Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag örn nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet m. m.

1932-06-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag örn nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

1

Kr 140.

Ankom till riksdagens kansli den (i juni 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag

örn nedskrivning av det i statens produktiva fonder

nedlagda lånemedelskapitalet m. m.

(4:e avd.)

Uti den. till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik

»Utgifter för kapitalökning» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta, bland annat

1) att, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, för nedskrivning

av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet ävensom

för täckande av förluster å lånemedelskapital skall av fonden för

statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av 27,532,790 kronor

62 öre; samt

2) att för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital skall under

budgetåret 1932/1933 av fonden för statsskuldens amortering tagas i anspråk

ett belopp av 2,600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Av 1929 års riksdag har beslutats nedskrivning av statens järnvägars

oräntabla lånekapital med 240 miljoner kronor. Detta beslut innebar

i korthet, dels att vid utgången av år 1929 en nedskrivning av nämnda lånekapital

skulle ske med ett belopp av 100 miljoner kronor, vilken nedskrivning

ansågs täckt av verkställda amorteringar å statsskulden, dels

ock att återstående 140 miljoner kronor av den totala nedskrivningen av

lånekapitalet förutsattes skola successivt avskrivas i anslutning till en

i riksdagens skrivelse i ämnet den 5 juni 1929, nr 287, intagen plan för

amortering av sagda belopp under 30 år efter en räntefot av 41/2 procent.

För sistnämnda avskrivning har riksdagen för budgetåren 1929/1930—

1931/1932 anvisat tillhopa 7.20 miljoner kronor av skattemedel.

Å den av 1929 års riksdag beslutade nedskrivningen av statens järnvägars

lånekapital med 140 miljoner kronor återstår alltså, sedan avdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1932. (I sami. 79 hafi. (Nr HO—thid

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 140.

gjorts för hittills å riksstaten anvisade anslag, ett belopp av 132,800,000

kronor.

Departementschefen har, då enligt hans uppfattning något avbrott ej nu

borde ske i den år 1929 beslutade planen för nedskrivning av statens järnvägars

lånekapital, förordat, att sådan nedskrivning sker under nästa budgetår

med belopp, som för det budgetåret upptagits i planen, eller i avjämnat

tal 2.6 miljoner kronor. Denna nedskrivning borde dock icke, såsom

hittills, anvisas i form av särskilt anslag å riksstaten utan bestridas direkt

från amorteringsfonden.

Beträffande nedskrivning av det i statens produktiva

fonder nedlagda lånemedelskapitalet hava särskilt tillkallade

sakkunniga, 1931 års lånemedelsrevision, med skrivelse den 13 november

1931 överlämnat betänkande.

Departementschefen bar i anslutning till de sakkunnigas förslag förordat

nedskrivningar av lånemedelskapital örn tillhopa 31.70 miljoner kronor.

I nämnda summa ingå bland annat 15 miljoner kronor statens aktier

i Ostkustbanans aktiebolag samt 11.09 miljoner kronor vissa nedskrivningar

å vattenfallsverken.

För vattenfallsverkens del skulle för därvid ifrågakommande nedskrivningar

tagas i anspråk tillgängligt skattekapital i verken till belopp av

4.17 miljoner kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle fonden för statsskuldens amortering

tagas i anspråk för beredande av täckning för återstående lånemedelsförluster

(31.70 — 4.17 =) 27.53 miljoner kronor.

Vid avlåtandet av propositionen nr 261 med förslag till beräkning av

vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1932/1933 m. m. bar departementschefen

ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till det numera inträdda

läget med den slutliga prövningen av lånemedelsrevisionens förslag

borde anstå.

I anslutning till riksdagens vid olika tillfällen uttryckta uppfattning1

— innebärande att inom det statliga finansväsendet upplånade medel skola

förekomma allenast för produktiva ändamål och endast i sådan utsträckning,

att full förrättning kan påräknas — har under senare åren företagits

vissa rätt omfattande nedskrivningar av mindre räntabla lånemedel

samt andra avskrivningsåtgärder. Sammanlagt uppgå de under budgetåret

1925/1926 och följande budgetår verkställda avskrivningarna å

affärsverken, utlåningsfonderna o. s. v. till ett belopp av över 75 miljoner

kronor. Härtill kommer den till 49 miljoner kronor uppgående summa,

som under årens lopp anvisats för täckning av förluster å Aktiebolaget

1 Se bland annat riksdagens skrivelser 1924: 35, 1926: 28 och 55 saint 1928: 256.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

3

Kreditkassan av år 1922. I överensstämmelse med den sålunda förda saneringspolitiken

och på grundval av en av 1931 års lånemedelsrevision

verkställd undersökning har nu av Kungl. Majit framlagts förslag till

ytterligare avskrivningsåtgärder till belopp av 27.53 miljoner kronor. Det

vore självfallet önskvärt, att detta förslag nu kunde av riksdagen bifallas.

Ett sådant beslut skulle tvivelsutan stå i god överensstämmelse med

riksdagens tidigare intagna ståndpunkt. Med hänsyn till rådande budgetärt

svåra läge och i anslutning till vad departementschefen i proposition

nr 261 ifrågasatt, nödgas dock utskottet föreslå riksdagen att för denna

riksdag avstå från att fatta beslut örn avskrivning helt eller delvis av

ovannämnda till 27.53 miljoner kronor upptagna lånemedelskapital.

Däremot vill utskottet tillstyrka, att i enlighet med den av 1929 års riksdag

godkända planen ett ytterligare belopp av 2.g miljoner kronor avskrives

av statens järnvägars lånekapital.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Majits förslag angående nedskrivning

av det i statens produktiva fonder nedlagda låneinedelskapitalet

m. m. ej må av riksdagen bifallas, samt

b) att riksdagen må besluta, att för nedskrivning av

statens järnvägars lånekapital skall under budgetåret

1932/1933 av fonden för statsskuldens amortering

tagas i anspråk ett belopp av 2,600,000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i

Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund,

Walles och Pauli; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Olsson i Blädinge,

Wigforss, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Persson i Fritorp, Undskog,

Danielsson och Andersson i Prästbol.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-ts i statsverkspropositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag om nedskrivning av s. 5 i texten