Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion.

1932-05-31 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1932 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt

för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i

ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 22 januari 1932 dagtecknad proposition,

nr 52, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, bar

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att besluta, att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373)

meddelade bestämmelser angående ålderstillägg för befattningshavare i

statens tjänst skall fogas tillägg av innehåll,

dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda

läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av genomgående

av provår eller tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende

ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring

i statens tjänst; skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från

och med den 1 juli 1922;

dels ock att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter, vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen,

sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt

disputationsprof icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande

vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förebaft en inom andra

kammaren av herr F. Sandwall väckt motion (II: 422), vari föreslagits, att

riksdagen ville i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 52 besluta,

att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade bestämmelser

angående ålderstillägg för befattningshavare i statens tjänst skall

fogas tillägg av innehåll,

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 68 häft- (Nr 121.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

dels att för lärare vid statens---från och med den 1 juli 1922;

(Lika med första stycket av Kungl. Maj:ts proposition.)

dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda

läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av styrkt

sjukdom, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, under förutsättning

att avbrott av denna anledning uppgår till högst en femtedel

av den tjänstetid, som för ålderstilläggs erhållande i varje särskilt fall

åberopas; skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med

den 1 juli 1922;

dels ock att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende

ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år,

som föranletts av studier, vilka åsyftat ett höjande av lärarkompetensen,

icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande vad sålunda

föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.

Genom kungörelse den 15 juni 1922 (nr 373) har Kungl. Majit, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, meddelat bestämmelser i fråga örn

ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila statsförvaltningen,

med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement och övriga

verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller må bliva reglerade

enligt de för nämnda verk gällande avlöningssystem.

Denna kungörelse är tillämplig å, bland andra, statsanställda ordinarie

lärare. Mom. 1 av kungörelsen har följande lydelse:

Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den

tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

I skrivelse den 19 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att följande bestämmelser måtte

bliva utfärdade:

Vid bestämmande av rätt till ålderstillägg för ordinarie lärare vid statens

undervisningsanstalter må tillgodoräknas honom den tid utöver tre

år, under vilken han efter fyllda 18 år innehaft sådan icke-ordinarie anställning

i statens tjänst, som i avseende på tjänstgöringens art och omfattning

finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande

ordinarie befattningen.

Vid sådant tillgodoräknande beräknas för läroanstalten i fråga gällande

läsår lika med ett år och läsetermin lika med halvt år, varvid hänsyn

dock icke tages till termin, under vilken tjänstgöringen icke omfattat

minst tre månader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

3

Här givna bestämmelser skola beträffande befattningshavare inom det

statliga undervisningsväsendet ersätta de i kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 373) under punkt 1 givna bestämmelserna för civila befattningshavare

i statens tjänst.

I ärendet har vidare läroverkslärarnas riksförbund ingivit en skrift,

däri hemställes, att Kungl. Majit täcktes dels besluta i överensstämmelse

med skolöverstyrelsens framställning, dels vidtaga sådan åtgärd, att de

av överstyrelsen föreslagna bestämmelserna få retroaktiv verkan på det

sätt, att lärare, som enligt desamma varit berättigade till ålderstillägg

från en tidigare tidpunkt, också kunna komma i åtnjutande därav.

Statskontoret har den 12 november 1931 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid hemställt, att riksdagens medgivande måtte utverkas därtill, att

vid tillämpningen av de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade

bestämmelserna å lärare vid statens under skolöverstyrelsens överinseende

stående undervisningsanstalter må, räknat från tidpunkten för

kungörelsens ikraftträdande, iakttagas, att sådant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av att vederbörande lärare genomgått provår eller

tjänstgjort vid enskild eller kommunal läroanstalt, icke utesluter rätt

för läraren att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan

fullgjord tjänstgöring i statens tjänst.

För egen del bär departementschefen anfört följande:

Skolöverstyrelsens förevarande framställning åsyftar att åt ordinarie

lärare vid statens under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter bereda

rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig hela den

tid utöver tre år, varunder de fullgjort arbete, likvärdigt med det med

deras innehavande befattning förenade, oavsett vilka avbrott som än ägt

rum i vederbörandes tjänstgöring. Såsom ofta förekommande avbrott i

tjänstgöringen, vilka nu betaga vederbörande rätt att tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring, nämner skolöverstyrelsen särskilt avbrott för

genomgående av provår, för tjänstgöring vid enskild eller kommunal

läroanstalt samt för studier vid universitet, högskola eller utomlands för

vinnande av förbättrad teoretisk kompetens.

Statskontoret har understött skolöverstyrelsens framställning, dock endast

så till vida att genomgående av provår och tjänstgöring vid enskild

eller kommunal läroanstalt icke skulle utesluta rätt för nu ifrågavarande

lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord

lärartjänstgöring i statens tjänst.

