Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.

1932-04-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:42, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberä/cning

för småskollärarinnor, vilka varit anställda

vid privatläroverkens förberedande klasser m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 12 februari 1932 dagtecknad proposition,

nr 100, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att lärare vid småskola, vilken eljest kan komma i åtnjutande av

ålderstillägg, må, därest han varit anställd vid statsunderstött privatläroverks

förberedande klasser och blivit entledigad på grund av nämnda klassers avveckling

i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet, äga att för uppflyttning i högre lönegrad

i förekommande fall tillgodoräkna sig enligt de närmare villkor, som

av Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas, den tid, han tjänstgjort vid

sagda förberedande klasser.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

I en vid 1927 års riksdag väckt motion (I: 248) upptogs frågan om understöd

åt de lärarinnor, som bestrida undervisningen i de vid åtskilliga privatläroverk

då förefintliga förberedande klasserna och som genom dessa klassers

indragning skulle bliva utan anställning. I motionen hemställdes, att riksdagen,

med anledning av den till 1927 års riksdag avlåtna propositionen

örn det högre skolväsendet ville hos Kungl. Majit anhålla örn övervägande,

i vad mån de lärarinnor vid privatläroverkens småbarnsklasser, vilka genom

indragandet av offentligt stöd för dessa klasser råkade i ekonomiska svårigheter,

kunde genom överflyttning till folkskolan eller annorledes bibehållas

vid ett skäligt livsuppehälle.

Riksdagen förklarade i skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262 sid. 102), att

riksdagen funnit den av motionären berörda frågan synnerligen beaktansvärd,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

15

och ville i anledning av det i motionen framställda yrkandet starkt betona,

det riksdagen förutsatte, att vederbörande kommuner läte sig angeläget vara

att, i den mån så vore möjligt, bereda ifrågavarande lärarinnor anställning

vid kommunens folkskoleväsen.

Med anledning härav anmodade Kungl. Majit genom beslut den 14 juni

1929 skolöverstyrelsen att på lämpligt sätt fästa vederbörande kommunala

skolmyndigheters uppmärksamhet på vad riksdagen i sin berörda skrivelse

anfört och för dem framhålla önskvärdheten av att i möjligaste mån tillmötesgå

det av riksdagen uttalade önskemålet. Denna Kungl. Majits anmaning

till överstyrelsen föranledde utsändandet av ett cirkulär den 7 oktober

1929 till folkskolestyrelserna i samtliga städer, i vilka funnos privatläroverk

med förberedande klasser. I denna cirkulärskrivelse fäste överstyrelsen folkskolestyrelsernas

uppmärksamhet på sakens behjärtansvärda innebörd, varjämte

lämnades vissa praktiska anvisningar angående det sätt, på vilket ett

skoldistrikt möjligen kunde bringa de lärarinnor, som saken gällde, erforderlig

hjälp.

Enligt vad skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1931 meddelat,

hava de sålunda vidtagna åtgärderna i åtskilliga fall lett till det resultatet,

att lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser i samband med

sådana klassers indragning vunnit anställning såsom extra ordinarie eller

ordinarie småskollärarinnor vid folkskoleväsendet på orten. I vissa fall har

Kungl. Majit medgivit, att sådan placering som ordinarie småskollärarinna

fått ske utan iakttagande av bestämmelserna i gällande folkskolestadgas

§19 angående tillsättning av ordinarie lärartjänst.

En del lärarinnor, som under längre tid och med goda vitsord tjänstgjort

vid privatläroverkens småskolavdelningar, sakna formell kompetens för anställning

vid kommunernas småskolor. För dessa finnes emellertid möjlighet

att i dispensvfig få sådan kompetens sig tillerkänd.

Under erinran att dispens, som nu avses, författningsenligt skall beviljas

av skolöverstyrelsen, har skolöverstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse den

31 augusti 1931 meddelat, att överstyrelsen hittills i samband med uppkomna

frågor örn överflyttande till det kommunala folkskoleväsendet av

lärarinnor från privatläroverkens förberedande klasser, i den mån så befunnits

erforderligt och eljest från sakliga synpunkter kunnat motiveras, meddelat

dispens från småskollärarexamen. Vissa möjligheter finnas sålunda och

hava även begagnats att bereda lärarinnor av ifrågavarande kategori möjlighet

till utkomst.

