Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.
1932-05-31 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
1
N r 124.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1932 kl. 6 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj.t
(punkt 3 av det vid propositionen under rubrik »Oförutsedda utgifter» fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma
att avlåtas i ämnet, till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet
för budgetåret 1932/1933 beräkna ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 april 1932
dagtecknad proposition, nr 251, som hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att till
beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret 1932/1933
under titeln »Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag, att användas
i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder,
av 3,000,000 kronor.''
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda
statsrådsprotokoll.
I proposition den 20 mars 1931, nr 202, föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret
1931/1932 under titeln »Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse med i
propositionen angivna grunder.
I en likaledes den 20 mars 1931 dagtecknad proposition, nr 210, föreslog
Kungl. Majit riksdagen vidare att till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av
lånemedel. I denna proposition förutsattes bland annat, att för anläggandet
av ifrågavarande statsbana skulle under budgetåret 1931/1932 disponeras,
förutom nyssnämnda anslag av lånemedel, ett belopp av 300,000 kronor
från det av Kungl. Majit för samma budgetår äskade anslaget till beredskapsarbeten.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 11 haft. (Nr 124.) loss 32
2
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
Båda de ifrågavarande propositionerna blevo av riksdagen bifallna (se
riksdagens skrivelser den 28 maj 1931, nr 287, och den 30 maj 1931, nr 302).
Genom brev den 26 juni 1931 bemyndigade Kungl. Majit, efter hörande
av socialstyrelsen och järnvägsstyrelsen, sistnämnda styrelse att i huvudsaklig
överensstämmelse med i förenämnda proposition nr 210 förordat förslag
anlägga en statsbana Malung—Vansbro. Samtidigt ställde Kungl. Majit till
järnvägsstyrelsens förfogande för påbörjande av ifrågavarande anläggning dels
det av riksdagen för budgetåret 1931/1932 för ändamålet av lånemedel anvisade
reservationsanslaget av 300,000 kronor, dels ock ett belopp av 300,000
kronor från det för samma budgetår anvisade reservationsanslaget till beredskapsarbeten
för motverkande av arbetslöshet.
Därefter har Kungl. Majit genom särskilda beslut, av vilka de första meddelades
den 9 oktober 1931 och det sista den 8 april 1932, förordnat angående
användningen av ifrågavarande belopp å 2,700,000 kronor med undantag
för ett belopp av något över 3,000 kronor, vilket ännu icke fördelats.
Därvid har huvuddelen av beloppet eller 1,654,425 kronor ställts till järnvägsstyrelsens
förfogande för anordnande av ett flertal skenfria korsningar.
Av återstoden har ett belopp av 424,800 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande för anordnande av olika hamn- och farledsföretag.
För utförande såsom beredskapsarbeten av diverse militära arbeten
har vidare ställts till arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygstyrelsens
disposition ett belopp av tillhopa omkring 350,000 kronor. Telegrafstyrelsen
har erhållit tillstånd att använda en summa av 227,000 kronor
för utförande av vissa arbeten inom telegrafverket och Sveriges geologiska
undersökning har bemyndigats att disponera ett belopp av 40,000 kronor
för visst gruvarbete i Malå socken.
Den närmare användningen av det sålunda fördelade beloppet framgår av
följande tablå.
Dag för
beslutet Arbetets beskaffenhet
1931
Anvisat belopp
kronor kronor
9/w Arbetsföretag inom lantförsvaret:
1) planering av Västernorrlands regementes övningsfält
till landningsplats för flygplan........................ 20,000
2) anordnande av vattenledning och brandposter
för Norrlands trängkår .......................................... 31,300
3) inom Bodens fästning:
två åskådarvärn, därav ett av trä och ett av betong,
vid Bodens skjutfält, tillhopa ..................... 2,000
ett skyddsrum av betong..................................... 14,000
omläggning av vägen Björknäs—Gammelbyn ... 17,400
omläggning av vägarna Gammelbyn—Degerberget
(»Korsmyrvägen») och Gammelbyn—Degerbergsvägen
(»Gammelby vägen») samt den s. k.
