Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för utvidgning av Skillingaryds skjutfält.

1932-04-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:59, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för utvidgning av Skillingaryds skjutfält.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln gjorda framställning

om anslag för utvidgning av Skillingaryds

skjutfält.

(Ira avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1932 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 63 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att för utvidgning av Skillingaryds skjutfält för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 165—181

av åberopade statsrådsprotokollet.

Under punkten 74 i det vid 1928 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln,

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden anmälde dåvarande

chefen för försvarsdepartementet vissa av vederbörande myndigheter

framställda förslag örn utvidgning av Skillingaryds och Remmene skjutfält.

Vidkommande sättet för utvidgningarnas genomförande samt frågan om

beredande av medel för ändamålet anförde departementschefen, att utvidgningen

borde äga rum successivt under loppet av de närmaste åren, varigenom

kostnaderna kunde fördelas å flera budgetperioder. För budgetåret 1928/1929

syntes medelsanvisningen — jämväl avseende skjutfältet vid Remmene —

kunna begränsas till 50,000 kronor. I enlighet med departementschefens i

anslutning härtill gjorda hemställan föreslog Kungl. Majit riksdagen att

för utvidgning av vissa skjutfält för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 50,000 kronor. Ifrågavarande belopp beviljades av riksdagen.

I 1929 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln punkten 69) föreslog

Kungl. Majit riksdagen att för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av

200,000 kronor, avsett för markförvärv för skjutfältets utvidgning i huvudsaklig

överensstämmelse med en av chefen för Smålands arméartilleriregemente

framlagd plan.

I skrivelse nr 4 A (punkten 61) anförde 1929 års riksdag, att riksdagen

icke kunnat undgå att finna de kostnader, som utvidgningen av Skillingaryds

skjutfält skulle medföra, vara så avsevärda, att riksdagen ansett det böra tagas

under allvarligt övervägande, huruvida det icke skulle vara i ekonomiskt hänBihang

till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 33 käft. (Nr 59—00.) 82132 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 59.

seende fördelaktigare att i stället företaga utvidgning av annat skjutfält, eller

om icke genom omläggning av planen för utvidgning av Skillingaryds skjutfält

kostnaderna kunde nedbringas. Då de begärda inlösenbeloppen för den mark,

som avsetts att tagas i anspråk vid utvidgningen, anslöte sig till tidigare verkställd

värdering och högst betydligt överstege den av Kungl. Majit år 1928

uppskattade kostnaden för utvidgningen, hade riksdagen ansett önskvärt, att en

ny och fullständig värdering verkställdes genom artilleri- och fortifikationsdepartementens

försorg. För den händelse det därvid skulle visa sig, att marken

kunde förvärvas för någorlunda skäliga kostnader, hade riksdagen funnit sig

kunna medgiva ett successivt inköpande av mark efter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall. För detta ändamål syntes samma belopp, som anvisats

för budgetåret 1928/1929, böra ställas till Kungl. Majits förfogande.

Riksdagen anvisade alltså för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor för utvidgning av Skillingaryds skjutfält.

Genom beslut av Kungl. Majit den 16 maj 1929 anbefalldes arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement att, med beaktande av vad 1929

års riksdag anfört rörande den planerade utvidgningen av Skillingaryds skjutfält,

verkställa förnyad utredning i ärendet.

Vid en med anledning härav verkställd förnyad värdering beräknades kostnaderna

för de för skjutfältsutvidgningen ifrågasatta markförvärven vid Skillingaryd

till omkring 650,000 kronor.

I 1931 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkten 63) anförde

dåvarande departementschefen, att någon annan lämplig lösning av frågan örn

anskaffande av erforderlig skjutfältsterräng för skarpskjutningsövningarnas

ändamålsenliga bedrivande vid artilleriets skjutskola och Smålands arméartilleriregemente

icke erbjöde sig, än att härför behövlig mark förvärvades vid

Skillingaryd, samt att härvid den för 1928 års riksdag framlagda planen för

skjutfältets utvidgning i dess huvuddrag följdes. Vad anginge storleken av

det anslag, som för det närmaste budgetåret borde anvisas för ändamålet, syntes

en summa av 100,000 kronor böra härför avses.

Riksdagen anförde i skrivelse den 2 juni 1931 (nr 328), att riksdagen icke

kunnat undgå att finna, att den föreslagna utvidgningen av Skillingaryds

skjutfält givits väl stor omfattning, och hade det synts riksdagen, som örn

vissa begränsningar härutinnan skulle kunna vidtagas. Särskilt hade riksdagen

ansett, att ytterligare undersökningar borde verkställas, i syfte att vinna

klarhet rörande möjligheten till överenskommelser med markägarna rörande

nyttjanderätt till den erforderliga marken, utan att inköp därav behövde ske.

Då det emellertid syntes önskvärt, att något belopp stöde till Kungl. Majits

förfogande för möjliggörande av mera angelägna markförvärv, hade riksdagen

funnit, att ett belopp av 40,000 kronor borde anvisas för budgetåret 1931/1932.

