Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar m. m.

1932-04-15 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

1

]Vr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning

av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults

järnvägar m. m.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932 dagtecknad proposition,

nr 204, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att, därest Ruda

■—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar av riksgäldskontoret övertagas

för statens räkning, sagda järnvägar må försäljas till av Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag för ändamålet bildat bolag för en köpeskilling av 200,000

kronor och på villkor i övrigt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordats.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till

åberopade statsrådsprotokollet.

Den 2 september 1904 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession å

järnväg örn 0.891 meters spårvidd från Oskarshamn till Ruda station å Kalmar

—Berga järnväg. Vidare beviljade Kungl. Majit den 14 december 1917 vissa

personer koncession å järnväg örn 0.891 meters spårvidd från den koncessionerade

järnvägens Sävsjöström—Älghult blivande ändstation vid Älghult till

förenämnda Ruda station. Jämlikt Kungl. Majits särskilda medgivanden den

27 januari 1905 respektive den 7 augusti 1919 överlätos koncessionerna å berörda

järnvägsanläggningar å Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag

respektive Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag.

Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar hava en banlängd av

32.6 respektive 45.6 kilometer.

Den 31 mars 1905 respektive den 13 juni 1919 fastställde Kungl. Majit kostnadsberäkningar

för järnvägsanläggningarna Oskarshamn—Ruda och Älghult—Ruda,

slutande å 970,000 respektive 3,050,000 kronor, samt beviljade

för utförande av järnvägsanläggningarna lån ur allmänna järnvägslånefonden

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 85 käft. (Nr 64—66.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6-4.

å 483,300 respektive 1,525,000 kronor. Sedan Kungl. Majit den 26 maj 1922

för fullbordande av järnvägsanläggningen Älghult—Ruda beviljat Ruda—Älghults

järnvägsaktiebolag ett lån å 207,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden,

beviljade Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande den 11 juli 1924 nämnda

bolag för inlösen av lånet från handels- och sjöfartsfonden jämte därå upplupen

anståndsränta ett lån å 224,000 kronor ur allmänna järnvägslånefonden.

För samtliga lån från allmänna järnvägslånefonden stadgades de för dylika

lån vanliga villkor beträffande annuitet, ränta, kapitalavbetalning och säkerhet.

Med förmälan, att Ruda—Finsjö—-Oskarshamns järnvägsaktiebolag dittills

endast till en ringa del och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag alls icke kunnat

fullgöra sin betalningsskyldighet för statslånen, gjorde fullmäktige i riksgäldskontoret

i skrivelse den 9 januari 1930 framställning örn reglering av

nämnda bolags skuldförhållande till staten. Framställningen, som föregåtts av

vissa utredningar och förhandlingar, utmynnade i förslag att statens fordringar

på grund av samtliga statslån till Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—

Älghults järnvägsaktiebolag skulle nedskrivas till ett belopp, motsvarande

järnvägarnas realisationsvärde, eller 525,000 kronor, fördelat på två lån å

350,000 och 175,000 kronor, varvid tillsvidare endast lånet å 350,000 kronor

skulle — från och med år 1932 —■ förräntas och amorteras; för sistnämnda

lån skulle ställas av fullmäktige i riksgäldskontoret godkänd borgen.

Beträffande järnvägarnas förvaltning och drift efter en dylik skuldreglering

framkommo två alternativa förslag, vilka av riksgäldsfullmäktige anmäldes i

berörda skrivelse. Enligt det ena alternativet skulle Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags

samtliga tillgångar och skulder övertagas av Ruda—Finsjö—

Oskarshamns järnvägsaktiebolag samt den i skuldregleringen förutsatta borgen

för det nya lånet å 350,000 kronor tecknas av Oskarhamns stad, som jämte annan

kommun skulle nedskriva vissa fordringar hos de nuvarande järnvägsbolagen.

