Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förstärkning av det för budgetåret 1931! 1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

1932-02-02 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förstärkning av det för budgetåret 1931! 1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1932, kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående

förstärkning av det för budgetåret 1931! 1932

under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 4 januari 1932 dagtecknad proposition

nr 15, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att besluta

dels att till förstärkning av det för budgetåret 1931/1932 under femte

huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten

skall till nämnda anslag från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

i allmänhet överföras ett belopp av 15,000,000 kronor;

dels och att från fonden för statsskuldens amortering skall över den i

riksstaten för budgetåret 1931/1932 under rubrik »I anspråk tagna kapitaltillgångar»

uppförda titeln »Fonden för statsskuldens amortering» till förenämnda

anslag till oförutsedda utgifter i allmänhet överföras ett belopp av

15,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 201 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att för budgetåret 1931/1932 till bekämpande av arbetslösheten anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

I skrivelse den 30 maj 1931, nr 301, anmälde riksdagen, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, till bekämpande av

arbetslösheten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000,000 kronor.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i anledning av denna

riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens

förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt i

övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid

hav Kungl. Maj.t bland annat förordnat, att av nämnda medel ett belopp av

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 14 haft. (Nr 14.)

234 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 14.

högst 1 miljon kronor skall användas dels till förskotterande, mot av arbetslösketskommissionen

godkänd säkerhet, av erforderliga medel för utförande

av med statsmedel understödda väganläggningar och vägförbättringar m. m.,

dels ock till gäldande av belopp, varmed den för dylikt vägföretag beräknade

kostnaden må komma att överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att

sagda belopp örn 1 miljon kronor skall av kommissionen bokföras och redovisas

såsom en särskild fond, benämnd »väglånefonden».

Sedan statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 9 december 1931

gjort framställning — förutom örn an slagsäskande för budgetåret 1932 1933

— jämväl örn beredande av medel till förstärkning av det för innevarande

budgetperiod anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten, har

Kungl. Majit genom beslut den 11 december 1931 för uppehållande av

kommissionens verksamhet ställt till dess förfogande fran föislagsanslaget

till oförutsedda utgifter i allmänhet ett belopp av 3,000,000 kronor, beräknat

att täcka kommissionens utgifter, intill dess frågan örn beredande av ytterligare

medel för innevarande budgetår hunne bliva föremål för riksdagens

beslut.

X sin förenämnda skrivelse den 9 december 1931 Ilar ttrbetslöshetsJcovnwiissionen

inledningsvis framhållit, att en tydlig försämring sedan föregående

budgetår inträtt på den svenska arbetsmarknaden. Den återhämtning, som

under normala förhållanden brukade inträda under den blidare årstiden,

hade under den gångna sommaren uteblivit. Yäl hade någon tid förmärkts

en viss tillbakagång i det till arbetslöshetskommissionen rapporterade antalet

hjälpsökande arbetslösa, men den numerära nedgången under tiden maj—juli

1931 hade varit både absolut och relativt taget mindre än under motsvarande

tid åren 1925—1930, och den nedåtgående rörelsen hade redan i augusti

månad vänts i en stegring av arbetslöshetsklientelets antal. Sedan dess hade

läget blivit sämre för varje månad. 1931 års lägsta siffra för hjälpsökande

arbetslösa vore att anteckna för den 31 juli, då 30,520 personer rapporterats

arbetslösa, medan maximisiffran dittills hänförde sig till läget den 31 oktober

med 57,143 anmälda hjälpbehövande arbetslösa. Motsvarande minimi- och

maximisiffror för år 1930 hade varit 5,824 (juli) respektive 31,901 (december).

Hjälpverksamhetens totala utgifter för innevarande budgetår hava av arbetslöshetskommissionen

beräknats till 29,436,267 kronor. Ett sammanförande

av de uppgifter och kalkyler rörande den ekonomiska ställningen för

budgetåret, vilka kommissionen därvid lämnat och för vilka redogörelse återfinnes

å sid. 9—12 i propositionen, giver följande resultat:

Utgifter:

Arbetslöshetskommissionens arbetsplatser,

vältning och revision ..............................

Statskommunala arbeten...............................

Arbetslöshetsunderstöd.................................

Kurser....................._......................................

Arbetslöshetsutredningen ...........................

Medelsreserv ................................................

för
.

