Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning.

1932-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:77, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

1

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag

till allmän levnadskostnadsundersökning.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Majit i avseende å

femte huvudtiteln (punkt 4 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att, i avhidan på den proposition, som knnde komma att avlåtas i

ämnet, till allmän levnadskostnadsundersökning för budgetåret 1932/1933

beräkna ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 11 mars

1932 dagtecknad proposition, nr 214, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden sagda dag, föreslagit riksdagen att till

allmän levnadskostnadsundersökning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Undersökningar rörande de inom olika grupper av det svenska folket

rådande levnadsförhållandena, sådana de kunna utläsas ur ett större antal

under längre tid förda hushållsräkenskaper, utfördes första gången på

statligt initiativ under åren 1913—1914, sedan några år förut, åren 1907—

1908, Stockholms stad låtit verkställa en liknande utredning. Bägge dessa

undersökningar avsågo att lämna en bild av levnadsförhållandena bland

stadssamhällenas arbetare och lägre tjänstemän. Under det att den tidigare

undersökningen var begränsad till Stockholms stad, omfattade den

senare, vilken verkställdes av socialstyrelsen, hushåll å ett större antal

orter — städer och stadsliknande samhällen — i olika delar av riket, varvid

dock för huvudstadens del en förnyad undersökning ansågs obehövlig.

Redan under världskrigsåren befanns det erforderligt att verkställa

kompletterande utredningar till 1913—1914 års undersökning. Härmed

åsyftades i första hand att belysa de speciella kristidsförhållandenas inverkan

på levnadssättet inom de samhällsklasser, som varit föremål för

ilo föregående undersökningarna. Framför allt gällde dessa utredningar,

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. G sami. M haft. (Sr 77—80.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

vilka med tillhjälp av under kortare tidsperioder förda hushållsböcker

verkställdes under åren 1916, 1917 och 1918, möjligheten att tillgodose näringsbehovet

under rådande livsmedelsknapphet.

Härjämte framträdde önskemål att erhålla tillfälle till jämförelse mellan

levnadsstandarden inom lantarbetarklassen och de tidigare undersökta

arbetargrupperna. Sedan å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten

för år 1920 till levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade

klasserna av landsbygdens befolkning anvisats anslag å tillhopa

50,000 kronor, igångsattes under år 1920 en särskild undersökning baserad

på under ett år förda räkenskaper inom hushåll, tillhörande olika kategorier

av lantarbetare.

I skrivelse den 10 oktober 1919 framhöll socialstyrelsen, bland annat, att

de starka förändringar, som konsumtionen under de gångna krisåren varit

underkastad, medfört, att resultaten av 1913—1914 års undersökning förlorat

sin giltighet tidigare än vad eljest skulle hava varit fallet samt att

det därför stöde klart för styrelsen, att så snart mera normala förhållanden

inträtt på ifrågavarande områden och det därmed kunde förutsättas,

att konsumtionsvanorna inom samhällets bredare lager åter stadgat sig,

en förnyad undersökning av levnadskostnaderna borde företagas.

För utförande av en dylik undersökning upptogos i riksstaterna för år

1921 och för budgetåret 1923/1924 extra anslag å tillhopa 67,000 kronor.

Den nya undersökningen utfördes på grundval av hushållsböcker förda

under ettårsperioder under loppet av åren 1922—1924. Undersökningen

avsåg främst att bereda tillgång till hushållsräkenskaper, vilka såväl i

socialt hänseende som med avseende på den lokala fördelningen ägnade

sig för jämförelser med 1913—1914 års utredning. Det övervägande antalet

hushållsböcker härrörde sig därför även denna gång från arbetaroch

lägre tjänstemannahushåll i städer och stadsliknande samhällen. De

representerade orterna voro ungefär lika många som vid den förra undersökningen,

och jämväl urvalet företedde stora överensstämmelser. Dock

var denna gång även Stockholm medtaget. I jämförelse med 1913—1914

års undersökning företogos emellertid i två avseenden utvidgningar: 1922

—1924 års undersökning omfattade nämligen även räkenskaper dels från

arbetarhushåll å smärre industriorter och liknande samhällen på landsbygden,

dels ock från ett antal hushåll tillhörande medelklassen.

