Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.
1932-04-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.
Dokumentets text
14
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning
för småskollärarinnor, vilka varit anställda
vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 12 februari 1932 dagtecknad proposition,
nr 100, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att lärare vid småskola, vilken eljest kan komma i åtnjutande av
ålderstillägg, må, därest han varit anställd vid statsunderstött privatläroverks
förberedande klasser och blivit entledigad på grund av nämnda klassers avveckling
i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet, äga att för uppflyttning i högre lönegrad
i förekommande fall tillgodoräkna sig enligt de närmare villkor, som
av Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas, den tid, han tjänstgjort vid
sagda förberedande klasser.
I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
I en vid 1927 års riksdag väckt motion (I: 248) upptogs frågan om understöd
åt de lärarinnor, som bestrida undervisningen i de vid åtskilliga privatläroverk
då förefintliga förberedande klasserna och som genom dessa klassers
indragning skulle bliva utan anställning. I motionen hemställdes, att riksdagen,
med anledning av den till 1927 års riksdag avlåtna propositionen
örn det högre skolväsendet ville hos Kungl. Majit anhålla örn övervägande,
i vad mån de lärarinnor vid privatläroverkens småbarnsklasser, vilka genom
indragandet av offentligt stöd för dessa klasser råkade i ekonomiska svårigheter,
kunde genom överflyttning till folkskolan eller annorledes bibehållas
vid ett skäligt livsuppehälle.
Riksdagen förklarade i skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262 sid. 102), att
riksdagen funnit den av motionären berörda frågan synnerligen beaktansvärd,
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
15
och ville i anledning av det i motionen framställda yrkandet starkt betona,
det riksdagen förutsatte, att vederbörande kommuner läte sig angeläget vara
att, i den mån så vore möjligt, bereda ifrågavarande lärarinnor anställning
vid kommunens folkskoleväsen.
Med anledning härav anmodade Kungl. Majit genom beslut den 14 juni
1929 skolöverstyrelsen att på lämpligt sätt fästa vederbörande kommunala
skolmyndigheters uppmärksamhet på vad riksdagen i sin berörda skrivelse
anfört och för dem framhålla önskvärdheten av att i möjligaste mån tillmötesgå
det av riksdagen uttalade önskemålet. Denna Kungl. Majits anmaning
till överstyrelsen föranledde utsändandet av ett cirkulär den 7 oktober
1929 till folkskolestyrelserna i samtliga städer, i vilka funnos privatläroverk
med förberedande klasser. I denna cirkulärskrivelse fäste överstyrelsen folkskolestyrelsernas
uppmärksamhet på sakens behjärtansvärda innebörd, varjämte
lämnades vissa praktiska anvisningar angående det sätt, på vilket ett
skoldistrikt möjligen kunde bringa de lärarinnor, som saken gällde, erforderlig
hjälp.
Enligt vad skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1931 meddelat,
hava de sålunda vidtagna åtgärderna i åtskilliga fall lett till det resultatet,
att lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser i samband med
sådana klassers indragning vunnit anställning såsom extra ordinarie eller
ordinarie småskollärarinnor vid folkskoleväsendet på orten. I vissa fall har
Kungl. Majit medgivit, att sådan placering som ordinarie småskollärarinna
fått ske utan iakttagande av bestämmelserna i gällande folkskolestadgas
§19 angående tillsättning av ordinarie lärartjänst.
En del lärarinnor, som under längre tid och med goda vitsord tjänstgjort
vid privatläroverkens småskolavdelningar, sakna formell kompetens för anställning
vid kommunernas småskolor. För dessa finnes emellertid möjlighet
att i dispensvfig få sådan kompetens sig tillerkänd.
Under erinran att dispens, som nu avses, författningsenligt skall beviljas
av skolöverstyrelsen, har skolöverstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse den
31 augusti 1931 meddelat, att överstyrelsen hittills i samband med uppkomna
frågor örn överflyttande till det kommunala folkskoleväsendet av
lärarinnor från privatläroverkens förberedande klasser, i den mån så befunnits
erforderligt och eljest från sakliga synpunkter kunnat motiveras, meddelat
dispens från småskollärarexamen. Vissa möjligheter finnas sålunda och
hava även begagnats att bereda lärarinnor av ifrågavarande kategori möjlighet
till utkomst.