..... kronor 19,213,883

1,465,255

4,507,129

200,000

50,000

..... » 2,000,000 27,436,267

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

3

Yäglånefonden:

avdelat belopp enligt kungl, brev den 19 juni

1931................................................................ kronor 1,000,000

såsom förstärkning ........................................ » 1,000,000 2,000,000

Summa kronor 29,436,267

Inkomster:

Behållning på föregående budgetårs anslag, innefattande

hos statskontoret innestående medel, som ej disponerats,

• kontant kassabehållning, utestående fordringar hos väg
stvrelser

och andra samt inventariers bokförda värde,

tillhopa......................................................................... kronor 1,843,539

Av 1931 års riksdag för budgetåret 1931/1932 anvisat anslag » 10,000,000

Summa kronor 11,843,539

Brist att täcka för budgetåret 1931/1932.............................. kronor 17,592,728

Summa kronor 29,436,267

I enlighet härmed beräknar kommissionen det såsom anslagsförstärkning

för budgetåret 1931/1932 erforderliga beloppet till i avrundat tal 17,500,000

kronor.

I anslutning till vad arbetslöshetskommissionen yttrat i samband med

beräkningen av medel till kursverksamhet har departementschefen i detta

sammanhang berört frågan örn anordnande i utvidgad omfattning av

utbildningskurser för arbetslös ungdom ävensom vissa därmed sammanhängande

spörsmål.

Därvid har departementschefen till en början erinrat, hurusom han vid

behandling av fragan örn anslag för löpande budgetår till bekämpande av

arbetslösheten (proposition nr 201) anförde, bland annat, att vad som för

det da^ arande kunde åtgöras beträffande ungdomsarbetslösheten syntes vara

dels försök att förmå kommunerna att med bistånd från arbetslöshetskommissionen

i ökad omfattning bedriva kursverksamhet för arbetslös ungdom,

dels ock undersökning av möjligheterna att inom reservarbetenas ram anordna

för ungdom och dess utbildning mera lämjJade arbeten än de sedvanliga.

Sedan riksdagen bifallit omförmälda proposition, anbefallde Kungl. Majit

genom beslut den 19 juni 1931 statens arbetslöshetskommission att dels

själv, i den mån så vore möjligt, vidtaga åtgärder för verkställighet av vad

departementschefen sålunda anfört, dels ock inkomma med förslag till åtgärder

från Kungl. Majlis sida till främjande av berörda ändamål.

Vidare har departementschefen erinrat, att riksdagen dels i skrivelse den 17

april 1931, nr 8 A, punkten 253, i anledning av en i ämnet väckt motion (II: 140)

anhållit, att Kungl. Majit matte låta skyndsamt verkställa utredning rörande utvägarna

att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland ungdomen

för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning ävensom för riksdagen

framlägga berörda utredning och det förslag, vartill densamma kunde

giva anledning, dels ock i skrivelse den 20 maj 1931, nr 223, anhållit örn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

utredning angående möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom

över 18 år och å orter, yarest den offentliga arbetsförmedlingen ännu

icke ernått effektiv organisation. Med anledning härav har Kungl. Majit

genom beslut den 12 juni 1931 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda departement

biträda med utredning av de i berörda riksdagsskrivelser avsedda frågorna.

Sådana sakkunniga tillkallades den 1 juli 1931.

Nämnda sakkunniga, som antagit benämningen ungdomsarbetslöshetssajcJcunniga,

anförde i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd, den

17 november 1931 dagtecknad skrivelse, vilken överlämnats till socialdepartementets

handläggning, att de sakkunniga icke varit i tillfälle att avgiva

slutligt förslag till sådana åtgärder, som sakkunniguppdraget åsyftade, men

att de med hänsyn till den relativt omfattande och till synes alltfort växande

arbetslösheten, vilken i allt större utsträckning hotade att drabba jämväl

ungdomen, velat i avbidan på dylikt förslag preliminärt ifrågasätta vissa

åtgärder av mera begränsad räckvidd till motverkande av de skadliga följderna

av ungdomsarbetslösheten, vilka åtgärder skulle utan riksdagens hörande

kunna genomföras under innevarande vinter.

De sakkunniga framhålla inledningsvis, att statens arbetslöshetskommissiou

sedan lång tid tillbaka med anlitande av tillgängliga anslag till arbetslöshetens

bekämpande i viss omfattning beviljat kommuner bidrag till anordnande

av utbildningskurser för arbetslösa, speciellt för arbetslös ungdom,

att därvid sådana bidrag utgått till lärarlöner och lön åt kursledare, medan

alla övriga utgifter bekostats av kommunala eller enskilda medel, samt

att arbetslöslietskommissionen därjämte i vissa fall medgivit att, därest

arbetslöshetsunderstöd utbetalades till kursdeltagare, kommunerna finge

erhålla statsbidrag till dessa understöd enligt i kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp fastställda grunder.

