Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring m. m.

1932-04-12 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statens kostnad för pensionstillägg

och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

m. m.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen, nr 1,

angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till

socialdepartementet (punkt 24 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över socialärenden nämnda dag), föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition som kunde komma att avlåtas i ämnet, till statens

kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring

för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag av kronor

40,200,000.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 januari

1932 dagtecknad proposition, nr 45, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,200,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen örn allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides

kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till

% av staten och till 1/4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller

i fråga örn understöd, som i enlighet med 33 § i nämnda lag utgå till

personer, vilka icke erlagt pensionsavgift och alltså icke kunna erhålla

pensionstillägg.

Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av

lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda

lag vissa kategorier av personer, som på grund av särskilda över
Dihang

till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 32 haft. (Nr 55—58.) 789 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 55.

gångsförhållanden ej innefattats under den ursprungliga lagen. Å andra

sidan gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen i pensionsrätten enligt

lagen den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd oell ökning

därav jämväl för dem, som under åren 1919—1929 förvärvade sådan rätt,

bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest stadgat

belopp.

Efter år 1915 hava vidtagits vissa ändringar i lagen örn allmän pensionsförsäkring

och lagen örn övergångsbestämmelser, vilka ändringar medfört

ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt båda de

omförmälda lagarna.

Härutinnan må hänvisas till den redogörelse, som finnes införd i 1926

års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 31, sid. 90).

Anslaget till statens andel i kostnaden för pensionstillägg och understöd

enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring har, i enlighet med av pensionsstyrelsen

framlagd beräkning, i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagits

med 45,800,000 kronor, varav 100,000 kronor avsetts för styrelsens sjukvårdande

verksamhet.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har inom socialdepartementet

utarbetats ett förslag örn sådan ändring i sättet för bestridande av förskott

å landstingens och kommunernas andelar i kostnaderna för pensionstillägg

och understöd enligt pensionsförsäkringslagen, att dessa.förskott icke vidare

skulle utgå från förevarande anslag eller annat anslag, som belastar skattebudgeten.

En dylik ändring skulle medföra, att i anslaget hädanefter icke

behövde inräknas något belopp för täckande av ökning i förskotten från ett

år till ett annat.

I fråga örn utbetalning av pensionstillägg och understöd samt täckandet

av landstingens och kommunernas andelar i desamma gäller för närvarande

på grund av i administrativ väg meddelade föreskrifter följande:

Utbetalningen av pensionstillägg och understöd verkställes, då fråga ej

är örn barntillägg, genom postverkets förmedling å vederbörlig postanstalt.

Generalpoststyrelsen rekvirerar för varje månad från statskontoret det belopp,

som beräknas erforderligt under månaden för utbetalningarnas fullgörande.

Statskontoret avför beloppet från femte huvudtitelns förslagsanslag

till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän

pensionsförsäkring. Beloppet göres därefter tillgängligt för de olika

postanstalterna.

Barntillägg utbetalas av pensionsstyrelsen. Även de för dessa utbetalningar

erforderliga medlen rekvireras från statskontoret och utgå från nyssnämnda

förslagsanslag.

Ifrågavarande utbetalningar avse hela de belopp, vilka tillkomma vederbörande

pensions- och understödstagare. De andelar i kostnaden för pensionstillägg

och understöd, som det åligger landstingen och kommunerna

att gälda (en fjärdedel), förskotteras alltså av staten, och förskotten utbetalas

från samma anslag, varifrån statens andelar utgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

3

Efter varje kalenderårs utgång inbetalas till pensionsstyrelsen landstingens

och kommunernas andelar i kostnaden för det förflutna kalenderåret. Beträffande

varje budgetår inflyter sålunda ersättning för under budgetårets senare

hälft utbetalade förskott först under det närmast följande budgetåret. De

inbetalade beloppen inlevereras av pensionsstyrelsen till statskontoret och

tillgodoföras nyssnämnda anslag.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria, dagtecknad den 23

november 1931, anfördes med avseende å omläggning av sättet för förskottering

av ifrågavarande andelar bland annat följande:

De på landstingen och kommunerna belöpande, av staten förskotterade

andelarna i kostnaden för pensionstillägg och understöd för år 1930 synas

hava uppgått till över 14 miljoner kronor. Med hänsyn till den fortgående

ökningen i utgående pensionstillägg och understöd har man för åren 1931

och 1932 att räkna med än högre belopp. Det anslag till statens kostnad

för pensionstillägg och understöd, som beräknats i riksstaten för innevarande

budgetår, motsvarar på samma tid belöpande landstings- och kommunandelar

till belopp av omkring 15,100,000 kronor.

