Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring m. m.
1932-04-12 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
1
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring
m. m.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen, nr 1,
angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Majit i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till
socialdepartementet (punkt 24 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över socialärenden nämnda dag), föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition som kunde komma att avlåtas i ämnet, till statens
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring
för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag av kronor
40,200,000.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 januari
1932 dagtecknad proposition, nr 45, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag, föreslagit riksdagen att
dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen
örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,200,000 kronor;
dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Enligt 10 § i lagen örn allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides
kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till
% av staten och till 1/4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller
i fråga örn understöd, som i enlighet med 33 § i nämnda lag utgå till
personer, vilka icke erlagt pensionsavgift och alltså icke kunna erhålla
pensionstillägg.
Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av
lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda
lag vissa kategorier av personer, som på grund av särskilda över
Dihang
till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 32 haft. (Nr 55—58.) 789 32 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 55.
gångsförhållanden ej innefattats under den ursprungliga lagen. Å andra
sidan gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen i pensionsrätten enligt
lagen den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd oell ökning
därav jämväl för dem, som under åren 1919—1929 förvärvade sådan rätt,
bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest stadgat
belopp.
Efter år 1915 hava vidtagits vissa ändringar i lagen örn allmän pensionsförsäkring
och lagen örn övergångsbestämmelser, vilka ändringar medfört
ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt båda de
omförmälda lagarna.
Härutinnan må hänvisas till den redogörelse, som finnes införd i 1926
års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 31, sid. 90).
Anslaget till statens andel i kostnaden för pensionstillägg och understöd
enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring har, i enlighet med av pensionsstyrelsen
framlagd beräkning, i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagits
med 45,800,000 kronor, varav 100,000 kronor avsetts för styrelsens sjukvårdande
verksamhet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har inom socialdepartementet
utarbetats ett förslag örn sådan ändring i sättet för bestridande av förskott
å landstingens och kommunernas andelar i kostnaderna för pensionstillägg
och understöd enligt pensionsförsäkringslagen, att dessa.förskott icke vidare
skulle utgå från förevarande anslag eller annat anslag, som belastar skattebudgeten.
En dylik ändring skulle medföra, att i anslaget hädanefter icke
behövde inräknas något belopp för täckande av ökning i förskotten från ett
år till ett annat.
I fråga örn utbetalning av pensionstillägg och understöd samt täckandet
av landstingens och kommunernas andelar i desamma gäller för närvarande
på grund av i administrativ väg meddelade föreskrifter följande:
Utbetalningen av pensionstillägg och understöd verkställes, då fråga ej
är örn barntillägg, genom postverkets förmedling å vederbörlig postanstalt.
Generalpoststyrelsen rekvirerar för varje månad från statskontoret det belopp,
som beräknas erforderligt under månaden för utbetalningarnas fullgörande.
Statskontoret avför beloppet från femte huvudtitelns förslagsanslag
till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän
pensionsförsäkring. Beloppet göres därefter tillgängligt för de olika
postanstalterna.
Barntillägg utbetalas av pensionsstyrelsen. Även de för dessa utbetalningar
erforderliga medlen rekvireras från statskontoret och utgå från nyssnämnda
förslagsanslag.
Ifrågavarande utbetalningar avse hela de belopp, vilka tillkomma vederbörande
pensions- och understödstagare. De andelar i kostnaden för pensionstillägg
och understöd, som det åligger landstingen och kommunerna
att gälda (en fjärdedel), förskotteras alltså av staten, och förskotten utbetalas
från samma anslag, varifrån statens andelar utgå.
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
3
Efter varje kalenderårs utgång inbetalas till pensionsstyrelsen landstingens
och kommunernas andelar i kostnaden för det förflutna kalenderåret. Beträffande
varje budgetår inflyter sålunda ersättning för under budgetårets senare
hälft utbetalade förskott först under det närmast följande budgetåret. De
inbetalade beloppen inlevereras av pensionsstyrelsen till statskontoret och
tillgodoföras nyssnämnda anslag.