Ballongvägen............................................................ 35,800
120.500
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
3
Dag för
beslutet
1931
Arbetets beskaffenhet
Anvisat belopp
kronor kronor
9/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar oell allmän
väg:
1) vägbro jämte parallellväg vid Alnässjön å ban
delen
Uddevalla—Strömstad i Göteborgs och Bohus
län ..................................................................... 180,650
2) vägbro med tillfartsvägar vid Halleby å bandelen
Göteborg—Uddevalla i Göteborgs och Bohus
län ............................................................................ 47,000
3) vägport med tillfartsvägar vid Rämmen på bande
len
Kristinehamn—Mora i Värmlands län............ ''74,300
4) vägbro jämte tillfartsvägar vid Lesjöfors å ban
delen
Kristinehamn—Mora i Värmlands län ...... 48,650
5) vägport med tillfartsvägar vid Karlslund å bandelin
Kilafors—Bollnäs i Gävleborgs län............ 81,750 432,350
9/10 Hamn- och farledsföretag:
1) förbättring av fiskehamnen vid Björkö i Göteborgs
och Bohus län................................................ 154,400
2) anläggning av fiskehamn vid Klädesholmen i
Göteborgs och Bohus län....................................... 56,200
3) utförande vid fiskehamnen vid Stora Kornö i
Göteborgs och Bohus län av vågbrytare med tillfartsväg
och hamnplan .......................................... 37,600
4) anläggning av vågbrytare för fiskehamn å östra
kusten av Hasslö vid Garpaviken i Blekinge län 170,000
5) upprensning av farleden mellan Hasslö och Rettil
skär
i Blekinge län ......................................... 6,600 ^4 800
9/10 Gruvarbete i Malå socken (Sveriges geologiska undersökning)
.......................................................................... — 40,000
30/10 Arbetsföretag inom telegrafverket:
1) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 120,100
2) vissa ledningsarbeten m. m. i Jämtlands län...... 7,900 128 000
30/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän
väg:
1) vägbro med tillfartsvägar vid Tyskbo å bandel en
Krylbo—Storvik i Kopparbergs län ...................... 93,750
2) vägbro o jämte tillfartsvägar vid Getterån å ban
delen
Ange—Sundsvall i Västernorrlands län ... 30,750
3) vägbro med tillfartsvägar vid Mellansel å ban
delen
Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län. . 62,250
4) vägport jämte tillfartsvägar vid Björna å ban
delen
Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län... 45,625
5) bro jämte anslutningsbankar i Boden i Norrbottens
län..................................................................... 54,500
6) vägport med tillfartsvägar vid Hednoret å ban
delen
Älvsby—Boden i Norrbottens län ............ 39,950
7) vägbro jämte tillfartsvägar vid Niemisel å bandelin
Boden—Morjärv i Norrbottens län............ 61,875 ggg ^qq
20/„ Ändring i beslut 9/,0 angående Bodens fästning, kostnadsökning
....................................................................... — 3,800
4
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
Bag för
beslutet
1931
Arbetets beskaffenhet , Anvisat belopp
kronor kronor
n/i2 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar ock allmän
väg i Göteborgs ock Bohus län:
1) vägbro med tillfartsvägar vid Överby (Hessland)
å Sandelen Göteborg—Strömstad ........................ 125,300
2) vägbro med tillfartsvägar vid Säm nedre å ban
delen
Göteborg—Strömstad.................................... 100,350 g25 650
18/i2 Skenfria korsningar i Söderhamn ................................. — 306,000
1932
5/
'' 2
%
7*
19/
/ 2
19/
/ 2
19
19
/:
19/
«/
/ 4
Väganläggningar m. m. å Bohusläns regementes övningsområde
Samneröd................................................... —
Anordnande av vattenledning m. m. till 4:e flygkårens
etablissement å Frösön................................................... —
Skenfria korsningar mellan statens järnvägar ock allmän
väg:
1) vägbro med tillfartsvägar vid Nora å bandelen
Simonstorp—Ändebol i Östergötlands län............ 64,375
2) vägbro med tillfartsvägar norr örn Långban å
bandelen Kristinehamn—Mora i Värmlands län 67,050
Arbetsföretag inom lantförsvaret:
1) vissa arbeten å Kronobergs detachements i
Karlskrona kasernområde...................................... 4,600
2) vissa arbeten å samma detachements övningsfält
Rosenholm ............................................................. 21,625
3) anordnande av utfartsväg från landstormsförrå
det
i Karlshamn ..................................................... 980
4) planering av Norrlands dragonregementes öv
ningsfält
till start- och landningsplats för flygplan
........................................................................... 6,400
5) anordnande av start- och landningsplats för landflygplan
å förra mötesplatsen Mohed .................. 45,000
Utförande av vägbyggnad mellan byarna Dalom och
Varglund å Hemsö i Västernorrlands län (marinförvaltningen)
.............................................................. —
Arbetsföretag inom telegrafverket:
1) ombyggnad av stolplinje jämte regelsättning
mellan Rusksele och Vistträsk (Norrbottens och
Västerbottens län) ................................................. 44,400
2) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 15,100
3) » » »i Västerbottens » ... 28,800
4) » » »i Jämtlands » ... 10,700
Skenfria korsningar i Skellefteå stad........................... —
Reparation och breddning av befintlig väg samt utförande
av delvis ny väg från Ryd vid Ryamad till
Styrsnäs udde på Sturkö (marinförvaltningen)......... —
Planering av Dalregementets övningsfält å Rommehed
i Stora Tuna socken till start- och landningsplats
för flygplan..................................................................... —
Summa kronor
15,100
72,500
131,425
78,605
20,000
99,000
170,300
27,000
13,000
2,696,730
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
5
Länsvis fördela sig dessa belopp, avrundade nedåt till jämna tusental, på
följande sätt.
