Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholms fallet.

1932-03-11 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholms fallet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande

av kraftverksanläggning vid Karseforsen-Laholms

fallet.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 12 februari 1982 avlåten, till statsutskottets förberedande

behandling hänvisad proposition, nr 92, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen, att dels såsom

ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning

vid Karseforsen-Laholmsfallet, att utgå på villkor, som Kungl.

Majit äger fastställa, för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning

och under rubriken »Fonden för låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 800 000 kronor; dels ock höja den i förslaget

till riksstat för budgetåret 1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna

inkomstposten »övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majits proposition, nr 243, bemyndigade 1927 års

riksdag (skrivelse nr 191) Kungl. Majit att godkänna ett den 1 och den 4

mars 1927 mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget träffat

avtal angående bland annat utarrendering till bolaget på fyrtio år från och

med den 1 juli 1927, med villkorlig rätt till förlängning av arrendetiden, av

Karseforsen och Laholmsfallet i Lagan jämte därtill hörande fastigheter i

Laholms och Ysby socknar av Hallands län samt beviljande av lån till bolaget

för nämnda falls utbyggande. Ifrågavarande vattenfall i Lagan hade tidigare

inköpts eller från domänstyrelsen överflyttats till vattenfallsstyrelsens förvaltning

för att användas för elektrifiering av statens järnvägar i södra Sverige.

Ändamålet med nyssnämnda avtal var att öppna möjlighet till ett nyttiggörande

av dessa fallsträckor redan under den närmaste tiden samtidigt med att tillgodoseendet

av statens järnvägars kraftbehov vid en framtida elektrifiering av ifrågavarande

järnvägslinjer säkerställdes.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 23 käft. {Nr 35 37.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 35.

Jämlikt § 36 i nämnda avtal är Sydsvenska kraftaktiebolaget berättigat att i

och för utförande av kraftverksanläggning i Karseforsen-Laholmsfallet av

kronan genom vattenfallsstyrelsen erhålla ett lån, motsvarande två tredjedelar

av byggnadskostnaden, dock högst 5V2 miljoner kronor. Det åligger kraftbolaget

att minst ett år i förväg anmäla sin önskan om lånets utbekommande.

Av det i avtalet stadgade högsta statslånebeloppet för utbyggande av Karseforsen

och Laholmsfallet, 5 500 000 kronor, har Sydsvenska kraftaktiebolaget

erhållit 4 700 000 kronor. Kraftverksanläggningen vid Karseforsen har numera

färdigställts och tagits i bruk; anläggningen vid Laholm är i det närmaste

fullbordad.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 19 januari 1932 anmält, att kraftaktiebolaget

hos styrelsen anhållit örn utlämnande av återstående lånebeloppet

800 000 kronor så snart ske kunde; och har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte hos pågående riksdag göra framställning om bemyndigande för riksgäldskontoret

att ställa till vattenfallsstyrelsens förfogande nämnda belopp

av 800 000 kronor.

Räntan å det nya lånet skulle utgöra 4-74 procent (en räntesats a/4 procent

högre än medelräntan å statslån, upptagna de två senaste åren, på sätt bestämts

i förutnämnda avtal).

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava tillstyrkt framställningen, varvid fullmäktige

uttalat, att, därest Kungl. Maj :t skulle anse lämpligare, att lånebeloppet

utginge av de medel, som vattenfallsstyrelsen för år 1931 skulle avsätta

till förnyelsefond, intet hinder från riksgäldskontorets sida mötte att anlita

denna utväg.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 8 februari 1932 anfört:

Vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning har icke givit riksräkenskapsverket

anledning till annan erinran än att lånebeloppet bär redovisas

över budgeten och i likhet med tidigare av staten till kraftaktiebolaget utlämnat

lån bestridas från fonden för låneunderstöd.

Vid bifall till framställningen om utlämnande av nu ifrågavarande lån

bör följaktligen för ändamålet hos riksdagen äskas ett anslag till kapitalökning

å fonden för låneunderstöd å 800,000 kronor, att täckas av lånemedel.

Vattenfallsstyrelsens alternativa förslag att låta lånebeloppet vid sidan av

budgeten utgå av de medel, som vattenfallsstyrelsen skall för år 1931 avsätta

till sin förnyelsefond genom: deposition hos riksgäldskontoret, finner

riksräkenskapsverket ur budgetteknisk synpunkt principiellt oriktigt. Något

avgörande skäl av praktisk art att beträffande nu omhandlade lån frångå

det tidigare tillämpade förfarandet föreligger ej heller.

Departementschefen har anfört, att bolaget syntes i enlighet med avtalet

böra komma i åtnjutande av ytterligare lån till återstående belopp, 800 000 kronor.

Ehuru bolaget icke jämlikt därom i avtalet intagen bestämmelse anmält

sin önskan örn lånets utbekommande ett år i förväg, har departementschefen tillstyrkt,

att bolaget redan nu erhåller det nya lånet.

Vidare har departementschefen yttrat:

Lika med riksräkenskapsverket anser jag att för ändamålet bör såsom

skedde beträffande det år 1929 beviljade lånet anvisas anslag å riksstaten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 85.

3

under utgifter för kapitalökning och rubriken fonden för låneunderstöd. Anslaget

torde böra utgå av lånemedel och möjlighet beredas bolaget att lyfta

lånebeloppet redan före ingången av budgetåret 1932/1933. Då något belopp

för ifrågavarande ändamål icke beräknats i årets statsverksproposition, torde

den i förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel»

upptagna inkomstposten »övriga lånemedel» böra höjas med motsvarande

belopp.

Utskottet får tillstyrka, att bolaget redan nu kommer i åtnjutande av återstoden,

800 000 kronor, av det lån, som bolaget enligt avtal med vattenfallsstyrelsen

är berättigat att erhålla för kraftverksanläggning i Karseforsen-Laholmsfallet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomstposten »övriga

lånemedel» kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för utlämnande av ytterligare lån till Sydsvenska

kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning

vid Karseforsen-Laholmsfallet, att utgå på villkor, som

Kungl. Maj:t äger fastställa, för budgetåret 1932/1933 till kapitalökning

å fonden för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 800 000 kronor.

Stockholm den 11 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund,

Walles, Bergström och Andersson i Eliantorp, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Olsson

i Blädinge, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson

i Höör, Danielsson, Järte, Norsell, Svensson i Grönvik och Andersson i Prästbol.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:100 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av leraftverksanläggn a1 i texten