I en inom socialdepartementet upprättad promemoria, dagtecknad den 23
november 1931, anfördes med avseende å omläggning av sättet för förskottering
av ifrågavarande andelar bland annat följande:
De på landstingen och kommunerna belöpande, av staten förskotterade
andelarna i kostnaden för pensionstillägg och understöd för år 1930 synas
hava uppgått till över 14 miljoner kronor. Med hänsyn till den fortgående
ökningen i utgående pensionstillägg och understöd har man för åren 1931
och 1932 att räkna med än högre belopp. Det anslag till statens kostnad
för pensionstillägg och understöd, som beräknats i riksstaten för innevarande
budgetår, motsvarar på samma tid belöpande landstings- och kommunandelar
till belopp av omkring 15,100,000 kronor.
Så länge ökningen i utgående pensionstillägg och understöd fortfar, måste
staten för att kunna fullgöra förskottering av landstingens och kommunernas
andelar för varje budgetår höja det för utbetalning av ifrågavarande förmåner
avsedda statsanslaget icke blott med vad som motsvarar ökningen i de utgifter
för ändamålet, vilka slutligen stanna på statsverket, utan jämväl med
belopp, svarande mot ökningen för budgetårets senare hälft i landstingens
och kommunernas andelar. Av denna anledning har i anslaget för innevarande
budgetår inräknats ett belopp åv 375,000 kronor, och pensionsstyrelsen
har beräknat, att anslaget borde av samma anledning för nästkommande
budgetår höjas med 390,000 kronor.
Av olika skäl, bland vilka särskilt de budgetära äro av beskaffenhet att
för närvarande vinna beaktande, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke
förskotteringen med statsmedel av landstingens och kommunernas andelar i
ifrågavarande kostnader skulle kunna upphöra och förskotten i stället överflyttas
på pensionsförsäkringsfonden. Mot en sådan omläggning skulle visserligen
måhända kunna invändas, att då alltsedan år 1914 förskotteringen
verkställts genom statsverket, vilket alltså drabbats av de till följd av förskotten
uppkommande ränteförlusterna, det kan synas mindre befogat att
nu överflytta dessa ränteförluster på pensionsförsäkringsfonden. Öm åt
denna invändning anses böra tillmätas avgörande betydelse, torde emellertid
kunna ifrågasättas, att statsverket ikläder sig skyldighet att ersätta fonden
de räntor, densamma på grund av förskotten komme att gå förlustig.
Örn uppgiften att förskottera landstingens och kommunernas andelar i
förevarande tillägg och understöd överflyttas från staten till pensionsförsäkringsfonden,
synes överflyttningen böra genomföras från och med nästkommande
budgetår.
Genom den ifrågasatta omläggningen skulle vinnas, att vid beräkning av
statsanslaget till förmånerna i fråga icke behövde tagas hänsyn till inträdande
stegring i landstingens och kommunernas kostnader utan allenast till
den utgiftsökning, som belöper å statsverket. Därest ränta anses böra erläggas
å belopp, som förskotteras av pensionsförsäkringsfonden, måste dock
beräknas medel härför.
För det budgetår, med vilket överflyttning av förskotteringen från staten
till fonden genomföres, skulle emellertid ernås större utgiftsminskning än
som följer av nyss berörda förhållanden. Om överflyttningen sker från och
4
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
med den 1 juli 1932, behöver statsverket icke under det då ingående budgetåret
bestrida några förskott. Men däremot skulle statsverket äga att under
loppet av detta budgetår från landstingen och kommunerna uppbära en
summa, motsvarande av staten under första halvåret 1932 utbetalade förskott,
och alltså utgörande ungefär hälften av den på landsting och kommuner
belöpande kostnaden för pensionstillägg och understöd under kalenderåret
1932.
I promemorian berördes härefter närmare sättet för genomförande av den
ifrågasatta omläggningen, frågan örn den räntefot, varefter eventuell ränta
till pensionsförsäkringsfonden borde beräknas, m. m.
