänseende
bör förfaras, därest en lärares tjänstgöring före ordinarieblivandet
varit avbruten på grund av sjukdom. Skolöverstyrelsen torde emellertid
vid framläggandet av det förslag, som föranlett proposition i ämnet,
hava utgått från bibehållandet av den praxis, som hittills tillämpats
12
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
och enligt vilken ledighet för sjukdom icke ansetts avbryta tjänstgöringens
egenskap att äga rum i en följd. För att erhålla klarhet i förevarande
avseende torde den väckta motionen få anses hava tillkommit.
Ehuru tvekan kan råda rörande lämpligheten av att under pågående
revision av bestämmelserna rörande lärarnas avlöningsförhållanden vidtaga
jämkningar i nu gällande föreskrifter, anser lönenämnden, att därest
Kungl. Maj:ts proposition finnes höra av riksdagen godtagas, skäl tala
för införande av ett stadgande i anslutning till det av motionären framlagda
förslaget angående beräkning av lönetursrätten vid avbrott på
grund av sjukdom.
Vad härefter angår motionärens förslag, att avbrott i tjänstgöringen
örn högst ett år för studier, åsyftande ett höjande av lärarkompetensen,
icke må utgöra hinder för tillgodoräknande för ålderstillägg av dessförinnan
fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, vill det synas nämnden, att
vägande motiv kunna anföras för att såtillvida tillmötesgå motionärens
yrkande härutinnan, att sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett
år, varunder vederbörande avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen,
icke må utgöra hinder för befattningshavaren att i lönehänseende föra
sig till godo dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst. I enlighet
härmed torde Kungl. Maj:ts förslag i denna del böra så kompletteras,
att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda
läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder
han avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, eller, efter förut genomgången
sådan examen, avlagt disputationsprov, icke må utesluta rätt
att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord
tjänstgöring i statens tjänst.
I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens
ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, P. Nilsson och Hernwall
samt suppleanterna Carlsson och Tholander.
Stockholm den 15 april 1932.
ERIK STRIDSBERG.
Alfred Carlsson.
Bilaga B.
Kungl. Statskontoret.
Till riksdagens statsutskott.
Genom beslut den 11 mars 1932 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret
att avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion,
nr 422, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 52, angående rätt för
ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring; och får statskontoret till åtlydnad härav
anföra följande.
13
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
För befattningshavare vid nyreglerade verk hava i 11 § 1 moni. i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen intagits bestämmelser
örn rätt för befattningshavare att vid övergång från icke-ordinarie anställning
till ordinarie sådan tillgodoräkna föregående anställningstid i
statens tjänst såsom icke-ordinarie befattningshavare för uppflyttning i
löneklass. Den nuvarande lydelsen av nämnda bestämmelser tillkom genom
beslut av 1922 års riksdag (jämför prop. 217/1922 och riksdagens skr.
nr 171/1922) och innebär en skärpning av då gällande villkor för tillgodoräkning
av föregående icke-ordinarie anställning. Salunda skola vid
dylik tillgodoräkning de första tre åren av tidigare anställning frånräknas,
varjämte anställningen skall hava innehafts i en följd med tillträdandet
av den ordinarie befattningen. Beträffande sistnämnda
anslöt sig vederbörande departementschef i sitt uttalande till statsrådsprotokollet
till ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ärendet
avgivet yttrande, att avbrott i anställningen icke borde anses hava förekommit
vid tillfälliga uppehåll i tjänstgöringen på grund av semester,
sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande fortfarande bibehållit
sin anställning. . .
Enligt beslut av samma års riksdag skulle nämnda skärpningar i ratten
att tillgodoräkna viss tjänstgöring för uppflyttning i löneklass även
tillämpas vid de verk, vilka då icke omfattades av det nya lönesystemet.
I anledning härav verkställdes en motsvarande omredigering av kungörelsen
den 7 maj 1920 (nr 212) med vissa bestämmelser angående ålderstiUägg
för civila befattningshavare i statens tjänst, och gäller i sådant
avseende numera kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens
tjänst. I samband med nämnda beslut framhöll även riksdagen angelägenheten
av att tillämpningen av de nya bestämmelserna måtte hilva
så enhetlig som möjligt. Riksdagen förutsatte ock, att, örn så kunde
anses erforderligt, särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna
i fråga komme att av Kungl. Maj :t fastställas.
