Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till flygövningar.

1932-04-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till flygövningar.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

5

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln gjorda framställning

örn anslag till flygövningar.

(lia avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1932 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 132 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till flygövningar,

nu 1,500,000 kronor, med 500,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 283—288

av åberopade statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har anslaget till flygövningar upptagits med

1,500,000 kronor.

Flygstyrelsen har för nästkommande budgetår föreslagit uppförande i riksstaten

av ett nytt anslag för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon

och motorbåtar samt därvid förutsatt, att anslaget till flygövningar skulle

minskas med ett belopp av 67,000 kronor, som skulle överflyttas till förstnämnda

anslag. Med beaktande av detta sitt förslag har flygstyrelsen — som utgått

ifrån, att flygvapnets uppsättning under nästa budgetår skulle fullbordas och

övningarna bedrivas i härav betingad vidgad omfattning — hemställt om ökning

av förevarande anslag till 1,600,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att därest, såsom förut av honom förordats,

flygvapnets nuvarande organisation under budgetåret 1932/1933 bibehölles

oförändrad samt dels nyssberörda överflyttning av medel från förevarande

anslag skedde, dels oek, på sätt av departementschefen föreslagits,

under avlöningsanslaget uppfördes arvoden åt viss personal, vilken för närvarande

åtnjöte avlöning under anslaget till flygövningar, syntes medelsbehovet

under flygövningsanslaget för nämnda budgetår böra uppskattas till

(1,500,000 — 67,000 — 20,000 -— 2,988 —) i runt tal 1,410,000 kronor. Emellertid

borde enligt departementschefens mening icke hela detta belopp behöva upptagas

å riksstaten för nästkommande budgetår. Verkställda undersökningar

hade givit vid handen, att av reservationer å anslaget, vilka beräknades förefinnas

vid utgången av budgetåret 1931/1932, 410,000 kronor skulle kunna

disponeras för täckande av medelsbehovet under anslaget. Anvisningen å riksstaten

kunde vid sådant förhållande begränsas till 1,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

Departementschefen har härefter ingått på frågan rörande förläggningsförhållandena

vid 2. flygkåren och därvid inledningsvis erinrat om följande:

Med anledning av gjorda framställningar rörande åtgärder med hänsyn

till rådande förläggningsförhållanden vid Hägernäs anbefalldes flygstyrelsen

genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1930 att verkställa närmare utredning

rörande, bland annat, möjligheten att genom kronans försorg ordna erforderliga

transporter för inställelse till den dagliga tjänstgöringen och återfärd därifrån

för personal, som på grund av förläggningsförhållandena vid Hägernäs måst

bosätta sig utom denna ort. Ifrågavarande utredning avgavs av styrelsen i

skrivelse den 22 augusti 1930. Sedermera anförde flygstyrelsen i sin skrivelse

rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1931/1932 att, enligt vad av

berörda utredning framginge, erfordrades för möjliggörande av omförmälda

transporter, utöver de motorfordon, som för det dåvarande disponerades av 2.

flygkåren, en buss, avsedd för 35 passagerare. Emellertid kunde ett sådant

fordon icke trafikera den dåvarande vägen mellan Viggbyholm och Hägernäs,

beroende på denna vägs dåliga beskaffenhet. Först efter färdigställandet av

den planerade vägen å denna sträcka kunde detta fordon utnyttjas. På grund

därav borde med anskaffning av den ifrågasatta personbussen anstå till slutet

av år 1931. Kostnaden för en lämplig personbuss av angiven storlek beräknades

till 28,000 kronor, och syntes detta belopp böra ställas till flygstyrelsens förfogande

under budgetåret 1931/1932 för tillgodoseende av förevarande behov.

Elygstyrelsen hemställde på grund av vad sålunda anförts, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av personbuss för 2. flygkåren å

Hägernäs för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

28,000 kronor.

I enlighet med föredragande departementschefens hemställan föreslog Kungl.

Majit i 1931 års statsverksproposition riksdagen att för anskaffande av en

personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs för innevarande budgetår anvisa ett

extra reservationsanslag av 26,000 kronor.

I skrivelse den 29 maj 1931 (nr 289, punkt 4) meddelade riksdagen, att

Kungl. Maj:ts förslag icke av riksdagen bifallits samt anförde därjämte, att,

enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, frågan örn anskaffning

och användning av automobiler, motorbåtar m. m. vid flygvapnet vore föremål

för utredning. Enbart av detta skäl syntes medel icke för det dåvarande böra

anvisas för anskaffning av ifrågavarande personbuss. Härtill kömme, att flygvapnet

redan förfogade över en mindre bilbuss för flygkårens å Hägernäs räkning.