Så länge ökningen i utgående pensionstillägg och understöd fortfar, måste

staten för att kunna fullgöra förskottering av landstingens och kommunernas

andelar för varje budgetår höja det för utbetalning av ifrågavarande förmåner

avsedda statsanslaget icke blott med vad som motsvarar ökningen i de utgifter

för ändamålet, vilka slutligen stanna på statsverket, utan jämväl med

belopp, svarande mot ökningen för budgetårets senare hälft i landstingens

och kommunernas andelar. Av denna anledning har i anslaget för innevarande

budgetår inräknats ett belopp åv 375,000 kronor, och pensionsstyrelsen

har beräknat, att anslaget borde av samma anledning för nästkommande

budgetår höjas med 390,000 kronor.

Av olika skäl, bland vilka särskilt de budgetära äro av beskaffenhet att

för närvarande vinna beaktande, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke

förskotteringen med statsmedel av landstingens och kommunernas andelar i

ifrågavarande kostnader skulle kunna upphöra och förskotten i stället överflyttas

på pensionsförsäkringsfonden. Mot en sådan omläggning skulle visserligen

måhända kunna invändas, att då alltsedan år 1914 förskotteringen

verkställts genom statsverket, vilket alltså drabbats av de till följd av förskotten

uppkommande ränteförlusterna, det kan synas mindre befogat att

nu överflytta dessa ränteförluster på pensionsförsäkringsfonden. Öm åt

denna invändning anses böra tillmätas avgörande betydelse, torde emellertid

kunna ifrågasättas, att statsverket ikläder sig skyldighet att ersätta fonden

de räntor, densamma på grund av förskotten komme att gå förlustig.

Örn uppgiften att förskottera landstingens och kommunernas andelar i

förevarande tillägg och understöd överflyttas från staten till pensionsförsäkringsfonden,

synes överflyttningen böra genomföras från och med nästkommande

budgetår.

Genom den ifrågasatta omläggningen skulle vinnas, att vid beräkning av

statsanslaget till förmånerna i fråga icke behövde tagas hänsyn till inträdande

stegring i landstingens och kommunernas kostnader utan allenast till

den utgiftsökning, som belöper å statsverket. Därest ränta anses böra erläggas

å belopp, som förskotteras av pensionsförsäkringsfonden, måste dock

beräknas medel härför.

För det budgetår, med vilket överflyttning av förskotteringen från staten

till fonden genomföres, skulle emellertid ernås större utgiftsminskning än

som följer av nyss berörda förhållanden. Om överflyttningen sker från och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

med den 1 juli 1932, behöver statsverket icke under det då ingående budgetåret

bestrida några förskott. Men däremot skulle statsverket äga att under

loppet av detta budgetår från landstingen och kommunerna uppbära en

summa, motsvarande av staten under första halvåret 1932 utbetalade förskott,

och alltså utgörande ungefär hälften av den på landsting och kommuner

belöpande kostnaden för pensionstillägg och understöd under kalenderåret

1932.

I promemorian berördes härefter närmare sättet för genomförande av den

ifrågasatta omläggningen, frågan örn den räntefot, varefter eventuell ränta

till pensionsförsäkringsfonden borde beräknas, m. m.