Östergötlands län......................... 64,000 kronor
Blekinge » 230,000 »
Göteborgs oell Bobus » ........................... 716,000 »
Värmlands » 190,000 »
Kopparbergs » 106,000 »
Gävleborgs » 432,000 »
Västernorrlands » 209,000 »
Jämtlands » 80,000 »
Västerbottens » 236,000 »
Norrbottens » 428,000 »
I en i februari 1932 inom socialdepartementet utarbetad promemoria anfördes
bland annat, att ifrågavarande anslag även för budgetåret 1932/1933
syntes böra bestämmas till 3,000,000 kronor, med vilket belopp preliminärt
räknats i 1932 års statsverksproposition.
Genom remiss den 10 februari 1932 anbefallde Kungl. Maj:t dels arméförvaltningen,
marinförvaltningen, flygstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsmyndigheten,
domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och lotsstyrelsen att var
för sig, dels och statens arbetslöshetskommission och socialstyrelsen att
gemensamt avgiva utlåtande i anledning av omförmälda promemoria.
Socialstyrelsen och statens arietslöshctslcommission hava anfört bland annat
följande.
Enligt den till promemorian fogade bilagan hade genom beslut av Kungl.
Majit beredskapsarbeten intill utgången av januari 1932 beslutats for sett
belopp av kronor 2,369,800. Av dessa arbeten syntes emellertid ditintills
endast åtta hava hunnit igångsättas och hade hela antalet vid dem sysselsatta
arbetare ännu i slutet av januari 1932 uppgått endast till 178.
Den begränsade omfattning, som beredskapsarbetena intill dess erhållit,
hade icke kunnat inverka nämnvärt lättande på de åtgärder, som staten eljest
nödgats vidtaga för arbetslöshetens lindrande, även örn avlastningen ostridigt
varit till gagn för några av de kommuner, där företagen kunnat uppsuga
ett något större antal arbetslösa.
Den förhållandevis ringa effekt, som vunnits av beredskapsarbetena, berodde
på att beslutade arbeten dittills endast till obetydlig del hunnit
igångsättas. Detta kunde näppeligen tillskrivas ogynnsamma tillfälligheter
och än mindre onödigt dröjsmål på något håll utan syntes snarare få anses
utgöra en bekräftelse på en av styrelsen och kommissionen redan tidigare
påvisad konstitutiv brist hos beredskapsarbeten, betraktade såsom ett medel
till motverkande av aktuell arbetslöshet. I och med att sådana arbeten,
samtidigt med att de skulle tjäna arbetslöslietspolitiska syften, i övriga hänseenden
vore likställda med andra arbeten i öppna marknaden och inordnades
i de olika myndigheternas arbetsprogram, måste de givetvis förberedas
på det enligt sakens inneboende natur förhållandevis tidskrävande
sätt, som utmärkte allmänna — och väl också enskilda — arbeten av denna
natur.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
Vederbörande myndigheter kunde näppeligen så att säga lägga upp ett
förråd av färdiga planer, lämpade för alla de ur arbetslöslietssynpunkt skiftande
förliallandena under olika tider oell å olika orter. Hedan kostnadshänsyn
syntes förbjuda uppgörandet på vinst och förlust av sådana i detalj
utarbetade planer, örn Anika man icke på förhand kunde veta, huruvida de
skulle komma till utförande eller ej.
Frågan örn valet av lämpliga arbetsobjekt måste först prövas — bland
annat ur arbetslöslietssynpunkt — och först sedan beslut därutinnan fattats,
kunde det tidskrävande utarbetandet i detalj av planerna ske. Det måste
alltså städse förflyta en ganska avseArärd tid mellan konstaterandet av behovet
av^ ett beredskapsarbete och ett sådant arbetes faktiska igångsättande.
Den återgivna siffran för antalet i beredskapsarbeten anställda utvisade,
att beredskapsarbeten ej hunnit igångsättas i nämnvärd omfattning under en
period, då arbetslösheten till följd av samverkande ogynnsamma konjunkturoch
säsongförhållanden hade gjort dem särskilt önskvärda. Sannolikt komme
den största effekten att uppnås först under den varmare delen av året med
därmed normalt förknippade förbättring på arbetsmarknaden. Visserligen
syntes, så vitt nu kunde bedömas, ett tillskott i antalet arbetstillfällen även
då te sig önskvärt, men behovet syntes näppeligen bliva lika trängande
som under \*intern.
Vid stigande konjunktur kunde det till och med befaras, att ifrågavarande
konstitutiva brist hos beredskapsarbetena kunde leda därhän, att sådana
arbeten startades, först när de med hänsyn till ett förbättrat läge på arbetsmarknaden
ej vore behövliga ur arbetslöslietssynpunkt.
