Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner.

1932-06-03 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:138, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

1

Nr 138.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under

budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 6. Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen

dels godkänna de av departementschefen föreslagna ändringarna i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl.,

dels och besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch

fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom

patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa

och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå

av statens automobilskattemedelsfond,

samt att, där arbetslönerna vitt försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet samt

pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. (1 sami. 77 höft. (Nr 13S.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 4 januari

1932 avlåtna proposition (nr 1), under de huvudtitlar, vilka äro föremål

för statsutskottets behandling, föreslagit riksdagen, att till bestridande

av kostnader för dyrtidstillägg för budgetåren 1932/1933 såsom extra

förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet ....

lantförsvaret ........

sjöförsvaret............

flygvapnet ............

» femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

kronor 1,150,000

» 180,000

kronor 35,000

» 3,400,000

» 1,400,000

» 110,000

» 4,945,000

» 3,800,000

» 130,000

» 2,000,000

» 6,000,000

» 650,000

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag

hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 164, av herr G. Möller m. fl., och den andra inom andra kammaren,

nr 210, av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka hemställts, att

riksdagen måtte med anledning av Kungl, Maj :ts förslag till dyrtidstilllägg

till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg

skall för budgetåret 1932/1933 utgå efter samma grunder som gälla

för budgetåret 1931/1932;

dels två jämväl likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 234, av herr Alexander Nilsson m. fl., och den andra inom andra

kammaren, nr 346, av herr G. A. Johanson i Hallagården m. fl., i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen för statliga

befattningshavare under budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett indextal

av 150;

dels en inom andra kammaren av herr J. Olofsson i /Digernäs m. fl.

väckt motion, nr 240, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av vad i statsverkspropositionen under Utgifterna. För flera /huvudtitlar

gemensamma frågor, punkt 6, Dyrtidstillägget till befattningshavare

i statens tjänst m. fl., föreslagits, att dyrtidstilläggen under budgetåret

1932/1933 skola utgå efter ett indextal av 152;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. E. Andersson i Stockholm

m. fl. väckt motion, nr 355, i vilken föreslagits, att riksdagen måtte

besluta tilldela tjänstemän och arbetare förhöjning av till dem utgående

dyrtidstillägg med nedan angivna belopp för år räknat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

3

A) för befattningshavare med lön enligt avlöningsreglemente utgår förhöjningen

enligt följande tabell:

Löneklass

O i

t s g r u

P P

A.

B.

C.

i P.

E.

F.

G.

1—5..............................

396

432

468

504

540

576

612

6 ..............................

360

396

432

468

504

540

576

7 ..............................

324

360

396

432

468

504

540

8 ............................

288

324

360

396

432

468

504

9 ..............................

252

288

324

360

396

432

468

10 ..............................

216

252

288

324

360

396

432

11 ..............................

180

216

252

288

324

360

396

12 ..............................

132

168

204

240

276

312

345

13 ..............................

72

108

144

1 180

216

252

288

14 ..............................

—

36

72

108

144

180

216

15 ..............................

—

—

—

24

60

96

132

16..............................

—

—

—

—

—

—

36

B) för andra befattningshavare utgår förhöjningen med belopp, som är

i tabellen angivet för den löneklass i vilken lönen är närmast jämförlig

med den lön, som utgår till befattningshavaren. Är lönen lägre än den i

l:a löneklassen, utgår förhöjningen med belopp, som är angivet för denna

löneklass;

alt dyrtidstillägg i övrigt utgår efter de grunder, som fastställdes av

1931 års riksdag, dock att befattningshavare, vilken åtnjuter lön enligt

17:e löneklassen i avlöningsreglemente för lönereglerade verk, skall erhålla

dyrtidstillägg med 11 procent. Den som har lön enligt 18:e löneklassen

med 9 procent. Den som har lön enligt 19:e löneklassen med 6 procent.

Den sorn har lön enligt 20 :e löneklassen med 3 procent samt att

den, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än 20:e, icke skall uppbära

något dyrtidstillägg.