Socialstyrelsens förslag angående företagande av en ny allmän levnadskostnadsundersökning

återfinnes å sid. 3—9 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Givetvis måste det ur både allmänt social och nationalekonomisk synpiinkt

vara av värde att genom hushållskostnadsundersökningar av nu

angiven art söka erhålla en så verklighetstrogen hild som möjligt av konsumtionsvanor

och levnadsstandard inom olika befolkningsskikt. Dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

3

undersökningar hava emellertid därjämte en särskild uppgift av direkt

praktisk natur att fylla, i det de tjäna såsom grundval såväl för socialstyrelsens

levnadskostnadsindexberäkningar som ock för de dyrortsgrupperingar

av olika slag, på vilka bestämmelserna örn ortsavdrag vid beräknande

av skatt till stat och kommun ävensom avlöningsbestämmelserna

för flertalet befattningshavare i statens tjänst äro grundade. De hava

även vunnit livligt beaktande och kommit till vidsträckt användning

inom det enskilda näringslivet.

Det måste därför vara av stor vikt, att dessa undersökningar förnyas,

när sådana förändringar i de tidigare undersökta samhällsgruppernas levnadsförhållanden

inträtt, att de resultat som erhållits vid undersökningarna

kunna antagas icke längre äga giltighet. Dylika förändringar hava

utan tvivel ägt rum i vårt land sedan socialstyrelsens senaste allmänna

levnadskostnadsundersökning verkställdes. En ny undersökning av ifrågavarande

slag lärer därför vara av behovet påkallad. Med hänsyn

till för närvarande rådande osäkerhet på det ekonomiska livets olika

områden skulle det visserligen trots detta i och för sig vara önskligt,

att denna undersökning kunde uppskjutas till en tidpunkt, då förhållandena

i förevarande avseende något stabiliserats. Ett sådant uppskov

synes mig dock icke böra äga rum. Anledningen härtill är framför

allt den, att enligt föreskrift i 1928 års kommunalskattelag dyrortsgruppering

för bestämmande av ortsavdragen enligt denna lag skall av socialstyrelsen

fastställas för en tid av fem år i sänder, vilket, då den nuvarande

grupperingen avser åren 1930—1934, innebär, att ny dyrortsgruppering

måste fastställas för åren 1935—1939. Enär sagda dyrortsgruppering

icke skäligen kan grundas på det material, som föreligger från äldre

levnadskostnadsundersökningar, torde den ifrågasatta nya undersökningen

böra verkställas inom sådan tid, att resultaten av densamma kunna

användas vid uppgörandet av nästa dyrortsgruppering. Då emellertid

verkställandet av en allmän undersökning rörande levnadskostnaderna

kräver en avsevärd tid, lärer det med hänsyn härtill bliva nödvändigt, att

den nya undersökningen påbörjas redan under nästa budgetår. I likhet

med socialstyrelsen är jag för den skull av den uppfattningen, att sagda

undersökning bör igångsättas under budgetåret 1932/1933.

Enligt socialstyrelsens förslag skulle den nya levnadskostnadsundersökningen

väsentligen baseras på inom vissa hushåll under ett helt år förda

räkenskaper, vilka, sedan de avslutats, skulle bliva föremål för bearbetning

inom styrelsen. Undersökningen skulle i huvudsak ske enligt samma

principer, som tillämpats vid verkställande av de senaste levnadskostnadsundersökningarna,

dock att undersökningen i motsats till vad

tidigare varit fallet skulle omfatta även jordbrukar- och skogsarbetar - hushåll. Kostnaderna för denna undersökning hava av styrelsen uppskattats

till 50,000 kronor, varav för nästa budgetår skulle erfordras 15,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

kronor. Därutöver har styrelsen ifrågasatt verkställande — enligt en särskild

av styrelsen skisserad metod — av en kompletterande specialundersökning

beträffande visst antal arbetarhushåll i Stockholm. Utgifterna

härför hava beräknats till 15,000 kronor, vilket belopp, då undersökningen

först skulle påbörjas under senare hälften av år 1933, icke till någon del

skulle bliva behövligt under nästa budgetår.