I förevarande hänseende rådde en bestämd skillnad mellan beredskapsarbeten
och reservarbeten. Dessa senare utvaldes nämligen på sådant sätt,
att starten kunde ske just under vederbörligt beaktande av den aktuella
arbetslöshetssituationen.
Det måste därför starkt betonas, att beredskapsarbeten av nu berörda
skäl icke vore ägnade att ur arbetslöshetspolitisk synpunkt ersätta eller ens
i nämnvärd mån erbjuda ett komplement till reservarbetena. Därtill komme,
att beredskapsarbetena visserligen i och för sig erbjöde ett tillskott av arbetstillfällen,
men att detta ej A-ore liktydigt med att de erbjöde en häremot svarande
hjälp åt arbetslösa. I den mån arbetstillfällena absorberades av icke
arbetslösa, erbjöde de nämligen ingen eller endast en oviss, indirekt hjälp
åt arbetslösa.
Styrelsen och kommissionen Adile under nu rådande tryckande arbetslöshet
ej motsätta sig det ifrågasatta anslaget till beredskapsarbeten men
hade ansett sig böra understryka, att dessa arbetens arbetslöshetspolitiska
effekt _ icke borde överskattas. Det förutsattes därför, att ett eventuellt anslag
till beredskapsarbeten ej komme att föranleda någon nedskärning av de
anslagsbelopp, som erfordrades för fullföljande uat arbetslöshetskommissionens
uppgifter.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Såsom i den föregående redogörelsen omförmälts, har jag redan vid behandlingen
av årets statsverksproposition anslutit mig till den uppfattningen, att
anslag jämväl för nästa budgetår bör beviljas till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet. Såsom framgått av vad jag förut i dag vid behandlingen
av frågan örn nytt anslag till bekämpande av arbetslösheten anfört,
måste man enligt min mening för nästa budgetår påräkna beho\’ av
statliga åtgärder av mycket stor omfattning till lindrande av arbetslöshetens
följder. Det synes mig fortfarande önskligt, att såsom ett led i dessa åtgärder
böra ingå så kallade beredskapsarbeten. Då beslut örn dylika arbeten förra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12-1.
»
året fattades, avsåg man närmast en försöksanordning oell ännu har av olika
skäl någon definitiv uppfattning om anordningen icke kunnat vinnas. Så
mycket har emellertid tydligt visat sig, att en synnerligen riklig tillgång finnes
å arbetsföretag, lämpade för utförande genom arbeten av här avsedd
beskaffenhet. Förhållandet har varit, att medelstillgången icke medgivit
anordnandet av mer än en mindre del av sådana arbeten, som av vederbörande
myndigheter angivits böra i första hand komma till utförande. Erfarenheten
har icke heller bestyrkt de på förhand uttalade farhågorna för att beredskapsarbetena
skulle i olika hänseenden medföra skadliga verkningar för arbetslöshetspolitiken
i dess helhet. Ifrågavarande arbeten torde hava på ett
naturligt sätt inpassat sig i statens ordinarie arbetsprogram, och några
slitningar i förhållande till de statliga och kommunala reservarbetena med
avseende å arbetskraft eller arbetslöner hava, såvitt för mig är bekant, icke
förekommit. Vidare giva de anförda siffrorna rörande de vid beredskapsarbetena
sysselsatta arbetarnas yrkesfördelning vid handen, att dessa arbeten
kommit icke blott grovarbetare utan även en hel del andra arbetargrupper
till godo.
I detta sammanhang må i anledning av det nyss återgivna yttrandet från
socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen påpekas, att den omständigheten
att siffrorna rörande i beredskapsarbeten anställda än så länge äro
låga givetvis sammanhänger med det av nämnda myndigheter anförda förhållandet,
att viss tid alltid måste förflyta innan arbetsföretag, vilka liksom de
här ifrågavarande skola igångsättas och bedrivas i ordinarie former, hinna
komma till stånd. Detta är emellertid väsentligen en engångsföreteelse, som
icke behöver i samma utsträckning göra sig gällande, sedan systemet kommit
i tillämpning och nya arbeten kunna undan för undan förberedas.
Beträffande kostnaderna för beredskapsarbetena i jämförelse med andra
allmänna arbeten är det i nuvarande läge ännu icke möjligt att göra något
uttalande. Det är emellertid min avsikt att, så snart närmare erfarenhet i
ämnet kan hava vunnits, föranstalta om en undersökning i berörda hänseende.
Vad angår det belopp, som för nästa budgetår synes böra beräknas för
ifrågavarande ändamål, har detsamma i statsverkspropositionen preliminärt
uppskattats till 3,000,000 kronor. Av detta belopp är en summa av 600,000
kronor avsedd för fortsättande av den i det föregående omförmälda järnvägsbyggnaden
mellan Malung och Vansbro. Det för övriga ändamål återstående
beloppet skulle alltså endast bliva 2,400,000 kronor; för nästa budgetår torde
man nämligen knappast hava att räkna med några återbäringar av anvisade medel
av den storleksordning, att de kunna inverka vid bedömandet av anslagsbehovet.