Vidare har läroverkslärarnas riksförbund hemställt, att de lärare, örn

vilka nu är fråga, måtte erhålla samma ställning i avseende å rätt till

ålderstillägg som örn de nu föreslagna undantagsbestämmelserna varit

gällande från tidpunkten för ikraftträdandet av förenämnda kungörelse

den 15 juni 1922 (nr 373), eller från den 1 juli 1922. Till denna hemställan

har statskontoret tillstyrkt bifall.

För egen del finner jag den genom nyssberörda kungörelse meddelade

bestämmelsen, att föregående anställning skall, för att kunna tillgodoräknas

vederbörande, hava utan avbrott innehafts i en följd med tillträdandet

av den ordinarie befattningen, vara ägnad att vålla särskilda svårigheter,

när det gäller lärare vid statliga läroanstalter. Jag syftar gi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

vetvis härvid icke på de avbrott, som förorsakas av inträdande ferier, då

dessa, så vitt jag känner, aldrig ansetts avbryta tjänstårsberäknmg av

bär ifrågavarande slag. Men det är att märka, att nu berörda lärares

tjänstgöring i statens tjänst ofta är underkastad avbrott av andra anledningar,

som hänföra sig till deras läraruppgift, särskilt genomgående av

provår och tjänstgöring vid icke-statliga läroanstalter. Nu antydda svårigheter

hava framträtt, sedan skolöverstyrelsen börjat tillämpa den

strängare tolkning av ifrågavarande bestämmelse, vilken fått sin bekräftelse

genom åtskilliga av kammarrätten under år 1931 givna utslag. Jag

anser alltså en ändring av gällande bestämmelser vara av behovet synnerligen

påkallad. Därvid finner jag de av skolöverstyrelsen framstallda

önskemålen böra i huvudsak tillmötesgås. I likhet med statskontoret anser

jag dock, att endast vissa skäl för avbrott i tjänstgöringen böra godkännas.

Främst vill jag därvid förorda, att lärare må kunna åberopa

genomgående av provår eller tjänstgöring vid enskild eller kommunal

läroanstalt. Med hänsyn till den vikt, som bör läggas därå, att en lärare,

sorn avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen och vilken önskar genorn

avläggande av disputationsprov avsluta sin studiegång och förvärva

full lektorskompetens, icke därigenom skall gå förlustig en eventuellt

förut intjänad lönetursrätt, vill jag härutöver förorda, att avbrott, varom

nu är fråga, även må intill högst ett år kunna förorsakas av studier

för avläggande av disputationsprov, varvid dock förutsättes, att disputationsprovet

under avbrottsåret verkligen avlagts.

Den av läroverkslärarnas riksförbund gjorda hemställan örn retroaktiv

tillämpning av de föreslagna bestämmelserna finner jag^ i likhet _ med

statskontoret böra bifallas, detta så mycket hellre som, på sätt tidigare

omnämnts, den strängare tillämpningen av här ifrågavarande bestämmelser

ägt rum endast under nyss förfluten, kort tid och således kommit

att gälla blott ett fåtal lärare. Då emellertid rätt att tillgodoräkna sig

avbrott för avläggande av disputationsprov icke i tidigare praxis medgivits,

torde, av hänsyn till konsekvenserna, dylik rätt icke böra inträda

före den 1 januari 1933.

Till stöd för det i motionen II: 422 framförda yrkandet har anförts

bland annat följande:

I Kungl Maj:ts proposition nr 52 föreslås, att till kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 373) angående ålderstillägg för befattningshavare i statens

tjänst skall fogas ett tillägg av innehåll, att för lärare vid statens under

skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter sadant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av genomgående av provår eller tjänstgöring

vid under överstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt,

icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst; skolande vad

sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli 1922..

Vidare föreslås i samma proposition, att ej heller avbrott i tjänstgöringen

intill högst ett år, varunder disputationsprov avlagts, skall medföra

förlust av rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan

fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda föreslås

äga tillämpning från och med den 1 januari 1933. .

Kungl. Maj:ts proposition avser att för lärarnas del avhjälpa en del av

de svåra olägenheter, som blivit följden av skolöverstyrelsens efter 8 års

tillämpning ändrade mening örn huru författningen skall tolkas. Enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

min uppfattning gäller det här framför allt att söka efter tagens mening,

då densamma föreskriver, att den tjänstgöring, som skall medföra lemm

tursrätt, skall ligga »i en följd». Denna bestämmelse synes hava varit

avsedd att binda statens icke ordinarie tjänstemän vid statstjänsteman

åtgärd, som förvisso kunde anses behövlig i tider da staten sag sina tjänstemän

esomoftast övergå till privat arbete med bättre lönevillkor och

större utsikter att genom duglighet vinna framgång. Det torde kunna

anses såsom säkert, att avsikten med nämnda bestämmelse var att utesluta

sådana statstjänstemän, som på dylika grunder avbioto sin fanste

mannabana. från vissa speciella fördelar, som förbeliollos dem, vilka utan

vacklande nöjde sig med statstjänstens mindre förmaner och avlagsna befordringsutsikter.