Det andra alternativet innebar, att jämlikt ett av Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag år 1929 avgivet anbud bolaget genom ett för ändamålet

bildat dotterbolag, östra Smålands järnvägsaktiebolag, skulle mot övertagande

av betalningsansvaret för de nedskrivna statslånen förvärva Ruda—Oskarshamns

och Ruda—Älghults järnvägar, varvid för det nya lånet å 350,000

kronor skulle ställas borgen, som kunde godkännas av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Vidare skulle Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag förbinda

sig att för visst trafikområde vid såväl sina egna som de inköpta järnvägarna

vidtaga en revision av gällande tariffer, vilka skulle dels nedsättas och dels

göras likformiga, så att ej städerna Oskarshamn och Kalmar samt deras hamnar

bleve obehörigen gynnade på varandras bekostnad. Fullmäktige i riksgäldskontoret

förordade det senare alternativet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

åter ifrågasatte i avgivet utlåtande en lösning av spörsmålet enligt

det förra alternativet.

Vid avlåtandet av proposition i ämnet, nr 162, till 1930 års riksdag tillstyrkte

föredragande departementschefen genomförandet av ifrågavarande skuldreglering

samt anslöt sig beträffande förvaltningen av järnvägarna för fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6-4.

3

tiden till det andra av de båda förut nämnda alternativen, avseende samarbete

med Kalmarbanoma.

I propositionen föreslogs, att statens den 31 december 1929 beräknade kapital-

och räntefordran på grund av statslån för anläggning av järnvägar från

Oskarshamn till Ruda och från Ruda till Älghult finge till den del, densamma

överstege 525,000 kronor, avskrivas under vissa av departementschefen förordade

villkor.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 302 och II: 476) hemställdes

örn avslag å berörda proposition. Till stöd härför anfördes, bland

annat, att staden Oskarshamn gjort avsevärda uppoffringar för ifrågavarande

banors tillkomst och för uppehållande av trafiken å desamma samt att med

hänsyn härtill en lösning av förevarande spörsmål på sätt i propositionen föreslagits

måste anses obillig. Vidare framhölls, att frågan örn närmare samarbete

eller eventuell fusion mellan Oskarshamnsbanorna och östra Värends järnväg,

som trafikerade järnvägslinjen Växjö—Älghult, borde undersökas, innan frågan

om skuldreglering avgjordes.

Statsutskottet (utlåtande nr 93) tillstyrkte propositionen samt erinrade därvid,

att några möjligheter till ett praktiskt genomförande av en sammanslagning

av Oskarshamnsbanorna och östra Värends järnväg knappast syntes föreligga.

Skiljaktig mening anfördes av sju ledamöter, som ansågo, att utskottet

bort hemställa örn avslag å propositionen, varjämte blank reservation avgavs

av en ledamot.

Propositionen blev avslagen av riksdagen (skrivelse nr 164).

I skrivelse den 5 februari 1931 gjorde fullmäktige i riksgäldskontoret förnyad

framställning örn reglering av ifrågavarande järnvägsaktiebolags skuldförhållande

till staten. Fullmäktige meddelade därvid, att de med anledning av

riksdagens beslut föranstaltat örn utredning av frågan örn förhållandet mellan

Oskarshamnsbanorna och östra Värends järnväg. Fullmäktige meddelade vidare,

att förhandlingar förts med Oskarshamns stad samt att förhandlingarna

resulterat i ett erbjudande från staden att övertaga Oskarshamnsbanornas tre

statslån mot ett kontant belopp av 350,000 kronor. Fullmäktige tillstyrkte, att

anbudet antoges, samt föreslogo tillika bestämmelse, att beloppet skulle erläggas

senast den 1 oktober 1931. Vad fullmäktige sålunda föreslagit biträddes

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I proposition till 1931 års riksdag, nr 114, föreslog Kungl. Majit riksdagen

medgiva, att statens fordran på grund av statslån för anläggning av de båda

ifrågavarande järnvägarna finge överlåtas till Oskarshamns stad mot att staden

senast den 1 oktober 1931 till riksgäldskontoret erlade ett kontant belopp

av 350,000 kronor och på villkor i övrigt, som i propositionen förordats.

