Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt.

1932-04-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ämneslärarinnas

vid allmänt läroverk rätt att för lönetur

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild

läroanstalt. (2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 5 februari 1932 dagtecknad proposition,

nr 78, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att medgiva,

1) att ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne- eller

ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola, enskild mellanskola

eller högre goss- och samskola, emedan skolan till följd av den

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt

sin verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad till ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, må under en övergångstid av tio år,

räknat från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna

vid högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och samskola

tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett

från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt

läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande författningar

stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående

tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning

vid den enskilda skolan, varvid dock skall iakttagas att, såvida sådan lärarinna

vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till

ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes övergång

i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må vid denna senare tidpunkt

tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att

nämnda förhållande må utjämnas, samt

2) att efter Kungl. Majits prövning i varje särskilt fall sådan föreståndarinna

eller ämneslärarinna vid statsunderstödd enskild mellanskola, högre

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 25 käft. (Nr 39—44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

flickskola eller högre goss- och samskola, som före den 1 mars 1927 blivit

anställd med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt och efter den 30 juni

1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk i annan

ordning än genom överflyttande, må under en övergångstid av tio år, räknat

från och med den 1 juli 1928, tillerkännas sådan lönetursrätt, som avses

under 1).

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

Genom proposition nr 231 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

under punkt 6:o riksdagen att medgiva, att ämneslärarinna, som blivit entledigad

från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola,

emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen av det högre

skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verksamhet, och som i anledning

härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt

läroverk, finge under en övergångstid av tio år, räknat från och med den

1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola tillgodoräkna

sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett

från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt

läroverk ej komme att understiga summan av den i gällande författning

stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående tillfälliga

löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning vid den

högre flickskolan.

I skrivelse den 1 juni 1928 (nr 286) anmälde riksdagen, att riksdagen

bifallit Kungl. Majrts förslag.

Den 29 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 272) i överensstämmelse

härmed.

De förutsättningar, som sådan ämneslärarinna, örn vilken här är fråga,

skall hava uppfyllt för att kunna tillgodoräkna sig lönetursår för tidigare

tjänstgöring vid privatläroverk, äro, enligt vad departementschefen framhåller,

följande:

1) den tjänstgöring, som må tillgodoräknas, skall hava fullgjorts vid statsunderstödd

högre flickskola,

2) lärarinnan skall hava blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning

vid sådan skola,

3) entledigandet skall hava skett på den grund, att skolan till följd av

den beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller

inskränkt sin verksamhet,

4) lärarinnan i fråga skall i anledning av under 2) och 3) nämnda förhållanden

hava på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning

vid allmänt läroverk.

Under hänvisning till vederbörande departementschefs motivering för propositionen

nr 286 till 1928 års riksdag, uttalar departementschefen, att sist
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

3

nämnda villkor torde få anses innebära, att vederbörande ämneslärarinna

skall genom s. k. överflyttning hava erhållit ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk. Kungörelse angående övferflyttande av vissa lärarinnor

från statsunderstödda enskilda högre flickskolor till statliga läroverk utfärdades

av Kungl. Maj:t den 26 september 1929 (nr 295).

I skrivelse den 1 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen framlagt två förslag

till utvidgning av den lönetursrätt, som enligt kungörelsen den 29 juni

1928 (nr 272) tillkommer ämneslärarinna, som blivit anställd vid allmänt

läroverk efter att förut hava tjänstgjort som ämneslärarinna vid statsunderstödd

högre flickskola. Enligt båda dessa förslag skulle ifrågavarande

lönetursrätt uttryckligen utsägas tillkomma även f. d. föreståndarinna

vid enskild läroanstalt. Vidare skulle till grund för jämförelsen mellan

löneförmånerna i statstjänsten och i den föregående enskilda tjänsten läggas

förhållanden icke allenast vid själva övergångstillfället utan även vid den

senare tidpunkt, då lärarinnan, därest hon kvarstått i enskild tjänst, skulle

erhållit löneförhöjning. Och slutligen skulle lönetursrätten utsträckas till

att gälla jämväl dem, som förut varit lärarinnor eller föreståndarinnor vid

enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolor. Enligt det andra —

mera omfattande — förslaget skulle rätten att tillgodoräkna tjänstår vid

enskild läroanstalt utvidgas att gälla icke blott de fall, då s. k. överflyttning