Bestämmelsens bokstav hotar visserligen med ödesdigra

följder av avbrott i tjänstgöringen, men sa vitt jag kunnat finna,

har andemeningen varit, att dessa följder blott skulle drabba dem, som

övergåve en tjänstemannabana, på vilken de inträtt.

Sålunda skulle det beträffande lärarna blott vara fråga örn att söka förhindra

ett tillfälligt övergivande av lärarbanan.

Det måste då till en början framstå såsom självklart, att sjukdom icke

under några omständigheter bör få läggas en lärare till last pa ett sadant

sätt, att intjänad lönetursrätt förverkas. Härom namner propositionen

intet. Skolöverstyrelsen tillämpar för närvarande den praxis, att sjukdom

intill 14 dagar betraktas såsom ett oväsentligt avbrott; sjukdomstid därutöver,

örn det så blott gäller 2 dagar, vilket helt nyligen inträffa! i flera

fall, drager med sig ett uppskjutande av ålderstillägg, när ordinarie befattning

framdeles uppnås. Således kan det tänkas, att en extra ordinarie

lärare, som i år ligger sjuk i 16 dagar och kanske 1942 skulle ha fatt sitt

första ålderstillägg såsom ordinarie, får vänta till 1943; nasta alderstiillägg

skulle han lia fått 1947 — detta uppskjutes till 1948 etc.

Härvid böra trenne omständigheter beaktas. . ,

Enligt förra årets riksdagsbeslut tillerkändes de till ordinarie befattning

kompetenta extra ordinarie lärarna två ålderstillägg. efter 6 respektive

12 terminers tjänstgöring; därvid bestämdes emellertid, att sjukdom

under högst V-, av de föreskrivna tjänstgöringsperioderna icke Hnge förhindra

rätten att tillträda de högre arvodena.

Sedan länge har vidare för ordinarie lärare den bestämmelsen gällt,, att

av ålderstilläggsperioden (5 år) mera än 4/5 måste upptagas av fullgjord

tjänst (sjukdom el. dyk alltså intill V5). , ... ,,

För icke ordinarie befattningshavare tillhörande den civila statsförvaltningen

gäller också såsom villkor för uppflyttning till högre löneklass, att

han bestritt sin tjänst »under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för vinnande av uppflyttning».

Dessutom bör beaktas, att medan lärare kan uppflyttas blott vid kalenderårsskifte,

så åtnjuta nyssnämnda befattningshavare förmånen att kunna

uppflyttas vid kvartalsskifte (kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356).

Tager man hänsyn till de nyss nämnda bestämmelserna, måste det framstå

såsom ett rent förbiseende, att icke en motsvarande bestämmelse införts

beträffande den lönetursrätt, varom Kungl. Maj:ts proposition handlar..

Vid en fortsatt granskning av de orsaker till avbrott i tjänstgöring,

som kunna tänkas förekomma, vill jag stanna vid avbrotten för studier.

Kungl. Majit har här gått en medelväg mellan skolöverstyrelsens och

statskontorets meningar och föreslagit, att ett avbrott på intill ett år

skall medgivas utan avklippande av intjänad lönetursrätt, örn därunder

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Utskottets

yttrande

disputationsprof'' fullgjorts. Då jag strax skall upptaga frågan örn studierna

i allmänhet, vill jag här inskränka mig till att påpeka de ödesdigra

konsekvenser, vartill även ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat

skick kunde leda.

En doktorsavhandling tillkommer icke på samma sätt som t. ex. ett

kommittébetänkande. Avhandlingen kan icke med säkerhet bli färdig på

viss tid; det kan inträffa, att arbetet icke leder till de beräknade resultaten;

det kan hända, att i ett annat land en avhandling kort förut publiceras,

som meddelar just de resultat, som skulle framläggas såsom nya;

författaren kan genom sjukdom i sista stund bli förhindrad att försvara

den. Vad bleve följden i alla dessa fall för vederbörande som på egen bekostnad

velat vidare utbilda sig för sin läraretjänst? Jo, han skulle enligt

Kungl. Maj:ts förslag till på köpet fråndömas all tidigare intjänad

lönetursrätt, vilket väl ändå var och en måste anse såsom hårt och obilligt.

Mången licentiat skulle säkerligen betänka sig grundligt, innan han

toge dylika risker.

De betänkligheter, som statskontoret framfört beträffande tänkbara konsekvenser

av ett legaliserande av avbrott för studier, förtjäna visserligen

beaktande, men det synes dock uppenbart, att frågan först och främst måste

ses ur synpunkten av undervisningsväsendets särart och behov.