Angående storleken av den minskning i eljest erforderligt anslagsbelopp
till statens kostnader för pensionstillägg och understöd, som vid omläggningens
genomförande skulle kunna beräknas, för nästkommande budgetår,
anfördes i promemorian, att denna minskning syntes kunna approximativt
uppskattas till mellan 7 och 772 miljoner kronor. Fastställandet av det
exakta beloppet förutsatte dels ståndpunktstagande till frågan, huruvida
ränta borde erläggas å pensionsförsäkringsfondens förskott, samt beräkning av
räntekostnadernas storlek för senare kalenderhalvåret 1932, dels ock närmare
utredning rörande huru stor del av kostnaderna för pensionstillägg och
understöd under år 1932, som belöpte å första kalenderhalvåret och alltså
kunde beräknas komma att under budgetåret 1932/1933 tillgodoföras statsanslaget.
Genom remiss den 26 november 1931 anbefalldes härefter pensionsstyrelsen
att — efter hörande av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden och, i den
mån så erfordrades, efter samråd med generalpoststyrelsen — avgiva utlåtande
över förberörda promemoria och därvid förebringa utredning och
förslag i fråga örn storleken av det belopp, varmed här ifrågavarande anslag
borde för nästkommande budgetår i riksstaten uppföras, därest omläggning
av sättet för förskottering av landstingens och kommunernas andelar i
kostnaden för pensionstillägg och understöd genomfördes i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i promemorian ifrågasatts.
Med anledning härav avgav pensionsstyrelsen utlåtande i ärendet den 4
december 1931.
Detta utlåtande återfinnes å sid. 10 och 11 i statsrådsprotokollet.
I ärendet hava utlåtanden vidare avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret,
statskontoret och riksräkenskapsverket, vilka utlåtanden återgivas å
sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vad först beträffar den inom socialdepartementet väckta frågan örn ändring
sättet för bestridande av förskott å landstingens och kommunernas andelar
i kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt pensionsförsäkringslagen,
har jag redan i statsverkspropositionen angivit min uppfattning örn
lämpligheten av en omläggning, varigenom ifrågavarande förskott icke vidare
skulle utgå från förevarande anslag eller annat anslag, som belastar skatte
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
o
budgeten. Redan av principiella skäl synes en sådan omläggning vara val
motiverad. Den skulle dessutom medföra vissa budgettekniska och andra
praktiska fördelar. Sålunda skulle bland annat vinnas, att vid beräkningen
av anslaget för framtiden hänsyn icke behöver, såsom hittills måst ske,
tagas till någon del av den ökning i den förskotterade summan, som från
ett budgetår till ett annat uppkom iner, så länge kostnaderna för pensionstillägg
och understöd äro i stigande. Anslagsbelastningen skulle alltså komma
att direkt återspegla de på staten ankommande kostnaderna för de med ifrågavarande
anslag avsedda ändamålen. För omläggningens genomförande just
nu föreligger ett starkt skäl i den jämväl i statsverkspropositionen angivna
omständigheten, att den avsevärda anslagsminskning, som genom omläggningen
kan vinnas under ett övergångsår, i nuvarande statsfinansiella läge
är av särskild betydelse.
Med avseende å sättet för bestridandet i framtiden av ifrågavarande förskott
framkastades i den inom socialdepartementet upprättade promemorian
den med hänsyn till förskottens ändamål nära till hands liggande tanken
att överflytta förskotteringen till pensionsförsäkringsfonden. Vid en lösning
på nämnda väg torde emellertid — såsom i promemorian antytts och i pensionsstyrelsens
utlåtande angivits såsom en bestämd förutsättning för styrelsens
tillstyrkande av detta förslag — få förutsättas, att fonden erhölle gottgörelse för
de genom förskotteringen uppkommande ränteförlusterna. Då härav skulle
föranledas ökat arbete med ränteberäkning och bokföring m. m., hava de
övriga i ärendet hörda myndigheterna ansett en lösning av frågan böra sökas
pä annat sätt. För min del vill jag efter övervägande av olika på frågan
inverkande omständigheter biträda sistnämnda uppfattning.
