Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

1932-05-31 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1

N r 124.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1932 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till beredskapsarbeten för motverkande

av arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj.t

(punkt 3 av det vid propositionen under rubrik »Oförutsedda utgifter» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition, som kunde komma

att avlåtas i ämnet, till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

för budgetåret 1932/1933 beräkna ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 april 1932

dagtecknad proposition, nr 251, som hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att till

beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret 1932/1933

under titeln »Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag, att användas

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder,

av 3,000,000 kronor.''

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I proposition den 20 mars 1931, nr 202, föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret

1931/1932 under titeln »Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse med i

propositionen angivna grunder.

I en likaledes den 20 mars 1931 dagtecknad proposition, nr 210, föreslog

Kungl. Majit riksdagen vidare att till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av

lånemedel. I denna proposition förutsattes bland annat, att för anläggandet

av ifrågavarande statsbana skulle under budgetåret 1931/1932 disponeras,

förutom nyssnämnda anslag av lånemedel, ett belopp av 300,000 kronor

från det av Kungl. Majit för samma budgetår äskade anslaget till beredskapsarbeten.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 11 haft. (Nr 124.) loss 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Båda de ifrågavarande propositionerna blevo av riksdagen bifallna (se

riksdagens skrivelser den 28 maj 1931, nr 287, och den 30 maj 1931, nr 302).

Genom brev den 26 juni 1931 bemyndigade Kungl. Majit, efter hörande

av socialstyrelsen och järnvägsstyrelsen, sistnämnda styrelse att i huvudsaklig

överensstämmelse med i förenämnda proposition nr 210 förordat förslag

anlägga en statsbana Malung—Vansbro. Samtidigt ställde Kungl. Majit till

järnvägsstyrelsens förfogande för påbörjande av ifrågavarande anläggning dels

det av riksdagen för budgetåret 1931/1932 för ändamålet av lånemedel anvisade

reservationsanslaget av 300,000 kronor, dels ock ett belopp av 300,000

kronor från det för samma budgetår anvisade reservationsanslaget till beredskapsarbeten

för motverkande av arbetslöshet.

Därefter har Kungl. Majit genom särskilda beslut, av vilka de första meddelades

den 9 oktober 1931 och det sista den 8 april 1932, förordnat angående

användningen av ifrågavarande belopp å 2,700,000 kronor med undantag

för ett belopp av något över 3,000 kronor, vilket ännu icke fördelats.

Därvid har huvuddelen av beloppet eller 1,654,425 kronor ställts till järnvägsstyrelsens

förfogande för anordnande av ett flertal skenfria korsningar.

Av återstoden har ett belopp av 424,800 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för anordnande av olika hamn- och farledsföretag.

För utförande såsom beredskapsarbeten av diverse militära arbeten

har vidare ställts till arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygstyrelsens

disposition ett belopp av tillhopa omkring 350,000 kronor. Telegrafstyrelsen

har erhållit tillstånd att använda en summa av 227,000 kronor

för utförande av vissa arbeten inom telegrafverket och Sveriges geologiska

undersökning har bemyndigats att disponera ett belopp av 40,000 kronor

för visst gruvarbete i Malå socken.

Den närmare användningen av det sålunda fördelade beloppet framgår av

följande tablå.

Dag för

beslutet Arbetets beskaffenhet

1931

Anvisat belopp

kronor kronor

9/w Arbetsföretag inom lantförsvaret:

1) planering av Västernorrlands regementes övningsfält

till landningsplats för flygplan........................ 20,000

2) anordnande av vattenledning och brandposter

för Norrlands trängkår .......................................... 31,300

3) inom Bodens fästning:

två åskådarvärn, därav ett av trä och ett av betong,

vid Bodens skjutfält, tillhopa ..................... 2,000

ett skyddsrum av betong..................................... 14,000

omläggning av vägen Björknäs—Gammelbyn ... 17,400

omläggning av vägarna Gammelbyn—Degerberget

(»Korsmyrvägen») och Gammelbyn—Degerbergsvägen

(»Gammelby vägen») samt den s. k.

Ballongvägen............................................................ 35,800

120.500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

3

Dag för

beslutet

1931

Arbetets beskaffenhet

Anvisat belopp

kronor kronor

9/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar oell allmän

väg:

1) vägbro jämte parallellväg vid Alnässjön å ban
delen

Uddevalla—Strömstad i Göteborgs och Bohus

län ..................................................................... 180,650

2) vägbro med tillfartsvägar vid Halleby å bandelen

Göteborg—Uddevalla i Göteborgs och Bohus

län ............................................................................ 47,000

3) vägport med tillfartsvägar vid Rämmen på bande
len

Kristinehamn—Mora i Värmlands län............ ''74,300

4) vägbro jämte tillfartsvägar vid Lesjöfors å ban
delen

Kristinehamn—Mora i Värmlands län ...... 48,650

5) vägport med tillfartsvägar vid Karlslund å bandelin

Kilafors—Bollnäs i Gävleborgs län............ 81,750 432,350

9/10 Hamn- och farledsföretag:

1) förbättring av fiskehamnen vid Björkö i Göteborgs

och Bohus län................................................ 154,400

2) anläggning av fiskehamn vid Klädesholmen i

Göteborgs och Bohus län....................................... 56,200

3) utförande vid fiskehamnen vid Stora Kornö i

Göteborgs och Bohus län av vågbrytare med tillfartsväg

och hamnplan .......................................... 37,600

4) anläggning av vågbrytare för fiskehamn å östra

kusten av Hasslö vid Garpaviken i Blekinge län 170,000

5) upprensning av farleden mellan Hasslö och Rettil
skär

i Blekinge län ......................................... 6,600 ^4 800

9/10 Gruvarbete i Malå socken (Sveriges geologiska undersökning)

.......................................................................... — 40,000

30/10 Arbetsföretag inom telegrafverket:

1) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 120,100

2) vissa ledningsarbeten m. m. i Jämtlands län...... 7,900 128 000

30/10 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar och allmän

väg:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Tyskbo å bandel en

Krylbo—Storvik i Kopparbergs län ...................... 93,750

2) vägbro o jämte tillfartsvägar vid Getterån å ban
delen

Ange—Sundsvall i Västernorrlands län ... 30,750

3) vägbro med tillfartsvägar vid Mellansel å ban
delen

Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län. . 62,250

4) vägport jämte tillfartsvägar vid Björna å ban
delen

Mellansel—Vännäs i Västernorrlands län... 45,625

5) bro jämte anslutningsbankar i Boden i Norrbottens

län..................................................................... 54,500

6) vägport med tillfartsvägar vid Hednoret å ban
delen

Älvsby—Boden i Norrbottens län ............ 39,950

7) vägbro jämte tillfartsvägar vid Niemisel å bandelin

Boden—Morjärv i Norrbottens län............ 61,875 ggg ^qq

20/„ Ändring i beslut 9/,0 angående Bodens fästning, kostnadsökning

....................................................................... — 3,800

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Bag för

beslutet

1931

Arbetets beskaffenhet , Anvisat belopp

kronor kronor

n/i2 Skenfria korsningar mellan statens järnvägar ock allmän

väg i Göteborgs ock Bohus län:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Överby (Hessland)

å Sandelen Göteborg—Strömstad ........................ 125,300

2) vägbro med tillfartsvägar vid Säm nedre å ban
delen

Göteborg—Strömstad.................................... 100,350 g25 650

18/i2 Skenfria korsningar i Söderhamn ................................. — 306,000

1932

5/

'' 2

%

7*

19/

/ 2

19/

/ 2

19

19

/:

19/

«/

/ 4

Väganläggningar m. m. å Bohusläns regementes övningsområde

Samneröd................................................... —

Anordnande av vattenledning m. m. till 4:e flygkårens

etablissement å Frösön................................................... —

Skenfria korsningar mellan statens järnvägar ock allmän

väg:

1) vägbro med tillfartsvägar vid Nora å bandelen

Simonstorp—Ändebol i Östergötlands län............ 64,375

2) vägbro med tillfartsvägar norr örn Långban å

bandelen Kristinehamn—Mora i Värmlands län 67,050

Arbetsföretag inom lantförsvaret:

1) vissa arbeten å Kronobergs detachements i

Karlskrona kasernområde...................................... 4,600

2) vissa arbeten å samma detachements övningsfält

Rosenholm ............................................................. 21,625

3) anordnande av utfartsväg från landstormsförrå
det

i Karlshamn ..................................................... 980

4) planering av Norrlands dragonregementes öv
ningsfält

till start- och landningsplats för flygplan

........................................................................... 6,400

5) anordnande av start- och landningsplats för landflygplan

å förra mötesplatsen Mohed .................. 45,000

Utförande av vägbyggnad mellan byarna Dalom och

Varglund å Hemsö i Västernorrlands län (marinförvaltningen)

.............................................................. —

Arbetsföretag inom telegrafverket:

1) ombyggnad av stolplinje jämte regelsättning

mellan Rusksele och Vistträsk (Norrbottens och

Västerbottens län) ................................................. 44,400

2) vissa ledningsarbeten m. m. i Norrbottens län... 15,100

3) » » »i Västerbottens » ... 28,800

4) » » »i Jämtlands » ... 10,700

Skenfria korsningar i Skellefteå stad........................... —

Reparation och breddning av befintlig väg samt utförande

av delvis ny väg från Ryd vid Ryamad till

Styrsnäs udde på Sturkö (marinförvaltningen)......... —

Planering av Dalregementets övningsfält å Rommehed

i Stora Tuna socken till start- och landningsplats

för flygplan..................................................................... —

Summa kronor

15,100

72,500

131,425

78,605

20,000

99,000

170,300

27,000

13,000

2,696,730

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

5

Länsvis fördela sig dessa belopp, avrundade nedåt till jämna tusental, på

följande sätt.