_ På få, örn ens några andra områden av statsförvaltningen spela nämligen

de genom examina dokumenterade studieresultaten samma roll som

inom läroverken. Härvid äro icke ens universiteten undantagna: en professorsbefattning

kan besättas med en högt förtjänt vetenskapsman oavsett

examina. En präst, jurist eller läkare kompletterar mycket sällan

sin akademiska examen efter inträdet på tjänstemannabanan. En blivande

lärare lämnar däremot mycket ofta universitetet av ekonomiska

skäl långt tidigare än han skulle lia önskat. Han bar då vanligen för avsikt

att t. ex. under ferier fortsätta sina studier i mån av förmåga för att

förbättra sina vetenskapliga meriter, bland annat beroende därpå att dessa

just för bans befordran och verksamhet på lärarbanan äro av avgörande

betydelse. Han räknar med att efter några års lärareverksamhet ba hunnit

avbetala så mycket på studieskulderna, att han kan finansiera en eller

två terminers universitetsstudier. Kostnaden för dessa studier faller belt

på honom själv, och han förlorar tjänsteår. Kan det då vara klokt och

skäligt att genom uppställda bestämmelser beröva honom den före »studieavbrottet»

intjänade lönetursrätten?

över förevarande motion bär utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

yttranden från allmänna civilförvaltningens lönenämnd och statskontoret,

vilka yttranden äro såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bil.

A och B).

Den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet giva vid handen, att

gällande bestämmelser beträffande rätt för befattningshavare vid oreglerade

verk att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring icke taga tillbörlig hänsyn till de säregna förhållanden, som

råda med avseende å de statsanställda lärarnas tjänstgöring, och att därför

en sträng tillämpning av nämnda bestämmelser i flera hänseenden kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 7

för bemälda lärare leda till obilliga konsekvenser. Med hänsyn härtill

synes en komplettering av bestämmelserna böra ske.

Utskottet vill till en början uttala sin anslutning till det av Kungl. Majit

framlagda förslaget, att avbrott i tjänstgöring, förorsakat av genomgående

av provår eller tjänstgöring vid under skolöverstyrelsens inseende

ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta rätt att för

erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig dessförinnan fullgjord tjänstgöring

i statens tjänst.

I motionen II: 422 har enahanda förslag framställts i fråga örn sådant

avbrott i tjänstgöringen, som föranletts av styrkt sjukdom; dock med viss

begränsning med hänsyn till avbrottets relativa längd. Även detta förslag

finner utskottet väl motiverat och tillstyrker alltså motionen i denna del.

Slutligen innehålla såväl Kungl. Majits proposition som motionen

II: 422 förslag beträffande beräkningsgrunderna vid avbrott i tjänstgöringen,

förorsakade av studier. Kungl. Majits förslag avser allenast sådana

lärare, vilka, efter avlagd teologie eller filosofie licentiatexamen, avbrutit

tjänstgöringen under högst ett år, varunder disputationsprov avlagts. I

motionen 11:422 har förslaget utvidgats till att avse sådant avbrott i

tjänstgöringen intill högst ett år, som föranletts av studier, vilka asyftat

ett höjande av lärarkompetensen, alltså oavsett huruvida läraren före avbrottet

avlagt endera av förut angivna licentiatexamina eller icke samt

oavsett huruvida under avbrottet examen eller disputationsprov avlagts

eller ej.

Med hänsyn till önskvärdheten att för vederbörande lärare underlätta

förvärvandet av lektorskompetens anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Majits förslag i denna del. Däremot kan utskottet icke tillråda, att motionärens

längre gående yrkande av riksdagen bifalles. Särskilt vill utskottet

ifråga örn berörda yrkande framhålla, att ett medgivande av det

innehåll, motionären ifrågasatt, icke synes erbjuda säkra garantier mot

eventuellt missbruk.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle bestämmelsen örn rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring, som fullgjorts före avbrott,

förorsakat av genomgående av provår eller tjänstgöring vid under

överstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt, erhålla

retroaktiv giltighet från och med den 1 juli 1922. Enligt det i motionen

lii 422 framställda yrkandet, avseende avbrott på grund av styrkt sjukdom,

skulle där föreslagna bestämmelse få retroaktiv giltighet från och

med samma dag. Slutligen har beträffande bestämmelsen örn rätt att tillgodoräkna

tjänstgöring, som fullgjorts före avbrott, förorsakat av studier

för förvärvandet av lektorskompetens, föreslagits, att densamma

skulle tillämpas från och med den 1 januari 1933.

Vad till en början beträffar avbrott för genomgående av provår eller

tjänstgöring vid vissa icke statliga anstalter, finner sig utskottet kunna

tillstyrka förslaget örn retroaktiv giltighet från och med den 1 juli 1922,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

såvitt angår beräkning av tid för ålderstillägg. I den mån förslaget

åsyftar retroaktivitet jämväl i fråga örn ålderstilläggs ånjutande, sålunda

att redan utbetalta löner skulle undergå en omräkning, kan utskottet

icke biträda detsamma. Då utskottet anser sig kunna förorda en

så långt gående retroaktivitet, som nyss angivits, sker detta därför, att

förslaget i denna del innebär ett godtagande av en praxis, som tidigare

av vederbörande myndighet tillämpats i en mängd fall och först under

den senaste tiden ersatts med ett strängare beräkningssätt.