Beträffande innehållet av sakkunnigförslaget torde få hänvisas till sid. 14

i propositionen ävensom handlingarna i ärendet.

Över sakkunnigförslaget avgav statens arbetslöshetsJcommission den 11 december

1931 infordrat yttrande, däri kommissionen i allt väsentligt anslöt

sig till förslaget.

Förslaget anmäldes i statsrådet den 23 december 1931. Departementschefen

uttalade därvid till statsrådsprotokollet, att även enligt hans mening åtgärder

i omförmälda syfte borde vidtagas samt att de av de sakkunniga i ämnet

uppdragna riktlinjerna i huvudsak syntes böra följas. Till klarläggande av

sin ståndpunkt beträffande vissa av de frågor, som berördes i sakkunnigförslaget,

anförde departementschefen vidare bland annat följande:

I likhet med de sakkunniga ansåge departementschefen, att gällande

grunder för anlitande av anslaget till arbetslöshetens bekämpande för bidrag

till utbildningskurser för arbetslösa borde lämnas orubbade.

Däremot syntes det önskvärt, att dylika utbildningskurser, vilka under

de senaste åren varit jämförelsevis sällsynta, framdeles med hänsyn till den

ökade ungdomsarbetslösheten anordnades i avsevärt större utsträckning än

dittills. Därvid borde kurserna i första hand avses för arbetslös ungdom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ATr 14.

5

Departementschefen räknade då i detta fall till ungdom personer mellan 15

och 25 år.

Då initiativet till kursernas anordnande läge hos kommunerna, borde åtgärder

vidtagas för att hos dem väcka intresset för anordnande av dylika

kurser. Enligt av arbetslöshetskommissionen meddelade direktiv hade dittills

gällt, att statsbidrag till anordnande av utbildningskurs endast kunnat

utgå under förutsättning att antalet arbetslösa inom vederbörande kommun

befunnits vara avsevärt stort och det för den skull erbjudit synnerliga svårigheter

att placera den lediga arbetskraften. I enlighet med vad de sakkunniga

föreslagit syntes det emellertid lämpligt, att man för främjande av

kursverksamheten icke alltför strängt upprättkölle denna förutsättning för

statsbidrag till kursverksamhet samt till arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare,

utan syntes sådana statsbidrag böra meddelas i väsentligt större

utsträckning än som tidigare varit vanligt. Ett villkor för statsbidrag till

dylikt understöd borde dock alltid vara att, på sätt de sakkunniga förutsatt,

vederbörande kurs anordnats på sådant sätt, att det av deltagarna krävdes

en verklig motprestation, så att understödet åtminstone i någon mån kunde

betraktas såsom vederlag för utfört arbete. Redan av denna anledning

syntes med statsbidrag anordnad kurs, vid vilken arbetslöshetsunderstöd utginge,

icke böra omfatta lägre antal undervisningstimmar i veckan än 20,

och detta antal syntes som regel böra uppgå till minst 25.

I detta sammanhang borde ock framhållas, att departementschefen i likhet

med de sakkunniga vore av den uppfattningen att, då arbetslöshetsunderstöd

till kursdeltagare ifrågakomme, det ofta kunde vara lämpligt att

detta understöd finge utgå såsom naturaförmåner, exempelvis i form av mat

och husrum.

I fråga örn sättet för kursernas anordnande hade de sakkunniga framhållit,

att kurserna val borde komma till stånd på initiativ av de kommunala

arbetslöshetskommittéerna, men att ledningen av själva kurserna borde handhavas

av en särskild kursbestyrelse; vilken dock borde stå i nära förbindelse

med kommittén, ävensom att därjämte borde finnas en kursledare. Även

enligt departementschefens mening kunde det ofta vara lämpligt, att en dylik

bestyrelse tillsattes. Dock syntes det i vissa fall vara tillräckligt med en

kursledare. Under alla förhållanden syntes kurserna böra stå under vederbörande

arbetslöshetskommittés överinseende.

Yad anginge kursernas innehåll vore det, såsom de sakkunniga framhållit,

givetvis ett önskemål, att de erhölle en såvitt möjligt praktisk inställning,

direkt åsyftande att göra kursdeltagarna bättre rustade att möta arbetsmarknadens

krav. Emellertid vore här att märka, å ena sidan att mera

speciella yrkeskurser endast undantagsvis syntes vara att förorda och å den

andra att även teoretiska kurser av allmänbildande natur kunde hava sitt

berättigande. I den omfattning sådant vore möjligt borde kurserna anordnas

i nära samverkan med i orten förefintliga yrkesskolor.