För befattningshavare, som nu åtnjuter s. k. oreglerat dyrtidstillägg

och har lön, som är högre än den i 17 :e löneklassen angivna, utgår dyrtidstillägget

med 28 procent och minskas därefter med 2 procent för varje

helt 100-tal kronor, med vilket grundlönen överstiger den grundlön, som

är angiven i 17:e löneklassen i löneplanen för lönereglerade verk;

att militärer, som åtnjuta lön på övergångsstat, skola erhålla lön endast

med efter A-ort fastställt belopp samt att intet dyrtidstillägg skall

utgå på denna lön.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 20 maj 1932 till riksdagen avlåten

proposition, nr 262, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning

i de delar, som icke beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet

samt pensions- och indragningsstaterna, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda

dag, — nied ändring av ej mindre i statsverkspropositionen under »För

flera huvudtitlar gemensamma frågor» framställt förslag angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. än även i statsverkspropositionen

under de särskilda huvudtitlarna gjorda äskanden örn

anslag till dyrtidstillägg, i den mån anslag för ändamålet nu äskas — föreslagit

riksdagen

dels godkänna de av departementschefen föreslagna ändringarna i bestämmelserna

angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl.;

dels för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag anvisa

I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

under andra huvudtiteln ........................................

» tredje » ......................................

» fjärde » försvarsdepartementet

lantförsvaret ...............

sjöförsvaret ...............

flygvapnet...................

» femte » .......................................

» sjätte » ........................................

» sjunde » ........................................

» åttonde » .......................................

» nionde » .......................................

» tionde » .......................................

kronor

»

»

»

»

1.050.000

160,000

30,000

3.100.000

1.225.000

100,000

3.400.000

120,000

1.800.000

5,650,000

800,000

600,000

II) under åttonde huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter................................................ » 19,400,000

III) under elfte huvudtiteln

till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer........................................................ » 2,900,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl......... » 1,800,000

till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare........ » 1,500,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare ........................................ » 520,000;

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138. 5

och. statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna före-*

tag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank’

och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent-

och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa

och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens

automobilskattemedelsfond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller

anskaffningsanslag.

Denna proposition har såvitt den angår pensions- och indragningsstaterna

hänvisats till bankoutskottet, i vad den rör ,jordbruksärenden till

jordbruksutskottet och i övrigt till statsutskottet. I fråga örn dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl.

anstalter kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I anledning av sist omförmälda proposition hava inom andra kammaren

väckts följande motioner, nämligen

dels av herr O. E. F. Järte m. fl. (motionen nr 545), vilka hemställt, att

riksdagen ville besluta att för budgetåret 1932/1933 det maximibelopp, å

vilket dyrtidstillägg utgår, liksom för innevarande år skall för nyreglerad

avlöning fastställas till 800 kronor och för oreglerad avlöning till 650

kronor i månaden;

dels av herr C. A. Forssell (motionen nr 549), som föreslagit, att riksdagen

måtte besluta, l:o) att, örn gällande levnadskostnadsindex för budgetåret

1932/1933 nedgår under siffran 156, dyrtidstillägget likväl skall

beräknas efter sistnämnda siffra; 2:o) att »den s. k. dyrtidsspärren för

löner över 800 kronor per månad vid oreglerade verk och löner över 650

kronor per månad vid nyreglerade verk slopas;»

dels ock av samme motionär (motionen nr 550), vilken föreslagit,

att terminologien vid dyrtidstilläggens fastställande måtte förändras på

sätt i motionen angivits.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för berörda framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt

kungörelsen utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande

befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för

dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 138.

enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnats

till närmast lägre liela tal. För befattningshavare med nyreglerad

avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägg

utgår ej å högre belopp än C50 kronor i månaden för oreglerad

och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt gent emot harn under 16 års

ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor

och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare

under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts,

nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av

161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30

vid oreglerade verk och (30 — 18 =) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex

av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en

levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Majit

från att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas

oförändrade. Till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg

under innevarande budgetår lades en genomsnittlig levnadskostnadsindex

av 160. Riksdagen beslöt emellertid, att, örn gällande

levnadskostnadsindex för nämnda budgetår nedginge under siffran 160,

dyrtidstillägg likväl skulle under budgetåret 1931/1932 beräknas efter

sistnämnda siffra.