Enligt vad riksdagen hade sig bekant, foges denna i anspråk för beredande

av kostnadsfria resor för kårens personal mellan Hägernäs och Stockholm.

Denna anordning syntes riksdagen knappast stå i överensstämmelse med gällande

avlöningsförfattningar.

Sedan flygstyrelsen härefter anbefallts att till Kungl. Majit inkomma med

yttrande i anledning av riksdagens uttalande beträffande anordningen med

kostnadsfria resor för 2. flygkårens personal mellan Hägernäs och Stockholm,

har flygstyrelsen den 18 september 1931 inkommit med yttrande i ämnet samt

därvid överlämnat utredning i frågan från chefen för 2. flygkåren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60,

Kårchefen har i sin utredning anfört.

Vid 2. flygkårens förläggning i Hägernäs ävensom därintill gränsande samhälle

Viggbyholm saknades praktiskt taget möjlighet att bereda bostäder åt 2.

flygkårens officerare och underofficerare. Denna personal hade därför i stor

utsträckning måst bosätta sig i andra samhällen, främst Stockholm och Djursholm.

Med hänsyn till detta förhållande hade även Kungl. Majit genom brev den

14 mars 1930 medgivit, att den personal, som hade Hägernäs som ordinarie förläggningsort,

men som på grund av ovanberörda förhållande nödgats bosätta

sig utom förläggningsorten, finge, efter prövning i varje särskilt fall av flygstyrelsen,

äga åtnjuta avlöning med belopp, som utginge för den ortsgrupp, till

vilken den dyrare bostadsorten vore att hänföra.

Härigenom hade således personalen beretts möjlighet att erhålla lön enligt

bostadsortens dyrortsgrupp.

Då det icke synts kunna ens ifrågasättas, att personalen av sina avlöningsmedel

skulle nödgas bestrida kostnader för inställelse vid tjänstgöringsplatsen

från en bostadsort, å vilken personalen på grund av brist på såväl tjänste- som

andra bostäder å förläggningsorten nödgats bosätta sig, och då det kommunikationsmedel,

som härvid skulle stått personalen till buds, järnväg, på grund av

i flera fall olämpliga tågtider icke utan avsevärda olägenheter kunde tagas i

anspråk för denna transport, hade kårchefen ansett det vara för tjänstens behöriga

upprätthållande oundgängligen erforderligt att låta denna personal

transporteras med en kåren tillhörig mindre automobilomnibuss, som även torde

hava anskaffats för detta ändamål.

För transport av ifrågavarande personal hade kårens omnibuss varje dag

utom lördagar och söndagar gjort turer från Stockholm till Hägernäs och åter

å vissa tider.

Kostnaderna för drivmedel för bussen ävensom kostnaderna för avlöning fölen

busschaufför hade bestritts å anslaget till flygövningar.

Den uppfattningen, att nu påtalade förfaringssätt icke skulle stå i överensstämmelse

med gällande avlöningsförfattningar, syntes icke delas av försvarsväsendets

lönenämnd. I yttrande över en utav flygstyrelsen i skrivelse den 27

maj 1930 gjord framställning om beviljande av tjänstgöringstraktamente till

vissa beställningshavare med Hägernäs som förläggningsort, hade nämligen

lönenämnden hemställt, att Kungl. Majit måtte tillsvidare för tiden 1 juli

1930—30 juni 1931, efter närmare utredning av flygstyrelsen, medgiva dylik

beställningshavare rätt till ersättning, beräknad efter billigaste färdsätt, för

resorna till och från den dagliga tjänstgöringen, i den mån det icke ansåges

lämpligt att ordna erforderliga transporter genom kronans försorg.

Flygstyrelsen har för egen del yttrat följande.

