Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avgifter till de allmänna läroverkens kassor m. m.

1932-04-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:44, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avgifter till de allmänna läroverkens kassor m. m.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

21

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa

avgifter till de allmänna läroverkens kassor m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 159 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, såsom bidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor beräkna ett extra förslagsanslag av 250,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 26 februari

1932 dagtecknad proposition, nr 133, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att

dels medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- och materielkassorna vid

de allmänna läroverken må från och med läsåret 1932/1933 utgå med ett

belopp av högst tio kronor, med rätt för Kungl. Maj it att efter i varje särskilt

fall gjord framställning medgiva förhöjning av densamma intill

femton kronor;

dels såsom bidrag till täckande av de utgifter, som skola bestridas av

ljus- och vedkassan vid allmänt, läroverk, anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må,

efter Kungl. Majits beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då

desamma kunna anses alltför tyngande;

dels besluta, att manlig partiellt vikarierande ämneslärare vid allmänt

läroverk och folkskoleseminarium samt manlig partiellt vikarierande

adjunkt vid högre lärarinneseminariet skall i avlöning åtnjuta, 140 kronor,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

vad angår vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarium, därest han

är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, samt vad angår annan vikarierande ämneslärare

eller vikarierande adjunkt, därest han avlagt de examina och prov, som

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

120 kronor, för veckotimme räknat,

att kvinnlig partiellt vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk och

folkskoleseminarium ävensom kvinnlig partiellt vikarierande adjunkt och

partiellt vikarierande ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet skall

i avlöning åtnjuta, 130 kronor, vad angår vikarierande ämneslärare vid

folkskoleseminarium, därest hon är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk, samt vad angår

annan vikarierande ämneslärare ävensom vikarierande adjunkt och vikarierande

ämneslärarinna, därest hon avlagt de examina och prov, som

erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest

110 kronor, för veckotimme räknat,

att vad hittills stadgats angående årsarvode åt extra och vikarierande

ämneslärare vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

statens folkskoleseminarium skall avse sådan lärare med full tjänstgöring;

dels besluta, att vad i gällande avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier,

statens småskoleseminarier, statens blindundervisningsanstalter,

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte och de

tekniska läroverken är föreskrivet därom, att befattningshavare, som undfår

tjänstledighet av annan orsak än sjukdom, kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt,

skall ändras därhän, att befattningshavare skall under enahanda förutsättning,

där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, eller, vad

angår lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier

och de tekniska läroverken, så mycket av lönen eller i förekommande

fall av hyresersättningen eller hyresbidraget, som för befattningens

uppehållande erfordras;

dels ock besluta, att, där ej Kungl. Maj:t för visst fall annorlunda bestämmer,

arvodet till vikarie för rektor vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda skall utgå i enlighet med de grunder, som gälla i fråga

örn vikarie för rektor vid högre allmänt läroverk, samt till vikarie för

rektor vid förskolan för blinda i Växjö och vid hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda samt för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte i enlighet med de grunder, som gälla i fråga örn vikarie för rektor

vid realskola.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

23

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sistomförmälda

statsrådsprotokoll.

Sedan åtskillig tid hava krav på en ändrad organisation av arbetet å

rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken och med dessa jämförliga

läroanstalter gjort sig gällande. Närmast har man velat uppnå en

begränsning av rektorernas växande arbetsbörda genom tillhandahållande

i vidgad utsträckning på statsverkets bekostnad av skrivbiträde för utförande

särskilt av de mera mekaniska expeditionsgöromålen. Samtidigt

hava även i åtskilliga andra hänseenden från olika sammanslutningar och

enskilda personer önskemål framställts beträffande olika sidor av de allmänna

läroverkens administrativa och ekonomiska förvaltning. Frågan örn

en ändamålsenligare anordning av de allmänna läroverkens förvaltningsförhållanden

gjordes även till föremål för uttalanden vid 1931 års riksdag.

Med anledning av Kungl. Maj:ts den 19 juni 1931 lämnade bemyndigande

tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet undervisningsrådet

K. A. W. Björck, rektorn E. Hernqvist och byråchefen R. Vide att såsom

sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande

den för den ekonomiska förvaltningen vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter gällande ordningen ävensom härmed sammanhängande frågor,

varvid tillika uppdrogs åt Björck att såsom ordförande leda de sakkunnigas

förhandlingar. De sakkunniga avlämnade med skrivelse den 17 december

1931 sitt betänkande.