Det borde noga iakttagas, att i den mån arbete å den öppna arbetsmarknaden

erbjöde sig, deltagandet i utbildningskurs icke finge utgöra anledning

att icke antaga dylikt arbete.

Därest kursverksamheten för arbetslösa, såsom departementschefen förutsatte,

under den närmaste tiden avsevärt utvidgades, syntes det på sätt de sakkunniga

uttalat bliva lämpligt, att en särskild konsulent snarast möjligt anställdes

hos arbetslöshetskommissionen för ifrågavarande verksamhet. Denne konsulent,

som borde äga förtrogenhet både med allmänna undervisningsfrågor och

medarbetslöshetsspörsmål, borde hava till huvudsaklig uppgift att jämte det hos

arbetslöshetskommissionen anställda sociala ombudet biträda kommissionen

vid handläggning av ärenden rörande statsbidrag till utbildningskurser för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

arbetslösa ävensom att tillhandagå kommunerna med råd och anvisningar vid

uppgörande av planer för dylika kurser m. m. Konsulenten — som borde

vara helt sysselsatt av sitt ifrågavarande arbete — syntes få anställas av

arbetslöshetskommissionen och liksom övriga tjänstemän hos kommissionen

avlönas av anslaget till arbetslöshetens bekämpande.

På hemställan av departementschefen beslöt Kungl. Maj:t dels föreskriva,

att utdrag av statsrådsprotokollet i berörda ärende skulle tillställas statens

arbetslöshetskommission till kännedom och för vidtagande av de åtgärder,

vilka kommissionen i anledning av protokollets innehåll funne erforderliga,

dels ock bemyndiga arbetslöshetskommissionen att i och för omförmälda

kursverksamhet anställa en särskild konsulent.

I nu förevarande ärende har departementschefen anfört i huvudsak följande:
»Den

redogörelse, som arbetslöshetskommissionen i sin skrivelse den 9

december 1931 lämnat beträffande läget å arbetsmarknaden under den då

förflutna delen av innevarande budgetår — vilken redogörelse jag med hänsyn

till arbetslöshetsfrågans genomgripande betydelse ansett mig böra redan i

förevarande sammanhang återgiva med den utförlighet, som här skett —

giver vid handen, att arbetslöshetsläget avsevärt försämrats. Sålunda har

den under sommarmånaderna eljest regelmässigt inträdande minskningen

i antalet hjälpsökande arbetslösa, i jämförelse med förhållandena linder

den föregående vintersäsongen, under sommaren 1931 i det närmaste uteblivit,

och från och med hösten har därefter antalet hjälpsökande ökats i

en omfattning, som icke förekommit sedan 1921—1923 års deflationskris.

Medan antalet till arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa vid utgången

av september och oktober månader år 1930 utgjorde omkring 8,600

respektive 14,600, voro motsvarande siffror för den 30 september och den

31 oktober 1931 40,377 respektive cirka 57,100. Enligt vad jag inhämtat,

fortgick ökningen av antalet hjälpsökande under november 1931 i stegrat

tempo, så att siffran vid utgången av sistnämnda månad uppgick till icke

mindre än omkring 77,200. Motsvarande siffra för november 1930 utgjorde

omkring 24,800.

Med hänsyn till det rådande allmänna läget och de utvecklingstendenser,

som, på sätt av arbetslöshetskommissionens redogörelse framgår, för vissa

yrkesgrupper göra sig märkbara, torde man — förutom den säsongmässiga

minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under vintermånaderna

— för den allra närmaste tiden nödgas räkna med en ytterligare skärpning av

arbetslösheten och däremot svarande ökning av hjälpbehovet.

Ehuru den uppskattning av medelsbehovet till arbetslöshetens bekämpande

för budgetåret 1931/1932, som framlades i propositionen nr 201 år

1931 och som godkändes av riksdagen, grundades på antagande örn en

konjunkturnedgång av avsevärd omfattning, räknade man därvid dock icke

med en så kraftig stegring av hjälpbehovet, som nu inträtt eller, på sätt nyss

antagits, för den närmaste tiden torde vara att emotse. En icke oväsentlig

ökning i medelstillgången för bekämpande av arbetslösheten i förhållande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 7

till de i nämnda proposition innefattade kalkylerna har visserligen inträtt

genom riksdagens i anledning av väckta motioner fattade beslut örn anvisande

av 3,500,000 kronor till förlag för statliga beställningar hos stenindustrien.