Vid en undersökning av innebörden därav, att gällande avlöningsförfattningar

icke innefattade medgivande örn ersättande med statsmedel av den

kostnad, vederbörande befattningshavare kunde ådragas för sin dagliga inställelse

å tjänstgöringsplatsen och återfärd till bostaden, torde man komma till

slutsatsen, att detta berodde därpå, att befattningshavare hade frihet välja sin

bostad så, att någon mera avsevärd dylik kostnad icke uppstode. Vid sagda författningars

utarbetande hade med säkerhet icke varit åsyftad någon reglering

för det särskilda fall, att befattningshavare ålades tjänstgöra å en ort, varest

han icke hade rimlig möjlighet att bosätta sig. Skulle meningen i detta fall

vara, att befattningshavaren själv måste bekosta sin färd till och återfärd från

arbetet, bleve ju en sådan befattningshavare ålagd en extra utgift, som verkade

till förminskande av hans enligt stat utgående avlöningsförmåner under vad

andra befattningshavare av samma ställning åtnjöte. Detta kunde enligt flyg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

styrelsens mening icke hava varit avsikten. Ej heller saknades exempel på, att

riksdagen förut beaktat nödvändigheten av kompensation vid liknande händelse.

Härmed åsyftade flygstyrelsen beviljandet av tidigare utgående mötesbidrag.

Då nämligen vissa regementen haft förläggningsort och mötesplats å skilda orter,

hade medgivits, att till gifta officerare och underofficerare med vederlikar, vilka

icke ägt sitt stadigvarande hemvist vid eller i omedelbar närhet av vederbörligt

regementes mötesplats, finge utgå särskilt bidrag vid tjänstgöring å mötesplatsen,

och att till motsvarande beställningshavare, som ägt stadigvarande hemvist

vid eller i omedelbar närhet av mötesplatsen, finge utgå bidrag vid tjänstgöring

å regementets förläggningsort.

Det vore utrett, att å eller invid tjänstgöringsplatsen Hägernäs icke funnes

för personalen lämpliga bostäder i tillräckligt antal. Ett stort antal officerare

och underofficerare hade därför varit nödgade att bosätta sig å betydande avstånd

från tjänstgöringsplatsen, i regel i Djursholm eller Stockholm. Det måste anses,

att personalen vid sådant förhållande ägt påräkna särskilda åtgärder från myndigheternas

sida för att berörda omständighet ej skolat för dem medföra en slags

särskild pålaga i transportkostnader; att förhållandet även i andra avseenden

medförde ej oväsentliga olägenheter för den på långt avstånd från tjänstgöringsplatsen

boende personalen behövde knappast nämnas.

Elygstyrelsen ansåge sig böra erinra om, att liknande förhållanden i viss

män rådde vid flygskolkåren, varest vissa beställningshavare måst bosätta sig

ä mera avlägsen ort från tjänstgöringsplatsen Ljungbyhed. Åt sådana beställningshavare

hade Kungl. Majit i vissa fall tillerkänt särskilda tjänstgöringstraktamenten

till täckande av deras kostnader för inställelse vid tjänstgöringsplatsen.

Såvitt flygstyrelsen kunde bedöma, vore det i princip likgiltigt, huruvida

staten bidroge till ifrågavarande beställningshavares inställelse å tjänstgöringsplatsen

genom särskilda traktamenten eller genom anordnande genom statens

egen försorg av personalens fortskaffning mellan bostads- och tjänstgöringsplatsen.

Härefter Ilar statskontoret den 3 november 1931 avgivit utlåtande i ärendet

ävensom över en av flygstyrelsen, jämte eget yttrande, den 23 december 1930

till Kungl. Majit överlämnad skrivelse, vari chefen för 2. flygkåren hemställt,

bland annat, att ifrågavarande vid kåren å Hägernäs tjänstgörande personal

måtte beredas ersättning med 789 kronor 90 öre för havda kostnader för vissa

i särskild specifikation upptagna järnvägsresor till och från Hägernäs under

tiden intill den 1 december 1930.

I sitt utlåtande har statskontoret anfört.

I ärendet vore upplyst, att på eller invid tjänstgöringsplatsen Hägernäs icke

funnes för personalen lämpliga bostäder i tillräckligt antal. Vid sådant förhållande

syntes billighetsskäl kunna anföras för att beställningshavare, som av

nämnda anledning nödgats bosätta sig å annan ort, erhölle någon ersättning för

de resekostnader, som han på grund härav finge vidkännas.

Emellertid hade personalen ifråga kommit i åtnjutande av fria resor mellan

Hägernäs och Stockholm med en för ändamålet anskaffad personbuss, vars driftkostnader

bestredes av medel från det under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till flygövningar. I betraktande av de i detta fall föreliggande

säregna omständigheterna syntes intet vara att i och för sig erinra mot en dylik

anordning. Däremot torde det vara tvivelaktigt, huruvida de militära myndigheterna

ägt att, utan Kungl. Majits medgivande, med anlitande av ovanberörda

riksstatsanslag bereda ifrågavarande beställningshavare den förmån, som här

avsåges.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

9

Så länge denna personaltransport med bilbuss vore anordnad, syntes tillräckliga

skäl knappast föreligga för ett medgivande av innebörd, att ersättning

finge i förekommande fall utgå för resor med järnväg.