De av de sakkunniga föreslagna åtgärderna för omgestaltning av de vid

utredningen ifrågakommande läroanstalternas förvaltning åsyfta först och

främst att omedelbart eller medelbart begränsa förvaltningsarbetet.

De sakkunniga hava föreslagit vissa förenklingar av det nuvarande omständliga

förfarandet vid rekvisition av avlöningsmedel jämte därav föranledda

åtgärder, varförutom vissa mindre jämkningar i gällande avlöningsbestämmelser

i förenklingssyfte ansetts önskvärda och möjliga.

Räkenskapsföringen och den lokala revisionen vid de allmänna läroverken

hava ävenledes varit föremål för uppmärksamhet. De sakkunniga hava

jämväl uppehållit sig vid spörsmålet rörande inventering av räkenskaperna

och härvidlag föreslagit vissa förändringar. Beträffande rektorernas

övriga förvaltningsgöromål hava de sakkunniga ingått i en närmare

granskning av hithörande författningsbestämmelser och därvid sökt

åvägabringa förenklingar i arbetsbesparande syfte. Sålunda har förfarandet

vid beviljande av tjänstledighet och förordnande av vikarier för kortare

tid ansetts utan olägenhet kunna omläggas så, att rektor, respektive

i vissa fall vederbörande lokala styrelse inträder såsom beslutande, där nu

medverkan av central myndighet påkallas.

Medan do åtgärder, som hittills antytts, i större eller mindre utsträckning

äga tillämplighet på samtliga av utredningen berörda läroanstalter,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

hava de sakkunniga haft att överväga en grupp av frågor, vilkas räckvidd

varit begränsad till de allmänna läroverken. De olika kassor, som inginge

i dessa läroanstalters medelsförvaltning, hade funnits i behov av omläggning

i skilda hänseenden, främst i syfte dels att garantera nödig kontroll

över samtliga inflytande medel, dels att möjliggöra en friare dispositionsrätt

beträffande vissa medel. I förstnämnda avseende hade föreslagits en

något ändrad fördelning av inflytande inkomster på de olika kassorna,

varvid samtidigt tillmötesgåtts det uttalade önskemålet örn klarare gränslinjer

dem emellan. Det andra huvudkravet hade synts de sakkunniga

lämpligen böra vinna beaktande på så sätt, att den nuvarande premie- och

fattigkassan ombildades till en understöds- och premiekassa, som skulle

tillföras väsentligen ökade inkomster av såväl inskrivningsavgifter som

räntemedel. I syfte att sätta rektor i tillfälle att såväl understödja behövande

lärjungar som ock bekosta andra åtgärder till främjande av ungdomens

undervisning och fostran hade bestämmelser härom föreslagits

böra ingå i läroverksstadgan. I samband därmed hade i viss utsträckning

beaktats önskemålet att bereda den föreskrivna s. k. friluftsverksamheten

ekonomiskt stöd, utan att för detta ändamål det skulle påkallas särskilt

anslag å riksstaten eller upprättandet av en ny kassa. Slutligen hava de

förhållanden, som sammanhänga med frågan örn befrielse från eller nedsättning

i terminsavgifterna, ägnats närmare uppmärksamhet, och vissa

jämkningar i nuvarande ordning hava föreslagits.

De förenklingar i det administrativa förvaltningsarbetet, som på detta

vis vunnits, hade icke ansetts utesluta kravet på ett rationellt ordnande av

frågan örn biträden på rektorsexpeditionerna. De sakkunniga hava i detta

hänseende framlagt vissa förslag.

Över de sakkunnigas förslag i vad angår frågorna örn terminsavgifterna

vid de allmänna läroverken och bestämmelser rörande avlöning åt lärarpersonal

har skolöverstyrelsen, efter hörande av vederbörande länsstyrelser,

domkapitel, lokalstyrelser, rektorer och lärarkollegier m. fl., avgivit

utlåtande den 4 februari 1932. I detta utlåtande har överstyrelsen även

tagit hänsyn till en av statens organisationsnämnd den 19 december 1931

avgiven skrivelse med förslag till vissa ändringar angående grunderna för

befrielse från bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Vidare hava utlåtanden över sakkunnigförslaget avgivits av statskontoret

den 21 januari 1932 och av riksräkenskapsverket den 1 februari 1932.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande:

Betänkandet innehaller till sin huvuddel förslag, som torde ankomma på

Kungl. Maj:ts prövning i administrativ ordning. Med tanke på detta vill

jag särskilt erinra, att enligt de sakkunnigas mening den kollegiala medelsansvarigheten

skulle avskaffas och ersättas med andra redovisningsanordningar.