Vad däremot beträffar tillgodoräknandet av tjänstgöring, fullgjord

före avbrott, som förorsakats av styrkt sjukdom, innebär förslaget införande

av en förmån, som tidigare icke tillgodonjutits. På grund härav

kan utskottet icke för denna bestämmelse förorda retroaktiv giltighet

utan föreslår, att densamma skall träda i tillämpning först från och

med den 1 januari 1933, vilket alltså betyder, att den icke skall äga giltighet

med avseende å avbrott, som ligga i tiden före sistnämnda dag.

Vad slutligen angår rätten att tillgodoräkna tjänstgöring före avbrott,

som förorsakats av tjänstledighet för vissa studier, har ej ifrågasatts någon

retroaktivitet, och mot förslaget i denna del har utskottet intet att

erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Sandwall ovanstående motion (II: 422),

besluta, att till de genom kungörelsen den 15 juni

1922 (nr 373) meddelade bestämmelser angående ålderstillägg

för befattningshavare i statens tjänst, skall fogas

tillägg av innehåll,

a) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av genomgående av provår

eller tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende

ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke må utesluta

rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst; skolande denna bestämmelse äga tillämpning

, från och med den 1 juli 1922;

b) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av styrkt sjukdom, icke må

utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst, under förutsättning att avbrott av denna

anledning uppgår till högst en femtedel av den tjänstetid,

som för ålderstilläggs erhållande i varje sär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

skilt fall åberopas; skolande denna bestämmelse äga

tillämpning från och med den 1 januari 1933;

c) att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter, vilken avlagt teologie

eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i tjänstgöringen

intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,

icke må utesluta rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord

tjänstgöring i statens tjänst; skolande denna bestämmelse

äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.

Stockholm den 31 maj 1932.

»

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Olof Olsson, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Oscar Olsson, Walles, Carlsson i Gävle, Thelin, Pauli, Nylander, Björck och Alexander

Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Benglsson i Norup-, Törnkvist i

Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog,

Jonsson i Eskilstuna, Järte, Persson i Falla och Andersson i Prästbol.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Bilaga A.

Allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 11 mars 1932 har Kungl. Majit anbefallt allmänna

civilförvaltningens lönenämnd att till riksdagens statsutskott inkomma

med utlåtande över en inom andra kammaren väckt motion, nr 422, i anledning

av Kungl. Majits proposition, nr 52, angående rätt för ordinarie

statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

viss tjänstgöring.

Uti sagda proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,

att till de genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) meddelade bestämmelser

angående ålderstillägg för befattningshavare i statens tjänst skall

fogas tillägg av innehåll dels att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av genomgående av provår eller tjänstgöring vid under

skolöverstyrelsens inseende ställd enskild eller kommunal läroanstalt, icke

må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan

-fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda

föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli 1922, dels ock att för

lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i

tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,

icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, skolande vad sålunda

föreslås äga tillämpning från och med den 1 januari 1933.

I motionen nr lii 422 har på anförda skäl dels ifrågasatts sådan komplettering

av Kungl. Majits förslag, att avbrott i tjänstgöringen, som föranletts

av styrkt sjukdom, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst, under förutsättning att avbrott av denna anledning uppgår till

högst en femtedel av den tjänstetid, som för ålderstillägg åberopas, dels

ock föreslagits sådan ändring i Kungl. Majits förslag, att avbrott i tjänstgöringen

intill högst ett år, som föranletts av studier åsyftande ett höjande

av lärarkompetensen, icke må utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst.

De förtydligande bestämmelser, som innefattas i Kungl. Majits ifrågavarande

proposition, hava föranletts av de svårigheter, vilka uppstått vid

tillämpning å ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

av de ändrade bestämmelser angående tillgodoräknande för ålderstillägg

av föregående icke-ordinarie tjänstetid, som i nära anslut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

11

ning till de i 11 § av vederbörande avlöningsreglementen för den nyreglerade

civila statsförvaltningen intagna föreskrifterna meddelades genom

berörda kungörelse den 15 juni 1922. Enligt 1 mom. av sagda kungörelse

gäller bland annat, att den föregående icke-ordinarie anställningstiden

skall, för att kunna för ålderstillägg tillgodoföras befattningshavaren vid

ordinarieblivandet, hava fortlupit i en följd. Olika meningar hava emellertid

gjort sig gällande rörande den rätta tolkningen av stadgandet örn

anställning »i en följd», då det gällt att i lönehänseende tillgodoräkna en

nyutnänmd ordinarie lärare dennes föregående icke-ordinarie anställningstid.

Denna oklarhet i uppfattningen har närmast sin grund i de

vid undervisningsväsendet rådande speciella anställningsförhållandena.

Därest sålunda en icke-ordinarie lärare erhåller ledighet under viss del

av ett honom meddelat förordnande, blir han, vare sig ledigheten är förorsakad

av sjukdom eller av annan anledning, för ifrågavarande period

formellt entledigad. Sedan ledigheten gått till ända, återinträder han

emellertid automatiskt i det tidigare meddelade förordnandet.