Givetvis skulle det i nuvarande situation i och för sig vara önskvärt,
att sistberörda belopp kunde icke oväsentligt höjas. Då jag likväl
trots det utomordentligt svåra läget på arbetsmarknaden ansett mig böra
stanna vid den angivna summan, har detta föranletts — förutom av de
statsfinansiella svårigheterna — framför allt av följande omständigheter.
Enär hela anordningen ännu kan sägas befinna sig på försöksstadiet, är
det icke tillrådligt att giva densamma för stor omfattning. Vidare har
arbetslöshetens fortgående ökning nödvändiggjort en mycket betydande
utvidgning av ramen för de för arbetslöshetens bekämpande avsedda
statliga åtgärderna, och då effekten av en viss summa med hänsyn till lindrande
av arbetslösheten blir störst, då densamma användes enligt de för
arbetslöslietskommissionens verksamhet angivna riktlinjerna, har hela den för
en dylik utvidgning erforderliga anslagsökningen ansetts böra läggas på anslaget
till bekämpande av arbetslösheten. Slutligen är att marka, att i olika
hänseenden i år föreslagits — och delvis redan beslutats — anordningar a^
8
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
en karaktär, som ganska nära ansluter sig till elen till grund för beredskapsarbeten
liggande tanken. Sålunda bär innevarande års riksdag i enlighet
med förslag av Kungl. Majit för utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisat ett anslag av 2,000,000
kronor, från vilket anslag bidrag må utgå allenast till företag, vilkas utförande
finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten.
Vidare har Kungl. Majit i år genom projDosition (nr 211) föreslagit riksdagen
att till förlag för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag av
4,000,000 kronor ävensom medgiva, att de medel, vilka inflyta vid försäljning
av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag inköpta
förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande budgetår användas
för fortsatta beställningar av gatsten. I samma proposition har föredragande
departementschefen förklarat sig vara beredd att förorda, att Kungl.
Majit skulle verkställa en fördelning förskottsvis av automobilskattemedel i
och för igångsättande av nya vägbyggnadsarbeten — nyanläggnings- eller
förbättringsföretag — vilka vore av beskaffenhet att kunna tilldelas bidrag
av automobilskattemedel och vilkas omedelbara påbörjande funnes påkallade
för lindrande av arbetslöshet. Slutligen har Kungl. Majit genom brev den
12 februari 1932 beslutat örn höjning av den av arbetslöshetskommissionen
förvaltade väglånefonden från 1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor, varigenom
möjlighet beretts för väghållningsdistrikt att lånevägen erhålla förskott
jämväl å sådana statsbidrag för vägbyggnadsarbeten, som icke utgå av
automobilskattemedel utan av vanliga skattemedel.
Yad angår grunderna för det nu ifrågasatta anslagets användning torde
anledning till ändring i de av 1931 års riksdag godkända samt av Kungl.
Majit sedermera närmare utformade bestämmelserna icke föreligga.
I fråga örn sättet för beredande av medel för ändamålet torde, såsom
chefen för finansdepartementet vid frågans förberedande behandling i statsverkspropositionen
anförde, samma väg som förra året böra anlitas, nämligen
att anslaget inordnas under den vid sidan av de särskilda departementens
huvudtitlar stående titeln ''Oförutsedda utgifter’.»
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 109, inom första kammaren
av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 195, inom andra kammaren
av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen
för budgetåret 1932—1933 måtte till motverkande av arbetslösheten anvisa,
såvitt nu är i fråga, ett extra reservationsanslag av 30 miljoner kronor till
beredskapsarbeten;
dels och två motioner, väckta den ena, nr 266, inom första kammaren
av herr C. 1. Asplund m. fl. och den andra, nr 379, inom andra kammaren
av herrar E. A. Hage och O. W. Lövgren, i vilka — i sistnämnda motion
under åberopande av den förstnämndas motivering — hemställts, att riksdagen
ville hos Kungl. Majit anhålla, att därest resultatet av nu pågående
malmblottningsarbeten å Kuorbevare kopparmalmsfyndighet, vartill medel
beviljats ur anslaget till beredskapsarbeten för innevarande budgetår, ger
anledning, ytterligare medel ur samma anslag måtte beviljas för anställande
av försöksbrytning å den blottade malmen.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört för sina framställningar, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 109 och 264.
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
9
Enligt utskottets mening måste alltjämt tvekan hysas örn lämpligheten
av att vid sidan av de i arbetslöshetskommissionens regi bedrivna direkta nödhjälpsarbetena
anordna andra statliga arbeten, vid vilka, i trots av deras mer
eller mindre framträdande karaktär av arbetslöshetsföretag, tillämpas den
allmänna arbetsmarknadens löner.