Beträffande de lärarinnor, som genom skolreformen förlorat innehavd
anställning vid de statsunderstödda privatläroverkens förberedande avdelningar,
hava emellertid framkommit tre önskemål, som ännu icke blivit tillgodosedda.
Det första av dessa önskemål avser rätt för dem av dessa lärarinnor,
som fått anställning i folkskolas småskolavdelningar, att för lönetur
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i privatläroverkets förberedande
16
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
klasser. Det andra önskemålet rörer ifrågavarande lärarinnors ställning i
pensionshänseende, oell det tredje går ut på att de lärarinnor av ifrågavarande
kategori, som icke kunnat förses med någon likvärdig anställning,
måtte erhålla understöd under den tid, de måste gå utan förvärvsarbete.
Vidkommande först de ifrågavarande lärarinnornas rätt till lönetur har
skolöverstyrelsen erinrat, att kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760)
angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till
sådan avlöning i § 10 mom. 4 stadgar, att lärare vid småskola, lärare vid
mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken eljest kan
komma i åtnjutande av ålderstillägg, äger att för uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräkna sig, enligt de närmare villkor som av Kungl. Majit i
varje särskilt fall bestämmas, den tid han i egenskap av lärare med fast
anställning tjänstgjort vid statsunderstödd svensk skola i utlandet. Skolöverstyrelsen
anser, att frågan örn lönetursrätt för lärarinna, örn vilken nu
är fråga, bör ordnas på enahanda sätt, nämligen efter prövning av Kungl.
Majit i varje särskilt fall. Statskontoret är härutinnan ense med skolöverstyrelsen.
För egen del har departementschefen ansett den sålunda föreslagna
utvägen vara att förorda. Då det här endast vore fråga örn ett tjugutal
lärarinnor, torde några betänkligheter ur ekonomisk synpunkt näppeligen
kunna hysas mot förslaget.
Vad därefter beträffar de ifrågavarande lärarinnornas ställning i pensionshänseende,
har skolöverstyrelsen ansett billigt, att lärarinnorna må få såsom
tjänstår för pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna 2/3 av tjänstetiden
vid statsunderstödd privatskolas förberedande klasser. Härmed har
skolöverstyrelsen förbundit det förbehåll, att, därest lärarinnan erhåller pension
från svenska lärarinnornas pensionsförening, den henne från statens
pensionsanstalt tillkommande pensionen skall minskas med den del av den
från pensionsföreningen utgående pensionen, som grundas på statsbidrag
och de för detsammas erhållande erforderliga minimiavgifterna.
Statskontoret, som visserligen i likhet med skolöverstyrelsen anser, att
ifrågavarande lärarinnor icke böra få det sämre ställt i pensionshänseende
än om de fortsatt med sin anställning i privatläroverk, uttalar sig emellertid
för att lämplig åtgärd i sådant syfte bör övervägas, först när pensionsfrågan
blir aktuell i varje särskilt fall. Efter att hava i ärendet samrått med chefen
för finansdepartementet har departementschefen anslutit sig till statskontorets
uppfattning härutinnan.
Slutligen har departementschefen berört den väckta frågan örn understöd
åt sådana lärarinnor, som förlorat sin anställning vid statsunderstött privatläroverks
småskolavdelningar utan att därefter kunnat erhålla något förvärvsarbete,
och i detta hänseende anfört huvudsakligen följande:
Skolöverstyrelsen, som anser starka billighetsskäl tala för att dessa lärarinnor
erhålla någon ersättning av statsmedel, har förordat, att dylik
ersättning skulle beviljas för ett år i sänder och efter Kungl. Majlis be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 42.
17
prövande med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Överstyrelsen
har beräknat, att det här vore fråga örn endast ett tiotal lärarinnor,
samt har vidare framlagt vissa närmare grunder för en sådan prövning.