I enlighet med erhållet uppdrag överlämnade statskontoret den 3 juni
1922 till Kungl. Maj:t ett i samråd med allmänna civilförvaltningens och
kommunikationsverkens lönenämnder uppgjort förslag såväl till övergångsbestämmelser
som ock till vissa särskilda föreskrifter i anledning av
de utav riksdagen beslutade ändringarna i avlöningsreglementet och kungörelsen
den 7 maj 1920.
Nämnda förslag innefattade, bland annat, vissa detaljeiade regiel för
tillämpning av 11 § uti avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj
1920 i dessa författningsrums nya lydelse.
Genom beslut den 15 juni 1922 fastställde Kungl. Majit de av riksdagen
beslutade ändringarna i avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj
1920 och meddelade därvid tillika vissa övergångsbestämmelser. Några
särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av de nya eller ändrade bestämmelserna
i avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj 1920
hava däremot hittills icke blivit av Kungl. Maj :t utfärdade.
Under sådana förhållanden lärer man för tolkningen av de bestämmelser
det här gäller, vara hänvisad allenast till själva författningarna utan
att’därvid äga tillgång till sådana kompletterande detaljföreskrifter eller
direktiv i ena eller andra riktningen, som, lia sätt nyss angivits, tidigare
ifrågasatts. . .
Det torde, såvitt statskontoret kan finna, vara ovedersägligt, att i tore
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
varande avseende gällande bestämmelser på vissa punkter äro rätt oklart
avfattade och kunna lämna rum för olika tolkningar. I fråga örn den
anställning i statens tjänst, till vilken hänsyn må kunna tagas vid tillgodoförande
enligt 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet och 1 mom. i kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 373), skall densamma enligt uttryckligt stadgande
i dessa bestämmelser hava innehafts i en följd. Däremot finnes
icke något stadgande, huru skall förfaras vid tillgodoräknandet av den
under nämnda anställningstid fullgjorda tjänstgöringen. Enligt regeringsrättens
utslag den 5 januari 1926 på besvär av vaktkonstapeln N. T.
Isaksson över fångvårdsstyrelsens beslut i fråga örn tillgodoräknande av
klagandens tjänstgöring i icke-ordinarie anställning för uppflyttning i
löneklass (regeringsrättens årsbok 1926, ref. nr 1) har vid dylikt tillgodoräknande
endast hänsyn tagits till de under den oavbrutna anställningstiden
infallande perioderna av effektiv tjänstgöring. Kammarrätten däremot
Ilar i utslag den 22 juni 1931 på besvär av skötaren D. Olsson över
medicinalstyrelsens beslut i fråga örn tillgodoräkning av icke-ordinarie anställning
för uppflyttning i högre löneklass (kammarrättens årsbok 1931
ref. nr 11), hävdat, att vid sådant tillgodoräknande hela den tid, vederbörande
i en följd innehaft anställning i med den ordinarie befattningen
likvärdig tjänst, bör medräknas, oavsett huruvida under anställningstiden
förekommit avbrott i tjänstgöringen.
Slutligen har vid bestämmandet av såväl den tid av tre år, som skall
fråndragas vid tillgodoräknandet, som ock av den därefter infallande
tjänstgöringstiden i icke-ordinarie anställning även stadgandet i 10 § 3
morn. a) i avlöningsreglementet analogivis tillämpats. Detta beräkningssätt
innebär, att sedan den oavbrutna anställningstiden efter fyllda 18 år
fixerats, tjänstemannens löneklass eller ålderstillägg bestämmes enligt
de för tillgodoräkning av ordinarie tjänstetid för uppflyttning i löneklass
eller för erhållande av ålderstillägg gällande reglerna, d. v. s. vederbörande
skall under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning i löneklass eller för erhållande av ålderstiilägg,
hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke skall läggas honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan
tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av
honom åliggande militär tjänstgöring.