Av de utvägar, som angivits för en omläggning av förskotteringen utan
anlitande av pensionsförsäkringsfonden, har jag ansett mig böra förorda det
förslag, som går ut på att statskontoret skulle bemyndigas att, utan anlitande
av riksstatsanslag, av under händer varande medel verkställa förskottsutbetalning
av landstingens och kommunernas andelar i pensionstillägg och
understöd. Detta förslag, som alternativt framlagts i statskontorets utlåtande,
har tillstyrkts av riksräkenskapsverket. Av utredningen framgår
ock, att förslaget i sak väl överensstämmer med den av riksgäldsfullmäktige
uttalade meningen. I den mån statskontoret ej förfogar över
tillräckliga medel för bestridande av erforderliga utgifter, har ämbetsverket
nämligen att i den ordning, som i riksgäldskontorets reglemente föreskrives,
utverka rätt till kassaförstärkning från riksgäldskontoret. På sätt
riksräkenskapsverket framhållit, lärer någon principiell invändning mot att
redovisa ifrågavarande utgifter under förskottstitel icke med fog kunna göras,
då det här icke — såsom vid det tidigare tillämpade förskottsförfarandet välfället
— är fråga örn definitiva statsutgifter utan örn verkliga förskott, vilka
årligen återbetalas.
En lösning av frågan på denna väg skulle innebära en synnerligen enkel
anordning. Generalpoststyrelsen och, i fråga om barntillägg, pensionsstyrelsen
skulle liksom hittills hava att hos statskontoret rekvirera de medel,
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
som erfordras för utbetalning av pensionstillägg och understöd på föreskrivna
utbetalningsterminer, men de rekvirerade beloppen skulle av statskontoret
utanordnas med endast tre fjärdedelar från riksstatsanslaget, medan den återstående
fjärdedelen skulle utanordnas under förskottstitel oell sedermera
täckas med från landstingen och kommunerna inflytande medel, vilka böra
av pensionsstyrelsen inlevereras till statskontoret.
Den omläggning av ifrågavarande förskottering, som jag sålunda förordar,
torde böra genomföras från och med den 1 juli 1932. Därest så sker, skulle
statskontoret efter den inbetalning av för år 1932 förskotterade belopp, som
i början av år 1933 äger rum från landsting och kommuner, hava att i första
hand gottgöra statsanslaget det belopp, som från detsamma förskotterats för
första halvåret 1932, medan återstoden av den inbetalade summan skulle
tagas i anspråk för täckande av utbetalningar, vilka från och med den 1 juli
1932 ägt rum under förskottstitel.
Den förordade omläggningen kan helt genomföras genom bestämmelser
i administrativ väg och synes ej kräva riksdagens medverkan. Den utgör
emellertid en viktig faktor vid anslagsberäkningen. Först sedan riksdagen
fattat beslut i anslagsfrågan, torde jag därför få underställa Kungl. Majit
frågan örn utfärdande av för omläggningen erforderliga föreskrifter.
Vid genomförande av den tillstyrkta omläggningen kan, såsom av den
föregående utredningen framgår, en minskning i det av pensionsstyrelsen
beräknade anslagsbehovet för nästkommande budgetår äga rum dels med
390,000 kronor, motsvarande av styrelsen uppskattad utgiftsökning för bestridande
av fortsatta förskott å landstingens och kommunernas andelar i
pensionstillägg och understöd, dels oc/c med 7,600,000 kronor, utgörande det
beräknade beloppet av de under budgetåret inflytande inbetalningarna från
landsting och kommuner, i vad de avse förskott för första halvåret 1932.
Förstnämnda belopp representerar en för framtiden bestående besparing å
anslaget, medan det sistnämnda beloppet utgör den under övergångsåret
uppkommande tillfälliga minskningen. Sammanlagda anslagsnedsättningen
av nu förevarande anledning skulle alltså utgöra 7,990,000 kronor.