Östergötlands län......................... 64,000 kronor

Blekinge » 230,000 »

Göteborgs oell Bobus » ........................... 716,000 »

Värmlands » 190,000 »

Kopparbergs » 106,000 »

Gävleborgs » 432,000 »

Västernorrlands » 209,000 »

Jämtlands » 80,000 »

Västerbottens » 236,000 »

Norrbottens » 428,000 »

I en i februari 1932 inom socialdepartementet utarbetad promemoria anfördes

bland annat, att ifrågavarande anslag även för budgetåret 1932/1933

syntes böra bestämmas till 3,000,000 kronor, med vilket belopp preliminärt

räknats i 1932 års statsverksproposition.

Genom remiss den 10 februari 1932 anbefallde Kungl. Maj:t dels arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygstyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsmyndigheten,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen och lotsstyrelsen att var

för sig, dels och statens arbetslöshetskommission och socialstyrelsen att

gemensamt avgiva utlåtande i anledning av omförmälda promemoria.

Socialstyrelsen och statens arietslöshctslcommission hava anfört bland annat

följande.

Enligt den till promemorian fogade bilagan hade genom beslut av Kungl.

Majit beredskapsarbeten intill utgången av januari 1932 beslutats for sett

belopp av kronor 2,369,800. Av dessa arbeten syntes emellertid ditintills

endast åtta hava hunnit igångsättas och hade hela antalet vid dem sysselsatta

arbetare ännu i slutet av januari 1932 uppgått endast till 178.

Den begränsade omfattning, som beredskapsarbetena intill dess erhållit,

hade icke kunnat inverka nämnvärt lättande på de åtgärder, som staten eljest

nödgats vidtaga för arbetslöshetens lindrande, även örn avlastningen ostridigt

varit till gagn för några av de kommuner, där företagen kunnat uppsuga

ett något större antal arbetslösa.

Den förhållandevis ringa effekt, som vunnits av beredskapsarbetena, berodde

på att beslutade arbeten dittills endast till obetydlig del hunnit

igångsättas. Detta kunde näppeligen tillskrivas ogynnsamma tillfälligheter

och än mindre onödigt dröjsmål på något håll utan syntes snarare få anses

utgöra en bekräftelse på en av styrelsen och kommissionen redan tidigare

påvisad konstitutiv brist hos beredskapsarbeten, betraktade såsom ett medel

till motverkande av aktuell arbetslöshet. I och med att sådana arbeten,

samtidigt med att de skulle tjäna arbetslöslietspolitiska syften, i övriga hänseenden

vore likställda med andra arbeten i öppna marknaden och inordnades

i de olika myndigheternas arbetsprogram, måste de givetvis förberedas

på det enligt sakens inneboende natur förhållandevis tidskrävande

sätt, som utmärkte allmänna — och väl också enskilda — arbeten av denna

natur.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Vederbörande myndigheter kunde näppeligen så att säga lägga upp ett

förråd av färdiga planer, lämpade för alla de ur arbetslöslietssynpunkt skiftande

förliallandena under olika tider oell å olika orter. Hedan kostnadshänsyn

syntes förbjuda uppgörandet på vinst och förlust av sådana i detalj

utarbetade planer, örn Anika man icke på förhand kunde veta, huruvida de

skulle komma till utförande eller ej.

Frågan örn valet av lämpliga arbetsobjekt måste först prövas — bland

annat ur arbetslöslietssynpunkt — och först sedan beslut därutinnan fattats,

kunde det tidskrävande utarbetandet i detalj av planerna ske. Det måste

alltså städse förflyta en ganska avseArärd tid mellan konstaterandet av behovet

av^ ett beredskapsarbete och ett sådant arbetes faktiska igångsättande.

Den återgivna siffran för antalet i beredskapsarbeten anställda utvisade,

att beredskapsarbeten ej hunnit igångsättas i nämnvärd omfattning under en

period, då arbetslösheten till följd av samverkande ogynnsamma konjunkturoch

säsongförhållanden hade gjort dem särskilt önskvärda. Sannolikt komme

den största effekten att uppnås först under den varmare delen av året med

därmed normalt förknippade förbättring på arbetsmarknaden. Visserligen

syntes, så vitt nu kunde bedömas, ett tillskott i antalet arbetstillfällen även

då te sig önskvärt, men behovet syntes näppeligen bliva lika trängande

som under \*intern.

Vid stigande konjunktur kunde det till och med befaras, att ifrågavarande

konstitutiva brist hos beredskapsarbetena kunde leda därhän, att sådana

arbeten startades, först när de med hänsyn till ett förbättrat läge på arbetsmarknaden

ej vore behövliga ur arbetslöslietssynpunkt.