Vad sålunda föreslagits blev av riksdagen bifallet (skrivelse nr 125). Genom

brev den 30 april 1931 förordnade Kungl. Majit i enlighet med det av

riksdagen sålunda lämnade medgivandet.

Sedan staden därefter med hänsyn till försämrade konjunkturer och därav

föranlett behov av rådrum för att bättre kunna överblicka stadens ekonomiska

bärkraft hemställt örn anstånd med erläggandet av förenämnda belopp, medgav

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6h.

Kungl. Majit den 18 september 1931 sådant anstånd till den 1 februari 1932

under villkor att staden till riksgäldskontoret före den 15 oktober 1931 avlämnade

förbindelse, av beskaffenhet att kunna av fullmäktige i riksgäldskontoret

godkännas, att senast den 1 februari 1932 erlägga beloppet i fråga jämte ränta

därå från och med den 1 oktober 1931 efter 4 V2 procent, till dess full betalning

skedde. Efter det att stadsfullmäktige med överlämnande av stadsfullmäktiges

protokoll den 13 oktober 1931 meddelat, att staden icke vore i stånd att

lämna förbindelse av nyss angivet innehåll, förordnade Kungl. Majit genom

beslut den 23 oktober 1931, att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till

fullmäktige i riksgäldskontoret för den åtgärd, som kunde på fullmäktige ankomma.

I skrivelse den 3 mars 1932 hava fullmäktige i riksgäldskontoret ånyo gjort

framställning i fråga örn reglering av den fordran, som staten äger på grund av

de lån, vilka på sin tid beviljats för anläggning av järnvägar från Oskarshamn

till Ruda och från Ruda till Älghult. Fullmäktige hava till en början anfört

följande: i i , ■ > ;

Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults jämvägsaktiebolag försattes

i november 1931 på egen begäran i konkurs, och riksgäldskontoret kommer

i anledning därav bliva nödsakat att vid förestående exekutiv auktion för

statens räkning inköpa de bolagen tillhöriga järnvägarna. Att därefter ställa

dessa under järnvägsstyrelsens förvaltning lärer icke böra ifrågakomma i betraktande

av banornas från statens järnvägar avvikande spårvidd och avskilda

läge samt de betydande förluster, som bland annat till följd härav måste uppkomma

å järnvägsdriften i statens hand. En möjlig utväg skulle givetvis vara

att uppriva järnvägarna och försälja deras rullande materiel och övriga tillhörigheter.

Järnvägarnas realisationsvärde uppskattades år 1928 av tre sakkunniga

personer till 523,260 kronor. Denna värdering har i december 1931 granskats

av f. d. överingenjören vid statens järnvägar Hj. Fogelmarck, som ansett

realisationsvärdet ej kunna beräknas till högre belopp än 406,390 kronor. Enligt

fullmäktiges mening bör man emellertid endast i nödfall skrida till järnvägsdriftens

nedläggande, även örn detta skulle kunna bereda staten någon

ekonomisk fördel, utan först undersöka alla möjligheter, som kunna förefinnas

att bevara järnvägarna och uppehålla driften å desamma.

Fullmäktige meddela, att fullmäktige i enlighet med sålunda angiven ståndpunkt

upptagit förhandlingar örn järnvägarnas övertagande av Kalmar läns

östra järnvägsaktiebolag, som på sätt i det föregående nämnts år 1929 inkom

med anbud å desamma, samt att som resultat av dessa förhandlingar förelåge

ett av bolaget den 29 februari 1932 avgivet anbud av följande lydelse:

ANBUD

å inköp av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar.

§ 1.

Därest staten, efter eventuellt inköp av Ruda—Oskarshamns och Ruda—

Älghults järnvägar, skulle vilja försälja dessa järnvägar att förvaltas till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

5

sammans med övriga av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag (K. L. ö. j:ab)

ägda eller förvaltade järnvägar, erbjuder sig bolaget att genom för ändamålet

bildat bolag, nedan benämnt Östra Smålands järnvägsaktiebolag (ö. Sm. j:ab),

inköpa järnvägarna enligt villkor, som i nedanstående §§ 2—4 sägas.