Beträffande de lärarinnor, som genom skolreformen förlorat innehavd

anställning vid de statsunderstödda privatläroverkens förberedande avdelningar,

hava emellertid framkommit tre önskemål, som ännu icke blivit tillgodosedda.

Det första av dessa önskemål avser rätt för dem av dessa lärarinnor,

som fått anställning i folkskolas småskolavdelningar, att för lönetur

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i privatläroverkets förberedande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

klasser. Det andra önskemålet rörer ifrågavarande lärarinnors ställning i

pensionshänseende, oell det tredje går ut på att de lärarinnor av ifrågavarande

kategori, som icke kunnat förses med någon likvärdig anställning,

måtte erhålla understöd under den tid, de måste gå utan förvärvsarbete.

Vidkommande först de ifrågavarande lärarinnornas rätt till lönetur har

skolöverstyrelsen erinrat, att kungörelsen den 16 september 1918 (nr 760)

angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till

sådan avlöning i § 10 mom. 4 stadgar, att lärare vid småskola, lärare vid

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken eljest kan

komma i åtnjutande av ålderstillägg, äger att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig, enligt de närmare villkor som av Kungl. Majit i

varje särskilt fall bestämmas, den tid han i egenskap av lärare med fast

anställning tjänstgjort vid statsunderstödd svensk skola i utlandet. Skolöverstyrelsen

anser, att frågan örn lönetursrätt för lärarinna, örn vilken nu

är fråga, bör ordnas på enahanda sätt, nämligen efter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall. Statskontoret är härutinnan ense med skolöverstyrelsen.

För egen del har departementschefen ansett den sålunda föreslagna

utvägen vara att förorda. Då det här endast vore fråga örn ett tjugutal

lärarinnor, torde några betänkligheter ur ekonomisk synpunkt näppeligen

kunna hysas mot förslaget.

Vad därefter beträffar de ifrågavarande lärarinnornas ställning i pensionshänseende,

har skolöverstyrelsen ansett billigt, att lärarinnorna må få såsom

tjänstår för pension från statens pensionsanstalt tillgodoräkna 2/3 av tjänstetiden

vid statsunderstödd privatskolas förberedande klasser. Härmed har

skolöverstyrelsen förbundit det förbehåll, att, därest lärarinnan erhåller pension

från svenska lärarinnornas pensionsförening, den henne från statens

pensionsanstalt tillkommande pensionen skall minskas med den del av den

från pensionsföreningen utgående pensionen, som grundas på statsbidrag

och de för detsammas erhållande erforderliga minimiavgifterna.

Statskontoret, som visserligen i likhet med skolöverstyrelsen anser, att

ifrågavarande lärarinnor icke böra få det sämre ställt i pensionshänseende

än om de fortsatt med sin anställning i privatläroverk, uttalar sig emellertid

för att lämplig åtgärd i sådant syfte bör övervägas, först när pensionsfrågan

blir aktuell i varje särskilt fall. Efter att hava i ärendet samrått med chefen

för finansdepartementet har departementschefen anslutit sig till statskontorets

uppfattning härutinnan.

Slutligen har departementschefen berört den väckta frågan örn understöd

åt sådana lärarinnor, som förlorat sin anställning vid statsunderstött privatläroverks

småskolavdelningar utan att därefter kunnat erhålla något förvärvsarbete,

och i detta hänseende anfört huvudsakligen följande:

Skolöverstyrelsen, som anser starka billighetsskäl tala för att dessa lärarinnor

erhålla någon ersättning av statsmedel, har förordat, att dylik

ersättning skulle beviljas för ett år i sänder och efter Kungl. Majlis be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 42.

17

prövande med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Överstyrelsen

har beräknat, att det här vore fråga örn endast ett tiotal lärarinnor,

samt har vidare framlagt vissa närmare grunder för en sådan prövning.

