Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning.
1932-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:77, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
1
Nr 77.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag
till allmän levnadskostnadsundersökning.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Majit i avseende å
femte huvudtiteln (punkt 4 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
att, i avhidan på den proposition, som knnde komma att avlåtas i
ämnet, till allmän levnadskostnadsundersökning för budgetåret 1932/1933
beräkna ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 11 mars
1932 dagtecknad proposition, nr 214, vilken hänvisats till statsutskottets
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden sagda dag, föreslagit riksdagen att till
allmän levnadskostnadsundersökning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Undersökningar rörande de inom olika grupper av det svenska folket
rådande levnadsförhållandena, sådana de kunna utläsas ur ett större antal
under längre tid förda hushållsräkenskaper, utfördes första gången på
statligt initiativ under åren 1913—1914, sedan några år förut, åren 1907—
1908, Stockholms stad låtit verkställa en liknande utredning. Bägge dessa
undersökningar avsågo att lämna en bild av levnadsförhållandena bland
stadssamhällenas arbetare och lägre tjänstemän. Under det att den tidigare
undersökningen var begränsad till Stockholms stad, omfattade den
senare, vilken verkställdes av socialstyrelsen, hushåll å ett större antal
orter — städer och stadsliknande samhällen — i olika delar av riket, varvid
dock för huvudstadens del en förnyad undersökning ansågs obehövlig.
Redan under världskrigsåren befanns det erforderligt att verkställa
kompletterande utredningar till 1913—1914 års undersökning. Härmed
åsyftades i första hand att belysa de speciella kristidsförhållandenas inverkan
på levnadssättet inom de samhällsklasser, som varit föremål för
ilo föregående undersökningarna. Framför allt gällde dessa utredningar,
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. G sami. M haft. (Sr 77—80.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
vilka med tillhjälp av under kortare tidsperioder förda hushållsböcker
verkställdes under åren 1916, 1917 och 1918, möjligheten att tillgodose näringsbehovet
under rådande livsmedelsknapphet.
Härjämte framträdde önskemål att erhålla tillfälle till jämförelse mellan
levnadsstandarden inom lantarbetarklassen och de tidigare undersökta
arbetargrupperna. Sedan å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten
för år 1920 till levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade
klasserna av landsbygdens befolkning anvisats anslag å tillhopa
50,000 kronor, igångsattes under år 1920 en särskild undersökning baserad
på under ett år förda räkenskaper inom hushåll, tillhörande olika kategorier
av lantarbetare.
I skrivelse den 10 oktober 1919 framhöll socialstyrelsen, bland annat, att
de starka förändringar, som konsumtionen under de gångna krisåren varit
underkastad, medfört, att resultaten av 1913—1914 års undersökning förlorat
sin giltighet tidigare än vad eljest skulle hava varit fallet samt att
det därför stöde klart för styrelsen, att så snart mera normala förhållanden
inträtt på ifrågavarande områden och det därmed kunde förutsättas,
att konsumtionsvanorna inom samhällets bredare lager åter stadgat sig,
en förnyad undersökning av levnadskostnaderna borde företagas.
För utförande av en dylik undersökning upptogos i riksstaterna för år
1921 och för budgetåret 1923/1924 extra anslag å tillhopa 67,000 kronor.
Den nya undersökningen utfördes på grundval av hushållsböcker förda
under ettårsperioder under loppet av åren 1922—1924. Undersökningen
avsåg främst att bereda tillgång till hushållsräkenskaper, vilka såväl i
socialt hänseende som med avseende på den lokala fördelningen ägnade
sig för jämförelser med 1913—1914 års utredning. Det övervägande antalet
hushållsböcker härrörde sig därför även denna gång från arbetaroch
lägre tjänstemannahushåll i städer och stadsliknande samhällen. De
representerade orterna voro ungefär lika många som vid den förra undersökningen,
och jämväl urvalet företedde stora överensstämmelser. Dock
var denna gång även Stockholm medtaget. I jämförelse med 1913—1914
års undersökning företogos emellertid i två avseenden utvidgningar: 1922
—1924 års undersökning omfattade nämligen även räkenskaper dels från
arbetarhushåll å smärre industriorter och liknande samhällen på landsbygden,
dels ock från ett antal hushåll tillhörande medelklassen.