Överstyrelsen har beräknat, att ett statsanslag av 12,000 kronor skulle
för ändamålet bliva erforderligt under budgetåret 1932/1933. Jämväl statskontoret
förordar, att anslag för ändamålet beviljas, men framhåller, att det
icke lärer vara behövligt att därför uppföra särskilt anslag å riksstaten, utan
skulle de nu ifrågavarande utgifterna kunna bestridas från det redan befintliga
förslagsanslaget till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter. För det sålunda framförda förslaget
tala enligt min mening starka billighetsskäl. Det kan svårligen anses vara
staten värdigt att lämna ifrågavarande, så vitt nu kan bedömas ganska
fåtaliga grupp av lärarinnor helt utan ekonomiskt stöd. De hava ju under
längre eller kortare tid utfört ett samhällsnyttigt arbete och hava obestridligen
på grund av den av statsmakterna beslutade omorganisationen av
skolväsendet och alltså utan eget förvållande gått förlustiga det levebröd,
de tidigare njutit. Jag ber vidare få erinra örn att enligt äldre bestämmelser
för åtnjutande av statsunderstöd en viss del av en ämneslärarinnas vid
privatläroverk tjänstgöring kunde vara förlagd till de förberedande klasserna:
alltifrån början — intill 1 juli 1925 — kunde högst Vs av en ämneslärarinnas
tjänstgöring, senare under vissa villkor — intill den 1 juli 1928 —
högst V» av samtliga ämneslärarinnors sammanlagda tjänstgöring vid den
privatskola, med vilken de förberedande klasserna voro förbundna, fullgöras
i berörda klasser. Dessa hava alltså visserligen åtnjutit allenast ett indirekt
understöd av staten men hava dock ända till senare tid varit ur viss synpunkt
sett godtagna av staten.
Aven örn jag således måste i likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret
anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas sida vidtagas
för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som ersättning
för mistad anställning, anser jag mig dock ej kunna tillstyrka, att
förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet förelägges
riksdagen. Lämpligare är det enligt min mening, att, efter verkställd närmare
utredning, de särskilda fallen bringas under riksdagens prövning.
Det är också min avsikt att hemställa örn uppdrag åt skolöverstyrelsen att
vidtaga de åtgärder för det nämnda syftets vinnande, som kunna befinnas
erforderliga.
Utskottet anser det vara rimligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna för- utskottets
månen i fråga om lönetursberäkning beredes ifrågavarande lärare. Dock yttrande,
synes det utskottet, att denna förmån bör, i analogi med vad av Kungl.
Majit i propositionen nr 78 till årets riksdag ifrågasatts och av utskottet i
utlåtande nr 39 förordats beträffande ämneslärarinnor, som avgått från enskild
läroanstalt, erhålla den begränsningen, att tillgodoräknandet allenast
må gälla så många lönetursår, utöver tre, som erfordras för att, bortsett från
dyrtidstillägg, vederbörandes löneförmåner såsom småskollärarinna ej komma
att understiga summan av hennes kontanta löneförmåner vid frånträdandet
av befattningen vid den enskilda skolan.
I likhet med departementschefen anser utskottet lämpligt, att frågorna örn
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 25 haft. (Nr 39—44.) 2
18 Statsutskottets utlåtande Nr 42.
pensionsrätt och understöd åt här ifrågavarande kategori av lärare avgöras
från fall till fall.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
medgiva, att småskollärarinna, vilken eljest kan komma i åtnjutande
av ålderstillägg, må, därest hon varit anställd vid
statsunderstött privatläroverks förberedande klasser och blivit
entledigad på grund av nämnda klassers avveckling i samband
med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet, äga att för uppfattning
i högre lönegrad enligt de närmare villkor, som av
Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas, tillgodoräkna
sig av den tid, hon tjänstgjort vid sagda förberedande klasser,
så många lönetursår, utöver tre, som erfordras för att, bortsett
från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom småskollärarinna
ej komma att understiga summan av hennes
kontanta löneförmåner vid frånträdandet av anställningen
vid omförmälda förberedande klasser.
Stockholm den 5 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 39.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens a1 i texten