Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående befrielse för förre stadsförv altar en J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet på grund av borgen.

1932-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående befrielse för förre stadsförv altar en J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet på grund av borgen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

befrielse för förre stadsförv altar en J. E. Elfving

från viss betalningsskyldighet på grund av borgen.

(l:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 29 januari 1932 dagtecknad proposition

(nr 56), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förre stadsförvaltaren J. E. Elfving må befrias från honom

jämlikt Stockholms rådhusrätts dom den 18 april 1923 åliggande betalningsskyldighet

till kronan.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll inledningsvis anfört

följande:

»Sedan chefen för fjärde arméfördelningen till A. Josefson på arrende

upplåtit kronoegendomen Båsta nr 1 och 2 i Spånga socken, förklarade förre

stadsförvaltaren J. E. Elfving jämte annan person i en den 21 januari 1921

dagtecknad handling, att de ginge i full borgen för såväl arrendesummans

riktiga erläggande som de förpliktelser i övrigt Josefson enligt arrendekontraktet

iklätt sig.

Genom utslag den 20 december 1921 ålade länsstyrelsen i Stockholms län

Josefson att till kronan utgiva för ovannämnda egendom oguldet arrende

5,480 kronor jämte 6 procent årlig ränta därå från den 1 april 1921, tills

betalning skedde.

I Josefsons sedermera inträffade konkurs bevakades kronans fordran

enligt förenämnda utslag. Konkursen avslutades emellertid utan utdelning.

Genom dom den 18 april 1923 förpliktade härefter Stockholms rådhusrätt

Elfving att på grund av förenämnda borgensförbindelse till kronan utgiva

2,740 kronor jämte 6 procent årlig ränta därå från den 1 april 1921, tills

betalning skedde, ävensom att ersätta kronans rättegångskostnader med 32

kronor. Kådhusrättens dom vann laga kraft.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift, dagtecknad den 27 april 1931, har

Elfving anhållit, att kronans fordran hos honom på grund av rådhusrättens

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 18 käft. (Nr 20—22.)

38G 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 20-

omförmälda dom måtte efterskänkas. Såsom skäl härför Ilar Elfving framhållit,

att han, som lede av lungtuberknlos, saknade utsikt att nu eller framdeles

erhålla arbete eller inkomst och att det i följd härav vore honom

omöjligt att betala sin skuld eller någon del av densamma.»

I avgivet yttrande den 25 november 1931 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

efter att hava lämnat en sammanställning av innehållet

av de vid rådhusrätten förda protokollen och övriga handlingar i ärendet,

framhållit, att därest kronans fordran hos Elfving understigit 1,000 kronor,

hinder icke synts hava förelegat för fortifikationsdepartementet att förordna

örn avskrivning av fordringen jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 29

september 1911 (nr 106 sid. 3) angående extra ordinarie avskrivning av vissa

kronans utestående fordringar.

Fortifikationsdepartementet, som ansett, att vidare åtgärder för indrivande

av kronans ifrågavarande fordran, i vad avsåge Elfving, icke borde vidtagas,

hade därför — under framhållande av att inställande av berörda indrivningsåtgärder

icke syntes inverka å kronans möjligheter att av huvudgäldenären

Josefson utfå samma fordran — tillstyrkt Elfvings ansökan örn efterskänkande

av kronans fordran hos honom.

Statskontoret, som hörts i ärendet, har i utlåtande den 31 december 1931

anfört, att enligt vad statskontoret inhämtat, solidarisk borgen här icke

förelåge, varför möjlighet icke förefunnes att hos Elfvings medborgensman

utkräva det resterande beloppet. Ehuru statskontoret funne det i viss mån

betänkligt, att kronans fordran i ett fall som det föreliggande avskreves,

ville statskontoret likväl med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter

icke motsätta sig, att riksdagens medgivande inhämtades till vidtagande av

en dylik åtgärd.

Departementschefen har i ärendet vidare anfört, att, då Elfving syntes

sakna utmätningsbara tillgångar och då, av utredningen att döma, utsikterna

för kronan att framdeles av honom utfå sin fordran vare sig helt eller till

någon avsevärd del syntes vara skäligen ringa, fordringen borde vara för

kronan praktiskt taget värdelös. På grund härav och med hänsyn till föreliggande

ömmande omständigheter funne departementschefen sig böra tillstyrka,

att kronan avstode från sin fordran hos Elfving jämlikt omförmälda

domstolsutslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förre stadsförvaltaren J. E.

Elfving må befrias från honom jämlikt Stockholms rådhusrätts

dom den 18 april 1923 åliggande betalningsskyldighet till

kronan.

Stockholm den 16 februari 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

3

Viel förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Bosén, Johansson i Fredrikslund, G. G. V. Hammarskjöld,

Ernfors, Andersson i Eliantorp och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Benglsson

i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge, Wigforss, Eriksson i Stockholm,

Olofsson i Digernäs, Hollertz och Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving frän viss betalningsskyldighet på g a1 i texten