Huruvida det kunde ur statsverkets synpunkt vara fördelaktigt att i stället

för anordnande av nämnda busstrafik medgiva personal ersättning för resor

med järnväg, undandroge sig statskontorets bedömande. Därest emellertid

Kungl. Majit skulle finna detta vara fallet, syntes jämväl dylik ersättning kunna

anvisas att utgå av anslaget till flygövningar. I överensstämmelse härmed syntes

samma anslag även böra bekosta den ersättning för vissa, i särskild specifikation

upptagna resor å järnväg, som Kungl. Majit kunde finna för gott att medgiva

i anledning av den härom gjorda framställningen.

Genom beslut den 13 november 1931 har Kungl. Majit i anledning av chefens

för 2. flygkåren förenämnda framställning rörande reseersättning medgivit, att

gottgörelse för personalens ifrågavarande under tiden intill den 1 december

1930 havda kostnader för järnvägsresor till och från Hägernäs finge utgå med

tillhopa 789 kronor 90 öre, och skulle sagda belopp bestridas från flygvapnets

anslag till extra utgifter.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Enligt vad av det anförda framgår, har den till Hägernäs förlagda personalen

i stor utsträckning icke kunnat erhålla lämpliga bostäder å förläggningsorten

utan nödgats bosätta sig å annan plats. Såsom statskontoret framhållit,

torde billighetsskäl tala för, att befattningshavare, vilken av nämnd anledning

nödgas bosätta sig på längre avstånd från förläggningsorten, antingen av statsverket

erhåller någon gottgörelse för sina kostnader för resor till och från sistnämnda

ort eller ock genom statens försorg kostnadsfritt tillhandahålles kommunikationsmedel

för resornas företagande. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att avgöra, vilket av dessa alternativ som i förekommande olika fall kan

ur ekonomiska och andra synpunkter befinnas vara för statsverket mest fördelaktigt.

De kostnader, som komma att föranledas av personalens resor, torde

få bestridas av anslaget till flygövningar.»

Vad till en början beträffar frågan om bostadsförhållandena vid Hägernäs,

har utskottet, som avlagt besök därstädes, funnit, att tillgången på lämpliga

vinterbonade bostäder vid Hägernäs och det närbelägna Viggbyholm icke kan

anses tillfyllest för att andra flygkårens befäl skall kunna åläggas att vara

bosatt å förläggningsorten. Den omständigheten, att befälet icke är bosatt å

flygkårens ordinarie förläggningsplats utan på ett betydande avstånd därifrån,

är emellertid enligt utskottets mening ett förhållande, som ur tjänstesynpunkt

icke i längden kan fortfara. Härtill kommer, att statsverkets merkostnader

för denna anordning enligt av utskottet införskaffad uppgift för

budgetåret 1931/1932 kunna beräknas uppgå till omkring 15,500 kronor. Det

synes utskottet därför nödvändigt, att åtgärder utan uppskov vidtagas för att

förläggningsförhållandena för befälet vid andra flygkåren ordnas på ett mera

tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka,

att gottgörelse för resor från förläggningsorten till bostadsorten lämnas

(dier kostnadsfria sådana resor beredas personalen för längre tid än intill utgången

av budgetåret 1934/1935. Vid nämnda tidpunkt synes nämligen den

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 3S haft. (Nr .5,9—60.) »2132 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

utredning rörande ändring i rådande förläggningsförhållanden vid andra flygkåren,

varom utskottet föreslår att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

göra framställning, vara slutförd ock kunnat föranleda vidtagandet av lämpliga

åtgärder.

Mot Kungl. Majits förslag i övrigt, som innebär en nedsättning i nu utgående

anslag till flygövningar, har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska ordinarie reservationsanslaget till flygövningar, nu

1,500,000 kronor, med 500,000 kronor till 1,000,000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

skyndsamt låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga

förslag rörande ordnandet av förläggningsförhållandena för

befälet vid andra flygkåren.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 59.

Stockholm 1932. K. b. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag för utvidgning av Skilli a1 i texten