Rörande grunderna för dyrtidstilläggen under nästkommande budgetår

uttalades i statsverkspropositionen till årets riksdag, att dyrtidstilläggen,

för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens

blivande utgifter för ändamålet, borde för hela budgetåret fixeras på

grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den

indexställning, som i enlighet härmed borde läggas till grund för nästa

budgetår, hade departementschefen stannat vid att förorda ett indextal av

158. Sålunda föreslogs, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933

skulle utgå efter nämnda indextal. I övrigt syntes anledning ej föreligga

till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.

Departementschefen har i propositionen nr 262 för egen del till en början

lämnat följande redogörelse:

Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som under de två senare kvartalen

av förra året stått vid 158, sjönk den 1 januari 1932 med en enhet

och har därefter under de båda första kvartalen innevarande år hållit

sig vid 157. Trots den sålunda inträdda nedgången i levnadskostnadsindex

utgå till följd av 1931 års riksdags nyssnämnda beslut dyrtidstillIäggen

under hela innevarande budgetår på grundval av ett indextal

av 160, vilket innebär, att befattningshavare med nyreglerad avlöning

åtnjuta dyrtidstillägg efter 12 procent. Därest icke den av riksdagen beslutade

spärren förelegat, utan 1923 års allmänna grunder i denna del

varit oförändrat gällande, hade — såsom framgår av den inledningsvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138. "

lämnade redogörelsen för dessa grunder — dyrtidstillägg a nyreglerade

löner för närvarande i stället utgått efter 10 procent.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, liava inom ett flertal industrigrenar

uppgörelser kommit till stand örn nya kollektivavtal.

Dessa avtalsuppgörelser, vilka beröra över 120,000 arbetare, liava inneburit

lönereduktioner, för de större grupperna varierande mellan 4 oell

10 procent å de förut utgående lönerna. I motsats till statstjänstemannen,

vilka efter genomförandet av 1923 års i huvudsak gällande dyrtidstilläggsgrunder

fått vidkännas en fortgående lönesänkning, svarande mot nedgången

i de allmänna levnadskostnaderna, torde de industriarbetargrupper,

vilka vid de nu träffade avtalsuppgörelserna drabbats av dessa delvis

ganska avsevärda lönereduktioner, i allmänhet hava under de åi, soln

närmast föregått den nuvarande lågkonjunkturen, kommit i åtnjutande

av höjda löner. Vid bedömandet av hithörande förhållanden bör emellertid

jämväl uppmärksammas den i många fall betydande minskning

i löneinkomsterna för talrika arbetargrupper, som blivit en följd av den

senaste tidens driftsinskränkningar inom industrien.

Även beträffande personal i tjänstemannaställning torde inom den enskilda

företagarverksamheten lönesänkningar i viss utsträckning hava

genomförts eller vara förestående. _ 0

I detta sammanhang finner jag mig ock böra erinra örn de svårigheter,

som för närvarande göra sig gällande för de stora befolkningslagei, vilka

hava sin utkomst från jordbruket och detta närstående näringsgrenar.

Jordbrukarna hava som bekant i stegrad omfattning sett sina inkomster

minskade till följd av det prisfall å jordbrukets avsättningsprodukter,

som kännetecknat den nuvarande krisen.

Mot bakgrunden av de nu i korthet antydda förhållandena och örn därjämte

tages i betraktande den större trygghet, som statsanställningen erbjuder,

torde det icke kunna förnekas, att statstjänstemännen i jämförelse

med stora delar av övriga löntagargrupper under nuvarande förhållanden

intaga en relativt förmånlig ställning.

Självfallet hade det efter min uppfattning varit önskvärt, örn det förslag

beträffande dyrtidstilläggen, som av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

förelagts riksdagen, kunnat vidhållas. Med den fortsatta försämringen

av det allmänna ekonomiska läget och de till följd därav ökade

svårigheterna för statsregleringsarbetet finner jag mig icke böra förorda,

■att dyrtidstilläggen fixeras pa grundval av ett indextal, som liggei

högre än nuvarande levnadskostnadsindex. Jag vill i detta sammanhang

framhålla, att i ett flertal främmande länder de statsanställda under

trycket av den rådande depressionen och dennas återverkan på statsfinanserna

måst vidkännas i vissa fall betydande löneminskningar.

