Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader.

1932-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse

på Kristianstads stad av den Kungl. Maj:t och

kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets

i Kristianstad byggnader.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 5 februari 1932 dagtecknad proposition,

nr 80, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att den rätt, som må tillkomma Kungl. Maj:t och kronan till högre

allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader, må överlåtas på Kristianstads

stad.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsråd sprotokoll.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutit, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna

städer, däribland Kristianstad, skulle ombildas till högre samläroverk,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad och hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning

av de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk.

Tillika fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande

kommuner i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge

sig där omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna

läroverken. Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Kristianstad

ombildas till högre samläroverk.

I cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Majit — under nyss

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

11

angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den nya

organisationen av de allmänna läroverken.

Med skrivelse den 25 februari 1928 överlämnade länsstyrelsen i Kristianstad

utdrag av protokoll vid stadsfullmäktiges i nämnda stad sammanträde

den 1 februari 1928 med tillhörande handlingar, av vilka framgick, att

»fullmäktige väl icke avvisa anspråken å stadens medverkan vid byggnadsfrågor

rörande läroverket därstädes men att de å andra sidan vilja förbehålla

sig rätt till fri prövning i de särskilda fallen».

Detta stadsfullmäktiges uttalande torde förklaras därav, att äganderätten

till läroverksbyggnaderna icke oförtydbart tillkom staden och att frågan

härom ävensom angående äganderätten till marken, varå byggnaderna vore

belägna, tarvade utredning.

I ett den 15 mars 1928 avgivet utlåtande hemställde skolöverstyrelsen att

Kungl. Majit täcktes dels förklara, att Kristianstads stad icke uppfyllt de

villkor, som av riksdagen förutsatts för ombildning av högre allmänna

läroverket därstädes till högre samläroverk, dels anbefalla vederbörande länsstyrelse

att inhämta förnyat yttrande från staden, huruvida den åtoge sig

de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av högre allmänna

läroverket därstädes till högre samläroverk.

Den 4 april 1928 anbefalldes länsstyrelsen i Kristianstad att med anledning

av vad skolöverstyrelsen sålunda anfört från stadsfullmäktige inhämta

och snarast möjligt till Kungl. Majit inkomma med bestämt yttrande, huruvida

fullmäktige dåmera vore villiga ikläda sig de i cirkuläret den 18 juni

1927 omförmälda, av riksdagen uppställda villkoren.

Den 2 maj 1928 beslöto stadsfullmäktige i Kristianstad att dels förklara

sig villiga att ikläda staden de i cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda,

av riksdagen uppställda villkoren för ombildning av högre allmänna läroverket

därstädes till högre samläroverk, dels ock bemyndiga drätselkammaren

att träda i förhandlingar med Kungl. Majit i ändamål att åt staden

förvärva äganderätten till samtliga de å läroverkstomten nu uppförda byggnaderna.

I skrivelse den 20 februari 1930 har nu drätselkammaren hemställt, att

Kungl. Majit måtte efter riksdagens hörande förklara, att högre allmänna

läroverkets i Kristianstad byggnader ävensom den mark, varå byggnaderna

äro belägna, tillhöra staden Kristianstad.

Över drätselkammarens framställning har skolöverstyrelsen, efter hörande

av lokalstyrelsen vid högre allmänna läroverket i Kristianstad, den 14 juli

1930 avgivit utlåtande.

Lokalstyrelsen har tillstyrkt bifall till drätselkammarens framställning.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat:

Överstyrelsen håller före, att oavsett huruvida äganderätten till berörda

tomt och byggnader tillkommer staden eller staten, det vore lämpligast, att

samma rätt helt överlätes till staden, i likhet med vad tidigare efter beslut

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

Utskottets

yttrande.

av Kungl. Maj:t och riksdagen skett, senast efter beslut av 1930 års_ riksdag

i fråga om läroverksbyggnaden vid högre allmänna läroverket i Ostersund.

Härigenom skulle överensstämmelse vinnas med förhållandena å de

flesta andra orter, där allmänna läroverk finnas, då för närvarande i de

ojämförligt flesta fall läroverkshusen i dessa orter ägas av vederbörande

kommuner.

Några särskilda villkor synas icke behöva förbindas med överlåtelsen, då

stadsfullmäktige genom ovannämnda beslut hava åtagit sig underhåll av

byggnaden och anledning att uppställa ytterligare villkor saknas.

Vidare har, på grund av remiss, kammarkollegiet i ärendet låtit höra

magistraten i Kristianstad ävensom inhämtat respektive den 7 november

1930 och den 4 februari 1931 dagtecknade utlåtanden av länsstyrelsen i

Kristianstad och domkapitlet i Lund, varjämte kollegiet införskaffat utredning

rörande äganderätten till den mark, varå de av läroverket nu disponerade

byggnaderna äro belägna. Kollegiet har den 23 februari 1931 för

egen del yttrat sig i ärendet.

Slutligen hava infordrade yttranden i ärendet avgivits den 28 mars 1931

av justitiekanslersämbetet och den 2 december 1931 av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

Efter en redogörelse för den sålunda förebragta utredningen har departementschefen

för egen del anfört följande:

Av vad sålunda blivit anfört torde framgå, att äganderätten till den mark,

varå högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader äro belägna, tillkommer

staden. Läroverkets byggnader åter hava uppförts med anlitande

av medel, som erhållits, bland annat, genom statsanslag; dock har staden

till huvudsaklig del bestritt deras uppförande och underhåll. Staden har

numera förbundit sig att fullgöra de av riksdagen uppställda villkoren för

läroverkets ombildning till högre samläroverk, nämligen att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt

rektor. Vid dessa förhållanden har jag för min del intet att erinra mot

ett bifall så till vida till den gjorda framställningen rörande äganderätten

till läroverksbyggnaderna, att framställning avlåtes till riksdagen angående

avstående till staden av den rätt till dessa byggnader, som må tillkomma

Kungl. Majit och kronan. Jag erinrar, att liknande överlåtelser tidigare

upprepade gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens

medgivande beviljade —■ så t. ex. beträffande läroverkshusen i Kalmar

(1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929)

och Östersund (1930).

Drätselkammarens framställning i vad den angår äganderätten till den

mark, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda, torde av skäl, som ovan

berörts, icke böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd, och torde beslut

härom böra meddelas, sedan riksdagen lämnat sitt svar å den proposition,

som jag tillstyrker angående själva byggnaderna.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag. Emellertid

torde, i likhet med vad vid liknande medgivanden tidigare ägt rum, uttryck
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande Nr 41. 13

ligen böra angivas, att den ifrågasatta överlåtelsen skall ske utan ersättning

till kronan.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte medgiva, att den rätt, som må tillkomma

Kungl. Maj:t och kronan till högre allmänna läroverkets

i Kristianstad byggnader, må utan ersättning till

kronan överlåtas på Kristianstads stad.

Stockholm den 5 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 39.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten t a1 i texten