Angående storleken av den minskning i eljest erforderligt anslagsbelopp

till statens kostnader för pensionstillägg och understöd, som vid omläggningens

genomförande skulle kunna beräknas, för nästkommande budgetår,

anfördes i promemorian, att denna minskning syntes kunna approximativt

uppskattas till mellan 7 och 772 miljoner kronor. Fastställandet av det

exakta beloppet förutsatte dels ståndpunktstagande till frågan, huruvida

ränta borde erläggas å pensionsförsäkringsfondens förskott, samt beräkning av

räntekostnadernas storlek för senare kalenderhalvåret 1932, dels ock närmare

utredning rörande huru stor del av kostnaderna för pensionstillägg och

understöd under år 1932, som belöpte å första kalenderhalvåret och alltså

kunde beräknas komma att under budgetåret 1932/1933 tillgodoföras statsanslaget.

Genom remiss den 26 november 1931 anbefalldes härefter pensionsstyrelsen

att — efter hörande av fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden och, i den

mån så erfordrades, efter samråd med generalpoststyrelsen — avgiva utlåtande

över förberörda promemoria och därvid förebringa utredning och

förslag i fråga örn storleken av det belopp, varmed här ifrågavarande anslag

borde för nästkommande budgetår i riksstaten uppföras, därest omläggning

av sättet för förskottering av landstingens och kommunernas andelar i

kostnaden för pensionstillägg och understöd genomfördes i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i promemorian ifrågasatts.

Med anledning härav avgav pensionsstyrelsen utlåtande i ärendet den 4

december 1931.

Detta utlåtande återfinnes å sid. 10 och 11 i statsrådsprotokollet.

I ärendet hava utlåtanden vidare avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret,

statskontoret och riksräkenskapsverket, vilka utlåtanden återgivas å

sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vad först beträffar den inom socialdepartementet väckta frågan örn ändring

sättet för bestridande av förskott å landstingens och kommunernas andelar

i kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt pensionsförsäkringslagen,

har jag redan i statsverkspropositionen angivit min uppfattning örn

lämpligheten av en omläggning, varigenom ifrågavarande förskott icke vidare

skulle utgå från förevarande anslag eller annat anslag, som belastar skatte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

o

budgeten. Redan av principiella skäl synes en sådan omläggning vara val

motiverad. Den skulle dessutom medföra vissa budgettekniska och andra

praktiska fördelar. Sålunda skulle bland annat vinnas, att vid beräkningen

av anslaget för framtiden hänsyn icke behöver, såsom hittills måst ske,

tagas till någon del av den ökning i den förskotterade summan, som från

ett budgetår till ett annat uppkom iner, så länge kostnaderna för pensionstillägg

och understöd äro i stigande. Anslagsbelastningen skulle alltså komma

att direkt återspegla de på staten ankommande kostnaderna för de med ifrågavarande

anslag avsedda ändamålen. För omläggningens genomförande just

nu föreligger ett starkt skäl i den jämväl i statsverkspropositionen angivna

omständigheten, att den avsevärda anslagsminskning, som genom omläggningen

kan vinnas under ett övergångsår, i nuvarande statsfinansiella läge

är av särskild betydelse.

Med avseende å sättet för bestridandet i framtiden av ifrågavarande förskott

framkastades i den inom socialdepartementet upprättade promemorian

den med hänsyn till förskottens ändamål nära till hands liggande tanken

att överflytta förskotteringen till pensionsförsäkringsfonden. Vid en lösning

på nämnda väg torde emellertid — såsom i promemorian antytts och i pensionsstyrelsens

utlåtande angivits såsom en bestämd förutsättning för styrelsens

tillstyrkande av detta förslag — få förutsättas, att fonden erhölle gottgörelse för

de genom förskotteringen uppkommande ränteförlusterna. Då härav skulle

föranledas ökat arbete med ränteberäkning och bokföring m. m., hava de

övriga i ärendet hörda myndigheterna ansett en lösning av frågan böra sökas

pä annat sätt. För min del vill jag efter övervägande av olika på frågan

inverkande omständigheter biträda sistnämnda uppfattning.

