Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om avstående av viss del av allmänna arvsfonden tillfallen kvarlåtenskap efter fröken Alma Rudelius.

1932-04-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:69, Utlåtande i anledning av väckt motion om avstående av viss del av allmänna arvsfonden tillfallen kvarlåtenskap efter fröken Alma Rudelius.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om avstående av viss del

av allmänna arvsfonden tillfallen kvarlåtenskap efter fröken

Alma Rudelius.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion,

nr 163, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att av den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter fröken

Alma Rudelius måtte avstås vad som åtgår för beredande åt fru Ellen

Macintosh av en emot avkastningen av hennes arvsandel enligt äldre lag

svarande livränta.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Alma Augusta Rudelius från Gränna avled den 25 januari 1929 utan

att, såvitt den efter henne den 13 april samma år upprättade bouppteckningen

utvisar, efterlämna arvsberättigade släktingar. Enligt bouppteckningen

utgjorde behållningen i boet efter henne 49,529 kronor 95 öre,

vartill enligt uppgift av boutredningsmannen kommo efter bouppteckningen

påträffade tillgångar till belopp av 348 kronor.

Såsom muntligt testamente av Alma Augusta Rudelius bevakade

Gränna stads drätselkammare för stadens räkning vid rådhusrätten den

25 mars 1929 vissa muntliga yttranden av Alma Augusta Rudelius, vilka

ansågos innefatta utfästelse till stadens förmån och som närmare angåvos

i protokoll över ett den 11 februari 1929 vid nämnda rådhusrätt på

föranstaltande av drätselkammaren hållet vittnesförhör.

Sedan länsstyrelsen i Jönköpings län å allmänna arvsfondens vägnar

erhållit del av berörda protokoll samt överlämnat detsamma till kammaradvokatfiskalsämbetet

för bevakande av allmänna arvsfondens rätt till

kvarlåtenskapen efter den avlidna, överlämnade ämbetet med avseende

å bestämmelserna i 4 § lagen örn allmänna arvsfonden med skrivelse den

17 augusti 1929 handlingarna i ärendet till Kungl. Majit, som genom

beslut den 30 augusti 1929 förklarade, att klandertalan mot ifrågavarande

testamente skulle anställas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Efter stämning å staden yrkade därefter ämbetet, att rådhusrätten

måtte förklara, att Alma Augusta Rudelius genom ifrågavarande såsom

testamente bevakade yttranden icke givit uttryck åt sin yttersta vilja beträffande

sin kvarlåtenskap under sådana omständigheter, att ett lagligt

testamente därigenom kommit till stånd, samt att berörda yttranden förty

icke utgjorde hinder för allmänna arvsfonden att tillträda kvarlåtenskapen

efter den avlidna.

I utslag den 31 mars 1930 förklarade rådhusrätten på anförda skäl, att

utan hinder av berörda yttranden kvarlåtenskapen efter Alma Augusta

Rudelius skulle i sin helhet jämlikt 5 kap. 1 § i lagen örn arv den 8 juni

1928 tillfalla allmänna arvsfonden.

Sedan staden efter vad i Göta hovrätt fullföljt talan mot detta utslag,

fann hovrätten enligt dom den 3 oktober 1930, som vunnit laga kraft, ej

skäl göra ändring i rådhusrättens utslag.

I en av länsstyrelsen i Jönköpings län med skrivelse den 9 augusti 1929

till Kungl. Majit överlämnad ansökning har änkan Ellen Augusta Maria

Macintosh i Uppsala, med förmälan att hon vore kusin till Alma Augusta

Rudelius, anhållit, dels att allmänna arvsfondens rätt till arv efter

den avlidna måtte till sökanden efterskänkas, dels ock att Kungl. Majit

måtte förklara, att klander av ovanberörda till Gränna stads förmån

muntligen gjorda testamentariska förordnande skulle anställas.

Sedan länsstyrelsen i Uppsala län efter erhållen remiss avgivit yttrande,

har genom remiss den 7 november 1929 kammaradvokatfiskalsämbetet

fått sig anbefallt att avgiva utlåtande i ärendet.