I förevarande hänseende rådde en bestämd skillnad mellan beredskapsarbeten

och reservarbeten. Dessa senare utvaldes nämligen på sådant sätt,

att starten kunde ske just under vederbörligt beaktande av den aktuella

arbetslöshetssituationen.

Det måste därför starkt betonas, att beredskapsarbeten av nu berörda

skäl icke vore ägnade att ur arbetslöshetspolitisk synpunkt ersätta eller ens

i nämnvärd mån erbjuda ett komplement till reservarbetena. Därtill komme,

att beredskapsarbetena visserligen i och för sig erbjöde ett tillskott av arbetstillfällen,

men att detta ej A-ore liktydigt med att de erbjöde en häremot svarande

hjälp åt arbetslösa. I den mån arbetstillfällena absorberades av icke

arbetslösa, erbjöde de nämligen ingen eller endast en oviss, indirekt hjälp

åt arbetslösa.

Styrelsen och kommissionen Adile under nu rådande tryckande arbetslöshet

ej motsätta sig det ifrågasatta anslaget till beredskapsarbeten men

hade ansett sig böra understryka, att dessa arbetens arbetslöshetspolitiska

effekt _ icke borde överskattas. Det förutsattes därför, att ett eventuellt anslag

till beredskapsarbeten ej komme att föranleda någon nedskärning av de

anslagsbelopp, som erfordrades för fullföljande uat arbetslöshetskommissionens

uppgifter.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Såsom i den föregående redogörelsen omförmälts, har jag redan vid behandlingen

av årets statsverksproposition anslutit mig till den uppfattningen, att

anslag jämväl för nästa budgetår bör beviljas till beredskapsarbeten för motverkande

av arbetslöshet. Såsom framgått av vad jag förut i dag vid behandlingen

av frågan örn nytt anslag till bekämpande av arbetslösheten anfört,

måste man enligt min mening för nästa budgetår påräkna beho\’ av

statliga åtgärder av mycket stor omfattning till lindrande av arbetslöshetens

följder. Det synes mig fortfarande önskligt, att såsom ett led i dessa åtgärder

böra ingå så kallade beredskapsarbeten. Då beslut örn dylika arbeten förra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12-1.

»

året fattades, avsåg man närmast en försöksanordning oell ännu har av olika

skäl någon definitiv uppfattning om anordningen icke kunnat vinnas. Så

mycket har emellertid tydligt visat sig, att en synnerligen riklig tillgång finnes

å arbetsföretag, lämpade för utförande genom arbeten av här avsedd

beskaffenhet. Förhållandet har varit, att medelstillgången icke medgivit

anordnandet av mer än en mindre del av sådana arbeten, som av vederbörande

myndigheter angivits böra i första hand komma till utförande. Erfarenheten

har icke heller bestyrkt de på förhand uttalade farhågorna för att beredskapsarbetena

skulle i olika hänseenden medföra skadliga verkningar för arbetslöshetspolitiken

i dess helhet. Ifrågavarande arbeten torde hava på ett

naturligt sätt inpassat sig i statens ordinarie arbetsprogram, och några

slitningar i förhållande till de statliga och kommunala reservarbetena med

avseende å arbetskraft eller arbetslöner hava, såvitt för mig är bekant, icke

förekommit. Vidare giva de anförda siffrorna rörande de vid beredskapsarbetena

sysselsatta arbetarnas yrkesfördelning vid handen, att dessa arbeten

kommit icke blott grovarbetare utan även en hel del andra arbetargrupper

till godo.

I detta sammanhang må i anledning av det nyss återgivna yttrandet från

socialstyrelsen och arbetslöshetskommissionen påpekas, att den omständigheten

att siffrorna rörande i beredskapsarbeten anställda än så länge äro

låga givetvis sammanhänger med det av nämnda myndigheter anförda förhållandet,

att viss tid alltid måste förflyta innan arbetsföretag, vilka liksom de

här ifrågavarande skola igångsättas och bedrivas i ordinarie former, hinna

komma till stånd. Detta är emellertid väsentligen en engångsföreteelse, som

icke behöver i samma utsträckning göra sig gällande, sedan systemet kommit

i tillämpning och nya arbeten kunna undan för undan förberedas.

Beträffande kostnaderna för beredskapsarbetena i jämförelse med andra

allmänna arbeten är det i nuvarande läge ännu icke möjligt att göra något

uttalande. Det är emellertid min avsikt att, så snart närmare erfarenhet i

ämnet kan hava vunnits, föranstalta om en undersökning i berörda hänseende.

Vad angår det belopp, som för nästa budgetår synes böra beräknas för

ifrågavarande ändamål, har detsamma i statsverkspropositionen preliminärt

uppskattats till 3,000,000 kronor. Av detta belopp är en summa av 600,000

kronor avsedd för fortsättande av den i det föregående omförmälda järnvägsbyggnaden

mellan Malung och Vansbro. Det för övriga ändamål återstående

beloppet skulle alltså endast bliva 2,400,000 kronor; för nästa budgetår torde

man nämligen knappast hava att räkna med några återbäringar av anvisade medel

av den storleksordning, att de kunna inverka vid bedömandet av anslagsbehovet.