Härefter fortsätter departementschefen:

Jämte Kungl. Maj:ts förslag föreligga till riksdagens prövning vissa motionsvis

väckta framställningar i fråga örn dyrtidstilläggen. Bland dessa

framställningar avser en bibehållande av de för innevarande budgetår gällande

grunderna, enligt vilka, såsom förut nämnts, dyrtidstilläggen ej räknas

efter lägre indextal än 160, även då socialstyrelsens levnadskostnadsindex

understiger denna siffra. Därjämte hava framförts yrkanden örn

dyrtidstilläggens fixerande för hela nästa budgetår på grundval av en

levnadskostnadsindex av 152 eller enligt ett annat förslag 150. Medan

det i statsverkspropositionen framlagda förslaget, såvitt angår befattningshavare

med nyreglerad avlöning, föranleder dyrtidstilläggens fixe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 13S.

rande för nästa budgetår vid 11 procent, skulle dyrtidstilläggen enligt

förstnämnda framställning komma att alltjämt utgå efter 12 procent och

eventuellt kunna stiga över detta procenttal. Ett genomförande av de

två senare yrkandena åter skulle innebära, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade

verk komme att utgå efter 8 respektive 7 procent.

Efter övervägande av olika alternativ bär departementschefen för egea

del funnit sig böra föreslå, att till grund för dyrtidstilläggens bestämmande

för nästkommande budgetår lägges en levnadskostnadsindex av

156, innebärande för de nyreglerade befattningshavargrupperna ett dyrtidstillägg

av 10 procent och för de oreglerade ett dyrtidstillägg av

28 procent. Departementschefen har därvid framhållit, att detta, såsom

förut nämnts, är det procenttal, som med tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder

erhålles vid den för närvarande faktiskt gällande

levnadskostnadsindexen. I överensstämmelse med vad i finansplanen

framhållits, har departementschefen funnit det för att möjliggöra full

överblick och effektiv begränsning av statens utgifter för ifrågavarande

ändamål erforderligt, att dyrtidstilläggen fixeras för hela budgetåret på

grundval av ett fast indextal. Departementschefen har sålunda föreslagit,

att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett

indextal av 156.

I nuvarande läge har departementschefen emellertid funnit det nödvändigt

att taga ännu ett steg. Då en begränsning av nu utgående dyrtidstillägg

ansåges böra ske, syntes det icke vara annat än rimligt, att

denna begränsning genomfördes på ett sådant sätt, att den relativt starkare

träffar de högre löneinkomsterna. För närvarande gällde vissa maximeringsbestämmelser,

enligt vilka dyrtidstillägg icke utginge vid nyreglerad

avlöning å den del av avlöningen, som överstiger 800 kronor i månaden,

och vid oreglerad avlöning å den del därav, som överstiger 650 kronor

i månaden. I nyss angivna syfte har departementschefen ansett sig

böra förorda, att ifrågavarande maximigränser nu något sänkas. I sådant

avseende föreslår departementschefen att det maximibelopp, å vilket

dyrtidstillägg skall utgå, för nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor

och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.

Beträffande den utgiftsminskning, som skulle uppstå vid ett genomförande

av vad departementschefen nu förordat, lämnas följande redogörelse:
»Genom

sänkningen av det indextal, efter vilket dyrtidstilläggsprocenten

skall fastställas, från det i statsverkspropositionen angivna talet 158 till

156 beräknas uppstå en kostnadsminskning av omkring 4 miljoner kronor.

Den besparing, som skulle uppstå genom den föreslagna nedsättningen

av de maximibelopp, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, har beräknats till

omkring 400,000 kronor. I jämförelse med riksstatsförslaget skulle alltså

vid ett genomförande av det nu framlagda förslaget en sammanlagd utgiftsminskning

av omkring 4,400,000 kronor uppstå. Härav beräknas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 136.

omkring 1,700,000 kronor hänföra sig till affärsverken och 2,700,000 kronor

till i riksstaten upptagna dyrtidstilläggsanslag.

Kostnaderna för dyrtidstillägg i enlighet med de av mig nu föreslagna

grunderna fördela sig enligt verkställda beräkningar på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken.................................................................... 17.3

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X................................... 18. o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter............................... 19.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................ 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl......... 6.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................................. I-1 45.9

^ Summa 63.2.»