Inom skolöverstyrelsen har före år 1931 den praxis blivit följd vid tillgodoräknande

för ålderstillägg åt ordinariebliven lärare av icke-ordinarie

anställningstid, att avbrott i tjänstgöringen av olika anledningar, såsom

ledighet för genomgående av provår, för tjänstgöring vid kommunal

eller enskild läroanstalt, för studier, för sjukdom m. m. icke ansetts böra

medföra ett förverkande av lönetursrätten i avseende å den tid, som han

intjänat före avbrottet. Ledighet för sjukdom, som icke överstigit en tid

av omkring 14 dagar, har överhuvudtaget icke ansetts inverka på lönetursrätten,

utan har sådan ledighet inräknats i den effektiva tjänstgöringstiden.

Genom den strängare tolkning av de i 1922 års kungörelse meddelade

tillgodoräkningsreglerna, som skolöverstyrelsen sedan år 1931 tillämpat,

har den förändringen nu inträtt i tidigare praxis, att avbrott av annan

anledning än sjukdom i regel medför ett förverkande i iönetursliänseende

av den anställningstid, som intjänats före avbrottet. Allenast i fråga

örn tjänstledighet för sjukdom tillämpas i allmänhet fortfarande tidigare

följd praxis.

Tydligt är, att den numera tillämpade tolkningen av de i 1922 års kungörelse

givna bestämmelserna kan för lärarna med deras säregna anställningsförhållanden

i många fall verka ogynnsamt. Det förslag, Kungl.

Majit framlagt i förenämnda proposition, åsyftar också att undanröja åtskilliga

av de olägenheter för lärarna, som följa av det strängare tolkningssättet.

Genom ett bifall till detta förslag skulle det bliva fastslaget,

att sådana avbrott i tjänstgöringen under icke-ordinarie tiden, som

föranletts av genomgånget provår eller av tjänstgöring vid kommunal

eller enskild läroanstalt eller som uppkommit på grund av ledighet under

högst ett år för avläggande av disputationsprov, icke skulle betaga en

lärare rätt att vid ordinarieblivandet för ålderstillägg föra sig till godo

den tjänstetid i icke-ordinarie befattning, han före ett sådant avbrott må

hava intjänat.

Däremot regleras icke genom de av Kungl. Majit föreslagna tilläggsstadgandena

till 1922 års kungörelse frågan, huru i tillgodoräkningshänseende

bör förfaras, därest en lärares tjänstgöring före ordinarieblivandet

varit avbruten på grund av sjukdom. Skolöverstyrelsen torde emellertid

vid framläggandet av det förslag, som föranlett proposition i ämnet,

hava utgått från bibehållandet av den praxis, som hittills tillämpats

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

och enligt vilken ledighet för sjukdom icke ansetts avbryta tjänstgöringens

egenskap att äga rum i en följd. För att erhålla klarhet i förevarande

avseende torde den väckta motionen få anses hava tillkommit.

Ehuru tvekan kan råda rörande lämpligheten av att under pågående

revision av bestämmelserna rörande lärarnas avlöningsförhållanden vidtaga

jämkningar i nu gällande föreskrifter, anser lönenämnden, att därest

Kungl. Maj:ts proposition finnes höra av riksdagen godtagas, skäl tala

för införande av ett stadgande i anslutning till det av motionären framlagda

förslaget angående beräkning av lönetursrätten vid avbrott på

grund av sjukdom.

Vad härefter angår motionärens förslag, att avbrott i tjänstgöringen

örn högst ett år för studier, åsyftande ett höjande av lärarkompetensen,

icke må utgöra hinder för tillgodoräknande för ålderstillägg av dessförinnan

fullgjord tjänstgöring i statens tjänst, vill det synas nämnden, att

vägande motiv kunna anföras för att såtillvida tillmötesgå motionärens

yrkande härutinnan, att sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett

år, varunder vederbörande avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen,

icke må utgöra hinder för befattningshavaren att i lönehänseende föra

sig till godo dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst. I enlighet

härmed torde Kungl. Maj:ts förslag i denna del böra så kompletteras,

att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda

läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder

han avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, eller, efter förut genomgången

sådan examen, avlagt disputationsprov, icke må utesluta rätt

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord

tjänstgöring i statens tjänst.

I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens

ordförande, ledamöterna Elliot, Almgren, P. Nilsson och Hernwall

samt suppleanterna Carlsson och Tholander.

Stockholm den 15 april 1932.

ERIK STRIDSBERG.

Alfred Carlsson.

Bilaga B.

Kungl. Statskontoret.

Till riksdagens statsutskott.

