Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om av sk eds er sättning åt förre furiren C. G. Foi~sberg.

1932-04-22 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:74, Utlåtande i anledning av väckt motion om av sk eds er sättning åt förre furiren C. G. Foi~sberg.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7b.

9

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1932 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om av sk eds er sättning åt förre

furiren C. G. Foi~sberg.

(lia avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr E. Andersson i Stockholm väckt motion

(nr 334), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att C. G. Forsberg skall komma i

åtnjutande av avskedsersättning i enlighet med vad som begärts i den framställning,

chefen för Arméns underofficersskola gjort i ärendet.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»Chefen för Arméns underofficersskola i Uppsala gjorde den 20 juni 1931

framställning örn avskedsersättning för en f. d. furir, C. G. Forsberg, som

tjänstgjort som arbetare samt rit- och skrivbiträde vid skolan.

Framställningen var av följande lydelse:

’Vid Arméns underofficersskola har alltsedan skolans övertagande av och

inflyttande i f. d. A. 5:s kasernetablissement uti skolexpeditionens avdelningar

III och IV tjänstgjort f. d. furiren vid A. 5 C. G. Forsberg.

Enär Forsberg tjänstgjort vid samma avdelningar inom f. d. A. 5:s regementsexpedition

och i samma egenskap tjänstgjorde vid A. 5:s awecklmgsorganisation

under i bilagda tjänsteförteckning angivna tider var hans biträde

under skolans organisationsperiod till stor fördel, varför han på dåvarande

intendents- och kasernofficerens begäran kvarstannade i egenskap av såväl arbetare

som rit- och skrivbiträde.

Forsbergs arbetskraft togs under första året huvudsakligen i anspråk för

arbeten hörande till avd. III och därefter för arbeten vid både avd. III och IV.

Skolan har alltfort stort behov av ett dylikt biträde, men då tillgängliga medel

icke tillåta hållandet av sådant biträde har jag blivit nödsakad uppsäga

Forsberg med innevarande månads utgång. _ ^ .

Jämlikt Kungl, kungörelsen den 15 januari 1926 angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

torde Forsberg böra hänföras till i § 3 grupp lil nämnda arbetare.

Forsbergs arbetsförtjänst under ett år, räknat tillbaka fran dagen för anställningens

upphörande, är kronor Tvåtusentvåhundrasextiosex (2,266:- ), och

således jämlikt § 6 i Kungl, kungörelsen förtjänsten per månad kronor Etthundraåttioåtta

(188:85).

För 10 års anställning i statens tjänst blir avskedsersättningen alitsa kronor

1,888: 50.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 39 käft. (Nr 72 75.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7-4.

På grand av vad ovan framhållits får jag vördsamt föreslå att Kungl. Arméförvaltningen

behagade tillerkänna f. d. furiren C. G. Forsberg i avskedsersättning

kronor Ettusenåttahundraåttioåtta (1,888:50).

Uppsala den 20 juni 1931.

G. Bratt

Skolchef.

I Johan Personne.''

I anledning av denna framställning meddelade Arméförvaltningen följande

beslut.

''Till Chefen för Arméns underofficersskola.

I skrivelse till Kungl. Arméförvaltningens fortifikations-, intendents- och

civila departement den 20 juni 1931 har Ni anhållit, att avskedsersättning jämlikt

bestämmelserna i Kungl, kungörelsen den 15 januari 1926 angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén

och marinen måtte beredas f. d. furiren Aud förutvarande Kungl. Upplands

artilleriregemente C. G. Forsberg, vilken alltsedan den 1 juni 1928 varit anställd

vid skolan i egenskap av arbetare samt rit- och skrivbiträde, men numera

av angiven orsak uppsagts till avsked med utgången av juni månad 1931.

Av framställningen ifråga ävensom till densamma hörande handlingar framgår,

i övrigt, bland annat,

att Forsberg varit anställd vid Motala rullföringsområde nr 24 under tiden

den 7 juli—18 december 1920, ävensom sedermera innehaft stamanställning

vid Kungl. Svea artilleriregemente, Kungl. Upplands artilleriregemente samt

sistnämnda regementes avvecklingsorganisation under tillhopa 6 år 5 månader

23 dagar,

samt att Ni med hänsyn till Forsbergs ovan angivna militära och civila tjänstgöring,

uppgående sammanlagt till en tid av 10 år, ansett nämnda tjänstetid

böra läggas till grund för beräknande av avskedsersättningens belopp.

Med anledning härav vilja departementen till en början framhålla, att ovannämnda

Kungl, kungörelse har tillämpning allenast å den, som vid kungörelsens

trädande i kraft den 1 februari 1926 innehade civilanställning vid försvarsväsendet

samt att i kungörelsen såsom förutsättning för avskedsersättnings

utbekommande föreskrivits, bland annat, att vederbörande innehaft dylik

anställning under minst fyra år. Emellertid har Forsberg, vilken för övrigt,

med hänsyn till att underofficersskolan tillkommit genom 1925 års försvarsorganisation,

icke kan sägas hava blivit övertalig till följd av genomförandet

av nämnda organisation, innehaft civil anställning vid skolan först från och

med den 1 juni 1928, varför hans anställning vid skolan således icke uppgått

till 4 år. Med hänsyn härtill och då vidare nämnda nådiga kungörelse icke

äger tillämpning å sådan militär tjänstgöring, som av Forsberg fullgjorts,

hava departementen funnit framställningen ifråga icke kunna föranleda någon

departementens vidare åtgärd.

Stockholm den 11 augusti 1931.

F. G. B. Bergenstråhle. Ludvig Widell. Sven Karlberg.

Åke Hasselblad. Gustaf Fischer. Carl Mörk.

/ Arvid Hane.’

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7-4.

11

Den uppfattning Arméförvaltningen givit tillkänna synes icke riktig. Fast

anställning som militär har i alla de fall, där avskedsersättning beviljats, blivit

medräknad vid bestämmande av ersättningens storlek. Den omständigheten,

att Forsberg anmodats att kvarstanna i tjänst vid försvarsväsendet, medförde,

att ban gick förlustig ersättning, som eljest skolat tillkomma honom, örn han

avgått direkt från militärtjänsten. Att en arbetare på detta sätt skall gå förlustig

ersättning, därför att staten under någon tid varit i särskilt behov av

hans arbetskraft, måste betecknas som oriktigt. Även örn det kan letas fram

ett eller annat formellt skäl mot tillämpning av bestämmelserna om avskedsersättning,

tala dock alla reella skäl för beviljande av sadan ersättning, som

enligt dessa bestämmelser utbetalats till de arbetare, som blivit övertaliga.

Då riksdagen år 1980 beslöt, att bestämmelserna örn avskedsersättning skulle

gälla till den 1 juli 1931, uttalades även, att arbetarestyrkan skulle till denna

tid vara reglerad. I detta uttalande torde ligga den meningen, att de, som

skulle avskedas, skulle åtnjuta de förmåner ifrågavarande bestämmelser föreskriva.

»

I fråga örn en vid motionen fogad tjänsteförteckning för förre furiren Forsberg

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat, har försvarsverkens civila personals förbund

bos Kungl. Majit gjort framställning i samma syfte som i föreliggande motion

avses. Genom beslut den 13 november 1931 har Kungl. Majit emellertid förklarat

sig icke kunna bifalla framställningen i fråga.

Då utskottet icke funnit skäl vara för handen att i förevarande ärende intaga

annan ståndpunkt än vederbörande myndighet och Kungl. Majit, har utskottet

ansett sig böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Anderssons i Stockholm förevarande motion

(lii 334) icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 72.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.