Beträffande de årliga dyr tid stilläggsbeloppen vid olika indextal hänvisas

till nedanstående tabell.

Jämförelse mellan nu utgående dyrtidstillägg (index 160) och dyrtidstillägg enligt

vissa vid 1932 års riksdag framlagda förslag.

5 lönegraden: Brevbärare, banvakt, stationskarl

m. 11.

kr. 2,160

» 2,688

» 2,610

» 3,258

r i/ begynnelselön ......

^''ort \ slutlön ...............

s,

21 lönegraden: Notarie, aktuarie, revisor

m. fl.

•.. kr. 5,580 j

.. » 6,756

„ / begynnelselön......

,J''ort \ slutlön ..............

: Si

30 lönegraden

C-ort

Byråchef lii. fl.

/ begynnelselön

\ slutlön...........

kr.

Stockholm

f begynnelselön

Islutlön...........

9,540

10,980

10,740

12,180

Dyrtidstillägg (för år

räknat)

vid index

vid index

vid index

vid index

enligt

160

156

152

150

II: 355

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

252

216

168

144

720

312

264

204

180

636

312

252

204

180

924

384

324

252

216

852

660

552

444

384

804

672

540

468

—

792

660

528

456

—

936

780

624

552

1,140 (1,008)

948 (840)

756 (672)

660 (588)

_

1,152 (1,008)

960 (840)

768 (672)

672(588)

—

1,152 (1,008»

960 (840)

768 (672)

672 (588)

—

; 1,152 (1,008)

960 (840)

768 (672)

672 (588)

—

1 Såsom exempel på C-orter må nämnas städerna Ängelholm och Skara, Hallsbergs och

Kopparbergs köpingar samt Offerdals och Sollefteå landskommuner.

Dyrtidstillägg utgår icke å den del av månadslönen, som överstiger 800 kronor för månad

(9,600 kronor för år). Siffrorna inom parentes angiva årligt dyrtidstillägg vid föreslagen sänkning

av maximigränsen till 700 kronor för månad (8,400 kronor för år).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Under åberopande av vad departementschefen anfört i ärendet, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maurts förslag, att dyrtidstilläggen till befattningshavare

i statens tjänst för nästkommande budgetår bestämmas att

utgå efter en till 156 fixerad levnadskostnadsindex. Kungl. Majit har

vidare föreslagit, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå,

fastställes till 700 kronor (för närvarande 800) i månaden för nyreglerad

avlöning och till 600 (för närvarande 650) kronor i månaden för oreglerad

avlöning. Utskottet har emellertid ej funnit tillräckliga skäl föreligga för

en dylik ändring i nu gällande grunder, vilka utskottet anser böra i denna

del bibehållas oförändrade. Denna ståndpunkt innebär alltså ett tillstyrkande

av herr Järtes motion II: 545.

I motionen 11:550 har herr Forssell hemställt, att dyrtidstilläggens

storlek hädanefter ej skall uttryckas genom angivande av grundtal (156

o. s. v.) utan genom angivande av deras procentuella storlek i förhållande

till grundlönen (exempelvis 10 procent vid reglerade, respektive 28

procent vid oreglerade verk). Under erinran att ett genomförande av

motionärens förslag skulle medföra vissa rätt vittgående författningsändringar,

får utskottet avstyrka förslaget.

Herr Forssells i motion II: 549 framställda yrkande örn maximigränsens

hela borttagande får utskottet avstyrka.

Med avstyrkande likaledes av de i ämnet väckta motionerna 1:164 och

234 samt II: 210, 240, 346 och 355, för så vitt dessa motioner ej avse maximigränsen

för dyrtidstilläggen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare hörande under andra—åttonde

samt tionde huvudtitlarna

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del

samt med avslag å de av herrar Möller m. fl., Hansson

i Stockholm m. fl., Alexander Nilsson m. fl., Johanson

i Hallagården m. fl., Olofsson i Digernäs

m. fl., Andersson i Stockholm m. fl. och Forssell

väckta motionerna (1:164 och 234 samt 11:210, 346,

240, 355, 549, 550), motionerna 1:164 samt 11:210 och

549, i vad desamma avse indextalet, besluta att

dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola

utgå efter ett fast indextal av 156;

2) med bifall till herr Järtes motion II: 545 och

herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm m. fl.