ägt rum, utan även, med vissa tidsbegränsningar, varje fall, då lärarinna

vid enskild skola vunnit anställning som ämneslärarinna vid allmänt läroverk,

d. v. s. även då övergången skett efter ansökning och utnämning i

vanlig ordning.

Till stöd för sistnämnda förslag har skolöverstyrelsen anfört bland annat:

Den frågan torde böra tagas under övervägande, huruvida det är lämpligt,

att lönetursrätten inskränkes till sådana lärarinnor, som genom överflyttning

erhållit ordinarie anställning vid allmänt läroverk. I åtskilliga fall

hava ämneslärarinnor vid enskilda skolor själva sökt och i fri konkurrens

erhållit ämneslärarinnetjänster (liksom adjunktstjänster) vid allmänt läroverk.

Det ligger i sakens natur, att i allmänhet endast de mest meriterade av

sådana lärarinnor vid enskilda skolor kunna på denna väg vinna anställning

vid statens läroverk. Går en lärarinna denna väg, erhåller hon emellertid

ingen lönetursrätt. Det kommer därför att ligga i hennes intresse

att icke själv i vanlig ordning konkurrera sig till en tjänst vid statligt läroverk,

då hon har större fördel av att låta sig överflyttas till sådan tjänst.

Det synes dock lämpligt, att bestämmelserna äro sådana, att de icke direkt

avskräcka vederbörande lärarinnor från att i första hand söka sörja för sig

själva.

Överstyrelsen finner det således vara ej mindre rättvist ur de lärarinnors

synpunkt, vilka efter ansökan erhålla ledigförklarad ordinarie ämneslärarinnetjänst

(eventuellt även adjunktstjänst) än även ur allmänna synpunkter

lämpligt, att sagda lönetursrätt utsträckes till att gälla lärarinnor, vilka

erhålla ordinarie anställning vid allmänna läroverk oberoende av huruvida

sådan tjänst erhållits efter ansökan i vanlig ordning eller genom s. k. överflyttning

Närmast torde sagda rätt därvid visserligen böra gälla sådana

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

lärarinnor, vilkas avgång från enskild skola varit eller framdeles kan beräknas

bliva nödvändig på grund av indragning av skolan eller minskning i

dess verksamhet till följd av omorganisationen av det högre skolväsendet.

Men det torde i den praktiska tillämpningen bliva förenat med stora svårigheter

att begränsa bestämmelsen på antytt sätt. Något föregripande av

frågan om medgivande av lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda läroanstalter

i allmänhet, därest den föreslagna lönetursrätten finge generell

karaktär, sker ju ändock icke, alldenstund de här föreslagna liksom de

redan gällande bestämmelserna, frånsett att de äro övergångsbestämmelser

med fixerad tidsgiltighet, enbart avse att skydda vederbörande lärarinnor

för löneminskning och de sålunda bliva utan betydelse i alla de fall — och

de äro flertalet — då övergången i statstjänst icke medför löneminskning.

Det torde därför vara lämpligast att giva generell giltighet åt bestämmelserna

i fråga, så att varje lärarinna, som erhåller ordinarie ämneslärartjänst

vid allmänt läroverk, erhåller rätt att för sin tidigare tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild mellanskola, högre flickskola och högre goss- och samskola

räkna lönetursår i sådan utsträckning, att övergången i statstjänst icke

för henne medför minskning i löneförmåner. Bestämmelsen, som alltjämt

bör äga karaktär av övergångsbestämmelse, skulle äga giltighet till och med

den 30 juni 1938 samt endast avse sådana lärarinnor, vilka vunnit anställning

vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 samt

erhållit ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk efter den 30 juni

1928, men för dessa gälla retroaktivt.