Vissa frågor äro emellertid av beskaffenhet att böra föreläggas

riksdagen. Jag syftar då på följande frågor, beträffande vilka de

sakkunniga yttrat sig och avgivit särskilda förslag:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

25

1) vissa terminsavgifter vid de allmänna läroverken;

2) ändring i bestämmelserna rörande avlöning åt lärarpersonalen vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter;

3) skrivbiträden å rektorsexpeditionerna.

Den senast berörda frågan, nämligen angående skrivbiträden å rektorsexpeditionerna,

förutsätter emellertid för sin definitiva lösning en nyreglering

av de utgående arvodena, vilken ställer ökade krav på anslag för

ändamålet. Det är givet, att jag under nuvarande förhållanden icke kan

upptaga densamma till prövning. Härmed torde få anstå, tills det statsekonomiska

läget sådant medgiver. Med denna frågas lösning torde så

mycket hellre kunna tills vidare bero som de förenklingar av de vederbörande

läroanstalter åvilande administrativa uppgifter, som nu på grundvalen

av sakkunnigförslaget i övrigt kunna genomföras, torde bereda rektorerna

åtskillig lättnad i arbetet.

I anslutning till vad sålunda anförts, har departementschefen till en början

upptagit frågan örn terminsavgifterna vid de allmänna läroverken och

därvid — efter en utförlig redogörelse för nu rådande förhållanden, de av

de sakkunniga i dessa hänseenden framlagda förslagen, de över dessa förslag

avgivna yttrandena av skolöverstyrelsen och statskontoret ävensom

ett av statens organisationsnämnd framlagt förslag i ämnet, beträffande

vilket allt utskottet tillåter sig att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid.

6—48 — för egen del anfört bland annat följande:

Den uppgift, som i nu förevarande avseende förelegat för de sakkunniga,

har varit av övervägande teknisk natur. Det har gällt att söka uppnå en

ordning, som bättre än den hittills tillämpade möjliggör överblick över

läroverkens ekonomiska förhållanden och klart avgränsar de skilda kassornas

uppgifter. Däremot har det icke ingått i de sakkunnigas uppdrag

att överväga en nyordning av förhållandena på området. Förslag till en

genomgripande sådan, på grundval av en helt avgiftsfri undervisning och

med driftkostnaderna fördelade mellan staten och vederbörande läroverkskommun,

har för övrigt på sin tid framlagts av skolkommissionen, men i

samband med den för 1927 års riksdag framlagda reformen av de allmänna

läroverken icke ansetts böra föranleda framställning till riksdagen. Uppenbarligen

är det nuvarande statsfinansiella läget en tillräcklig anledning

att icke heller nu ifrågasätta åtgärder, som skulle väsentligen öka statsverkets

kostnader för den högre undervisningens upprätthållande.

Med de förutsättningar, från vilka de sakkunniga haft att utgå, synes

mig det föreliggande förslaget i huvudsak väl ägnat att undanröja de påtalade

bristerna i de allmänna läroverkens ekonomiska förvaltningsordning.

Jag finner sålunda goda skäl anförda för bibehållande av de tre

hittillsvarande kassorna, byggnadsfonden, biblioteks- och materielkassan

samt den av de sakkunniga under beteckningen understöds- och preniiekassan

upptagna. Likaledes anser jag, att de sakkunniga på ett i det hela

lyckligt sätt angivit de uppgifter, som skulle tillkomma de olika kassorna.

Vad angår spörsmålet örn lärjungarnas avgifter till de skilda kassorna

samt de inkomster, som i övrigt skulle tillföras desamma, har skolöverstyrelsen

i ett avseende gjort gällande en från de sakkunnigas avvikande

uppfattning, som synes mig förtjänt av beaktande. Sakkunnigförslaget

innebär, att terminsavgiften till byggnadsfonden skulle under vissa förut
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

sättningar kunna höjas från fem till tio kronor. I fråga om biblioteks- och

materielkassan hava de sakkunniga föreslagit, att avgiften definitivt

skulle fastställas till högst tio kronor. Skolöverstyrelsen åter hävdar, att

anledning till förhöjning av förstberörda avgift saknas, medan däremot

ett bestämt påvisbart behov under vissa betingelser förefinnes för en ökning

av sistnämnda avgift till 15 kronor. Av de skäl överstyrelsen anfört

har jag blivit övertygad, att denna senare utväg är den, som bäst tillgodoser

läroverkens intressen. Jag håller sålunda före, att avgiften till biblioteks-

och materielkassan nu bör normalt fastställas till högst tio kronor,

men att möjlighet bör föreligga att i trängande fall öka densamma till

15 kronor. För sådan höjning synes dock medgivande böra inhämtas av

Kungl. Majit.