§ 2.

Under förutsättning att statens samtycke till ifrågavarande inköp lämnas

under år 1932, ansvarar K. L. 0. j:ab för att ö. Sm. j:ab, med ändamål att

inköpa Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar, samma år bildas,

och att erforderligt aktiekapital enligt blivande bolagsordning blir fulltecknat.

§ 3.

K. L. ö. j:ab ansvarar jämväl för, att östra Smålands blivande jämvägsaktiebolag

skall till staten för Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar

med all till dem hörande sådan egendom, i vilken staten nu innehar inteckning

som säkerhet för sin fordran hos järnvägarnas nuvarande ägare, erlägga

ett pris av tillsammans 200,000 kronor, under förutsättning att köpeskillingen

må gäldas genom avlämnande av skuldförbindelse för ett lån å samma

belopp att förräntas och amorteras på sätt i § 4 här nedan angives.

§4.

Som säkerhet för berörda lån lämnas dels inteckningar med bästa förmånsrätt

i järnvägarna Ruda—Oskarshamn och Ruda—Älghult eller i den jämvägsfastighet,

som bildas genom berörda järnvägars sammanslagning, dels

ock ytterligare säkerhet, som av riksgäldskontoret kan godkännas.

Ännuiteter å lånet'' ä 200,000 kronor skola erläggas med 5 % av lånebeloppet,

och skall av annuiteterna först gäldas 4V2 % ränta å ogulden kapitalskuld

och återstoden utgöra kapitalavbetalning. Å förfallna, icke likviderade annuitetsbelopp

skall ränta erläggas med 5 %. Ännuiteter å lånet skola dock icke

debiteras för tidigare år än 1935. I övrigt skola beträffande lånet tillämpas

de bestämmelser, som från och med år 1923 gälla vid utlämnande av lån ur

allmänna järnvägslånefonden.

§ 5.

a. Staten medgives rätt att inlösa Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults

järnvägar för ett belopp, motsvarande den enligt § 3 erlanda köpeskillingen,

ökat med de belopp, som framdeles kunna komma att bindas i järnvägens

fasta anläggningar och rullande materiel, men minskat med behörigt

avdrag på grund av slitning och annan värdeminskning.

b. Skulle efter vederbörligen lämnat tillstånd järnvägarna komma att nedläggas

och vid tillgångarnas avyttrande inflyta ett belopp, som överstiger vad

staten enligt förestående mom. a. vid inlösen skulle erlägga i löseskilling, förbinder

sig K. L. Ö. j:ab att till riksgäldskontoret inbetala sålunda uppkommande

överskott. Detsamma gäller i tillämpliga delar, därest endera av järnvägarna

helt eller delvis nedlägges.

§ 6.

Detta anbud gäller endast under förutsättning, att Kungl. Majit godkänner

Kalmar stadsfullmäktiges beslut att teckna borgen för ett lån å 150,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6-4.

kronor, avsett att användas för iordningställande och komplettering av banorna

och till dem hörande materiel.

Fullmäktige meddela vidare, att bolaget förklarat sig berett att övertaga

banorna den 1 juli 1932 samt tillika upplyst, att den i anbudets fjärde paragraf

omnämnda ytterligare säkerheten skulle bestå i borgen av bolaget.

Beträffande det nu avgivna anbudet yttra fullmäktige:

Jämfört med det anbud, Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag avgav år