Likväl är det tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning

erfordras för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten

för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande

och väntade situationen. Såsom jag vid tidigare behandling av

frågan örn anslag till förevarande ändamål upprepade gånger framhållit, är

det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och stigande arbetslöshet den av

arbetslöshetskommissionen enligt gällande direktiv bedrivna verksamheten

såväl beträffande reservarbeten som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp

i andra former kan fortgå i en ur olika synpunkter önskvärd och lämplig omfattning

utan att hindras av otillräcklighet i anslaget. Jag vill också i detta

sammanhang erinra örn vad jag förra året yttrade örn önskvärdheten av en

ökning av procenttalet av dem, som erhålla bistånd från arbetslöshetskommissionen

eller på annat sätt. Behovet av en dylik utvidgning har ytterligare

stegrats därigenom, att en så betydande arbetslöshet nu varit rådande

under en period av avsevärd längd.

Förstärkt medelstillgång kräves emellertid icke blott för att möjliggöra

en av läget påkallad ökning av antalet hjälpta utan jämväl i anledning

därav, att Kungl. Majit under år 1931 med hänsyn till en del kommuners

— i främsta rummet kommuner i Norrland och inom stenindustridistrikt —

genom arbetslöshetsförhållandena försämrade ekonomiska läge ansett sig

böra i ökad omfattning medgiva höjning av statsbidragens storlek såväl till

statskommunala arbeten som till kontantunderstöd utöver den andel av

totalkostnaden, som i gällande författning angives såsom den normala. För

den närmaste framtiden torde ett fortsättande på denna väg bliva erforderligt,

vilket alltså för staten medför en större kostnad per i dessa former

understödd arbetslös än tidigare.

Yad arbetslöshetskommissionen anfört angående planläggandet av den

utvidgade hjälpverksamheten för återstoden av innevarande budgetår har

icke givit mig anledning till erinran. Lika med kommissionen anser jag,

att tyngdpunkten av verksamheten fortfarande bör förläggas till arbetslinjen.

Enligt min mening bör alltså främst en utvidgning av såväl de statliga som

de statskommunala reservarbetena äga rum i den utsträckning, som befinnes

av tekniska skäl möjlig och med hänsyn till omständigheterna i övrigt

lämplig. Att emellertid en betydande utökning måste ske jämväl av den

hjälp, som vid sidan av reservarbetena lämnas i form av kontantunderstöd,

finner jag uppenbart. I en tid av starkt stegrad arbetslöshet har nämligen

den sistnämnda hjälpformen en viktig funktion att fylla såsom komplement

till arbetslinjen, vilken bland annat av organisatoriska grunder icke

kan lika snabbt och smidigt anpassas efter de skiftande förhållandena. En

avsevärd utvidgning i användningen av hjälpverksamhet genom kontantunderstöd

har för övrigt under den senaste tidon redan kommit till stånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8''

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

I samtliga nu berörda avseenden ansluter sig kommissionens plan till de

principer, som hittills tillämpats beträffande statens åtgöranden till arbetslöshetens

bekämpande.

Jämväl beträffande kursverksamhet för arbetslös ungdom har arbetslöslietskommissionen

i sin framställning räknat med en utvidgning. Av den föregående

redogörelsen har framgått, att ungdomsarbetslöshetssakkunniga efter

noggranna undersökningar kommit till det resultatet, att vad som för närvarande

lämpligen kan åtgöras i detta hänseende rymmes inom ramen för nu

gällande bestämmelser. Yad som efter nämnda sakkunnigas mening omedelbart

erfordras är framför allt en mera vidsträckt tillämpning och en mera genomförd

organisation av den kursverksamhet för arbetslös ungdom, som sedan länge

i mindre skala bedrivits genom arbetslöshetskommissionens förmedling. I

det föregående har också redogjorts för de åtgärder, som i anledning av de

sakkunnigas förslag på min hemställan vidtagits av Kungl. Majit i syfte att

främja en dylik utveckling. Det'' är min livliga förhoppning, att nu skall

följa en kraftig utveckling av nämnda kursverksamhet till gagn för den arbetslösa

ungdomen såväl omedelbart som för framtiden. Sedan någon erfarenhet

vunnits örn arbetslöshetskommissionens och kommmunernas åtgöranden

härutinnan, torde jag längre fram, i samband med behandling av frågan örn

anslagsäskande för arbetslöshetens bekämpande för nästa budgetår, få anledning

återkomma till denna gren av hjälpverksamheten, som enligt min

mening bör tillmätas den största betydelse

Ehuru, såsom av det anförda torde framgå, omläggning av nuvarande

system för statliga åtgärder till arbetslöshetens lindrande enligt min mening

icke i detta nu bör ifrågasättas, innebär givetvis den allvarliga situationen

på arbetsmarknaden en maning att inom ramen för detta system söka sig

fram på olika vägar i syfte att så effektivt som möjligt bispringa de arbetslösa.