Statskontoret förordar det första förslaget, dock under förutsättning att

samma bestämmelser, som beträffande överflyttning nu gälla för ämneslärarinnor

och föreståndarinnor vid högre flickskolor, också komma att föreskrivas

för lärarinnor vid enskilda mellanskolor samt högre goss- och sämsk olor.

Beträffande skolöverstyrelsens andra förslag har statskontoret anfört bland

annat:

Statskontoret måste ställa sig mycket tveksamt beträffande lämpligheten

av detta förslag. Utan att underskatta vikten av de båda förstnämnda

skälen, kan man dock icke förbise, att det här gäller att beträffande en

särskild grupp lärare rid de allmänna läroverken införa principen örn

lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda och kommunala skolor, en fråga

som sedan länge står på dagordningen och väl kan antagas inom icke allt

för avlägsen framtid bliva löst. De betänkligheter, som måste hysas mot

förslagets principiella sida, bliva icke hävda av den av överstyrelsen framhållna

omständigheten, att det endast är fråga örn övergångsbestämmelser

med fixerad tidsgiltighet, vilka endast avse att skydda vederbörande mot

löneminskning. Man skulle tvärtom kunna säga att, örn det anses skäligt

att lärarinnorna, oberoende av övergångens samband med nya läroverksorganisationen,

erhålla ifrågavarande lönetursrätt, det icke finns någon anledning

att begränsa denna förmån att gälla endast under viss tid — enligt

förslaget tio år. Örn anordningen kunde inskränkas till att avse endast de

fall, då den s. k. frivilliga övergången är föranledd'' av omorganisationen,

vore måhända icke så mycket att erinra däremot. Men då detta, på sätt

överstyrelsen framhåller, av praktiska skäl svårligen låter sig göra, erhåller

bestämmelsen en räckvidd, principiellt sett, som knappast kan anses tillrådlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39.

5

Emellertid vill statskontoret å andra sidan icke förneka, att fall kunna

förekomma, då den föreslagna förmånen skäligen bör beredas vederbörande

lärarinna. Med anledning härav och då det tredje av överstyrelsens skäl

för förslaget — det fåtal lärarinnor, å vilka bestämmelsen skulle bliva tilllämplig

— synes tala för en individuell prövning i varje särskilt fall, vill

det förefalla statskontoret, som om saken lämpligast borde ordnas så, att

Kungl. Majit erhåller riksdagens bemyndigande att i de fall, då övergång

från förenämnda enskilda eller kommunala läroanstalter till allmänt läroverk

äger rum i annan ordning än genom s. k. överflyttning, pröva örn och i

vad mån bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 272) må å

vederbörande lärarinna tillämpas.

Statskontoret tillstyrker alltså det av överstyrelsen först framlagda förslaget

med det tillägg, att prövningen av lönetursrätten i ovan angivna fall

förbehålles Kungl. Majit.

Skulle emellertid Kungl. Majit vilja vidtaga åtgärd för genomförande av

en lönetursrätt av den omfattning, som i andra alternativet angives, vill

statskontoret framhålla, att formuleringen i övrigt av bestämmelserna i

huvudsak icke har någon annan reell betydelse än vad som innebäres i nu

gällande kungörelse i ämnet.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:

För det av skolöverstyrelsen framlagda första förslaget finner jag goda

skäl vara anförda, och vill jag för min del förorda detsamma. Jag vill

erinra, att Kungl. Majit den 5 februari 1932 utfärdat kungörelse, avsedd att

ersätta kungörelsen den 26 september 1929 (nr 295) angående överflyttande

av vissa lärarinnor från statsunderstödda enskilda högre flickskolor till statliga

läroverk, och därvid föreskrivit, att till ämneslärarinnebefattning vid

allmänt läroverk kan överflyttas jämväl föreståndarinna eller ämneslärarinna,

som varit anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre gossoch

samskola.