Till socialstyrelsens förslag beträffande omfattningen och planläggningen

av den på ettåriga hushållsräkenskaper grundade levnadskostnadsundersökningen

kan jag i allt väsentligt ansluta mig. Särskilt vill jag uttala,

att jag finner förslaget att utsträcka undersökningen även till jordbrukare

och skogsarbetare ändamålsenligt, då undersökningen på detta

sätt blir mera allsidig och därigenom måste vinna i värde. I detta sammanhang

vill jag framhålla, att det — just med hänsyn till önskvärdheten

av att erhålla uppgifter rörande alla viktigare samhällsgrupper —

synes mig lämpligt, att bland förare av hushållsböcker i något större utsträckning

än som hittills varit fallet medtagas representanter för andra

inkomsttagargrupper än den egentliga arbetarklassen och med den ekonomiskt

likställda befolkningsgrupper.

Vad härefter angår den av socialstyrelsen ifrågasatta kompletterande

specialundersökningen, som närmast skulle få karaktären av en försöksanordning,

torde det icke kunna förnekas, att en undersökning av detta

slag skulle kunna vara av intresse, då därigenom skulle erhållas visst

material beträffande levnadsförhållandena inom hushåll med s. k. undernormala

inkomster. Å andra sidan är det uppenbart, att densamma skulle

medföra förhållandevis betydande kostnader, och med hänsyn härtill synes

det mig i nuvarande läge svårt att avgöra, huruvida den bör komma

till stånd eller ej. Då undersökningen icke är avsedd att påbörjas förrän

under budgetåret 1933/1934, torde emellertid med ett ståndpunktstagande i

denna del kunna anstå till nästa budgetår. Vid sådant förhållande saknar

jag anledning att ingå på socialstyrelsens beräkning av kostnaderna för

sagda undersökning.

Såsom socialstyrelsen påpekat, ligger det i sakens natur, att kostnaderna

för den föreslagna levnadskostnadsundersökningen, till den del densamma

här av mig förordats, icke kunna på förhand exakt beräknas. Mot

socialstyrelsens kalkyler i ämnet har jag emellertid, såvitt nu är möjligt

att bedöma, icke funnit något att erinra. Kostnaderna torde alltså på

nuvarande stadium höra uppskattas till 50,000 kronor. I detta belopp ingå

dock icke utgifter för tryckning av erforderliga hushållsböcker, vilka utgifter

enligt vad jag inhämtat äro avsedda att — såsom skett vid tidigare

undersökningar — bestridas från femte huvudtielns anslag till tryckningskostnader.

För nästa budgetår torde i överensstämmelse med beräkningarna i årets

statsverksproposition böra anvisas ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77. 5

Med hänsyn till betydelsen ur olika synpunkter av ifrågavarande huskållskostnadsundersökningar

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att

medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet under nästkommande

budgetår. Då storleken av det äskade anslagsbeloppet icke

givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till allmän levnadskostnadsundeisökning

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra leservationsanslag

av 15,000 kronor.

Stockholm den 26 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Rosén,

Johansson i Fredrikslund, Walles, Bergström, Andersson i Eliantorp, Thelin, Pauli och

Pålsson samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Olsson i Bladinge,

Holmgren, Persson i Fritorp, Jonsson i Eskilstuna, Persson i Falla, Norsell, Jonsson i Revinge,

Svensson i Grönvik och Andersson i Prästbol.

Reservation:

av herrar Johansson i Fredrikslund, Thelin, Holmgren, Persson i Fiitoip

och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet hort hemställa örn avslag

å Kungl. Marits förslag.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning. a1 i texten