Redan har anförts, att en sådan utvidgning i skilda riktningar förekommit

eller förutsatts skola äga rum, t. ex. genom lämnande av bidrag

till statskommunala arbeten till högre andel av kostnaden än tidigare, genom

en vidgad tillämpning av systemet med kontantunderstöd och genom utvidgning

av kursverksamheten för arbetslösa samt ett systematiskt sammanbindande

av denna verksamhet med beviljande av understöd åt de i kurserna

deltagande. En dylik utvidgning i tillämpningen av det gällande

systemet för den statliga hjälpverksamheten synes emellertid böra kunna

ifrågakomma även i andra riktningar. Kungl. Majit bör alltså enligt min

mening vid dispositionen av anslaget äga viss frihet att i olika fall välja

den väg, som med hänsyn till omständigheterna finnes kunna medföra

den största effekten. Såsom exempel på vad jag härmed åsyftar må anföras,

att domänstyrelsen i skrivelse den 14 december 1931 gjort framställning

örn att ett belopp av intill 1 miljon kronor av arbetslöshetsmedel

måtte få disponeras som bidrag till kostnaderna för utförande i syfte att

lindra arbetslöshet av vissa avverkningsarbeten, för vilka med rådande prisläge

ekonomisk bärighet icke uppnås. Visserligen har arbetslöshetskommissionen

i yttrande över nämnda framställning den 31 december 1931 avstyrkt

åtgärder i den föreslagna riktningen, därvid som skäl anförts princi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

9

piella erinringar mot möjliggörande genom tillskott av arbetslöshetsmedel

av att avverkningen på statens skogar upprättliölles utan nödig hänsyn till

priserna på världsmarknaderna. I och för sig torde dessa principiella erinringar

icke böra frånkännas berättigande. Men detta bör enligt min mening

icke utgöra hinder för att, då alldeles särskilda omständigheter föreligga, en

utvidgning — inom domänstyrelsens verksamhetsområde eller eljest — av

det normala arbetsprogrammet äger rum, för såvitt därigenom möjlighet

beredes att på ett på en gång billigt och speciellt verksamt sätt ingripa

mot arbetslösheten. Avgörandet i dylika frågor bör emellertid förbehållas

Kungl. Majit. För den händelse riksdagen icke framställer erinran mot vad

jag nu anfört har jag sålunda för avsikt att, i den mån uppslag av här antydd

innebörd och betydelse framkomma, i begränsad omfattning förorda

deras utnyttjande.

Mot arbetslöshetskommissionens kalkyler beträffande beloppet av den

medelsförstärkning, som för innevarande budgetår påkallas, finner jag icke

skäl till erinran. Sådant läget är bör man, enligt min mening, icke beräkna

medelsbehovet för de poster, som direkt avse åtgärder till förmån för de

arbetslösa, till lägre belopp än enligt kommissionens förslag, även örn man

samtidigt måste medgiva, att med ett tilläggsanslag av ifrågavarande storleksordning

gränsen för det ekonomiskt möjliga är uppnådd. Så långt som

här angivits bör man emellertid enligt den prövning, jag ägnat förhållandena,

söka att gå. Enligt vad jag under hand inhämtat var antalet den 30

sistlidne november i statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa 8,556, alltså

icke oväsentligt större än enligt arbetslöshetskommissionens i det föregående

(sid. 9) återgivna kalkyler. Det av kommissionen föreslagna beloppet

innefattar ju också en avsevärd utökning av den hittillsvarande medelsreserven.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag givetvis icke betraktar

arbetslöshetskommissionens kalkyler såsom i någon mån bindande i fråga

örn fördelningen av kostnaderna på olika hjälpformer; i detta avseende måste

självfallet föreligga full rörelsefrihet för avvägning av verksamheten med

hänsyn till skiftande omständigheter.