motioner 1:164 och II: 210 samt med avslag å herr

Forssells motion 11:549, de tre sistnämnda niotio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

11

nema, i vad de avse maximigränsen för dyrtidstillläggen,

avslå Kungl. Maj:ts förslag beträffande

sänkning av det belopp, varå dyrtidstillägg högst må

utgå;

b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst

under andra huvudtiteln

» tredje »

kronor 1,050,000

> 164,000

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

försvarsdepar-

tementet

35,000

lantförsvaret

»

3,100,000

sjöförsvaret

»

1,300,000

flygvapnet

»

100,000

»

3,560,000

120,000

»

1,820,000

»

5,800,000

»

600,000;

c) besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

ävensom patent- och registreringsverket

och försäkringsinspektionen, skola utgå av de

medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt

befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola

utgå av statens automobilskattemedelsfond;

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

Stockholm den 3 juni 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. II. KVARNZELIUS.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Nilsson i

Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V.

Hammarskjöld, Bergström, Carlsson i Gävle och Pauli; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Strindlund, Olsson

i Blädinge, Wigforss, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Persson

i Fritorp, Lindskog, Danielsson och Järte.

Reservationer:

l:o) av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Walles, Bergström, Pauli,

Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Wigforss, Eriksson i Stockholm och

Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Vid prövningen av förevarande ärende måste hållas i minnet de upprepade,

försämring av dyrtidstilläggen medförande ändringar i grunderna

härför, som redan tidigare vidtagits. Ensamt en år 1923 beslutad

ändring i tidigare dyrtidstilläggsnormer medförde en besparing av 30

miljoner kronor. Densamma föranleddes av dåvarande budgetsvårigheter,

i vilket avseende må nämnas, att inkomstskatteprocenten då utgjorde

175. Nämnda procenttal har sedermera efterhand kunnat sänkas till 145.

Trots följande årens förbättrade konjunkturer hava gjorda framställningar

örn dyrtidstilläggsgrundernas återställande till vad som gällt tidigare

alltid avyisats. Det enda undantaget härifrån utgör den vid 1931

års riksdag satta minimibegränsningen av indextalet till 160.

Då nu av departementschefen som skäl för en nedsättning av dyrtidstilläggen

anföres statsanställningens större trygghet, må häremot erinras,

att över hälften av personalen inom den centrala statsförvaltningen

för närvarande står på icke-ordinarie stat nied i regel synnerligen hårt

nedskurna löner och utan något ordnat pensionsväsen. Överhuvud måste

statstjänarnas avlöningsförhållanden sägas vara ogynnsamma i förhållande

till andra med dem jämförliga löntagargruppers. Detta gäller personal

såväl i högre som i lägre löneställning. Vad den stora trafikpersonalen

inom statens järnvägar beträffar, understiga de årliga lönebelopp,

som utgå till denna inom vissa större städer, med flera hundra kronor

vad som till annan kommunalt eller privat anställd personal betalas för

likvärdiga arbetsprestationer.

I utsikt ställda löneregleringar hava efterhand undanskjutits. Det

sedan lång tid tillbaka förberedda och av en allsidigt sammansatt kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

13

mitté år 1930 framlagda förslaget till lönereglering — avseende löneförbättringar,

som för den egentliga statsförvaltningens del belöpte sig till

omkring 18 miljoner kronor — vilar alltjämt oavgjort. Beträffande tidpunkten

för förslagets framläggande till slutlig prövning hava de statsanställda

allenast att hålla sig till ett av departementschefen i statsverkspropositionen

till 1931 års riksdag gjort uttalande, att proposition i ämnet

skall föreläggas riksdagen »så snart prisförhållandena i erforderlig

utsträckning stadgat sig och under denna förutsättning så vitt möjligt»

redan till 1932 års riksdag. Enligt uttalande i årets statsverksproposition

äro emellertid hithörande frågor avsedda att förbliva tillsvidare vilande.