Överstyrelsen har beräknat, att ett statsanslag av 12,000 kronor skulle

för ändamålet bliva erforderligt under budgetåret 1932/1933. Jämväl statskontoret

förordar, att anslag för ändamålet beviljas, men framhåller, att det

icke lärer vara behövligt att därför uppföra särskilt anslag å riksstaten, utan

skulle de nu ifrågavarande utgifterna kunna bestridas från det redan befintliga

förslagsanslaget till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter. För det sålunda framförda förslaget

tala enligt min mening starka billighetsskäl. Det kan svårligen anses vara

staten värdigt att lämna ifrågavarande, så vitt nu kan bedömas ganska

fåtaliga grupp av lärarinnor helt utan ekonomiskt stöd. De hava ju under

längre eller kortare tid utfört ett samhällsnyttigt arbete och hava obestridligen

på grund av den av statsmakterna beslutade omorganisationen av

skolväsendet och alltså utan eget förvållande gått förlustiga det levebröd,

de tidigare njutit. Jag ber vidare få erinra örn att enligt äldre bestämmelser

för åtnjutande av statsunderstöd en viss del av en ämneslärarinnas vid

privatläroverk tjänstgöring kunde vara förlagd till de förberedande klasserna:

alltifrån början — intill 1 juli 1925 — kunde högst Vs av en ämneslärarinnas

tjänstgöring, senare under vissa villkor — intill den 1 juli 1928 —

högst V» av samtliga ämneslärarinnors sammanlagda tjänstgöring vid den

privatskola, med vilken de förberedande klasserna voro förbundna, fullgöras

i berörda klasser. Dessa hava alltså visserligen åtnjutit allenast ett indirekt

understöd av staten men hava dock ända till senare tid varit ur viss synpunkt

sett godtagna av staten.

Aven örn jag således måste i likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret

anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas sida vidtagas

för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som ersättning

för mistad anställning, anser jag mig dock ej kunna tillstyrka, att

förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet förelägges

riksdagen. Lämpligare är det enligt min mening, att, efter verkställd närmare

utredning, de särskilda fallen bringas under riksdagens prövning.

Det är också min avsikt att hemställa örn uppdrag åt skolöverstyrelsen att

vidtaga de åtgärder för det nämnda syftets vinnande, som kunna befinnas

erforderliga.

Utskottet anser det vara rimligt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna för- utskottets

månen i fråga om lönetursberäkning beredes ifrågavarande lärare. Dock yttrande,

synes det utskottet, att denna förmån bör, i analogi med vad av Kungl.

Majit i propositionen nr 78 till årets riksdag ifrågasatts och av utskottet i

utlåtande nr 39 förordats beträffande ämneslärarinnor, som avgått från enskild

läroanstalt, erhålla den begränsningen, att tillgodoräknandet allenast

må gälla så många lönetursår, utöver tre, som erfordras för att, bortsett från

dyrtidstillägg, vederbörandes löneförmåner såsom småskollärarinna ej komma

att understiga summan av hennes kontanta löneförmåner vid frånträdandet

av befattningen vid den enskilda skolan.

I likhet med departementschefen anser utskottet lämpligt, att frågorna örn

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 25 haft. (Nr 39—44.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 42.

pensionsrätt och understöd åt här ifrågavarande kategori av lärare avgöras

från fall till fall.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

medgiva, att småskollärarinna, vilken eljest kan komma i åtnjutande

av ålderstillägg, må, därest hon varit anställd vid

statsunderstött privatläroverks förberedande klasser och blivit

entledigad på grund av nämnda klassers avveckling i samband

med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet, äga att för uppfattning

i högre lönegrad enligt de närmare villkor, som av

Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas, tillgodoräkna

sig av den tid, hon tjänstgjort vid sagda förberedande klasser,

så många lönetursår, utöver tre, som erfordras för att, bortsett

från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom småskollärarinna

ej komma att understiga summan av hennes

kontanta löneförmåner vid frånträdandet av anställningen

vid omförmälda förberedande klasser.

Stockholm den 5 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 39.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens a1 i texten