1929, innebär det nu föreliggande en avsevärd försämring. Bolaget erbjöd sig

nämligen då att — likaledes genom ett för ändamålet bildat dotterbolag —

inköpa de båda järnvägarna för ett pris av 525,000 kronor, vilket belopp skulle

gäldas genom avlämnande av skuldförbindelser för två särskilda lån å 350,000

kronor respektive 175,000 kronor. Det förra av dessa lån skulle från och med

år 1932 förräntas och amorteras på vanliga villkor. För det senare lånet

skulle åter betalningsskyldigheten inträda först örn och i den mån järnvägarnas

ekonomiska ställning det medgåve. Nu erbjuder bolaget endast 200,000 kronor

såsom köpeskilling för banorna under villkor bland annat att beloppet

må gäldas genom avlämnande av skuldförbindelse för ett lån å samma belopp

och att ränte- och amorteringsfrihet å detta lån medgives för tiden till och med

år 1934 eller sålunda under 2V2 år från tillträdesdagen. Fullmäktige äro emellertid

av den uppfattning, att någon för staten fördelaktigare uppgörelse ej

kan under nu rådande förhållanden ernås, och anse sig därför böra tillstyrka

anbudets antagande.

Fullmäktige meddela härefter, att Kalmar läns östra, järnvägsaktiebolag i

skrivelse den 15 januari 1932 lämnat en utförlig redogörelse för de skäl, som

varit för bolaget bestämmande vid fastställandet av den senast erbjudna köpeskillingen.

I denna skrivelse anfördes bland annat följande:

För järnvägsdriftens rationalisering vore det nödvändigt, att nytt kapital,

enligt verkställd utredning till belopp av 150,000 kronor, investerades i företaget.

Mest önskvärt skulle vara, att sådant belopp kunde försträckas av staten.

Då styrelsen dock förmodade, att ett sådant nytt lån av staten icke nu kunde

erhållas, hade framställning gjorts hos stadsfullmäktige i Kalmar örn stadens

borgen för ett sådant lån.

Slutligen hemställa fullmäktige, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

medgiva att, därest Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar av

riksgäldskontoret inköpas för statens räkning, sagda järnvägar må försäljas

till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för en köpeskilling av 200,000 kronor

och på de villkor i övrigt, som angivits i bolagets anbud av den 29 februari

1932.

Väg- och vattenbi g gnadssty reisen har i utlåtande den 7 mars 1932 tillstyrkt

fullmäktiges förslag.

I propositionen meddelas följande sammanställning, utvisande statens fordran

för ifrågavarande statslån den 31 december åren 1929, 1930 och 1931:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6-b.

7

i. r o n

r

•

ai/is 1929

al/i2 1930

91/» 1931

Ruda—Finsjö—Oskarshamns järn-

vägsaktiebolag.

Kapital.................

483,300

—

483,300

—

483,300

—

Ränta.................

427,033

73

445,305

98

463,313

07

Överränta...............

186,900

04

212,114

22

238,536

65

Anståndsränta..............

43,416

45

43,416

45

43,416

45

Summa kronor

1,140,650

22

1,184,136

65

1,228,566

17

Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag.

Lån nr 1 av år 1919:

Kapital................

1,525,000

—

1,525,000

—

1,525,000

—

Ränta.................

441,838

29

516,651

15

591,087

16

Överränta..............

62,381

21

88,263

16

118,674

36

189,715

62

189,715

62

189,715

62

Kronor

2,218,935

12

2,319,629

93

2,424,477

14

Lån nr 2 av år 1924:

Kapital................

224,000

—

224,000

—

224,000

—

Ränta.................

38,040

46

49,077

77

60,062

14

2,821

90

5,093

09

8,029

56

Kronor

264,862

36

278,170

86

292,091

70

Summa kronor

2,483,797

| 48

2,597,800

79

2,716,568

84

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Oskarshamns stad icke

förmått erlägga den av staden erbjudna och av statsmakterna godtagna ersättningen,

350,000 kronor, för övertagande av statens fordran på grund av de

till järnvägsanläggningarna Ruda—Oskarshamn och Ruda—Älghult beviljade

statslånen. Därmed har frågan om reglering av dessa lån ånyo förfallit.