Genom beslut den 11 mars 1932 har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret

att avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion,

nr 422, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 52, angående rätt för

ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig viss tjänstgöring; och får statskontoret till åtlydnad härav

anföra följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

För befattningshavare vid nyreglerade verk hava i 11 § 1 moni. i avlöningsreglementet

för allmänna civilförvaltningen intagits bestämmelser

örn rätt för befattningshavare att vid övergång från icke-ordinarie anställning

till ordinarie sådan tillgodoräkna föregående anställningstid i

statens tjänst såsom icke-ordinarie befattningshavare för uppflyttning i

löneklass. Den nuvarande lydelsen av nämnda bestämmelser tillkom genom

beslut av 1922 års riksdag (jämför prop. 217/1922 och riksdagens skr.

nr 171/1922) och innebär en skärpning av då gällande villkor för tillgodoräkning

av föregående icke-ordinarie anställning. Salunda skola vid

dylik tillgodoräkning de första tre åren av tidigare anställning frånräknas,

varjämte anställningen skall hava innehafts i en följd med tillträdandet

av den ordinarie befattningen. Beträffande sistnämnda

anslöt sig vederbörande departementschef i sitt uttalande till statsrådsprotokollet

till ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ärendet

avgivet yttrande, att avbrott i anställningen icke borde anses hava förekommit

vid tillfälliga uppehåll i tjänstgöringen på grund av semester,

sjukdom eller andra orsaker, därvid vederbörande fortfarande bibehållit

sin anställning. . .

Enligt beslut av samma års riksdag skulle nämnda skärpningar i ratten

att tillgodoräkna viss tjänstgöring för uppflyttning i löneklass även

tillämpas vid de verk, vilka då icke omfattades av det nya lönesystemet.

I anledning härav verkställdes en motsvarande omredigering av kungörelsen

den 7 maj 1920 (nr 212) med vissa bestämmelser angående ålderstiUägg

för civila befattningshavare i statens tjänst, och gäller i sådant

avseende numera kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser

angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst. I samband med nämnda beslut framhöll även riksdagen angelägenheten

av att tillämpningen av de nya bestämmelserna måtte hilva

så enhetlig som möjligt. Riksdagen förutsatte ock, att, örn så kunde

anses erforderligt, särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i fråga komme att av Kungl. Maj :t fastställas.

I enlighet med erhållet uppdrag överlämnade statskontoret den 3 juni

1922 till Kungl. Maj:t ett i samråd med allmänna civilförvaltningens och

kommunikationsverkens lönenämnder uppgjort förslag såväl till övergångsbestämmelser

som ock till vissa särskilda föreskrifter i anledning av

de utav riksdagen beslutade ändringarna i avlöningsreglementet och kungörelsen

den 7 maj 1920.

Nämnda förslag innefattade, bland annat, vissa detaljeiade regiel för

tillämpning av 11 § uti avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj

1920 i dessa författningsrums nya lydelse.

Genom beslut den 15 juni 1922 fastställde Kungl. Majit de av riksdagen

beslutade ändringarna i avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj

1920 och meddelade därvid tillika vissa övergångsbestämmelser. Några

särskilda föreskrifter rörande tillämpningen av de nya eller ändrade bestämmelserna

i avlöningsreglementet och kungörelsen den 7 maj 1920

hava däremot hittills icke blivit av Kungl. Maj :t utfärdade.

Under sådana förhållanden lärer man för tolkningen av de bestämmelser

det här gäller, vara hänvisad allenast till själva författningarna utan

att’därvid äga tillgång till sådana kompletterande detaljföreskrifter eller

direktiv i ena eller andra riktningen, som, lia sätt nyss angivits, tidigare

ifrågasatts. . .

Det torde, såvitt statskontoret kan finna, vara ovedersägligt, att i tore
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

varande avseende gällande bestämmelser på vissa punkter äro rätt oklart

avfattade och kunna lämna rum för olika tolkningar. I fråga örn den

anställning i statens tjänst, till vilken hänsyn må kunna tagas vid tillgodoförande

enligt 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet och 1 mom. i kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 373), skall densamma enligt uttryckligt stadgande

i dessa bestämmelser hava innehafts i en följd. Däremot finnes

icke något stadgande, huru skall förfaras vid tillgodoräknandet av den

under nämnda anställningstid fullgjorda tjänstgöringen. Enligt regeringsrättens

utslag den 5 januari 1926 på besvär av vaktkonstapeln N. T.

Isaksson över fångvårdsstyrelsens beslut i fråga örn tillgodoräknande av

klagandens tjänstgöring i icke-ordinarie anställning för uppflyttning i

löneklass (regeringsrättens årsbok 1926, ref. nr 1) har vid dylikt tillgodoräknande

endast hänsyn tagits till de under den oavbrutna anställningstiden

infallande perioderna av effektiv tjänstgöring. Kammarrätten däremot

Ilar i utslag den 22 juni 1931 på besvär av skötaren D. Olsson över

medicinalstyrelsens beslut i fråga örn tillgodoräkning av icke-ordinarie anställning

för uppflyttning i högre löneklass (kammarrättens årsbok 1931

ref. nr 11), hävdat, att vid sådant tillgodoräknande hela den tid, vederbörande

i en följd innehaft anställning i med den ordinarie befattningen

likvärdig tjänst, bör medräknas, oavsett huruvida under anställningstiden

förekommit avbrott i tjänstgöringen.