Socialstyrelsens förslag angående företagande av en ny allmän levnadskostnadsundersökning
återfinnes å sid. 3—9 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Givetvis måste det ur både allmänt social och nationalekonomisk synpiinkt
vara av värde att genom hushållskostnadsundersökningar av nu
angiven art söka erhålla en så verklighetstrogen hild som möjligt av konsumtionsvanor
och levnadsstandard inom olika befolkningsskikt. Dessa
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
3
undersökningar hava emellertid därjämte en särskild uppgift av direkt
praktisk natur att fylla, i det de tjäna såsom grundval såväl för socialstyrelsens
levnadskostnadsindexberäkningar som ock för de dyrortsgrupperingar
av olika slag, på vilka bestämmelserna örn ortsavdrag vid beräknande
av skatt till stat och kommun ävensom avlöningsbestämmelserna
för flertalet befattningshavare i statens tjänst äro grundade. De hava
även vunnit livligt beaktande och kommit till vidsträckt användning
inom det enskilda näringslivet.
Det måste därför vara av stor vikt, att dessa undersökningar förnyas,
när sådana förändringar i de tidigare undersökta samhällsgruppernas levnadsförhållanden
inträtt, att de resultat som erhållits vid undersökningarna
kunna antagas icke längre äga giltighet. Dylika förändringar hava
utan tvivel ägt rum i vårt land sedan socialstyrelsens senaste allmänna
levnadskostnadsundersökning verkställdes. En ny undersökning av ifrågavarande
slag lärer därför vara av behovet påkallad. Med hänsyn
till för närvarande rådande osäkerhet på det ekonomiska livets olika
områden skulle det visserligen trots detta i och för sig vara önskligt,
att denna undersökning kunde uppskjutas till en tidpunkt, då förhållandena
i förevarande avseende något stabiliserats. Ett sådant uppskov
synes mig dock icke böra äga rum. Anledningen härtill är framför
allt den, att enligt föreskrift i 1928 års kommunalskattelag dyrortsgruppering
för bestämmande av ortsavdragen enligt denna lag skall av socialstyrelsen
fastställas för en tid av fem år i sänder, vilket, då den nuvarande
grupperingen avser åren 1930—1934, innebär, att ny dyrortsgruppering
måste fastställas för åren 1935—1939. Enär sagda dyrortsgruppering
icke skäligen kan grundas på det material, som föreligger från äldre
levnadskostnadsundersökningar, torde den ifrågasatta nya undersökningen
böra verkställas inom sådan tid, att resultaten av densamma kunna
användas vid uppgörandet av nästa dyrortsgruppering. Då emellertid
verkställandet av en allmän undersökning rörande levnadskostnaderna
kräver en avsevärd tid, lärer det med hänsyn härtill bliva nödvändigt, att
den nya undersökningen påbörjas redan under nästa budgetår. I likhet
med socialstyrelsen är jag för den skull av den uppfattningen, att sagda
undersökning bör igångsättas under budgetåret 1932/1933.
Enligt socialstyrelsens förslag skulle den nya levnadskostnadsundersökningen
väsentligen baseras på inom vissa hushåll under ett helt år förda
räkenskaper, vilka, sedan de avslutats, skulle bliva föremål för bearbetning
inom styrelsen. Undersökningen skulle i huvudsak ske enligt samma
principer, som tillämpats vid verkställande av de senaste levnadskostnadsundersökningarna,
dock att undersökningen i motsats till vad
tidigare varit fallet skulle omfatta även jordbrukar- och skogsarbetar - hushåll. Kostnaderna för denna undersökning hava av styrelsen uppskattats
till 50,000 kronor, varav för nästa budgetår skulle erfordras 15,000
4
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
kronor. Därutöver har styrelsen ifrågasatt verkställande — enligt en särskild
av styrelsen skisserad metod — av en kompletterande specialundersökning
beträffande visst antal arbetarhushåll i Stockholm. Utgifterna
härför hava beräknats till 15,000 kronor, vilket belopp, då undersökningen
först skulle påbörjas under senare hälften av år 1933, icke till någon del
skulle bliva behövligt under nästa budgetår.