Arbetslöshetskommissionens hemställan går ut på en medelsförstärkning

av 17,500,000 kronor. Härav har Kungl. Majit, såsom förut omnämnts, den

11 december 1931 anvisat 3,000,000 kronor. Ytterligare skulle alltså nu

erfordras ett belopp av 14,500,000 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts

rörande önskvärdheten av att möjlighet finnes till bestridande av särskilda

kostnader för utförande av åtgärder, tillkomna genom direkt beslut av Kungl.

Majit, torde det nu erforderliga beloppet böra avrundas uppåt till 15,000,000

kronor.

På sätt chefen för finansdepartementet tidigare i dag i samband med

framläggande av finansplanen för nästkommande budgetår anfört, torde

för beredande av ifrågavarande förstärkning fonden för statsskuldens amortering

böra tagas i anspråk.» — — — — — — — — — — — — — — —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

Utskottets

yttrande.

I sammanhang med Kungl. Marits förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Pålsson väckt motion, nr 140,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av innevarande budgetårs

anslag till arbetslöshetens bekämpande ett belopp av 2,000,000 kronor skall

tillhandahållas landsbygdskommunerna för att giva arbete åt arbetslösa

grovarbetare enligt den närmare utformning, som vederbörande utskott kan

befinnas villigt förorda med anledning av motionens motivering;

dels en inom andra kammaren av herr P. M. Olsson i Blädinge väckt motion,

nr 156, däri hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i nu gällande

bestämmelser för den statliga arbetslöshetshjälpen, att även lantarbetarna

må komma i åtnjutande därav;

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr O. Öhnan m. fl. väckt

motion, nr 185, vari hemställts,

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

nr 15, måtte bevilja ett förslagsanslag å 70,000,000 kronor att disponeras

under innevarande budgetår till anordnande av statliga och kommunala

arbeten för arbetslösa;

att riksdagen måtte som villkor för anslagets användande föreskriva, att

arbetslöshetskommissionen avskaffas samt att hjälpverksamheten för de

arbetslösa organiseras så, att ledningen därav lägges direkt under socialdepartementet

och under detsamma sorterande organ; samt

att de genom staten eller kommunerna anordnade arbetena för de arbetslösa

betalas med avtalsenliga löner, samt att riksdagen vid beviljande av

ovannämnda anslag måtte fastställa sådana direktiv, att alla arbetslösa i

möjligaste mån beredas arbete och att, därest i något fall arbete ej kan

beredas de arbetslösa, dessa beviljas rätt till kontant understöd.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Beträffande de övriga motioner, som beröra det ämne, varom här är fråga,

och som remitterats till statsutskottet, kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande.

Såsom ovan erinrats, anvisade sistlidet års riksdag till bekämpande av

arbetslösheten i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för innevarande budgetår

ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor. Detta anslag har emellertid

med hänsyn till det rådande allmänna läget på arbetsmarknaden och

de utvecklingstendenser, som för vissa yrkesgrupper gjort sig märkbara,

visat sig otillräckligt. I likhet med departementschefen finner utskottet för

den skull oavvisligt, att ytterligare medel ställas till förfogande för ändamålet

i fråga. Såväl beträffande reservarbeten som i fråga örn kontantunderstöd

och hjälp i andra former bör möjlighet förefinnas att skänka allt

det bistånd, som med hänsyn till ekonomiska resurser, tillgången på arbetsmöjligheter

och andra omständigheter kan finnas skäligt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

11

Yad angår planläggandet av hjälpverksamheten för återstoden av innevarande

budgetår, har Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak icke givit utskottet

anledning till erinran. Tyngdpunkten av denna verksamhet bör alltså, i

enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit, läggas på arbetslinjen, men självfallet

är, att med hänsyn till rådande förhållanden på arbetsmarknaden

jämväl en utsträckning av den kontanta understödsverksamheten är av behovet

påkallad.

I fråga örn den nu bedrivna kursverksamheten för arbetslös ungdom

innebär det föreliggande förslaget en mera vidsträckt tillämpning och en

vidgad organisation av denna verksamhet. Utskottet vill såsom sin åsikt

framhålla, att verksamheten synes böra i organisatoriskt hänseende tillsvidare

bedrivas på samma sätt som hittills, men med den vidgade omfattning, som

det behjärtansvärda syftet påkallar.

Med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden finner ock utskottet en

utvidgning av hjälpverksamheten även i övrigt vara motiverad. Utskottet

anser sig sålunda kunna tillstyrka, att visst belopp ställes till Kungl. Majda

förfogande för att efter prövning av Kungl. Majit användas för främjande

av företagsverksamhet, varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen

må kunna beredas. Utskottet får för sin del förorda, att ifrågavarande

belopp fixeras till 500,000 kronor.