Riksdagen anvisade alltså för utvidgning av skjutfältet för innevarande budgetår

ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Genom beslut den 24 september 1931 anbefallde Kungl. Majit artilleri- och

fortifikationsdepartementen att inkomma med en i vissa angivna hänseenden

fullständigare utredning i ärendet. Efter det arméförvaltningens artilleri- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

3

fortifikationsdepartement i anledning av nämnda uppdrag anmodat chefen för

Smålands arméartilleriregemente att verkställa den infordrade utredningen, har

denne uti en till departementen ställd, av kartor och skiss åtföljd skrivelse av

den 16 november 1931 avgivit utlåtande i ärendet.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet av berörda skrivelse har

han för egen del i ärendet anfört följande:

»Den nu senast genom chefen för Smålands arméartilleriregemente verkställda

förnyade undersökningen rörande behovet av mark för skarpskjutningarnas

ändamålsenliga bedrivande å Skillingaryds skjutfält synes hava givit stöd för

den mening, som, när frågan örn utvidgning av skjutfältet första gången framlades

för riksdagen eller i 1928 års statsverksproposition, uttalades av dåvarande

chefen för försvarsdepartementet, nämligen att det vore nödvändigt att

vidtaga åtgärder, i syfte att större markareal bleve disponibel för skjutningarna,

samt att, då myndigheternas förslag till markinköp i stort sett sammanfölle

med, vad som betingades ur säkerhetssynpunkt, detsamma borde i huvudsak

läggas till grund för utvidgningen. Denna mening omfattades, såsom framgår

av förut citerade uttalande ur 1931 års statsverksproposition, jämväl av min

närmaste företrädare i ämbetet.

Örn det alltså torde vara nödvändigt att för skjutningarnas rationella bedrivande

kunna disponera över ett terrängområde av i stort sett den omfattning,

som i myndigheternas nämnda förslag avses, framgår å andra sidan av

den nu gjorda undersökningen, att vissa av de för skjutningarna erforderliga

markområdena ej med nödvändighet behöva av kronan besittas med äganderätt.

Regementschefen har ur synpunkten besittning med äganderätt eller disposition

under nyttjanderätt indelat det i utvidgningsplanen ingående området

i tre delar, benämnda den norra, den mellersta och den södra delen. Av dessa

hava de norra och södra delarna betecknats såsom särskilt angelägna att förvärva

med äganderätt. Den mellersta delen har ansetts kunna disponeras med

nyttjanderätt. De olika delarnas läge och omfattning framgår av en till ärendet

hörande karta nr 3.

En jämförelse mellan det föreliggande utredningsresultatet och det ursprungliga

utvidgningsförslaget ger vid handen, att nu en areal av omkring 1,060

hektar anses böra förvärvas med äganderätt mot förut avsedda omkring 1,640

hektar mark; med tillämpning av de priser, som vid 1929—1930 års värdering

åsatts de olika fastigheterna, skulle kostnaderna för markinköpen nu belöpa sig

till omkring 415,000 kronor, vartill kommer årlig gottgörelse för den med

nyttjanderätt disponerade marken, under det att för realiserandet av det tidigare

utvidgningsförslaget beräknades en kostnad av cirka 650,000 kronor.

Ofrånkomligt synes mig vara, att utvidgningen av skjutfältet vid Skillingaryd

genomföres i den omfattning, som oundgängligen kräves för skjutningarnas

rationella bedrivande och betingas ur säkerhetssynpunkt. Härvid bör emellertid

iakttagas, att förvärv av mark med äganderätt icke sker i vidare mån,

än detta med hänsyn till omständigheterna prövas nödvändigt. Det synes ej

vara helt uteslutet, att vissa mindre inskränkningar i fråga örn de till inköp

föreslagna områdena utmed den östra gränslinjen skola kunna göras. Huruvida

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Utskottets

yttrande.

det kommer att bliva möjligt att på frivilligbetens väg och på för kronan godtagbara

villkor träffa överenskommelse med vederbörande markägare örn överlåtelse

av äganderätt respektive upplåtelse av nyttjanderätt, synes, av regementschefens

utredning att döma, vara tvivelaktigt. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall besluta angående ifrågasatt

utvidgning och det närmare sättet för utvidgningens genomförande liksom

även beträffande villkoren härför. I de fall, då frivillig överenskommelse på

antagbara villkor icke kan träffas med vederbörande örn försäljning eller

nyttjanderättsupplåtelse, torde expropriationsförfarande böra anlitas. På sätt

i 1928 och 1931 års statsverkspropositioner förutsatts, bör utvidgningen av

skjutfältet genomföras successivt, i den män medel härför kunna beredas.

Vad angår storleken av för ändamålet erforderliga medel för budgetåret

1932/1933 har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov

för nämnda budgetår hemställt om anvisande av ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor. Då emellertid å förut nämnda av 1928, 1929 och

1931 års riksdagar gjorda medelsanvisningar för närvarande finnes tillgängligt

ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor, anser jag mig under

de nuvarande statsfinansiella förhållandena ej böra föreslå anvisande av ett

större'' anslag än 20,000 kronor.»

Utskottet, som funnit de i statsrådsprotokollet omförmälda villkoren och

de begärda priserna för den mark, som ansetts erforderlig för utvidgning av

skjutfältet, alltför höga, har ansett, att det belopp av omkring 100,000 kronor,

som redan finnes disponibelt för inköp av mark, bör av Kungl. Majit tagas

i anspråk för ändamålet i de fall, då så med hänsyn till avgivna anbud eller

eljest.kan anses bliva för kronan förmånligt. Däremot torde ytterligare medel

knappast böra anvisas, innan erfarenhet vunnits rörande frågan om och i vad

mån markägarna äro villiga att nedsätta sina krav. Utskottet, som därför avstyrker

Kungl. Majits förslag örn anvisande för budgetåret 1932/1933 av ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor för ändamålet, hemställer alltså,

att Kungl. Majlis förevarande förslag icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

; S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Bergström, Ernfors, Carlsson

i Gävle, Pauli och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund i Brattfors,

Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Ward och

Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till flygövningar. s. 4 i texten