Vad härefter angår pensionsstyrelsens anslagsberäkning i övrigt, har man
tidigare vid uppskattningen för en kommande budgetperiod av totalkostnaden
för pensionstillägg och understöd tillämpat olika beräkningsmetoder. Före
år 1930 grundades uppskattningen på en såvitt möjligt noggrann avvägning
av alla på kostnaden inverkande faktorer (se härutinnan exempelvis statsverkspropositionen
1929, femte huvudtiteln sid. 86 och följande). I 1930 års
statsverksproposition byggde man i stället, i enlighet med förslag av pensionsstyrelsen,
på en genomsnittsberäkning av kostnaderna för de tre sistförflutna
budgetperioderna. Styrelsen ansåg nämligen att, då antalet nytillkomna
pensionstagare och antalet inkomna ansökningar dåmera börjat stabiliseras,
ett dylikt medeltal kunde läggas till grund för beräkningen, under förutsättning
att därjämte toges hänsyn till vidtagna lagändringar och till folkökningen
i vederbörande åldersgrupper. En anledning till denna omläggning torde
även hava varit att — ehuru utvecklingen i det stora hela med den tidigare
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
7
använda, mera komplicerade uppskattningsmetoden låter sig väl beräkna —
de särskilda åren sinsemellan kunna förete variationer av tillfällig art, som
icke kunna förutberäknas, eller med andra ord att en uppskattning, som
bygger på beräkning av var ock en av de inverkande faktorerna, enligt
erfarenheten icke för visst år ställer sig tillförlitligare än en mera summarisk
uppskattning.
Vid beräkningen av kostnadens storlek för nu löpande budgetår tillämpades
i överensstämmelse med pensionsstyrelsens förslag en ännu mera förenklad
metod, i det man i fråga om pensionstillägg och understöd, frånsett barntillägg,
uteslutande tog hänsyn till erfarenheterna från de båda senast förflutna
budgetperioderna. Med stöd av dessa erfarenheter antog man, att
nettoökningen av kostnaden för dylika tillägg och understöd skulle under
den närmaste framtiden för varje budgetår komma att minskas med omkring
100,000 kronor. Nettoökningen beräknades i enlighet härmed för budgetåret
1930/1931 till 2,900,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 till 2,800,000
kronor. Beträffande barntillägg räknade man däremot med en konstant årlig
ökning av omkring 200,000 kronor.
Såsom framgår av det föregående, har pensionsstyrelsen även i sin här
förevarande framställning grundat beräkningarna på uppgifter angående de
senaste årens nettoökning i totalbeloppet av utgående pensionstillägg och
understöd. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter bland annat angående
ökningen i kostnaderna för pensionstillägg och understöd under år 1930 har
styrelsen emellertid nu ansett sig icke böra för den tid, varom här är fråga,
räkna med någon minskning i den årliga nettoökningen av totalkostnaden
för andra tillägg och understöd än barntillägg. Ökningen har därför, med
utgångspunkt från 1930 års siffror, uppskattats till ett tillsvidare konstant
belopp av 2,950,000 kronor årligen. Beträffande barntilläggen har styrelsen,
liksom vid uppskattningen för innevarande budgetår, räknat med en
konstant årlig ökning av 200,000 kronor.
På sätt jag i statsverkspropositionen angivit, finner jag för min del icke
tillräcklig anledning föreligga att beträffande kostnaden för andra pensionstillägg
och understöd än barntillägg frångå de antaganden, vilka lades till
grund för anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Visserligen giva de
av pensionsstyrelsen lämnade, i det föregående återgivna uppgifterna vid
handen, att nettoökningen för år 1930 stegrats i förhållande till ökningen
för år 1929. Emellertid synes den erfarenhet, som sålunda föreligger, omfatta
en alltför kort period för att kunna utgöra grundval för någon bestämd
slutsats angående kostnadsökningens storlek för den närmaste framtiden.
Såsom redan tidigare vid behandlingen av förevarande anslag framhållits,
måste man för övrigt alltid räkna med att utgifterna för ett visst
budgetår kunna komma att med någon procent överskrida eller understiga
de beräknade.
Vad angår barntilläggen biträder jag däremot pensionsstyrelsens förslag.
Med den uppfattning, jag sålunda angivit, beräknar jag ökningen i den
årliga totalkostnaden för pensionstillägg och understöd, frånsett barntillägg,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
Utskottets
yttrande.
för innevarande budgetår till (2,800,000 + 200,000) 3,000,000 kronor oell för
nästkommande budgetår till (2,700,000 + 200,000) 2,900,000 kronor. Sammanlagda
ökningen för dessa båda budgetår skulle alltså utgöra 5,900,000 kronor,
varav den på staten belöpande delen skulle utgöra (3/4 X 5,900,000)
4,425,000 kronor. Med utgångspunkt från det av pensionsstyrelsen angivna
verkliga beloppet av statens andel för budgetåret 1930/1931 eller 43,220,000
kronor kan följaktligen för nästa budgetår denna andel beräknas till
(43,220,000 + 4,425,000) 47,645,000 kronor. Detta belopp innebär en nedsättning
i förhållande till pensionsstyrelsens beräkning av i runt tal 300,000
kronor.