Med nämnda jämkning torde det föreliggande förslaget i nu berörda del

böra godtagas.

I detta sammanhang har jag att överväga ytterligare en angelägenhet,

som både ur läroverkens och ur budgetsynpunkt är av ganska stor räckvidd.

Jag åsyftar frågan örn bidrag av statsmedel till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor, i syfte att obemedlade lärjungar må kunna

erhålla lindring i de till dessa kassor utgående terminsavgifterna. Anslag

för detta ändamål bar anvisats från och med budgetåret 1928/1929 med

successivt ökade belopp. För innevarande budgetår utgår anslaget med

284.000 kronor, varav dock 20,000 kronor avsetts att bereda allmän lindring

av avgifterna i fråga vid vissa läroverk med särskilt höga kostnader för

bränsle m. m. Under innevarande läsår utgår bidraget på sådant sätt, att

obemedlade lärjungar erlägga allenast 1U av det belopp, med vilket avgiften

till ljus- och vedkassan eljest utgår vid vederbörande läroverk, medan

statsverket tillskjuter återstoden.

Enligt den av 1928 års riksdag godtagna planen för statens ifrågavarande

bidragsverksamhet skulle från och med budgetåret 1932/1933 förutsättningar

föreligga för fullständig befrielse från avgiften till ljus- och vedkassan

— den enda i fråga örn vilken tidigare ingen lindring kunnat förekomma

—• och därmed också för realiserande av det bebjärtansvärda önskemålet

örn möjlighet till helt avgiftsfri undervisning vid statens läroverk.

För möjliggörande härav har skolöverstyrelsen beräknat, att det erforderliga

förslagsanslaget behöver höjas med 66,000 kronor och sålunda utgå

med 350,000 kronor, samt hemställt örn framställning till riksdagen av

denna innebörd.

De sakkunniga hava ingått i ett närmare övervägande av olika hithörande

förhållanden oell därvid uttalat, att genom viss omläggning av

de stadgade grunderna för befrielse från eller nedsättning i terminsavgif+erna

anslagsbehovet för nämnda ändamål skulle kunna begränsas till

250.000 kronor. Jag vill ock erinra, att statens organisationsnämnd i sin

framställning påkallat åtgärder av i det väsentliga enahanda syftning.

För de sakkunnigas ingående överväganden i denna punkt har jag utförligt

redogjort, och anser jag mig här kunna begränsa mig till att framhålla,

att förslaget bygger på den förvisso riktiga grundsatsen, att alla

verkligt behövande lärjungar böra komma i åtnjutande av helt avgiftsfri

undervisning vid statens läroverk. När det gäller de lärjungar, åt vilka

med hänsyn till graden av behov nedsättning i avgifterna till läroverkets

kassor bör beredas, framlägga de ett detaljerat förslag, vars huvudtanke

är den, att nedsättningen bör drabba samtliga kassor i lika mån, därvid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

27

staten, i principiell anslutning till vad sora skett under senare år, bör träda

emellan för täckande av all den förlust, som ljus- oell vedkassan av nu

nämnd anledning får vidkännas.

Statens organisationsnämnd bär för den av nämnden ifrågasatta omläggningen

anvisat tvenne utvägar. Antingen skulle såsom villkor för

befrielse från avgiften till ljus- och vedkassan uppställas, att befrielse

erhållits jämväl från avgifterna till de övriga kassorna. Eller ock skulle

ljus- och vedkassan jämställas med läroverkets övriga kassor på det sättet,

att för de fall, där befrielse från avgifterna till samtliga kassorna icke

kan äga rum, tillskapas möjlighet till en nedsättning i avgifterna över

hela linjen, proportionsvis lika för alla kassorna. Denna sistnämnda anordning,

vilken organisationsnämnden finner giva tillfälle till bättre anpassning

efter elevernas olika förmögenhetsställning än den andra, sammanfaller

sålunda med de sakkunnigas förslag.

