Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneJdassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst.

1932-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneJdassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneJdassplacering

i vissa fall för befattningshavare i statens

tjänst.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1932 dagtecknad proposition,

nr 159, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

i vad propositionen ankommer på utskottets handläggning, har Kungl.

Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Majit att, utan hinder av bestämmelserna i gällande avlöningsreglementen

för ordinarie tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen,

i fall av den art, som i statsrådsprotokollet omförmälts, och i

enlighet med de däri angivna grunderna besluta örn placering i löneklass

vid befordran från icke-ordinarie till ordinarie tjänst.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 1925 nr 270) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, upptager i 10—12 bestämmelser om befattningshavares

placering i löneklass.

De grundläggande stadgandena i 10 § innebära, att tjänsteman vid tillträdande

av ordinarie tjänst erhåller lön enligt lägsta löneklassen för

den lönegrad, till vilken tjänsten hör, samt att han efter att hava tillhört

en och samma löneklass under tre år under vissa förutsättningar uppflyttas

till närmast högre löneklass och efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts.

På grund av stadgamden i 11 och 12 §§ gälla i vissa fall i fråga örn

befattningshavares placering i löneklass andra och för befattningshavaren

förmånligare grunder än den nyssnämnda huvudregeln.

I fråga örn övergång från icke-ordinarie till ordinarie befattning föreskrives

sålunda i 11 § 1 morn., att, örn den, som från icke-ordinarie befatt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

7

ning vinner befordran till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i

statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes

svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie

tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna

tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år

i en följd innehaft dylik anställning. Även arbete utom statens tjänst

kan enligt 11 § 2 mom. under vissa förutsättningar få tillgodoräknas.

Beträffande löneklassplacering vid befordran från lägre till högre ordinarie

tjänst äro i 12 § 1 morn. — förutom bestämmelser örn tillgodoräknande

av tidigare likvärdig verksamhet — föreskrifter meddelade örn s. k. suddning.

Denna innebär, att, därest ordinarie tjänsteman vid befordran

till högre tjänst åtnjutit eller från tiden för den högre tjänstens

tillträdande skulle i den lägre tjänsten hava kommit i åtnjutande

av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl för

den högre lönegraden, han skall vara berättigad att i den nya tjänsten

omedelbart erhålla lön enligt närmast högre löneklass. Ordinarie

tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjutit lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund

av nyssnämnda föreskrift eller det allmänna stadgandet i 10 § bör vid

befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning

till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid intill

tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda lägre

löneklass.

Föreskrifter rörande befattningshavares placering i löneklass av enahanda

innebörd som de nu i korthet angivna, för allmänna civilförvaltningen

gällande stadgandena återfinnas jämväl i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (10—12 §§), avlöningsreglementet

den 22 juni 1920 (nr 493, jfr 1925 nr 250) för tjänstemän vid domänverket

(10—12 §§) samt avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för

befattningshavare vid lots- och fyrstaten (7—9 §§).

Bestämmelser örn sneddning äro, såsom framgår av det föregående, icke

meddelade för de fall, då icke-ordinarie tjänsteman befordras till ordinarie

tjänst. I sådana fall kan för uppflyttning i löneklass endast den i

11 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen eller motsvarande

bestämmelser i övriga hithörande avlöningsreglementen medgivna

tillgodoräkningen av viss föregående tjänstgöring komma till tillämpning.

I den mån icke möjlighet till dylik tillgodoräkning föreligger, inträder

den i 10 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

eller motsvarande bestämmelser stadgade huvudregeln, att tjänstemannen

skall vid tillträdandet av ordinarie tjänst placeras i begynnelselöneklassen

i vederbörande lönegrad. Under sådana omständigheter kan det

inträffa, att en tjänsteman vid befordran till första ordinarie tjänst kom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 62.

mer att hänföras till samma eller lägre löneklass än den, till vilken lian

såsom extra ordinarie tjänsteman eller befattningshavare å extra stat erhållit

uppflyttning.

I sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag till allmänt

avlöningsreglemente har 1928 års lönekommitté föreslagit utsträckning

av sneddningsregelns tillämpning till att avse jämväl befordran från ickeordinarie

till ordinarie tjänst. Härom har lönekommittén anfört (sid. 79),

att, enär samma lönesystem vunnit tillämpning på såväl extra-ordinarie

som ordinarie personal, det syntes naturligt att på det smidiga sätt sneddningen

erbjöde förmedla övergången från extraordinarie till ordinarie

anställning. På grund av de ogynnsamma verkningar, som senare års personalindragningar