Då vid nästföregående års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,
skedde emellertid detta till förverkligande av ett av riksdagen vid skilda
tillfällen och i olika sammanhang uttryckt önskemål örn en utvidgning av
den statliga företagarverksamlieten under depressionstider. I överensstämmelse
med denna uppfattning borde alltså en rådande större arbetslöshet
i vissa fall kunna motivera en påskyndad igångsättning utav statliga företag,
som i varje fall beräknades i sinom tid skola komma till utförande.
De sålunda vid 1931 års riksdag föreliggande skälen för anslags beviljande
till beredskapsarbeten lära alltjämt kvarstå orubbade. Produktionskrisen
inom näringslivet har, långt ifrån att visa tecken till en tillbakagång,
i stället på allra sista tiden ytterligare skärpts, och arbetslösheten har
på ett oroväckande sätt tilltagit; antalet hjälpsökande arbetslösa, som i
februari 1930 utgjorde 15,400 och samma månad 1931 41,600, hade i februari
månad innevarande år stegrats till icke mindre än 108,000. Motsvarande
siffror voro vid utgången av april månad 1932 111,300 mot 11,400 och 39,400
samma tidpunkt 1930 och 1931.
Från dessa utgångspunkter och med beaktande av det nu äskade anslagsbeloppets
jämförelsevis begränsade storlek i förhållande till de övriga omfattande
ekonomiska hjälpåtgärder av skilda slag och på skilda områden,
som krisen påkallat, har utskottet — i anslutning till socialstyrelsens och
arbetslöshetskommissionens uttalade uppfattning — ej velat motsätta sig
Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn fortsatt anslag till beredskapsarbeten
med 3 miljoner kronor.
Beträffande grunderna för dispositionen av anslaget ansluter sig utskottet
till de av departementschefen härför angivna riktlinjerna, dock under framhållande
att beredskapsarbetena böra alltjämt betraktas allenast som en försöksanordning
samt att självfallet härvidlag måste jämsides med arbetslöslietssynpunkterna
tagas i betraktande att till utförande som beredskapsarbeten
allenast ifrågakomma företag, varav den praktiska nyttan kan komma
att stå i rimligt förhållande till nedlagda kostnader.
Då utskottet alltså endast med stor tvekan kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, följer härav, att utskottet måst ställa sig avvisande till
det av herrar Möller och P. A. Hansson m. fl. i motionerna I: 109 och
II: 195 framförda yrkandet om anvisande av anslag till beredskapsarbeten
med ett så avsevärt belopp som 30 miljoner kronor. Vad angår det av herr
Asplund m. fl. i motionerna I: 266 och II: 379 framställda förslaget, avseende
försöksbrytning å Kuorbevare kopparmalmsfyndighet, torde frågan örn
fortsatt bidrag för detta ändamål från anslaget till beredskapsarbeten få i
vanlig ordning och jämsides med andra föreliggande framställningar få
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
prövas av Kungl. Maj:t. Att riksdagen, på sätt motionärerna yrkat, skulle
göra en särskild hemställan i ämnet, kan utskottet ej tillstyrka.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson
i Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 109 och II: 195, i vad
de avse anslag till beredskapsarbeten och härutinnan skilja sig
från Kungl. Maj:ts förslag, må till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet för budgetåret 1932/1933 under titeln
»Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag, att användas
i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 22
april 1932 angivna grunder av 3,000,000 kronor;
b) att de av herr Asplund m. fl. samt herrar Hage och Lövgren
i Nyborg väckta motionerna I: 266 och H: 379 ej må av
riksdagen bifallas.
Stockholm den 31 maj 1932.
A statsutskottets vägnar:
S. H. KVARN ZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,
Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Walles, P. A. Bergström, Carlsson
i Gävle, Thelin, Pauli och Nylander samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Bengtsson
i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Wigforss, Olofsson i
Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog, Järte och Persson i Falla.
Reservationer:
1) av herrar Oscar Olsson, Asplund, Walles, P. A. Bergström, Pauli, Anderson
i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Wigforss och Andersson
i Höör, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Produktionskrisen inom näringslivet har, långt ifrån att visa tecken till
en tillbakagång, i stället på allra sista tiden ytterligare skärpts, och arbetslösheten
har på ett oroväckande sätt tilltagit; antalet hjälpsökande arbetslösa,
som i februari 1930 utgjorde 15,400 och samma månad 1931 41,600,
hade i februari månad innevarande år stegrats till icke mindre än 108,000.
Motsvarande siffror voro vid utgången av april månad 1932 111,300 mot
Statsutskottets utlåtande - Nr 124.