Av i ärendet verkställd utredning inhämtas ytterligare, att sökanden

varit gift med engelske undersåten grosshandlaren Thomar Macintosh,

men att äktenskapet blivit upplöst år 1903 genom mannens död. Vidare

inhämtas, att förutom sökanden ytterligare fem kusiner till Alma Augusta

Rudelius finnas i livet, nämligen dels sökandens systrar Anna Matilda

Mozart, Esther Emilia Mozart och Agnes Gerda Elisabet Mozart i

Tingsryd samt Jenny Cecilia Rendahl, född Mozart, i Tofteryd, dels ock

Signe Charlotta Schönbäck, född Hall, i Härnösand.

Med skrivelse den 28 januari 1931 har länsstyrelsen i Västernorrlands

län till ämbetet överlämnat en till länsstyrelsen ställd skrift, däri Signe

Charlotta Schönbäck hemställt, att kvarlåtenskapen efter Alma Augusta

Rudelius måtte efterskänkas till förmån för henne och den avlidnas övriga

kusiner.

Slutligen har länsstyrelsen i Jönköpings län med cn den 5 mars 1931 till

ämbetet inkommen skrivelse till ämbetet överlämnat, jiimte yttrande av

magistraten i Gränna, en från länsstyrelsen i Kronobergs län inkommen

skrivelse i ärendet. Med sistnämnda skrivelse bar överlämnats en av

Anna Matilda Mozart, Esther Emilia Mozart och Agnes Gerda Elisabet

Mozart gjord ansökning, däri sökandena anhållit, att av ifrågavarande

Biliana lill riksdagens protokoll 19.12. 6 saini, .lii käft- (Nr 67—69.)

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

kvarlåtenskap måtte till dem avstås så mycket, som skulle hava tillfallit

dem, därest genom den nya arvslagstiftningen kusiner icke blivit utestängda

från arvsrätt, eller omkring 5,000 kronor till en var av dem.

Kammaradvokatfiskalsämbetet bar i utlåtande den 11 mars 1931 anfört

följande:

»Såsom framgår av vad ämbetet meddelat, tillfaller kvarlåtenskapen

efter Alma Augusta Rudelius allmänna arvsfonden. Emellertid bar ämbetet

icke vidtagit några åtgärder för indrivande av arvet till nämnda

fond i avbidan på beslut över de föreliggande ansökningarna.

Den i ärendet verkställda utredningen giver vid banden, att Signe Charlotta

Schönbäck befinner sig i jämförelse goda ekonomiska omständigheter.

Ett avstående av någon del av ifrågavarande kvarlåtenskap till

förmån för henne synes därför icke vara påkallat av några billighetsskäl.

Ämbetet anser sig därför icke kunna tillstyrka bifall till den av

Signe Charlotta Schönbäck gjorda ansökningen.

Vad däremot övriga sökande vidkommer, befinna sig dessa enligt den

i ärendet förebragta utredningen i små ekonomiska omständigheter samt

hava nått en framskriden ålder. Ellen Augusta Maria Macintosh är

född år 1857, Anna Matilda Mozart år 1861, Esther Emilia Mozart år 1867

och Agnes Gerda Elisabet Mozart år 1869. På grund härav och då de stått

i nära släktskap till Alma Augusta Rudelius talar billigheten för ett

efterskänkande till deras förmån av allmänna arvsfondens rätt till viss

del av kvarlåtenskapen efter den avlidna. I detta hänseende vill ämbetet

i tillämpliga delar åberopa vad ämbetet anfört i sitt den 8 januari innevarande

år avgivna underdåniga utlåtande angående efterskänkande av

allmänna arvsfondens rätt till kvarlåtenskapen efter Olga Maria Weidenhielm,

född Wallström. Då nu sistnämnda sökande beträffande skyldskap

stått lika nära den avlidna, böra de enligt ämbetets mening likställas

i fråga örn det belopp, som kan bliva till en var av dem efterskänkt.

Som ovan nämnts uppgick boets behållning vid Alma Augusta Rudelius’

död till sammanlagt 49,877 kronor 95 öre. Efter en räntefot av 5 procent

skulle avkastningen av nämnda behållning kunna beräknas till något

mera än 2,400 kronor årligen. Ämbetet föreslår nu att av kvarlåtenskapen

ett belopp av 2,400 kronor årligen fördelas emellan sistnämnda sökande

med lika belopp eller 600 kronor till en var av dem. Dessa bidrag

synas böra kvartalsvis och i början av kvartalet utgå till dessa sökande

under deras återstående livstid. Utbetalningen bör enligt ämbetets mening

verkställas av boutredningsmannen, tills kvarlåtenskapen blivit

redovisad till allmänna arvsfonden, och därefter av statskontoret, och böra

vederbörande sökande berättigas att uppbära beloppet ifråga från och

med kvartalet näst efter det, varunder Alma Augusta Rudelius avlidit

till och med det kvartal, varunder sökanden avlider.