Slutligen har vid bestämmandet av såväl den tid av tre år, som skall

fråndragas vid tillgodoräknandet, som ock av den därefter infallande

tjänstgöringstiden i icke-ordinarie anställning även stadgandet i 10 § 3

morn. a) i avlöningsreglementet analogivis tillämpats. Detta beräkningssätt

innebär, att sedan den oavbrutna anställningstiden efter fyllda 18 år

fixerats, tjänstemannens löneklass eller ålderstillägg bestämmes enligt

de för tillgodoräkning av ordinarie tjänstetid för uppflyttning i löneklass

eller för erhållande av ålderstillägg gällande reglerna, d. v. s. vederbörande

skall under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning i löneklass eller för erhållande av ålderstiilägg,

hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke skall läggas honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan

tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av

honom åliggande militär tjänstgöring.

Att 1922 års ändringar i förut gällande bestämmelser örn rätt för ordinarie

befattningshavare att för uppflyttning i högre löneklass eller erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna föregående tjänstgöring i icke-ordinarie

anställning medfört förenklingar av nämnda tillgodoräkningsbestämmelser

synes knappast bestyrkt av den erfarenhet, man hittills förvärvat.

Tvärtom hava förekommande frågor örn tillämpningen av de

nya bestämmelserna på detta område visat, att svårigheterna blivit större

än förut. Vad främst torde böra eftersträvas är att göra tillgodoräkningsbestämmelserna

tydliga och enkla att tillämpa. Därjämte bör naturligtvis

tillses, att de icke leda till uppenbart orättvisa resultat.

Enligt förevarande motion skulle för lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen,

som föranletts av styrkt sjukdom, icke utesluta rätt att för erhållande av

ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst, under förutsättning att avbrott av denna anledning uppgår till

högst en femtedel av den tjänstetid, som för ålderstilläggs erhållande i

varje särskilt fall åberopas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

15

Ett i viss mån liknande beräkningssätt bar allmänna civilförvaltningens

lönenämnd vid flera tillfällen föreslagit vid tillämpningen av 11 § 1

mom. i avlöningsreglementet, i det att lönenämnden ansett, att vid tillgodoräknande

av anställningstid enligt 11 § 1 mom. stadgandet i 10 § 3

mom. a) uti avlöningsreglementet analogivis borde tillämpas. Härvid

har lönenämnden givetvis förutsatt, att anställningstiden varit i en följd.

I likhet med lönenämnden anser statskontoret, att en genomgående tilllämpning

av detta förfaringssätt skulle medföra åtskilliga fördelar i fråga

örn enkelhet och likformighet vid bestämmelsens tillämpning.

Motionärens hemställan synes innebära en utvidgning i lönenämndens

nämnda förslag, i det att hänsyn icke skulle tagas till avbrott i anställningstiden

på grund av styrkt sjukdom. Med hänsyn till de säregna anställningsförhållandena

för icke-ordinarie befattningshavare inom undervisningsväsendet

vill det synas statskontoret, att billighetsskäl tala för

att de av motionären anförda synpunkterna bliva beaktade. I viss mån

liknande skäl torde emellertid kunna anföras för att nämnda tillgodoräkningssätt

även finge tillämpas å andra befattningshavare. Det synes därför

statskontoret riktigast, att, därest en ändring vidtoges i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 373), på sätt motionären föreslagit, en motsvarande

omredigering av 11 § 1 mom. i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

kommer till stånd.

Vad därefter angår motionärens förslag att för lärare vid statens under

skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i

tjänstgöringen intill högst ett år, som föranletts av studier, vilka asyftat

ett höjande av lärarkompetensen, icke må utesluta rätt att för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens

tjänst, har ämbetsverket redan i sitt yttrande den 12 november 1931

över skolöverstyrelsens förslag till ändringar i kungörelsen den 15 juni

1922 (nr 373). vilket yttrande finnes återgivet i propositionen nr 52 sid. 6,

tagit ställning till detta spörsmål och på anförda skäl avstyrkt skolöverstyrelsens

förslag härutinnan. Vad statskontoret härvid anfört har statskontoret

icke funnit anledning att nu frångå.

Då varken det av 1928 års lönekommitté avgivna förslaget till nytt avlöningsreglemente

för allmänna civilförvaltningen eller samma kommittés

förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet

inom närmaste tiden torde bliva genomförda, och då vidare, såsom

redan framhållits, tillämpningen av tillgodoräkningsbestämmelserna i

det nya avlöningsreglementet och kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373)

vållat stora svårigheter, synes en omarbetning av förevarande bestämmelser

med det snaraste vara påkallad. I samband härmed torde även de

av motionären föreslagna ändringarna i kungörelsen den 15 juni 1922

böra upptagas till prövning.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

statskommissarierna friherre Leijonhufvud och Nissen samt t. f. statskommissarien

Alve.

Stockholm den 8 april 1932.

A. E. M. ERICSSON.

V. ARVIDSSON.

Carl Peijron.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:347 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodorä s. 4 i texten