Av de utvägar, som angivits för en omläggning av förskotteringen utan

anlitande av pensionsförsäkringsfonden, har jag ansett mig böra förorda det

förslag, som går ut på att statskontoret skulle bemyndigas att, utan anlitande

av riksstatsanslag, av under händer varande medel verkställa förskottsutbetalning

av landstingens och kommunernas andelar i pensionstillägg och

understöd. Detta förslag, som alternativt framlagts i statskontorets utlåtande,

har tillstyrkts av riksräkenskapsverket. Av utredningen framgår

ock, att förslaget i sak väl överensstämmer med den av riksgäldsfullmäktige

uttalade meningen. I den mån statskontoret ej förfogar över

tillräckliga medel för bestridande av erforderliga utgifter, har ämbetsverket

nämligen att i den ordning, som i riksgäldskontorets reglemente föreskrives,

utverka rätt till kassaförstärkning från riksgäldskontoret. På sätt

riksräkenskapsverket framhållit, lärer någon principiell invändning mot att

redovisa ifrågavarande utgifter under förskottstitel icke med fog kunna göras,

då det här icke — såsom vid det tidigare tillämpade förskottsförfarandet välfället

— är fråga örn definitiva statsutgifter utan örn verkliga förskott, vilka

årligen återbetalas.

En lösning av frågan på denna väg skulle innebära en synnerligen enkel

anordning. Generalpoststyrelsen och, i fråga om barntillägg, pensionsstyrelsen

skulle liksom hittills hava att hos statskontoret rekvirera de medel,

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

som erfordras för utbetalning av pensionstillägg och understöd på föreskrivna

utbetalningsterminer, men de rekvirerade beloppen skulle av statskontoret

utanordnas med endast tre fjärdedelar från riksstatsanslaget, medan den återstående

fjärdedelen skulle utanordnas under förskottstitel oell sedermera

täckas med från landstingen och kommunerna inflytande medel, vilka böra

av pensionsstyrelsen inlevereras till statskontoret.

Den omläggning av ifrågavarande förskottering, som jag sålunda förordar,

torde böra genomföras från och med den 1 juli 1932. Därest så sker, skulle

statskontoret efter den inbetalning av för år 1932 förskotterade belopp, som

i början av år 1933 äger rum från landsting och kommuner, hava att i första

hand gottgöra statsanslaget det belopp, som från detsamma förskotterats för

första halvåret 1932, medan återstoden av den inbetalade summan skulle

tagas i anspråk för täckande av utbetalningar, vilka från och med den 1 juli

1932 ägt rum under förskottstitel.

Den förordade omläggningen kan helt genomföras genom bestämmelser

i administrativ väg och synes ej kräva riksdagens medverkan. Den utgör

emellertid en viktig faktor vid anslagsberäkningen. Först sedan riksdagen

fattat beslut i anslagsfrågan, torde jag därför få underställa Kungl. Majit

frågan örn utfärdande av för omläggningen erforderliga föreskrifter.

Vid genomförande av den tillstyrkta omläggningen kan, såsom av den

föregående utredningen framgår, en minskning i det av pensionsstyrelsen

beräknade anslagsbehovet för nästkommande budgetår äga rum dels med

390,000 kronor, motsvarande av styrelsen uppskattad utgiftsökning för bestridande

av fortsatta förskott å landstingens och kommunernas andelar i

pensionstillägg och understöd, dels oc/c med 7,600,000 kronor, utgörande det

beräknade beloppet av de under budgetåret inflytande inbetalningarna från

landsting och kommuner, i vad de avse förskott för första halvåret 1932.

Förstnämnda belopp representerar en för framtiden bestående besparing å

anslaget, medan det sistnämnda beloppet utgör den under övergångsåret

uppkommande tillfälliga minskningen. Sammanlagda anslagsnedsättningen

av nu förevarande anledning skulle alltså utgöra 7,990,000 kronor.