Medan statskontoret godtagit sakkunnigförslaget, har detsamma föranlett

åtskilliga erinringar från skolöverstyrelsen. Överstyrelsen vill visserligen

inför de statsfinansiella svårigheterna icke motsätta sig en omläggning.

Men överstyrelsen har icke ansett sig kunna tillstyrka en ordning,

som skulle ställa biblioteks- och materielkassan i sämre ställning än

för närvarande. Överstyrelsen framlägger i detta syfte ett modifierat förslag,

enligt vilket befrielse från avgifterna till statsverket och till läroverkets

kassor skulle meddelas i en bestämd ordning, alltefter graden av

lärjungens behov. Jämväl enligt detta förslag skulle möjlighet föreligga

att erhålla fullständig befrielse från alla avgifter.

Huvudskälet för skolöverstyrelsens avböjande av sakkunnigförslaget är,

såsom redan antytts, att biblioteks- och materielkassan skulle bliva mindre

väl tillgodosedd än fallet varit under de år — från och med läsåret

1928/1929 — då den nya ordningen varit i tillämpning. Denna synpunkt

har emellertid ingalunda varit främmande för de sakkunniga. Tvärtom

hava dessa låtit sig angeläget vara att med tillgängligt material belysa

förslagets verkningar för läroverkens ekonomi och avvägt detsamma med

tanke på att rubbningen må bliva så föga kännbar som möjligt.

Förhållandet är obestridligen det, att den betydelsefulla åtgärd, som

på grund av 1927 års riksdags principuttalande vidtogs av 1928 års riksdag

till underlättande av obemedlade lärjungars studier vid allmänna

läroverk, i verkligheten kommit att få en väsentligen annan och vidare

innebörd än som avsetts. Syftet var, såsom av riksdagsskrivelsen framgår,

att bereda möjlighet för den kategori lärjungar, som erlade avgift endast

till ljus- och vedkassan, att erhålla befrielse från denna, varigenom deras

undervisning skulle kunna bli helt kostnadsfri. Sedermera har läget förändrats

såtillvida, att, i samband med införandet av statsbidrag till Ijusoch

vedkassan, läroverken i alltmera minskad omfattning meddelat

lindring i avgifterna till biblioteks- och materielkassan. I stället för en

grupp lärjungar, vilkas enda avgift utgjorde den till ljus- och vedkassan,

bär uppstått en annan, som erlägger avgift allenast till biblioteks- och

mate riol kassan. Man kan alltså uttrycka saken så, att genom statens åtgöranden

i fråga örn ljus- och vedkassan biblioteks- och materielkassan

beretts ett indirekt understöd.

De sakkunnigas och organisationsnämndens härutinnan överensstämmande

förslag gå nu ut på att skapa en ordning, vilken realiserar i full

utsträckning det syfte som med åtgärden i fråga avsågs. Och därvid har

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

man, just för att icke biblioteks- och materielkassorna skola behöva i alltför

hög grad bliva lidande, tänkt sig en repartisering mellan olika kassor,

varigenom tillika beredes möjlighet för ett mera rättvist avvägande av

lindringen i avgifterna för lärjungar av växlande behovsgrad.

I avseende på statens ekonomiska medverkan förutsätter denna plan en

dubbel ändring i den för närvarande tillämpade ordningen. De mest behövande

lärjungarna skola erhålla full befrielse från avgift och därvid

ljus- och vedkassan helt ersättas av statsverket för de avgiftsbelopp, som

den gått förlustig. Men därjämte skola sådana lärjungar, som finnas

vara i behov av nedsättning i totalavgiften, kunna erhålla partiell befrielse

från avgiften till nämnda kassa, och förutsättes härvid, att statsverket

ersätter jämväl de avgiftsbelopp, som på grund av sådan nedsättning

berövas kassan.

Vad angår utformningen av skolöverstyrelsens förslag i nu berörda avseende,

torde det icke kunna bestridas, att detsamma i förhållande till de

sakkunnigas är behäftat med vissa brister, även örn det har förtjänsten

att något bättre tillgodose biblioteks- och materielkassan.

Sålunda rubbar förslaget den alltifrån statsavgifternas införande bestående

ordningen, att befrielse i första hand skall lämnas från dessa avgifter.

Ytterligare gäller, att byggnadsfonden skulle bliva relativt svagt tillgodosedd,

en eventualitet som säkerligen är ägnad att möta starka betänkligheter

inom läroverkskommunerna.

Redan med hänsyn till dessa omständigheter är jag benägen giva företräde

åt de sakkunnigas med organisationsnämndens sammanfallande förslag.