Till socialstyrelsens förslag beträffande omfattningen och planläggningen
av den på ettåriga hushållsräkenskaper grundade levnadskostnadsundersökningen
kan jag i allt väsentligt ansluta mig. Särskilt vill jag uttala,
att jag finner förslaget att utsträcka undersökningen även till jordbrukare
och skogsarbetare ändamålsenligt, då undersökningen på detta
sätt blir mera allsidig och därigenom måste vinna i värde. I detta sammanhang
vill jag framhålla, att det — just med hänsyn till önskvärdheten
av att erhålla uppgifter rörande alla viktigare samhällsgrupper —
synes mig lämpligt, att bland förare av hushållsböcker i något större utsträckning
än som hittills varit fallet medtagas representanter för andra
inkomsttagargrupper än den egentliga arbetarklassen och med den ekonomiskt
likställda befolkningsgrupper.
Vad härefter angår den av socialstyrelsen ifrågasatta kompletterande
specialundersökningen, som närmast skulle få karaktären av en försöksanordning,
torde det icke kunna förnekas, att en undersökning av detta
slag skulle kunna vara av intresse, då därigenom skulle erhållas visst
material beträffande levnadsförhållandena inom hushåll med s. k. undernormala
inkomster. Å andra sidan är det uppenbart, att densamma skulle
medföra förhållandevis betydande kostnader, och med hänsyn härtill synes
det mig i nuvarande läge svårt att avgöra, huruvida den bör komma
till stånd eller ej. Då undersökningen icke är avsedd att påbörjas förrän
under budgetåret 1933/1934, torde emellertid med ett ståndpunktstagande i
denna del kunna anstå till nästa budgetår. Vid sådant förhållande saknar
jag anledning att ingå på socialstyrelsens beräkning av kostnaderna för
sagda undersökning.
Såsom socialstyrelsen påpekat, ligger det i sakens natur, att kostnaderna
för den föreslagna levnadskostnadsundersökningen, till den del densamma
här av mig förordats, icke kunna på förhand exakt beräknas. Mot
socialstyrelsens kalkyler i ämnet har jag emellertid, såvitt nu är möjligt
att bedöma, icke funnit något att erinra. Kostnaderna torde alltså på
nuvarande stadium höra uppskattas till 50,000 kronor. I detta belopp ingå
dock icke utgifter för tryckning av erforderliga hushållsböcker, vilka utgifter
enligt vad jag inhämtat äro avsedda att — såsom skett vid tidigare
undersökningar — bestridas från femte huvudtielns anslag till tryckningskostnader.
För nästa budgetår torde i överensstämmelse med beräkningarna i årets
statsverksproposition böra anvisas ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 77. 5
Med hänsyn till betydelsen ur olika synpunkter av ifrågavarande huskållskostnadsundersökningar
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att
medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet under nästkommande
budgetår. Då storleken av det äskade anslagsbeloppet icke
givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till allmän levnadskostnadsundeisökning
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra leservationsanslag
av 15,000 kronor.
Stockholm den 26 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Rosén,
Johansson i Fredrikslund, Walles, Bergström, Andersson i Eliantorp, Thelin, Pauli och
Pålsson samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Olsson i Bladinge,
Holmgren, Persson i Fritorp, Jonsson i Eskilstuna, Persson i Falla, Norsell, Jonsson i Revinge,
Svensson i Grönvik och Andersson i Prästbol.
Reservation:
av herrar Johansson i Fredrikslund, Thelin, Holmgren, Persson i Fiitoip
och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet hort hemställa örn avslag
å Kungl. Marits förslag.
Utskottets
yttrande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmän levnadskostnadsundersökning. a1 i texten