Vad härefter angår pensionsstyrelsens anslagsberäkning i övrigt, har man

tidigare vid uppskattningen för en kommande budgetperiod av totalkostnaden

för pensionstillägg och understöd tillämpat olika beräkningsmetoder. Före

år 1930 grundades uppskattningen på en såvitt möjligt noggrann avvägning

av alla på kostnaden inverkande faktorer (se härutinnan exempelvis statsverkspropositionen

1929, femte huvudtiteln sid. 86 och följande). I 1930 års

statsverksproposition byggde man i stället, i enlighet med förslag av pensionsstyrelsen,

på en genomsnittsberäkning av kostnaderna för de tre sistförflutna

budgetperioderna. Styrelsen ansåg nämligen att, då antalet nytillkomna

pensionstagare och antalet inkomna ansökningar dåmera börjat stabiliseras,

ett dylikt medeltal kunde läggas till grund för beräkningen, under förutsättning

att därjämte toges hänsyn till vidtagna lagändringar och till folkökningen

i vederbörande åldersgrupper. En anledning till denna omläggning torde

även hava varit att — ehuru utvecklingen i det stora hela med den tidigare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

7

använda, mera komplicerade uppskattningsmetoden låter sig väl beräkna —

de särskilda åren sinsemellan kunna förete variationer av tillfällig art, som

icke kunna förutberäknas, eller med andra ord att en uppskattning, som

bygger på beräkning av var ock en av de inverkande faktorerna, enligt

erfarenheten icke för visst år ställer sig tillförlitligare än en mera summarisk

uppskattning.

Vid beräkningen av kostnadens storlek för nu löpande budgetår tillämpades

i överensstämmelse med pensionsstyrelsens förslag en ännu mera förenklad

metod, i det man i fråga om pensionstillägg och understöd, frånsett barntillägg,

uteslutande tog hänsyn till erfarenheterna från de båda senast förflutna

budgetperioderna. Med stöd av dessa erfarenheter antog man, att

nettoökningen av kostnaden för dylika tillägg och understöd skulle under

den närmaste framtiden för varje budgetår komma att minskas med omkring

100,000 kronor. Nettoökningen beräknades i enlighet härmed för budgetåret

1930/1931 till 2,900,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 till 2,800,000

kronor. Beträffande barntillägg räknade man däremot med en konstant årlig

ökning av omkring 200,000 kronor.

Såsom framgår av det föregående, har pensionsstyrelsen även i sin här

förevarande framställning grundat beräkningarna på uppgifter angående de

senaste årens nettoökning i totalbeloppet av utgående pensionstillägg och

understöd. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter bland annat angående

ökningen i kostnaderna för pensionstillägg och understöd under år 1930 har

styrelsen emellertid nu ansett sig icke böra för den tid, varom här är fråga,

räkna med någon minskning i den årliga nettoökningen av totalkostnaden

för andra tillägg och understöd än barntillägg. Ökningen har därför, med

utgångspunkt från 1930 års siffror, uppskattats till ett tillsvidare konstant

belopp av 2,950,000 kronor årligen. Beträffande barntilläggen har styrelsen,

liksom vid uppskattningen för innevarande budgetår, räknat med en

konstant årlig ökning av 200,000 kronor.

På sätt jag i statsverkspropositionen angivit, finner jag för min del icke

tillräcklig anledning föreligga att beträffande kostnaden för andra pensionstillägg

och understöd än barntillägg frångå de antaganden, vilka lades till

grund för anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Visserligen giva de

av pensionsstyrelsen lämnade, i det föregående återgivna uppgifterna vid

handen, att nettoökningen för år 1930 stegrats i förhållande till ökningen

för år 1929. Emellertid synes den erfarenhet, som sålunda föreligger, omfatta

en alltför kort period för att kunna utgöra grundval för någon bestämd

slutsats angående kostnadsökningens storlek för den närmaste framtiden.

Såsom redan tidigare vid behandlingen av förevarande anslag framhållits,

måste man för övrigt alltid räkna med att utgifterna för ett visst

budgetår kunna komma att med någon procent överskrida eller understiga

de beräknade.

Vad angår barntilläggen biträder jag däremot pensionsstyrelsens förslag.

Med den uppfattning, jag sålunda angivit, beräknar jag ökningen i den

årliga totalkostnaden för pensionstillägg och understöd, frånsett barntillägg,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

Utskottets

yttrande.

för innevarande budgetår till (2,800,000 + 200,000) 3,000,000 kronor oell för

nästkommande budgetår till (2,700,000 + 200,000) 2,900,000 kronor. Sammanlagda

ökningen för dessa båda budgetår skulle alltså utgöra 5,900,000 kronor,

varav den på staten belöpande delen skulle utgöra (3/4 X 5,900,000)

4,425,000 kronor. Med utgångspunkt från det av pensionsstyrelsen angivna

verkliga beloppet av statens andel för budgetåret 1930/1931 eller 43,220,000

kronor kan följaktligen för nästa budgetår denna andel beräknas till

(43,220,000 + 4,425,000) 47,645,000 kronor. Detta belopp innebär en nedsättning

i förhållande till pensionsstyrelsens beräkning av i runt tal 300,000

kronor.