Försämringen av de ifrågavarande bolagens ekonomiska ställning har fortgått,

och bolagen hava numera försatts i konkurs. ^ Härigenom blir staten nödsakad

att för tillvaratagande av sin fordran på exekutiv auktion inköpa de

bolagen tillhöriga järnvägarna. Av skäl, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anfört, synas järnvägarna icke böra kvarbliva i statens ägo. Da emellertid

järnvägarna alltjämt torde fylla vissa uppgifter för samfärdseln inom de trakter,

som av dem beröras, och — såsom fullmäktige uttalat - ett nedläggande

av trafiken å desamma endast i nödfall bör ske, torde möjligheterna för järnvägsdriftens

fortsättande annorledes än i statens regi få övervägas.

Fullmäktige hava liksom år 1930 framlagt ett förslag till samgående med

Kalmarbanorna. Det anbud, som härutinnan avgivits av Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag, innebär visserligen en betydande försämring i förhållande

till såväl 1930 som 1931 års förslag. Med den staten vid järnvägarnas^ försäljning

nu erbjudna köpeskillingen av 200,000 kronor — att innestå såsom

statslån hos ett av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för Oskarshamnsbanornas

övertagande bildat dotterbolag, förslagsvis benämnt östra Smalands

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande nr 64.

järnvägsaktiebolag kommer staten att få vidkännas en kapitalförlust av mer

än 2,000,000 kronor mot ej fullt 1,900,000 kronor enligt 1931 års beslut och

omkring 1,700,000 kronor enligt 1930 års förslag. Även i fråga örn ränteoch

amorteringsfrihet äro villkoren oförmånligare nu än enligt 1930 års förslag;

ränte- och amorteringsfrihet, som då betingades för tiden till år 1932,

skulle nu medgivas för tiden till och med år 1934 eller sålunda under 21l2 år

från tillträdesdagen. Med hänsyn emellertid till de på senare tid alltmer begränsade

möjligheterna för en ekonomiskt lönande järnvägstrafik och då någon

medverkan till^ järnvägsdriftens fortsatta uppehållande icke längre torde

kunna paräknas fran Oskarshamns stad och ej heller från något annat järnvägsföretag,

lärer ett överlåtande av de båda banorna på nu ifrågasatta villkor

till ett av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för ändamålet bildat bolag

vara den fördelaktigaste lösning av förevarande spörsmål, som numera kan

vinnas. Jag anser mig därför böra förorda fullmäktiges i riksgäldskontoret

förslag.

Det föreliggande anbudet har förklarats gälla endast under förutsättning av

Kungl. Maj :ts godkännande av stadsfullmäktiges i Kalmar beslut att teckna

borgen för ett lan a 150,000 kronor för rationalisering av järnvägsdriften å

omförmälda banor. Berörda fråga torde i sinom tid bliva föremål för avgörande

av Kungl. Majit pa finansdepartementets föredragning, varvid prövningen

givetvis kommer att ske i överensstämmelse med de principer, som i dylika

fall pläga tillämpas.

Vid bifall till vad sålunda förordats lärer det få ankomma på Kungl. Maj :t

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående angivits stadga

villkor och bestämmelser för det nya lånet å 200,000 kronor.

Det av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag nu gjorda anbudet örn övertagande

av Ruda- Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar ställer sig

för staten avsevärt oförmanligare än det tidigare av sagda järnvägsaktiebolag

avgivna. I föreliggande läge och sedan Oskarshamns stad förklarat sig ur

stånd att infria sitt tidigare gjorda erbjudande örn inlösen av banorna, vill

emellertid utskottet ej motsätta sig de båda järnvägarnas försäljning i enlighet

med Kalmar läns östra järnvägsaktiebolags nu senast avgivna anbud.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande förslag,

må medgiva, att, därest Ruda—Oskarshamns och Ruda

—Älghults järnvägar av riksgäldskontoret övertagas för statens

räkning, sagda järnvägar må försäljas till av Kalmar läns

östra järnvägsaktiebolag för ändamålet bildat bolag för en

köpeskilling av 200,000 kronor och på villkor i övrigt, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 11 mars 1932 förordats.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVÄRNZELIUS.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6-4.

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Walles, Bergström,

Carlsson i Gävle, Nylander och Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund i Brattfors,

Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Nilsson i örebro, Andersson

i Höör och Andersson i Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar m. m. a1 i texten