11
11,400 och 39,400 samma tidpunkt 1930 och 1931. Depressionens tryck gör
sig starkt gällande inom det stora flertalet av landets viktigaste industrier
och har även sträckt sina verkningar till jordbruket. Genom den bristande
arbetstillgången inom jordbruksnäringen har läget på arbetsmarknaden ytterligare
förvärrats; enligt vad arbetslöshetskommissionen vitsordat, kan jordbruket
för närvarande ej ens i normal utsträckning bereda plats för vissa
yrkesvana jordbruksarbetare och alltså än mindre öppna tillgång till en
arbetsreserv för industriarbetare utan sysselsättning.
I denna ur samhällelig synpunkt vanskliga situation lära statsmakterna
ej kunna undandraga sig sitt ansvar för erforderliga och effektiva undsättningsåtgärders
vidtagande. Att de ekonomiska uppoffringarna härför måste
bliva betydande är visserligen beklagligt men lärer vara ofrånkomligt.
Då vid nästföregående års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,
skedde detta till förverkligande av ett sedan lång tid tillbaka föreliggande
krav, vilket också vid skilda tillfällen till Kungl. Majit framförts i avlåtna
riksdagsskrivelser. Den bakom anordningen med beredskapsarbeten liggande
— och redan i en år 1912 avlåten riksdagsskrivelse uttryckta — grundtanken
är att söka mildra konjunkturväxlingarna genom en ökad statlig företagarverksamhet
i depressionstider.
Anordningen med beredskapsarbeten är uppbyggd på en av särskilt tillkallade
sakkunniga utarbetad och tillstyrkt plan. Enligt utskottets mening
måste i jämförelse med övriga nu tillämpade hjälpformer dessa arbeten bjuda
uppenbara fördelar. De öppna på ett naturligt sätt möjlighet till arbete
utan att nödvändiggöra en tillämpning av det i hög grad abnorma, arbetsdugligheten
och arbetsvilligheten hämmande avlöningssystem, som kännetecknar
de genom arbetslöshetskommissionen bedrivna »reservarbetena».
Framhållas må, att erfarenheterna av hittillsvarande mera på försök igångsatta
beredskapsarbeten — så långt dessa erfarenheter hittills kunnat sträcka
sig — varit gynnsamma. Enligt vad departementschefen vitsordat, hava de
påbörjade beredskapsföretagen på ett naturligt sätt låtit inpassa sig i statens
ordinarie arbetsprogram. I detta sammanhang vill utskottet åberopa, vad
socialstyrelsen i sitt uti Kungl. Maj:ts proposition nr 202 till 1931 års
riksdag å sid. 38 återgivna yttrande anfört, nämligen att det borde undersökas,
huruvida man ej under tider av vikande konjunktur, som ofta även
kännetecknades av fallande räntor, i syfte att verka utjämnande på konjunkturutvecklingen
kunde anordna sådana produktiva arbeten, som medgåve
investering av lånemedel, samt att dylika arbeten borde i allo betraktas
såsom arbeten i den öppna marknaden.
Goda skäl kunna alltså anföras för fortsatt anslags beviljande till bered_
skapsarbeten, och fog synes också föreligga för att detta sker nied belopp
som möjliggör en betydlig utsträckning av det hittillsvarande arbetsprogrammet.
Enligt utskottets mening synas beredskapsarbetena vara synnerligen väl
ägnade att bliva ett betydelsefullt led bland de omfattande åtgärder till
arbetslöshets och nöds bekämpande, som krisen tvingat fram. Att riklig
tillgång på lämpliga beredskapsföretag är för handen, bestyrktes redan
12
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
under föregående års riksdags behandling av frågan och har också vitsordats
av departementschefen. Preliminära beräkningar upptaga arbeten av olika
art och inom skilda delar av landet (i huvudsak vägföretag men även skogsöda
torrläggningsarbeten, hamnupprensnings- och vågbrytararbeten o. s. v.)
tili en anläggningskostnad av cirka 150 miljoner kronor.
Vid sitt ställningstagande i frågan har utskottet alltså kommit till den
uppfattningen att ett fortsatt anslag till beredskapsarbeten med det i de
de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. i motionerna
I: 109 och II: 195 begärda beloppet av 30 miljoner kronor ej kail anses för
högt tilltaget. Med hänsyn till att anslaget är avsett att nedläggas på
produktiva företag, lärer vara befogat att låta en betydande del av anslaget
täckas av lånemedel. Motionärernas förslag att 10 miljoner kronor skola
bestridas av lånemedel och 20 miljoner kronor av andra statsinkomster än
lånemedel, finner utskottet lämpligt avvägt. För täckning av sistnämnda
belopp av 20 miljoner kronor stå, på sätt i motionerna påvisas, tidigare i
statsskuldsamorteringsfonden uppsamlade tillgångar till förfogande.
Med avseende å grunderna för anslagets användning får utskottet hänvisa
till de riktlinjer för beredskapsarbetenas anordning som, på grundval av utarbetat
sakkunnigförslag, angåvos i 1931 års proposition och varefter redan
igångsatta arbeten utförts. Som arbetsobjekt böra alltså — efter förslag av
vederbörande myndigheter och efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande —
väljas allmänna arbeten, som ändock förr eller senare måste komma till utförande.