Givetvis skulle det i nuvarande situation i och för sig vara önskvärt,

att sistberörda belopp kunde icke oväsentligt höjas. Då jag likväl

trots det utomordentligt svåra läget på arbetsmarknaden ansett mig böra

stanna vid den angivna summan, har detta föranletts — förutom av de

statsfinansiella svårigheterna — framför allt av följande omständigheter.

Enär hela anordningen ännu kan sägas befinna sig på försöksstadiet, är

det icke tillrådligt att giva densamma för stor omfattning. Vidare har

arbetslöshetens fortgående ökning nödvändiggjort en mycket betydande

utvidgning av ramen för de för arbetslöshetens bekämpande avsedda

statliga åtgärderna, och då effekten av en viss summa med hänsyn till lindrande

av arbetslösheten blir störst, då densamma användes enligt de för

arbetslöslietskommissionens verksamhet angivna riktlinjerna, har hela den för

en dylik utvidgning erforderliga anslagsökningen ansetts böra läggas på anslaget

till bekämpande av arbetslösheten. Slutligen är att marka, att i olika

hänseenden i år föreslagits — och delvis redan beslutats — anordningar a^

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

en karaktär, som ganska nära ansluter sig till elen till grund för beredskapsarbeten

liggande tanken. Sålunda bär innevarande års riksdag i enlighet

med förslag av Kungl. Majit för utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisat ett anslag av 2,000,000

kronor, från vilket anslag bidrag må utgå allenast till företag, vilkas utförande

finnes vara ägnat att lindra eller motverka arbetslöshet inom orten.

Vidare har Kungl. Majit i år genom projDosition (nr 211) föreslagit riksdagen

att till förlag för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor ävensom medgiva, att de medel, vilka inflyta vid försäljning

av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag inköpta

förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande budgetår användas

för fortsatta beställningar av gatsten. I samma proposition har föredragande

departementschefen förklarat sig vara beredd att förorda, att Kungl.

Majit skulle verkställa en fördelning förskottsvis av automobilskattemedel i

och för igångsättande av nya vägbyggnadsarbeten — nyanläggnings- eller

förbättringsföretag — vilka vore av beskaffenhet att kunna tilldelas bidrag

av automobilskattemedel och vilkas omedelbara påbörjande funnes påkallade

för lindrande av arbetslöshet. Slutligen har Kungl. Majit genom brev den

12 februari 1932 beslutat örn höjning av den av arbetslöshetskommissionen

förvaltade väglånefonden från 1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor, varigenom

möjlighet beretts för väghållningsdistrikt att lånevägen erhålla förskott

jämväl å sådana statsbidrag för vägbyggnadsarbeten, som icke utgå av

automobilskattemedel utan av vanliga skattemedel.

Yad angår grunderna för det nu ifrågasatta anslagets användning torde

anledning till ändring i de av 1931 års riksdag godkända samt av Kungl.

Majit sedermera närmare utformade bestämmelserna icke föreligga.

I fråga örn sättet för beredande av medel för ändamålet torde, såsom

chefen för finansdepartementet vid frågans förberedande behandling i statsverkspropositionen

anförde, samma väg som förra året böra anlitas, nämligen

att anslaget inordnas under den vid sidan av de särskilda departementens

huvudtitlar stående titeln ''Oförutsedda utgifter’.»

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 109, inom första kammaren

av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 195, inom andra kammaren

av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen

för budgetåret 1932—1933 måtte till motverkande av arbetslösheten anvisa,

såvitt nu är i fråga, ett extra reservationsanslag av 30 miljoner kronor till

beredskapsarbeten;

dels och två motioner, väckta den ena, nr 266, inom första kammaren

av herr C. 1. Asplund m. fl. och den andra, nr 379, inom andra kammaren

av herrar E. A. Hage och O. W. Lövgren, i vilka — i sistnämnda motion

under åberopande av den förstnämndas motivering — hemställts, att riksdagen

ville hos Kungl. Majit anhålla, att därest resultatet av nu pågående

malmblottningsarbeten å Kuorbevare kopparmalmsfyndighet, vartill medel

beviljats ur anslaget till beredskapsarbeten för innevarande budgetår, ger

anledning, ytterligare medel ur samma anslag måtte beviljas för anställande

av försöksbrytning å den blottade malmen.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört för sina framställningar, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 109 och 264.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

9

Enligt utskottets mening måste alltjämt tvekan hysas örn lämpligheten

av att vid sidan av de i arbetslöshetskommissionens regi bedrivna direkta nödhjälpsarbetena

anordna andra statliga arbeten, vid vilka, i trots av deras mer

eller mindre framträdande karaktär av arbetslöshetsföretag, tillämpas den

allmänna arbetsmarknadens löner.