Jag har så mycket större anledning att intaga en sådan ståndpunkt

som överstyrelsen å ena sidan förklarat sig icke med säkerhet kunna beräkna

de föreslagna bestämmelsernas inverkan på beloppet av de av statsmedel

utgående ersättningarna till ljus- och vedkassorna, och å andra

sidan medgivit, att kraven på statskassan på grund av desamma kunna

väntas ökade.

Sedan jag sålunda i princip funnit mig böra godtaga de av de sakkunniga

angivna allmänna grunderna för avgifternas utgående vid fall

av nedsättning, vill jag allenast tillfoga, att deras förslag i övrigt beträffande

sättet för prövningen m. m. av hithörande ärenden samtliga synas

mig innebära påtagliga förbättringar och ägnade att skapa reda och rättvisa

vid handläggningen.

Vad slutligen angår det belopp, varmed anslaget till bidrag till de allmänna

läroverkens ljus- och vedkassor bör upptagas för budgetåret

1932/1933, hava de sakkunniga beräknat detsamma till 250,000 kronor, därav

20,000 kronor skulle disponeras för att efter Kungl. Maj:ts beprövande

utgå såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna

till ljus- och vedkassan i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande. Beräkningarna i fråga hava lämnats utan erinran av såväl skolöverstyrelsen

som statskontoret. För min del finner jag mig böra förorda,

att anslag äskas till sagda belopp och med angivna fördelning.

Departementschefen har härefter övergått till att behandla de av de sakkunniga

framlagda förslagen beträffande avlöning åt lärarpersonal vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter och därvid till en början framhållit,

att dessa förslag först och främst beröra frågan örn formerna för

beviljandet av tjänstledighet och meddelande av förordnande vid fall av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

29

tjänstledighet och vakans vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter.

I andra hand avsåge förslagen åtskilliga förändringar i avlöningsbestämmelserna

för lärarpersonalen, närmast föranledda av vad de

sakkunniga föreslagit i fråga örn tjänstledighet o. s. v.

Efter en redogörelse för nuvarande bestämmelser i ämnet, de av de sakkunniga

i dessa hänseenden framlagda förslagen samt skolöverstyrelsens

yttrande i denna del (sid. 53—61 i statsrådsprotokollet) har departements

chefen för egen del anfört bland annat följande:

Såsom jag redan inledningsvis framhållit, åsyfta de av de sakkunniga

föreslagna ändringarna i gällande avlöningsförfattningar uteslutande att

möjliggöra vissa i hög grad önskvärda förenklingar inom de allmänna

läroverkens m. fl. läroanstalters administration. De olika uppslagen i detta

avseende hava i allt väsentligt godtagits av statskontoret och skolöverstyrelsen.

Även jag finner mig höra i huvudsak biträda vad som härutinnan

föreslagits, och torde de ifrågavarande ändringarna böra underställas

riksdagens prövning.

Skolöverstyrelsen har i detta sammanhang jämväl påkallat flera andra

ändringar i avlöningsbestämmelserna. Dessa avse dels fördelningen i lönnell

tjänstgöringspenningar av det särskilda arvode å 300 kronor, vilket

tillkommer rektor samt ordinarie lektor och adjunkt vid provårsläroverk,

dels fastställande av arvode för partiellt vikarierande övningsskollärare

vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna samt partiellt vikarierande

ämnes- och övningsskollärare vid statens småskoleseminarier,

dels slutligen viss utvidgning av extra ordinarie lärares rätt till understöd

under förfall på grund av sjukdom.

Även örn vissa skäl kunna anföras för att nu tillmötesgå överstyrelsens

önskemål i angivna avseenden, synas mig de håda förstnämnda förslagen

icke äga så nära samband med den föreliggande frågan örn förenklingar

i läroanstalternas administration, att det må synas oavvisligt att

nu upptaga dem till närmare prövning. Och vad angår frågan örn i visst

avseende vidgad rätt för extra ordinarie lärare att komma i åtnjutande

av understöd under förfall på grund av sjukdom, torde denna angelägenhet

såsom berörande ett ämne, som redan i annat sammanhang bragts under

riksdagens prövning, icke nu kunna föranleda någon åtgärd.

I detta sammanhang torde jag tillika i korthet höra erinra örn ytterligare

en åtgärd, som i förenklingssyfte föreslagits av de sakkunniga. De

sakkunniga hava riktat uppmärksamheten därå, att jämlikt Kungl.