På grund av vad anförts, får ämbetet i underdånighet hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Majit — som torde med hänsyn till vad ämbetet

ovan anfört, finna den av Ellen Augusta Maria Macintosch gjorda ansökningen,

i vad densamma angår klander av ovanberörda testamentariska

förordnande icke påkalla något Eders Kungl. Maj:ts yttrande —

dels förklara den av Signo Charlotta Schönbäck, född Hall. gjorda ansökningen

icke föranleda någon Eders Kungl. Majlis vidare åtgärd, dels ock

i nådig proposition föreslå riksdagen medgiva, att en var av Ellen Au
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 69. 11

gusta Maria Macintosh, född Mozart, Anna Matilda Mozart, Esther Emilia

Mozart och Agnes Gerda Elisabet Mozart må för den tid, som ovan

nämnts, av ifrågavarande kvarlåtenskap tilldelas ett årligt belopp av

600 kronor, vilket skall utgå med etthundrafemtio kronor i början av

varje kvartal.»

Enligt vad utskottet inhämtat, har Kungl. Majit genom beslut den 2

oktober 1931 funnit samtliga de av Alma Rudelius förenämnda kusiner

gjorda framställningarna icke föranleda någon Kungl. Majlis åtgärd.

På grund härav och då, enligrt vad utskottet av tillgängliga handlingar

inhämtat, varken vid de omständliga förhör, som efter Alma Rudelius

död hållits inför Gränna rådhusrätt eller eljest något framkommit, som

giver stöd åt den uppfattningen, att Alma Rudelius haft för avsikt att

giva sina kusiner något av sin kvarlåtenskap, får utskottet hemställa,

att fröken Hesselgrens ifrågavarande motion,

1:163, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 67.

Reservation

av herrar Kvarnzelius, Ber [/qvist, Svensson i Kompersmåla, Johansson

i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Hellberg och Holmgren, som ansett,

att utskottets yttrande och förslag hort hava följande lydelse:

»Enligt vad utskottet inhämtat, har länsstyrelsen i Uppsala län i sitt i

ärendet avgivna yttrande anfört, att med hänsyn till föreliggande ömmande

omständigheter och den korta tid, som förflutit från den nya

arvslagens ikraftträdande till arvslåtarens död (25 dagar), länsstyrelsen

ansåge sig böra hemställa, att Ellen Macintosh måtte få komma i åtnjutande

av åtminstone någon del av Alma Rudelius efterlämnade förmo

genhet.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 69.

Såsom av det förestående framgår, har ock kammaradvokatfiskalsäm:

betet varit av samma mening. Ämbetet bar sålunda hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att ej blott Ellen Macintosh utan

även tre av bennes systrar må för tiden från och med kvartalet näst

efter det, varunder Alma Rudelius avlidit till och med det kvartal, varunder

vederbörande avlider, av ifrågavarande kvarlåtenskap tilldelas ett

årligt belopp av 600 kronor, att utgå med. 150 kronor i början av varje

kvartal.

Även utskottet har icke kunnat undgå att finna omständigheterna i det

nu motionsvis framförda ärendet vara av den ömmande beskaffenhet, att

utskottet ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke sådana billighetsskäl

kunna anses anförda, att Ellen Macintosh må komma i åtnjutande

av den livränta, kammaradvokatfiskalsämbetet föreslagit. Frågan härom

synes emellertid utskottet lämpligen efter närmare utredning böra

tagas under förnyat övervägande av Kungl. Majit liksom ock kammaradvokatfiskalsämbetets

förslag i övrigt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av fröken Hesselgrens

förevarande motion, Ii 163, i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under

förnyat övervägande, huruvida och i vilken omfattning

Ellen Macintosh må beredas livränta ur den

allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen efter

fröken Alma Rudelius från Gränna.»

321256. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.