och vakanssättning av ordinarie tjänster haft på befordringsmöjligheterna

för de icke-ordinarie tjänstemännen, inträffade det

nämligen numera i stor utsträckning, att en tjänsteman finge kvarstå så

länge i extraordinarie befattning, att han komme att uppbära lön enligt

sådan löneklass, som vore gällande jämväl för den ordinarie tjsinst, till vilken

han sedermera befordrades. I dylika fall skulle alltså enligt kommitténs

förslag de vanliga reglerna för sneddning tillämpas, varigenom för

ämbetsverken vunnes den beaktansvärda fördelen, att varje tvekan,

till vilken löneklass tjänstemannen borde vid befordran hänföras, vore

utesluten. Enligt nu gällande bestämmelser skulle i stället en omständlig

tillgodoräkningsprocedur äga rum, visserligen i flertalet fall ledande

till en för tjänstemannen lika förmånlig eller bättre löneklassplaeermg,

men förenad med alla de olägenheter, som vore utmärkande för en huvudsakligen

subjektiv värdering av den tidigare tjänstgöringen. Ur ekonomisk

synpunkt innebure den föreslagna ändringen icke heller någon merutgift

för staten. Snarare syntes i stället någon besparing kunna förväntas

därigenom uppstå.

Efter att hava redogjort för vissa framställningar örn löneklassplacering

vid befordran från icke-ordinarie till ordinarie tjänst, som för närvarande

föreligga till Kungl. Maj:ts avgörande, samt vederbörande myndigheters

däröver avgivna yttranden (sid. 4—7), har departementschefen

anfört i ärendet följande:

»Med nu gällande avlöningsbestämmelser kan det, såsom framgår av den

lämnade redogörelsen, vid befordran från en extra ordinarie befattning

till ordinarie tjänst inom samma eller högre lönegrad i vissa fall inträffa,

att tjänstemannen i den nya tjänsten placeras i lägre löneklass än den,

han omedelbart före befordran tillhörde, och således vid befordran får

vidkännas en försämring i lönehänseende. Ett dylikt förhållande mäste

ofta framstå såsom en obillighet, och de hörda myndigheterna hava

också i anledning av de nu föreliggande framställningarna föreslagit

åtgärder till vinnande av rättelse härutinnan. För egen del biträder

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62. 9

jag denna uppfattning. I anslutning till det förslag, som framställts av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, får jag förorda, att bemyndigande

utverkas för Kungl. Majit att i de fall, då så efter verkställd prövning

finnes skäligt, utan hinder av bestämmelserna i gällande avlöningsreglementen

medgiva, att tjänsteman med avlöning enligt de för befattningshavare

å extra stat eller för extra ordinarie tjänstemän gällande

grunder, vilken erhåller befordran till ordinarie befattning i samma eliel

högre lönegrad och vilken därvid med tillämpning av sagda bestämmelser

skulle placeras i samma eller lägre löneklass än den, han omedelbart

före sin befordran tillhört, må åtnjuta lön enligt sistnämnda löneklass

ävensom att för framtida löneklassuppflyttning må tillgodoräknas honom

den tid, han före befordran tillhört denna löneklass. Ett genomförande

av detta förslag skulle, såsom lönenämnden framhållit, icke föregripa

den slutliga prövningen av det förslag till ändrade bestämmelser

rörande placering i löneklass, som innefattas i det av 1928 års lönekommitté

framlagda betänkandet med förslag till allmänt avlöningsreglemente.

Det föreslagna bemyndigandet torde böra gälla den nyreglerade civila

statsförvaltningen och alltså avse befattning, å vilken något av följande

avlöningsreglementen äger tillämpning, nämligen reglementet den 22 juni

1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, reglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk, reglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket

eller reglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lotsoch

fyrstaten.

Vad angår den föreslagna anordningens tillämpning å befattningshavare,

vilka redan tillträtt ordinarie tjänst under sådana omständigheter,

som i bemyndigandet avses, torde vid bestämmandet av befattningshavarens

löneklass böra så anses, som örn ifrågavarande förmånligare beräkningsgrund

varit gällande från tiden för befattningshavarens tillträde

till innehavande ordinarie tjänst, dock att härvid hänsyn icke må tagas

till tjänstetid, som infallit före den 1 juli 1925. Förhöjd avlöning på grund

av dylikt medgivande lärer icke böra utgå för tid före ingången av innevarande

år.»

Utskottet har. med hänsyn till vad i ärendet anförts, funnit sig böra

tillstyrka Kungl. Majits förevarande förslag, dock att enligt utskottets

mening förhöjd avlöning icke må utgå förrän från och med ingången av

nästkommande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må beträffande befattningshavare

under andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna be
-

Utskottets

■yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. ii sami. lii höft. tNr 61 — 63.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

myndiga Kungl. Majit att, utan hinder av bestämmelserna

i gällande avlöningsreglementen för ordinarie

tjänstemän inom den nyreglerade civila statsförvaltningen,

i fall av den art, som i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 26 februari 1932 omförmälts,

och i enlighet med de däri angivna grunderna besluta

örn placering i löneklass vid befordran från icke-ordinarie

till ordinarie tjänst med den inskränkning, att

sådan avlöningsförhöjning icke må utgå förrän från

och med den 1 juli 1932.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 61.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:172 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Mgj:ts ■proposition angående löneklassplaeering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst. a1 i texten