Självfallet måste härvidlag i första hand beaktas företagens effekt
ur arbetslöshetssynpunkt, samt att de i övrigt äro av beskaffenhet att ej
motverka utan tvärtom kunna gynnsamt påverka en näringslivets återgång
till normala förhållanden. Såsom arbetsledande organ skulle även i den vidgade
omfattning för beredskapsarbetena, som här avses, alltjämt anlitas de
statliga myndigheter, varunder företagen normalt höra, vadan alltså något
särskilt nytt statsorgan ej skulle behöva inrättas.
Den av herr Asplund m. fl. och herrar Hage och Lövgren i Nyborg i
motionerna I: 266 och II: 379 framförda tanken på en igångsättning med bidrag
från förevarande anslag av en försöksbrytning å någon av statens avsevärda
kopparfyndigketer i norra Västerbotten, närmast den vid Kuorbevare,
finner utskottet vara förtjänt av ytterligare övervägande.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förevarande
proposition och nied bifall till de av herrar Möller m. fl. och
Hansson i Stockholm lii. fl. väckta motionerna I: 109 och II: 195,
i vad motionerna avse anslag till beredskapsarbeten, må dels
till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret
1932/1933 under titel »Oförutsedda utgifter» anvisa ett
reservationsanslag av 30,000,000 kronor, att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med de av utskottet angivna grunder;
Statsutskottets utlåtande Nr 124. 13
dels ock besluta att av nämnda anslag ett belopp av 10,000,000
kronor skall täckas av lånemedel;
b) att de av herr Asplund m. fl. samt herrar Hage och Lövgren
i Nyborg väckta motionerna I: 266 och II: 379 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.»
2) av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Thelin,
Nylander, Strindlund, Olsson i Blädinge, Lindskog, Järte och Persson i Falla,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Då vid nästlidna års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,
skedde detta i trots av ett stort antal myndigheters avstyrkande utlåtanden,
vari bland annat erinrades örn vådorna av att genom mer eller mindre framkonstruerade
statsarbeten, vid vilka erbjödes ''avtalsenliga löner’ förrycka
arbetsmarknadens anpassning efter det allmänna ekonomiska läget. Det
framhölls också, att de planerade arbetena måste bliva rätt avlägset belägna
från städer och andra arbetslöshetscentra och alltså medföra samma
olägenheter i form av förflyttningar och de anställdas dragande från familjerna,
som utmärkt de egentliga nödhjälpsarbetena. Berättigade farhågor
kunde å andra sidan hysas för att en del grovarbetare, som hittills kunnat
nödtorftigt draga sig* fram inom jordbruket eller vissa industrier med låga
arbetslöner, skulle söka sig till närbelägna beredskapsarbeten, där tilläventyrs
en bättre arbetsförtjänst erbjödes dem.
De sålunda i olika avseenden anförda betänkligheterna kvarstå alltjämt
orubbade. Såväl socialstyrelsen som arbetslöshetskommissionen, vilka redan
tidigare riktat en ingående kritik mot förslaget, hava nu ånyo anfört vägande
erinringar häremot.
Gentemot den av departementschefen framhållna synpunkten, att beredskapsarbetena
allenast äro att betrakta som en försöksanordning, vill utskottet
erinra, att vissa av de redan igångsatta beredskapsföretagen äro av
en ganska vidsträckt och kapitalkrävande omfattning samt att i den mån
fortsatt anslag beviljas till dylika arbeten detta i alltjämt växande utsträckning
kan befaras framkalla behov av ytterligare medels anvisande även under
kommande år.
Överhuvud måste de starkaste tvivel hysas örn möjligheterna att genom
beredskapsarbeten kunna bekämpa arbetslösheten i en mot de gjorda utläggen
tillnärmelsevis svarande omfattning, vartill konnner den uppenbara
olämpligheten av att genom ett förnyat betydande anslagsbelopps anvisande
till beredskapsarbeten — att utgå vid sidan av de övriga avsevärda belopp
till statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande, varmed budgeten betungas
— ytterligare föregripa de sedan länge pågående utredningarna i
arbetslöshetsfrågan, vilka utredningar hava direkt syfte att undersöka på
vilka vägar arbetslösheten skall kunna effektivast lindras och bekämpas.
Med avstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och samtliga
i iimnet väckta motioner, hemställer utskottet,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 124.
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt de av herrar
Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna
I: 109 och II: 195, i vad motionerna avse anslag till
beredskapsarbeten, ävensom de av herr Asplund m. fl. samt
herrar Hage och Lövgren i Nyborg väckta motionerna I: 266
och II: 379 ej må av riksdagen bifallas.»
Stockholm 1982. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. s. 4 i texten