Då vid nästföregående års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,

skedde emellertid detta till förverkligande av ett av riksdagen vid skilda

tillfällen och i olika sammanhang uttryckt önskemål örn en utvidgning av

den statliga företagarverksamlieten under depressionstider. I överensstämmelse

med denna uppfattning borde alltså en rådande större arbetslöshet

i vissa fall kunna motivera en påskyndad igångsättning utav statliga företag,

som i varje fall beräknades i sinom tid skola komma till utförande.

De sålunda vid 1931 års riksdag föreliggande skälen för anslags beviljande

till beredskapsarbeten lära alltjämt kvarstå orubbade. Produktionskrisen

inom näringslivet har, långt ifrån att visa tecken till en tillbakagång,

i stället på allra sista tiden ytterligare skärpts, och arbetslösheten har

på ett oroväckande sätt tilltagit; antalet hjälpsökande arbetslösa, som i

februari 1930 utgjorde 15,400 och samma månad 1931 41,600, hade i februari

månad innevarande år stegrats till icke mindre än 108,000. Motsvarande

siffror voro vid utgången av april månad 1932 111,300 mot 11,400 och 39,400

samma tidpunkt 1930 och 1931.

Från dessa utgångspunkter och med beaktande av det nu äskade anslagsbeloppets

jämförelsevis begränsade storlek i förhållande till de övriga omfattande

ekonomiska hjälpåtgärder av skilda slag och på skilda områden,

som krisen påkallat, har utskottet — i anslutning till socialstyrelsens och

arbetslöshetskommissionens uttalade uppfattning — ej velat motsätta sig

Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn fortsatt anslag till beredskapsarbeten

med 3 miljoner kronor.

Beträffande grunderna för dispositionen av anslaget ansluter sig utskottet

till de av departementschefen härför angivna riktlinjerna, dock under framhållande

att beredskapsarbetena böra alltjämt betraktas allenast som en försöksanordning

samt att självfallet härvidlag måste jämsides med arbetslöslietssynpunkterna

tagas i betraktande att till utförande som beredskapsarbeten

allenast ifrågakomma företag, varav den praktiska nyttan kan komma

att stå i rimligt förhållande till nedlagda kostnader.

Då utskottet alltså endast med stor tvekan kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, följer härav, att utskottet måst ställa sig avvisande till

det av herrar Möller och P. A. Hansson m. fl. i motionerna I: 109 och

II: 195 framförda yrkandet om anvisande av anslag till beredskapsarbeten

med ett så avsevärt belopp som 30 miljoner kronor. Vad angår det av herr

Asplund m. fl. i motionerna I: 266 och II: 379 framställda förslaget, avseende

försöksbrytning å Kuorbevare kopparmalmsfyndighet, torde frågan örn

fortsatt bidrag för detta ändamål från anslaget till beredskapsarbeten få i

vanlig ordning och jämsides med andra föreliggande framställningar få

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

prövas av Kungl. Maj:t. Att riksdagen, på sätt motionärerna yrkat, skulle

göra en särskild hemställan i ämnet, kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 109 och II: 195, i vad

de avse anslag till beredskapsarbeten och härutinnan skilja sig

från Kungl. Maj:ts förslag, må till beredskapsarbeten för motverkande

av arbetslöshet för budgetåret 1932/1933 under titeln

»Oförutsedda utgifter» anvisa ett reservationsanslag, att användas

i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 22

april 1932 angivna grunder av 3,000,000 kronor;

b) att de av herr Asplund m. fl. samt herrar Hage och Lövgren

i Nyborg väckta motionerna I: 266 och H: 379 ej må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 31 maj 1932.

A statsutskottets vägnar:

S. H. KVARN ZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,

Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Asplund, Walles, P. A. Bergström, Carlsson

i Gävle, Thelin, Pauli och Nylander samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Bengtsson

i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Wigforss, Olofsson i

Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog, Järte och Persson i Falla.

Reservationer:

1) av herrar Oscar Olsson, Asplund, Walles, P. A. Bergström, Pauli, Anderson

i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona, Wigforss och Andersson

i Höör, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Produktionskrisen inom näringslivet har, långt ifrån att visa tecken till

en tillbakagång, i stället på allra sista tiden ytterligare skärpts, och arbetslösheten

har på ett oroväckande sätt tilltagit; antalet hjälpsökande arbetslösa,

som i februari 1930 utgjorde 15,400 och samma månad 1931 41,600,

hade i februari månad innevarande år stegrats till icke mindre än 108,000.

Motsvarande siffror voro vid utgången av april månad 1932 111,300 mot

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande - Nr 124.