Maj:ts beslut den 20 november 1816 ett bidrag å sammanlagt 15,000 kronor

av Stockholms stad utgår till huvudstadens läroverk. Beloppet tages

helt i anspråk för bestridande i växlande utsträckning av avlöningen åt

ett trettiotal olika ämnes- och Övningslärare vid vissa av de äldre läroverken

under motsvarande minskning av den till dessa lärare å stat utgående

avlöningen. Det ligger i öppen dag, att genom denna anordning

den månatliga beräkningen av de ifrågavarande lärarnas avlöning väsentligen

försvåras. För avlägsnande av dessa svårigheter hava de sakkun

niga ansett, att Stockholms stads ifrågavarande bidrag i sin helhet bör tillföras

reservationsanslaget till de allmänna läroverken och de olika befattningshavarnas

avlöning upptagas utan fyllnadsbelopp i enlighet med fastställda

normer för avlöningens utgående.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Utskottets

yttrande.

Häremot har skolöverstyrelsen framhållit, att spörsmålet örn det ifrågavarande

bidragets fortsatta utgående i annan ordning vore föremål för

prövning, och på denna grund avstyrkt sakkunnigförslaget. Statskontoret

har erinrat örn att ämbetsverket i utlåtande den 21 december 1031 avstyrkt

ifrågasatt förändrad användning av detta bidrag. Bidraget torde, anför

statskontoret vidare, för framtiden kunna antingen redovisas under riksstatens

inkomsttitel »Diverse inkomster» eller såsom särskild inkomstpost

a reservationsanslaget till de allmänna läroverken. Den senare anordningen

torde vara att föredraga med hänsyn till bidragets ändamål. Den

i samband härmed föreslagna förändringen i fråga örn lönernas upptagande

i vederbörliga stater ansåge sig statskontoret böra tillstyrka.

Även örn visst formellt fog må kunna föreligga för den av överstyrelsen

gjorda invändningen, kan jag icke tillmäta den sådan vikt, att jag fördenskull

vill undandraga mig att medverka till den praktiska och arbetsbesparande

åtgärd, varom de sakkunniga hemställt. Bidragsbeloppet utgår

för närvarande och lär icke utan riksdagens uttryckliga medgivande kunna

disponeras på annat sätt än hittills skett. Skulle de fortsatta övervägandena.

leda till att en annan ordning härutinnan befinnes önskvärd eller

lämplig, kan densamma givetvis lika väl bringas i tillämpning, örn bidraget

bokföres i en samlad post eller örn detsamma fördelas på ett trettiotal

olika befattningshavare. På denna grund kan jag icke finna hinder möta

för Kungl. Maj:t att redan från och med nästa budgetår vidtaga den förenklingsåtgärd,

varom är fråga. På sätt statskontoret förordat, torde härvid

det ifrågavarande bidraget böra upptagas såsom särskild inkomstpost

under reservationsanslaget och årligen inlevereras till statskontoret.

Slutligen önskar jag, i anslutning till vad jag redan inledningsvis varit

i tillfälle betona, ytterligare framhålla, att den av de sakkunniga föreslagna

omläggningen av skrivbiträdesinstitutionen av statsfinansiella skäl

visserligen icke kan föranleda framställning till innevarande års riksdag.

Denna omständighet bör emellertid icke få utgöra ett hinder för att i all

den utsträckning förhållandena medgiva och göra önskvärt den nuvarande

ordningen må kunna anpassas efter den, som avses att ersätta densamma,

synnerligast som skolöverstyrelsen gentemot sakkunnigförslaget i

denna del icke haft några allvarligare erinringar att göra. Jag föreställer

mig, att det för rektorerna skulle innebära bestämd fördel, örn genom

föreskrift i administrativ väg möjlighet öppnas att med större frihet, än

som hittills varit medgiven, kunna välja biträde å rektorsexpeditionen.

Likaledes torde det förtjäna övervägas att, i samband med den föreslagna

utvidgningen av dispositionsrätten över ljus- och vedkassans medel till

att avse jämväl ersättning för renskrivning och kollationering, bemyndiga

skolöverstyrelsen att vid den ämbetsverket åliggande fördelningen

av anslaget till skrivbiträden å rektorsexpeditionerna beakta de till grund

för sakkunnigförslaget liggande synpunkterna. Såvitt jag kan finna, skulle

genom en dylik anordning möjlighet öppnas att inom det nuvarande anslagets

ram uppnå en, med hänsyn till de olika läroverkens skiftande förhållanden,

rättvisare avvägning av bidragsbeloppen och såmedelst avgjorda

fördelar vinnas för arbetet å rektorsexpeditionerna vid särskilt de

större läroverken.