Vad beträffar det andra av skolöverstyrelsen framställda förslaget, finner jag

i likhet med statskontoret starka skäl tala för även dess godkännande, varvid

jag dock ansluter mig till den begränsning, som statskontoret härutinnan föreslagit

i fråga om rätt att tillgodoräkna tjänstår vid enskild läroanstalt i de

fall, då lärarinna vid enskild skola efter ansökan vunnit anställning vid

allmänt läroverk. Jag anser det alltså lämpligare, att i senast antydda fall

en individuell prövning sker samt att dylik prövning företages av Kungl.

Majit. Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att verkställa denna

prövning lärer alltså böra utverkas.

Mot Kungl. Majits förslag under punkten 1) har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar det under punkten 2) framlagda förslaget, anser sig utskottet,

med tanke på konsekvenserna, kunna förorda bifall till detsamma allenast

under förutsättning, att medgivandet begränsas till att gälla uteslutande

sådana fäll, då vederbörande föreståndarinnas eller ämneslärarinnas avgång

från den enskilda skolan kan anses föranledd av den genom 1927 års riksdags

beslut inledda omorganisationen av det högre skolväsendet. Såsom

vederbörande myndigheter framhållit, kan det vara förbundet med vissa

svårigheter att fastställa nu angivna orsakssammanhang. Då det emellertid

enligt förslaget skulle ligga i Kungl. Majits hand att avgöra varje ärende

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 39.

av nu ifrågavarande slag, synes det utskottet böra vara möjligt att i berörda

hänseende förebringa sådan utredning, att Kungl. Maj:t vid prövning av

utredningsmaterialet kan bilda sig en bestämd uppfattning, huruvida nämnda

sammanhang kan sägas vara för handen eller icke.

Skolöverstyrelsen har i sitt ovan refererade utlåtande uttalat, att de föreslagna

nya bestämmelserna borde »gälla retroaktivt». För så vitt detta uttalande

åsyftar, att nämnda bestämmelser skulle tillämpas, som om de ägt giltighet

redan från och med den 1 juli 1928, och att således en omräkning av redan

utbetalta löner skulle ske, anser sig utskottet icke kunna ansluta sig till

denna tanke. Enligt utskottets mening böra bestämmelserna träda i kraft

den 1 juli 1932. Retroaktiv giltighet böra de erhålla allenast i den bemärkelsen,

att sådana tjänstår vid den enskilda skolan, som ligga i tiden före

ikraftträdandet, må tagas i beräkning vid lönetursrättens bestämmande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,

medgiva

1) att ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne-

eller ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd

högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och

samskola, emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt

sin verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad

till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, må under en

övergångstid av tio år, räknat från och med den 1 juli

1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola,

enskild mellanskola eller högre goss- och samskola

tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst

tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner

såsom ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att

understiga summan av den i gällande författningar stadgade

kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående

tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet

av sin befattning vid den enskilda skolan, varvid dock skall

iakttagas att, såvida sådan lärarinna vid tillämpning av

dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till ålderstillägg

hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes övergång

i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må

vid denna senare tidpunkt tillgodoföras det ålderstillägg

vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande

må utjämnas, samt

2) att efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall

sådan föreståndarinna eller ämneslärarinna vid statsunderstödd

enskild mellanskola, högre flickskola eller högre goss
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 39. 7

och samskola, som före den 1 mars 1927 blivit anställd

med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt och efter den

30 juni 1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst vid

allmänt läroverk i annan ordning än genom överflyttande,

må under en övergångstid av tio år, räknat från och med

den 1 juli 1928, tillerkännas sådan lönetursrätt, som avses

under 1); dock att detta skall gälla allenast de fall, då

vederbörande föreståndarinnas eller ämneslärarinnas avgång

från den enskilda skolan kan anses föranledd av den genom

1927 års riksdags beslut inledda omorganisationen av det

högre skolväsendet.

Stockholm den 5 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Svensson i

Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Bergström, Andersson i Eliantorp, Pauli

och Björck;

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp,

Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm,

Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson i Ovanmyra och Andersson i

Prästbol.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöri s. 1 i texten