11

11,400 och 39,400 samma tidpunkt 1930 och 1931. Depressionens tryck gör

sig starkt gällande inom det stora flertalet av landets viktigaste industrier

och har även sträckt sina verkningar till jordbruket. Genom den bristande

arbetstillgången inom jordbruksnäringen har läget på arbetsmarknaden ytterligare

förvärrats; enligt vad arbetslöshetskommissionen vitsordat, kan jordbruket

för närvarande ej ens i normal utsträckning bereda plats för vissa

yrkesvana jordbruksarbetare och alltså än mindre öppna tillgång till en

arbetsreserv för industriarbetare utan sysselsättning.

I denna ur samhällelig synpunkt vanskliga situation lära statsmakterna

ej kunna undandraga sig sitt ansvar för erforderliga och effektiva undsättningsåtgärders

vidtagande. Att de ekonomiska uppoffringarna härför måste

bliva betydande är visserligen beklagligt men lärer vara ofrånkomligt.

Då vid nästföregående års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,

skedde detta till förverkligande av ett sedan lång tid tillbaka föreliggande

krav, vilket också vid skilda tillfällen till Kungl. Majit framförts i avlåtna

riksdagsskrivelser. Den bakom anordningen med beredskapsarbeten liggande

— och redan i en år 1912 avlåten riksdagsskrivelse uttryckta — grundtanken

är att söka mildra konjunkturväxlingarna genom en ökad statlig företagarverksamhet

i depressionstider.

Anordningen med beredskapsarbeten är uppbyggd på en av särskilt tillkallade

sakkunniga utarbetad och tillstyrkt plan. Enligt utskottets mening

måste i jämförelse med övriga nu tillämpade hjälpformer dessa arbeten bjuda

uppenbara fördelar. De öppna på ett naturligt sätt möjlighet till arbete

utan att nödvändiggöra en tillämpning av det i hög grad abnorma, arbetsdugligheten

och arbetsvilligheten hämmande avlöningssystem, som kännetecknar

de genom arbetslöshetskommissionen bedrivna »reservarbetena».

Framhållas må, att erfarenheterna av hittillsvarande mera på försök igångsatta

beredskapsarbeten — så långt dessa erfarenheter hittills kunnat sträcka

sig — varit gynnsamma. Enligt vad departementschefen vitsordat, hava de

påbörjade beredskapsföretagen på ett naturligt sätt låtit inpassa sig i statens

ordinarie arbetsprogram. I detta sammanhang vill utskottet åberopa, vad

socialstyrelsen i sitt uti Kungl. Maj:ts proposition nr 202 till 1931 års

riksdag å sid. 38 återgivna yttrande anfört, nämligen att det borde undersökas,

huruvida man ej under tider av vikande konjunktur, som ofta även

kännetecknades av fallande räntor, i syfte att verka utjämnande på konjunkturutvecklingen

kunde anordna sådana produktiva arbeten, som medgåve

investering av lånemedel, samt att dylika arbeten borde i allo betraktas

såsom arbeten i den öppna marknaden.

Goda skäl kunna alltså anföras för fortsatt anslags beviljande till bered_

skapsarbeten, och fog synes också föreligga för att detta sker nied belopp

som möjliggör en betydlig utsträckning av det hittillsvarande arbetsprogrammet.

Enligt utskottets mening synas beredskapsarbetena vara synnerligen väl

ägnade att bliva ett betydelsefullt led bland de omfattande åtgärder till

arbetslöshets och nöds bekämpande, som krisen tvingat fram. Att riklig

tillgång på lämpliga beredskapsföretag är för handen, bestyrktes redan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

under föregående års riksdags behandling av frågan och har också vitsordats

av departementschefen. Preliminära beräkningar upptaga arbeten av olika

art och inom skilda delar av landet (i huvudsak vägföretag men även skogsöda

torrläggningsarbeten, hamnupprensnings- och vågbrytararbeten o. s. v.)

tili en anläggningskostnad av cirka 150 miljoner kronor.

Vid sitt ställningstagande i frågan har utskottet alltså kommit till den

uppfattningen att ett fortsatt anslag till beredskapsarbeten med det i de

de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. i motionerna

I: 109 och II: 195 begärda beloppet av 30 miljoner kronor ej kail anses för

högt tilltaget. Med hänsyn till att anslaget är avsett att nedläggas på

produktiva företag, lärer vara befogat att låta en betydande del av anslaget

täckas av lånemedel. Motionärernas förslag att 10 miljoner kronor skola

bestridas av lånemedel och 20 miljoner kronor av andra statsinkomster än

lånemedel, finner utskottet lämpligt avvägt. För täckning av sistnämnda

belopp av 20 miljoner kronor stå, på sätt i motionerna påvisas, tidigare i

statsskuldsamorteringsfonden uppsamlade tillgångar till förfogande.

Med avseende å grunderna för anslagets användning får utskottet hänvisa

till de riktlinjer för beredskapsarbetenas anordning som, på grundval av utarbetat

sakkunnigförslag, angåvos i 1931 års proposition och varefter redan

igångsatta arbeten utförts. Som arbetsobjekt böra alltså — efter förslag av

vederbörande myndigheter och efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande —

väljas allmänna arbeten, som ändock förr eller senare måste komma till utförande.

