Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning Morjärv■—''Nederkalix.
1932-03-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning Morjärv■—''Nederkalix.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 36.
Nr 36.
Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning
Morjärv■—''Nederkalix.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 177, hava
herrar O. W. Lövgren i Nyborg och E. Hage hemställt, att riksdagen ville besluta,
att arbetet på byggande av bandelen Morjärv—Nederkalix till hamn vid
kusten skall påbörjas för att bereda arbetstillfällen åt det stora antal arbetslösa,
som nu finnas inom orten.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
I sin motivering hava motionärerna erinrat, att frågan örn byggande av en
järnväg från Morjärv till Nederkalix och vidare fram till hamn vid kusten vid
upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens prövning, därvid riksdagen
vid ett tillfälle, nämligen vid den stora arbetslösheten för 10 år tillbaka i tiden,
beslutat, att detta arbete skulle kunna tillgripas såsom nödhjälpsarbete örn annat
sådant icke stöde att uppbringa. Den folkrika kalixbygden hade nu liksom
tidigare ett starkt intresse av att komma i direkt förbindelse med landets
övriga järnvägsnät, och den oerhörda arbetslösheten, som nu rådde däruppe,
gjorde det angeläget att erhålla något större arbetsföretag, som kunde sysselsätta
ett större antal arbetare särskilt vintertid, så att icke transporterna från
hemorten till arbetsplatsen bleve alltför långa för dem som skola beredas arbete.
I anledning av en vid 1930 års riksdag väckt motion i ämnet gjorde statsutskottet
i utlåtande nr 200 följande uttalande:
iVad till sist angår den av de sakkunniga (sakkunniga för utredning av
Seskaröfrågan) och även motionsvis inom riksdagen ånyo framförda tanken på
en järnväg Morjärv—Kalix (-—Karlsborg) får utskottet erinra, att förberedande
undersökningar visserligen föreligga utförda för en dylik järnväg genom
Kalixbygden. Järnvägsstyrelsens numera intagna ståndpunkt är dock, att vad
som tidigare talat för nämnda banas anläggning ej längre vore gällande med
hänsyn i första hand till biltrafikens utveckling. Utan underskattande av banans
betydelse för jordbruket och industrien i de trakter, den är avsedd att ge
-
Statsutskottets utlåtande nr 36.
5
nomlöpa, anser sig utskottet ej kunna förorda, att på sätt motionsvis påyrkats
anslag nu anvisas till banbyggnaden.
I enlighet med utskottets hemställan avslogs motionen.
I anledning av den i motionen berörda frågan örn banföretagets igångsättande
som nödhjälpsarbete vill utskottet erinra, att enligt uttalande av 1921 års
riksdag riksdagen visserligen ej ville motsätta sig, att nödhjälpsarbeten anordnades
å vissa nya järnvägssträckningar, däribland en blivande statsbana Morjärv—Kalix;
riksdagen framhöll emellertid samtidigt som önskvärt, att dylika
arbeten igångsattes i sista hand och först sedan alla andra möjligheter att effektivt
bekämpa arbetslösheten, såsom genom vägarbeten och dylikt, blivit uttömda
(skrivelsen nr 350).
Under hänvisning i övrigt till 1930 års riksdags i frågan intagna ståndpunkt
hemställer utskottet,
att den av herrar Lövgren i Nyborg och Hage väckta motionen
II: 177 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 11 mars 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 35.
Reservation
Utskottets
yttrande.
av herrar Hosén och Asplund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.