Under nu angivna förhållanden måste enligt utskottets mening varje

ytterligare försämring av dyrtidstilläggsnormerna verka godtycklig och

vara ägnad att bland de statsanställda framkalla en berättigad misstämning

och missräkning, vars skadliga verkningar ej böra av statsmakterna

underskattas. De statsanställdas krav på skäligt vederlag för sitt

arbete bör ej rättvisligen få sättas i efterhand i förhållande till de övriga

anspråk av skiftande beskaffenhet som ställas på statskassan. Skulle det

återigen befinnas ofrånkomligt att genom höjning av den direkta skatten

åstadkomma balans i budgeten, äro statstjänarna helt visst villiga taga

sin anpart därav, men det kan å andra sidan ej rimligen begäras, att de

skola förstå skäligheten av att man genom sänkningar i dyrtidstilläggen

avlastar en del av skattetungan från övriga medborgargrupper, av vilka

många befinna sig i avgjort förmånligare löneställning.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet alltså

tillstyrka, att dyrtidstilläggen till befattningshavare i statens tjänst må

för budgetåret 1932/1933 utgå efter samma grunder som för innevarande

budgetår.

Vad utskottet sålunda föreslagit innebär bifall till motionerna 1:164

och II: 210 liksom till det i motionen II: 545 framförda kravet på bibehållande

av nu gällande maximering av dyrtidstilläggen. De i motionerna

I: 234 samt II: 240, 346, 355 och 549 framförda yrkandena har utskottet

däremot ej ansett sig kunna tillstyrka.

I motionen II: 550 har herr Forssell vidare hemställt, att dyrtidstilläggens

storlek hädanefter ej skall uttryckas genom angivande av grundtal

(156 o. s. v.) utan genom angivande av deras procentuella storlek i förhållande

till grundlönen (exempelvis 10 procent vid reglerade, respektive

28 procent vid oreglerade verk). Under erinran att ett genomförande

av motionärens förslag skulle medföra vissa rätt vittgående författningsändringar,

får utskottet avstyrka förslaget.

Med förmälan, att genomförandet av utskottets förslag skulle draga

en merkostnad utöver vad i propositionen 262 föreslagits av cirka 8 miljoner

kronor, får utskottet alltså beträffande de delar av Kungl. Maj:ts

förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, börande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna

1) med bifall till herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. motioner (1:164 och II: 210) i denna

del samt med avslag å såväl Kungl. Maj:ts förslag,

såvitt det rör indextalet, som herrar Alexander Nilssons

m. fl., Johansons i Hallagården m. fl., Olofssons

i Digernäs m. fl., Anderssons i Stockholm och Forssells

motioner (1:234, 11:346, 240, 355, 549, 550), motionen

11:549, i vad densamma avser indextalet, besluta att

beträffande dyrtidstilläggets förhållande till levnadskostnadsindex

gällande allmänna grunder fortfarande

skola äga tillämpning, dock med iakttagande att, örn

levnadskostnadsindex för budgetåret 1932/1933 nedgår

under siffran 160, dyrtidstillägget likväl skall beräknas

efter sistnämnda siffra;

2) ------

b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst

under andra huvudtiteln

.................... kronor 1,230.000

»

tredje

»

194,000

»

fjärde

»

försvarsdepar-

tementet »

35,000

lantförsvaret »

3,700,000

sjöförsvaret^ »

1,500,000

flygvapnet »

120,000

»

femte

»

4,020,000

»

sjätte

»

140,000

»

sjunde

»

.................... »

2,180,000

»

åttonde

6,200,000

»

tionde

»

700,000;

c) besluta, — — —.»

2:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson i

Fredrikslund, Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Persson

i Fritorp och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Med en alltjämt växande styrka gör den allmänna depressionen sig

gällande på samhällslivets skilda områden. Dess hårda verkningar borde

vara för alla uppenbara, och ej heller de statsanställda lära undgå

att helt härav beröras. Nödvändigheten av statsutgifternas, enka uner
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

ligen, de statliga löneutgifternas begränsning, måste framträda alltmera

påtaglig allteftersom landets ekonomiska bärkraft försvagas och skattekällorna

uttömmas.