Motionsvis har, såsom nämnts, föreslagits, att visst belopp av de medel,

som nu äskas för bekämpande av arbetslösheten, skulle tillhandahållas landsbygdskommunerna

för beredande av arbete åt arbetslösa grovarbetare. Att,

på sätt sålunda ifrågasatts, avskilja ett belopp för arbetslöshetens motverkande

inom en viss grupp av arbetslösa har utskottet funnit sig icke

kunna tillstyrka. Däremot torde, på sätt ock motionsvis föreslagits, lantarbetare,

som ofrivilligt bragts till arbetslöshet, med hänsyn till den förvärrade

depression, varav jordbruket drabbats, böra likställas med övriga

arbetare, som nu åtnjuta arbetslöshetshjälp.

Yad slutligen beträffar storleken av det av Kungl. Majit äskade förstärkningsanslaget,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka anvisandet av det av

Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Av vad sålunda anförts följer, att utskottet ej kunnat biträda de i motionen

nr 185 inom andra kammaren framställda yrkandena.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

Ilo) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition besluta

a) att till förstärkning av det för budgetåret 1931/1932 under

femte huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget till bekämpande

av arbetslösheten skall till nämnda anslag från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter i allmänhet överföras ett

belopp av 15,000,000 kronor;

b) att från fonden för statsskuldens amortering skall över

den i riksstaten för budgetåret 1931/1932 under rubrik »I an
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

språk tagna kapitaltillgångar» uppförda titeln »Fonden för

statsskuldens amortering» till förenämnda anslag till oförutsedda

utgifter i allmänhet överföras ett belopp av 15,000,000

kronor;

lim) att herr Pålssons motion, 1:140, icke må vinna riksdagens

bifall;

liim) att herr Olssons i Blädinge motion, II: 156, må anses

besvarad genom vad utskottet anfört; samt

IVm) att herr Öhmans m. fl. motion, 11:185, i vad den ej

må anses besvarad genom vad utskottet anfört, icke må förföranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 februari 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles, P, A.

Bergström, Carlsson i Gävle och Nylander samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i

Bonarp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Hahngren, Olofsson

i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson i Höör, Järte och Andersson i Prästbol.

Reservation

av herrar Widell, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Nylander, Nilsson i

Bonarp, Holmgren, Persson i Fritorp och Järte, vilka ansett utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Såsom ovan — — — — — — finnas skäligt.

Vad angår-----— — — behovet påkallad.

I fråga--------syftet påkallar.

Vad vidare angår det i propositionen begärda bemyndigandet för Kungl.

Maj:t att i begränsad omfattning disponera en del av ifrågavarande anslag

för att, jämsides med den av arbetslöshetskommissionen bedrivna verksamheten,

bereda ökade arbetstillfällen, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

detta förslag. De principiella erinringar mot detsamma, som framförts av

arbetslöshetskommissionen, äro enligt utskottets mening av den vikt, att

förslaget måste väcka starka betänkligheter. Det enda praktiska exempel,

som i propositionen anföres på denna nya lijälpmetod, nämligen att bereda

domänstyrelsen möjlighet att igångsätta vissa avverkningsarbeten, för vilka

ekonomisk bärighet endast skulle kunna ernås genom tillskott från arbets
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

13

löshetsanslaget, talar också ur ekonomisk synpunkt mot förslaget. Skogshanteringen

i vårt land arbetar för närvarande under så tryckta villkor, att

domänverket icke borde sättas i tillfälle att med hjälp av skattemedel öka

sina skogsavverkningar, vilket skulle föranleda fortsatt prissänkning och

därigenom ytterligare försämra ställningen för landets enskilda skogsägare

och deras arbetare. Då utskottet hyser den övertygelsen, att den av arbetslöshetskommissionen

bedrivna verksamheten bäst är i stånd att utan omgång

gagna de arbetslösa, och då hjälpbehovet tyvärr är så omfattande, att kommissionens

medelsförbrukning under den närmaste framtiden icke låter sig

med säkerhet beräkna, vill utskottet emellertid icke ifrågasätta någon nedsättning

av den äskade anslagssumman på 15 miljoner kronor, utan förordar

beviljande av detta belopp.

Motionsvis har----åtnjuta arbetslöslietslijälp.

Av vad sålunda anförts följer, att utskottet ej kunnat biträda de i motionen

nr 185 inom andra kammaren framställda yrkandena.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:21 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förstärkning av det för budgetåret 19öl/1932 under femte huvudtiteln anvisade anslage s. 3 i texten