Att 1922 års ändringar i förut gällande bestämmelser örn rätt för ordinarie
befattningshavare att för uppflyttning i högre löneklass eller erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna föregående tjänstgöring i icke-ordinarie
anställning medfört förenklingar av nämnda tillgodoräkningsbestämmelser
synes knappast bestyrkt av den erfarenhet, man hittills förvärvat.
Tvärtom hava förekommande frågor örn tillämpningen av de
nya bestämmelserna på detta område visat, att svårigheterna blivit större
än förut. Vad främst torde böra eftersträvas är att göra tillgodoräkningsbestämmelserna
tydliga och enkla att tillämpa. Därjämte bör naturligtvis
tillses, att de icke leda till uppenbart orättvisa resultat.
Enligt förevarande motion skulle för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,
som föranletts av styrkt sjukdom, icke utesluta rätt att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst, under förutsättning att avbrott av denna anledning uppgår till
högst en femtedel av den tjänstetid, som för ålderstilläggs erhållande i
varje särskilt fall åberopas.
Statsutskottets utlåtande Nr 121.
15
Ett i viss mån liknande beräkningssätt bar allmänna civilförvaltningens
lönenämnd vid flera tillfällen föreslagit vid tillämpningen av 11 § 1
mom. i avlöningsreglementet, i det att lönenämnden ansett, att vid tillgodoräknande
av anställningstid enligt 11 § 1 mom. stadgandet i 10 § 3
mom. a) uti avlöningsreglementet analogivis borde tillämpas. Härvid
har lönenämnden givetvis förutsatt, att anställningstiden varit i en följd.
I likhet med lönenämnden anser statskontoret, att en genomgående tilllämpning
av detta förfaringssätt skulle medföra åtskilliga fördelar i fråga
örn enkelhet och likformighet vid bestämmelsens tillämpning.
Motionärens hemställan synes innebära en utvidgning i lönenämndens
nämnda förslag, i det att hänsyn icke skulle tagas till avbrott i anställningstiden
på grund av styrkt sjukdom. Med hänsyn till de säregna anställningsförhållandena
för icke-ordinarie befattningshavare inom undervisningsväsendet
vill det synas statskontoret, att billighetsskäl tala för
att de av motionären anförda synpunkterna bliva beaktade. I viss mån
liknande skäl torde emellertid kunna anföras för att nämnda tillgodoräkningssätt
även finge tillämpas å andra befattningshavare. Det synes därför
statskontoret riktigast, att, därest en ändring vidtoges i kungörelsen
den 15 juni 1923 (nr 373), på sätt motionären föreslagit, en motsvarande
omredigering av 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
kommer till stånd.
Vad därefter angår motionärens förslag att för lärare vid statens under
skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i
tjänstgöringen intill högst ett år, som föranletts av studier, vilka asyftat
ett höjande av lärarkompetensen, icke må utesluta rätt att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst, har ämbetsverket redan i sitt yttrande den 12 november 1931
över skolöverstyrelsens förslag till ändringar i kungörelsen den 15 juni
1922 (nr 373). vilket yttrande finnes återgivet i propositionen nr 52 sid. 6,
tagit ställning till detta spörsmål och på anförda skäl avstyrkt skolöverstyrelsens
förslag härutinnan. Vad statskontoret härvid anfört har statskontoret
icke funnit anledning att nu frångå.
Då varken det av 1928 års lönekommitté avgivna förslaget till nytt avlöningsreglemente
för allmänna civilförvaltningen eller samma kommittés
förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet
inom närmaste tiden torde bliva genomförda, och då vidare, såsom
redan framhållits, tillämpningen av tillgodoräkningsbestämmelserna i
det nya avlöningsreglementet och kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373)
vållat stora svårigheter, synes en omarbetning av förevarande bestämmelser
med det snaraste vara påkallad. I samband härmed torde även de
av motionären föreslagna ändringarna i kungörelsen den 15 juni 1922
böra upptagas till prövning.
I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit
statskommissarierna friherre Leijonhufvud och Nissen samt t. f. statskommissarien
Alve.
Stockholm den 8 april 1932.
A. E. M. ERICSSON.
V. ARVIDSSON.
Carl Peijron.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:347 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodorä s. 4 i texten