Utskottet föranlåtes erinra örn dessa på dyrtidstilläggsfrågans bedömande

i hög grad inverkande förhållanden, då nu motstånd reses

mot varje förändring i reducerande riktning av de vid 1931

års riksdag fastställda dyrtidstilläggsgrunderna. I enlighet med

föregående års riksdags beslut utgår statstjänarnas dyrtidstillägg

för närvarande efter indextalet 160, trots att levnadskostnaderna

— efter socialstyrelsens beräkningar — motsvaras allenast av det

lägre talet 157. Detta beslut av 1931 år,s riksdag har medfört en förhöjning

av dyrtidstillägget med 2 procent i förhållande till vad som nu

skulle utbetalats enligt tidigare fastställda grunder, och den uppkomna

merkostnaden för statskassan måste för närvarande beräknas till omkring

8 miljoner kronor för år.

Vid sin prövning av ärendet har utskottet funnit oundvikligt, att

minskningar nu vidtagas i dyrtidstilläggen, och utskottet måste också

finna befogat, att denna reduktion tilltages kraftigare än vad ett bifall

till Kungl. Maj:ts nu senast framlagda förslag skulle innebära. I anslutning

till vissa i detta syfte väckta motioner vill utskottet för sin del tillstyrka,

att dyrtidstilläggen för nästkommande budgetår fastställas att

utgå efter ett indextal av 152. Detta innebär, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade

verk — dit även de vid affärsverken anställda och jämväl det

övervägande antalet övriga statstjänare äro hänförliga — komma att utgå

efter 8 procent mot nu utgående 12 procent och av Kungl. Maj:t i den

senast avlåtna propositionen föreslagna 10 procent.

Vad åter angår den av departementschefen föreslagna nya begränsningen

för det månatliga avlöningsbelopp, varå dyrtidstillägg högst må

utgå, får utskottet med hänsyn till den redan för närvarande i detta avseende

gällande starka maximibeskärningen avstyrka någon dess ytterligare

skärpning, i all synnerhet som någon mera avsevärd besparing ej

skulle stå att härigenom vinna. Utskottet, som alltså biträtt det av herr

Järte m. fl. i motionen nr 545 i detta avseende framställda yrkandet, har

däremot ej ansett sig kunna tillstyrka herr Forssells i motionen II: 549

gjorda hemställan att den nuvarande maximibeskärningen skulle helt

bortfalla.

I motionen 11:550 ---avstyrka förslaget.

Den utgiftsminskning, som uppstår vid genomförande av detta förslag,

uppgår till cirka 16 miljoner kronor i förhållande till nu utgående dyrtidstillägg

och till cirka 12 miljoner kronor i förhållande till Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag. I jämförelse med

Kungl. Maj:ts nu senast framlagda förslag utgör besparingen cirka 8

miljoner kronor.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle helt eller delvis

tillgodoses de i motionerna 1:234 samt 11:240 och 346 framställda kraven

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

på sänkningar av dyrtidstilläggen, varemot utskottet ej ansett sig kunna

tillstyrka de i motionerna 1:164 och 11:210 och 355 gjorda yrkandena örn

höjningar i dyrtidstilläggen utöver Kungl. Maj:ts förslag liksom ej heller

det av herr Forssell i motionen II: 549 framställda yrkandet örn att siffran

156 allenast skall betraktas som ett minimigrundtal.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet beträffande de

delar av Kungl. Maj:ts förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna

1) i anledning av herrar Alexander Nilssons m. fl.,

Johansons i Hallagården m. fl. och Olofssons i Digernäs

m. fl. motioner I: 234 samt II: 240 och 346 ävensom

med avslag å såväl Kungl. Maj:ts förslag, såvitt

det rör indextalet, som herrar Möllers m. fl., Hanssons

i Stockholm m. fl., Anderssons i Stockholm och Forssells

motioner (1:164 samt 11:210, 355, 549 och 550),

motionerna 1:164 samt 11:210 och 549 i vad desamma

avse indextalet, besluta, att dyrtidstilläggen under

budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett fast indextal

av 152;

2) ----

b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst

under andra

huvudtiteln

.................... kronor 910,000

» tredje

»

.................... »

140,000

» fjärde

»

försvarsdepar-

tementet »

33,000

lantförsvaret »

2,500,000

sjöförsvaret »

1,100,000

flygvapnet »

80,000

» femte

»

3,120,000

» sjätte

»

100,000

» sjunde

»

1,460,000

» åttonde

»

5,400,000

» tionde

»

.................... »

500,000;

c) besluta, -

— — —.»

■*21744. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dgrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. ft. under budgetåret 1932/33. s. 1 i texten