Självfallet måste härvidlag i första hand beaktas företagens effekt

ur arbetslöshetssynpunkt, samt att de i övrigt äro av beskaffenhet att ej

motverka utan tvärtom kunna gynnsamt påverka en näringslivets återgång

till normala förhållanden. Såsom arbetsledande organ skulle även i den vidgade

omfattning för beredskapsarbetena, som här avses, alltjämt anlitas de

statliga myndigheter, varunder företagen normalt höra, vadan alltså något

särskilt nytt statsorgan ej skulle behöva inrättas.

Den av herr Asplund m. fl. och herrar Hage och Lövgren i Nyborg i

motionerna I: 266 och II: 379 framförda tanken på en igångsättning med bidrag

från förevarande anslag av en försöksbrytning å någon av statens avsevärda

kopparfyndigketer i norra Västerbotten, närmast den vid Kuorbevare,

finner utskottet vara förtjänt av ytterligare övervägande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förevarande

proposition och nied bifall till de av herrar Möller m. fl. och

Hansson i Stockholm lii. fl. väckta motionerna I: 109 och II: 195,

i vad motionerna avse anslag till beredskapsarbeten, må dels

till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för budgetåret

1932/1933 under titel »Oförutsedda utgifter» anvisa ett

reservationsanslag av 30,000,000 kronor, att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med de av utskottet angivna grunder;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 13

dels ock besluta att av nämnda anslag ett belopp av 10,000,000

kronor skall täckas av lånemedel;

b) att de av herr Asplund m. fl. samt herrar Hage och Lövgren

i Nyborg väckta motionerna I: 266 och II: 379 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört.»

2) av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Thelin,

Nylander, Strindlund, Olsson i Blädinge, Lindskog, Järte och Persson i Falla,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då vid nästlidna års riksdag anslag anvisades till beredskapsarbeten,

skedde detta i trots av ett stort antal myndigheters avstyrkande utlåtanden,

vari bland annat erinrades örn vådorna av att genom mer eller mindre framkonstruerade

statsarbeten, vid vilka erbjödes ''avtalsenliga löner’ förrycka

arbetsmarknadens anpassning efter det allmänna ekonomiska läget. Det

framhölls också, att de planerade arbetena måste bliva rätt avlägset belägna

från städer och andra arbetslöshetscentra och alltså medföra samma

olägenheter i form av förflyttningar och de anställdas dragande från familjerna,

som utmärkt de egentliga nödhjälpsarbetena. Berättigade farhågor

kunde å andra sidan hysas för att en del grovarbetare, som hittills kunnat

nödtorftigt draga sig* fram inom jordbruket eller vissa industrier med låga

arbetslöner, skulle söka sig till närbelägna beredskapsarbeten, där tilläventyrs

en bättre arbetsförtjänst erbjödes dem.

De sålunda i olika avseenden anförda betänkligheterna kvarstå alltjämt

orubbade. Såväl socialstyrelsen som arbetslöshetskommissionen, vilka redan

tidigare riktat en ingående kritik mot förslaget, hava nu ånyo anfört vägande

erinringar häremot.

Gentemot den av departementschefen framhållna synpunkten, att beredskapsarbetena

allenast äro att betrakta som en försöksanordning, vill utskottet

erinra, att vissa av de redan igångsatta beredskapsföretagen äro av

en ganska vidsträckt och kapitalkrävande omfattning samt att i den mån

fortsatt anslag beviljas till dylika arbeten detta i alltjämt växande utsträckning

kan befaras framkalla behov av ytterligare medels anvisande även under

kommande år.

Överhuvud måste de starkaste tvivel hysas örn möjligheterna att genom

beredskapsarbeten kunna bekämpa arbetslösheten i en mot de gjorda utläggen

tillnärmelsevis svarande omfattning, vartill konnner den uppenbara

olämpligheten av att genom ett förnyat betydande anslagsbelopps anvisande

till beredskapsarbeten — att utgå vid sidan av de övriga avsevärda belopp

till statliga åtgärder för arbetslöshetens bekämpande, varmed budgeten betungas

— ytterligare föregripa de sedan länge pågående utredningarna i

arbetslöshetsfrågan, vilka utredningar hava direkt syfte att undersöka på

vilka vägar arbetslösheten skall kunna effektivast lindras och bekämpas.

Med avstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och samtliga

i iimnet väckta motioner, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt de av herrar

Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna

I: 109 och II: 195, i vad motionerna avse anslag till

beredskapsarbeten, ävensom de av herr Asplund m. fl. samt

herrar Hage och Lövgren i Nyborg väckta motionerna I: 266

och II: 379 ej må av riksdagen bifallas.»

Stockholm 1982. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. s. 4 i texten