Yad härefter angår storleken av det belopp, som bör inräknas i förevarande
anslag såsom bidrag av statsmedel till pensionsstyrelsens sjukvårdande
verksamhet, har jag i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,
punkten 25) angivit de skäl, på vilka jag anser detta belopp böra liksom
för innevarande budgetår begränsas till 100,000 kronor. Av denna anledning
förordar jag en nedsättning i det av pensionsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet
med 400,000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda i skilda hänseenden tillstyrkt skulle det
av pensionsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet, 48,800,000 kronor, kunna
minskas med (7,990,000 + 300,000 + 400,000) 8,690,000 kronor till 40,110,000
kronor. Av försiktighetsskäl torde emellertid detta belopp, i enlighet med
den i statsverkspropositionen framlagda preliminära uppskattningen, böra.
avrundas uppåt till 40,200,000 kronor.
I det sålunda beräknade anslagsbeloppet torde även kunna ingå statens
utgifter för den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen. Såsom i fjolårets statsverksproposition
framhölls, vill det visserligen synas, som örn denna försäkring efter de år
1927 vidtagna ändringarna i grunderna för densamma vore stadd i en ganska
hastig utveckling. Då statens bidrag utgår först när rätt till pension inträder,
torde emellertid tills vidare något särskilt anslagsbelopp icke behöva
beräknas för statsbidragen i fråga.
Såsom av det anförda torde framgå, har jag vid bedömandet av förevarande
anslagsfråga utgått från att några sakliga ändringar beträffande pensionsförsäkringen
icke för närvarande böra vidtagas. Jag har visserligen
haft under övervägande, huruvida med hänsyn till den statsfinansiella situationen
någon ytterligare inskränkning, utöver den år 1927 vidtagna, i rätten
till retroaktiv utbetalning av pensionstillägg och understöd borde företagas,
men tillräckliga skäl för en lagändring i detta avseende hava synts mig icke
för närvarande föreligga.»
Såsom av det förestående framgår, har i förevarande proposition förslag
framlagts örn sådan ändring i sättet för bestridande av förskott å landstingens
och kommunernas andelar i kostnaderna för pensionstillägg och
understöd enligt pensionsförsäkringslagen, att dessa förskott icke skulle
vidare utgå från nu ifrågavarande anslag, eller annat anslag, som belastar
Statsutskottets utlåtande Nr 55.
9
skattebudgeten. Ändringen skulle hava till följd, att i anslaget hädanefter
icke skulle behöva inräknas något belopp för täckande av den ökning i förskotten,
som uppkomme, så länge kostnaderna för pensionstillägg och understöd
äro i stigande.
Enligt förslaget skulle statskontoret bemyndigas att, utan anlitande av
riksstatsanslag, av linder händer varande medel verkställa förskottsutbetalning
av landstingens och kommunernas berörda andelar samt att, i den mån statskontoret
ej förfogade över tillräckliga medel för erforderliga utgifters bestridande,
ämbetsverket skulle utverka rätt till kassaförstärkning från riksgäldskontoret.
Utskottet har under nuvarande förhållanden ej velat motsätta sig förevarande
förslag och har ej något att erinra emot den framlagda anslagsberäkningen.
Då utskottet ej heller haft anledning till erinran mot vad
Kungl. Maj :t i övrigt i förevarande proposition föreslagit, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må
a) till statens kostnad för pensionstillägg och understöd!
enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,200,000 kronor;
samt
b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.
Stockholm den 12 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i
Fredrikslund, Asplund, Bergström och Carlsson i Gävle saint
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jainsson i Falun, Nilsson
i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs,
Andersson i Höör, Danielsson, Järte, Norsell och Svensson i Grönvik.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg oell understöd enligt lagen örn allmän a1 i texten