Det här föreliggande förslaget synes utskottet vara ägnat att i icke

oväsentlig grad bidraga till åstadkommandet av större enkelhet, reda och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

31

ordning i fråga om läroverkens ekonomiska förvaltning. Då härtill kommer,

att förslaget medför kostnadsminskning för statsverket, anser utskottet

goda skäl föreligga för riksdagen att för sin del godkänna detsamma.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Marits förslag.

Av propositionen (sid. 58—59) inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt

örn viss komplettering av de bestämmelser, som i kungörelsen nr 660/1918

äro meddelade i fråga örn rätt för extra ordinarie lärare att under tjänstledighet

för sjukdom uppbära viss del av honom eljest tillkommande arvode.

Enligt nu gällande bestämmelser utgör förutsättningen för sådan

rätt, att läraren före förordnandet tjänstgjort vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium minst ett år. Enligt överstyrelsens mening borde även

tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet och de tekniska läroverken få

räknas till godo i detta hänseende. Att så ej redan vore förhållandet, berodde

enligt överstyrelsens mening på ett förbiseende. Utskottet vill för

sin del ansluta sig till överstyrelsens uppfattning örn skäligheten av en

ändring i detta hänseende, varom förslag torde i vederbörlig ordning höra

föreläggas riksdagen.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- och materielkassorna

vid de allmänna läroverken må från och

med läsåret 1932/1933 utgå med ett belopp av högst tio

kronor, med rätt för Kungl. Majit att efter i varje särskilt

fall gjord framställning medgiva förhöjning av densamma

intill femton kronor;

b) såsom bidrag till täckande av de utgifter, som skola

bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

250,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande;

c) besluta, att manlig partiellt vikarierande ämneslärare

vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium samt

manlig partiellt vikarierande adjunkt vid högre lärarinneseminariet

skall i avlöning åtnjuta, 140 kronor, vad angår

vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarium, därest

han är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium

eller adjunktstjänst vid allmänt läroverk, samt vad angår

annan vikarierande ämneslärare eller vikarierande adjunkt,

därest han avlagt de examina och prov, som er

fordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, eljest 120 kronor, för veckotimme räknat,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

att kvinnlig partiellt vikarierande ämneslärare vid allmänt

läroverk och folkskoleseminarium ävensom kvinnlig

partiellt vikarierande adjunkt och partiellt vikarierande

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet skall i avlöning

åtnjuta, 130 kronor, vad angår vikarierande ämneslärare

vid folkskoleseminarium, därest hon är behörig

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, samt vad angår annan vikarierande

ämneslärare ävensom vikarierande adjunkt och

vikarierande ämneslärarinna, därest hon avlagt de examina

och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 110 kronor, för veckotimme

räknat,

att vad hittills stadgats angående årsarvode åt extra

och vikarierande ämneslärare vid högre allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarium

skall avse sådan lärare med full tjänstgöring;

d) besluta, att vad i gällande avlöningsbestämmelser

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, statens

småskoleseminarier, statens blindundervisningsanstalter,

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte och

de tekniska läroverken är föreskrivet därom, att befattningshavare,

som undfår tjänstledighet av annan orsak

än sjukdom, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt, skall ändras därhän, att befattningshavare

skall under enahanda förutsättning, där ej Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar, under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, eller, vad angår

lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet, statens

folkskoleseminarier och de tekniska läroverken, så mycket

av lönen eller i förekommande fall av hyresersättningen

eller hyresbidraget, som för befattningens uppehållande

erfordras;

e) besluta, att, där ej Kungl. Majit för visst fall annorlunda

bestämmer, arvodet till vikarie för rektor vid

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda skall utgå

i enlighet med de grunder, som gälla i fråga örn vikarie

för rektor vid högre allmänt läroverk, samt till vikarie för

rektor vid förskolan för blinda i Växjö och vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda samt för vårdanstalten i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

33

Lund för blinda med komplicerat lyte i enlighet med de

grunder, som gälla i fråga örn vikarie för rektor vid realskola.

Stockholm den 5 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 39.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 0 sand.

haft. (Nr 39-44.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avgifter till de allmänna läroverkens kassor m. m. s. 1 i texten