Yad härefter angår storleken av det belopp, som bör inräknas i förevarande

anslag såsom bidrag av statsmedel till pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet, har jag i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln,

punkten 25) angivit de skäl, på vilka jag anser detta belopp böra liksom

för innevarande budgetår begränsas till 100,000 kronor. Av denna anledning

förordar jag en nedsättning i det av pensionsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet

med 400,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda i skilda hänseenden tillstyrkt skulle det

av pensionsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet, 48,800,000 kronor, kunna

minskas med (7,990,000 + 300,000 + 400,000) 8,690,000 kronor till 40,110,000

kronor. Av försiktighetsskäl torde emellertid detta belopp, i enlighet med

den i statsverkspropositionen framlagda preliminära uppskattningen, böra.

avrundas uppåt till 40,200,000 kronor.

I det sålunda beräknade anslagsbeloppet torde även kunna ingå statens

utgifter för den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen. Såsom i fjolårets statsverksproposition

framhölls, vill det visserligen synas, som örn denna försäkring efter de år

1927 vidtagna ändringarna i grunderna för densamma vore stadd i en ganska

hastig utveckling. Då statens bidrag utgår först när rätt till pension inträder,

torde emellertid tills vidare något särskilt anslagsbelopp icke behöva

beräknas för statsbidragen i fråga.

Såsom av det anförda torde framgå, har jag vid bedömandet av förevarande

anslagsfråga utgått från att några sakliga ändringar beträffande pensionsförsäkringen

icke för närvarande böra vidtagas. Jag har visserligen

haft under övervägande, huruvida med hänsyn till den statsfinansiella situationen

någon ytterligare inskränkning, utöver den år 1927 vidtagna, i rätten

till retroaktiv utbetalning av pensionstillägg och understöd borde företagas,

men tillräckliga skäl för en lagändring i detta avseende hava synts mig icke

för närvarande föreligga.»

Såsom av det förestående framgår, har i förevarande proposition förslag

framlagts örn sådan ändring i sättet för bestridande av förskott å landstingens

och kommunernas andelar i kostnaderna för pensionstillägg och

understöd enligt pensionsförsäkringslagen, att dessa förskott icke skulle

vidare utgå från nu ifrågavarande anslag, eller annat anslag, som belastar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 55.

9

skattebudgeten. Ändringen skulle hava till följd, att i anslaget hädanefter

icke skulle behöva inräknas något belopp för täckande av den ökning i förskotten,

som uppkomme, så länge kostnaderna för pensionstillägg och understöd

äro i stigande.

Enligt förslaget skulle statskontoret bemyndigas att, utan anlitande av

riksstatsanslag, av linder händer varande medel verkställa förskottsutbetalning

av landstingens och kommunernas berörda andelar samt att, i den mån statskontoret

ej förfogade över tillräckliga medel för erforderliga utgifters bestridande,

ämbetsverket skulle utverka rätt till kassaförstärkning från riksgäldskontoret.

Utskottet har under nuvarande förhållanden ej velat motsätta sig förevarande

förslag och har ej något att erinra emot den framlagda anslagsberäkningen.

Då utskottet ej heller haft anledning till erinran mot vad

Kungl. Maj :t i övrigt i förevarande proposition föreslagit, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må

a) till statens kostnad för pensionstillägg och understöd!

enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,200,000 kronor;

samt

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Stockholm den 12 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i

Fredrikslund, Asplund, Bergström och Carlsson i Gävle saint

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jainsson i Falun, Nilsson

i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs,

Andersson i Höör, Danielsson, Järte, Norsell och Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg oell understöd enligt lagen örn allmän a1 i texten