Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning Morjärv■—''Nederkalix.

1932-03-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning Morjärv■—''Nederkalix.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 36.

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om en järnvägsanläggning

Morjärv■—''Nederkalix.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 177, hava

herrar O. W. Lövgren i Nyborg och E. Hage hemställt, att riksdagen ville besluta,

att arbetet på byggande av bandelen Morjärv—Nederkalix till hamn vid

kusten skall påbörjas för att bereda arbetstillfällen åt det stora antal arbetslösa,

som nu finnas inom orten.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

I sin motivering hava motionärerna erinrat, att frågan örn byggande av en

järnväg från Morjärv till Nederkalix och vidare fram till hamn vid kusten vid

upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens prövning, därvid riksdagen

vid ett tillfälle, nämligen vid den stora arbetslösheten för 10 år tillbaka i tiden,

beslutat, att detta arbete skulle kunna tillgripas såsom nödhjälpsarbete örn annat

sådant icke stöde att uppbringa. Den folkrika kalixbygden hade nu liksom

tidigare ett starkt intresse av att komma i direkt förbindelse med landets

övriga järnvägsnät, och den oerhörda arbetslösheten, som nu rådde däruppe,

gjorde det angeläget att erhålla något större arbetsföretag, som kunde sysselsätta

ett större antal arbetare särskilt vintertid, så att icke transporterna från

hemorten till arbetsplatsen bleve alltför långa för dem som skola beredas arbete.

I anledning av en vid 1930 års riksdag väckt motion i ämnet gjorde statsutskottet

i utlåtande nr 200 följande uttalande:

iVad till sist angår den av de sakkunniga (sakkunniga för utredning av

Seskaröfrågan) och även motionsvis inom riksdagen ånyo framförda tanken på

en järnväg Morjärv—Kalix (-—Karlsborg) får utskottet erinra, att förberedande

undersökningar visserligen föreligga utförda för en dylik järnväg genom

Kalixbygden. Järnvägsstyrelsens numera intagna ståndpunkt är dock, att vad

som tidigare talat för nämnda banas anläggning ej längre vore gällande med

hänsyn i första hand till biltrafikens utveckling. Utan underskattande av banans

betydelse för jordbruket och industrien i de trakter, den är avsedd att ge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 36.

5

nomlöpa, anser sig utskottet ej kunna förorda, att på sätt motionsvis påyrkats

anslag nu anvisas till banbyggnaden.

I enlighet med utskottets hemställan avslogs motionen.

I anledning av den i motionen berörda frågan örn banföretagets igångsättande

som nödhjälpsarbete vill utskottet erinra, att enligt uttalande av 1921 års

riksdag riksdagen visserligen ej ville motsätta sig, att nödhjälpsarbeten anordnades

å vissa nya järnvägssträckningar, däribland en blivande statsbana Morjärv—Kalix;

riksdagen framhöll emellertid samtidigt som önskvärt, att dylika

arbeten igångsattes i sista hand och först sedan alla andra möjligheter att effektivt

bekämpa arbetslösheten, såsom genom vägarbeten och dylikt, blivit uttömda

(skrivelsen nr 350).

Under hänvisning i övrigt till 1930 års riksdags i frågan intagna ståndpunkt

hemställer utskottet,

att den av herrar Lövgren i Nyborg och Hage väckta motionen

II: 177 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 35.

Reservation

Utskottets

yttrande.

av herrar Hosén och Asplund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.