Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande ordnande av ett sjöhistoriskt museum i Stockholm.

1932-04-29 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande ordnande av ett sjöhistoriskt museum i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1932 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande ordnande

av ett sjöhistoriskt museum i Stockholm.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932 dagtecknad proposition, nr

227, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, bar

Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

•över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

ej mindre förklara, att riksdagen icke finner anledning till erinran mot

emottagande av dels det av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erbjudna

belopp av åttahundratusen kronor såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för uppförande i Stockholm genom statens försorg av en

byggnad för sjöhistoriska museet, dels Föreningen Sveriges sjöfartsmuseurns

i Stockholm samlingar, dels ock föreningens byggnadsfond å tolvtusen

kronor såsom ytterligare bidrag till kostnaderna för nämnda museibyggnad,

än även medgiva, att Kungl. Majit må äga att dels för museibyggnaden

utan ersättning upplåta erforderlig tomtmark, dels ock för en kostnad

av högst åttaliundraåttiofemtusen kronor att utgå av nyssnämnda medel

och den av statskontoret förvaltade museibyggnadsfonden låta uppföra

ifrågavarande museibyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med professorn

Ragnar Östbergs den 23 november 1931 dagtecknade förslag.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Sedan chefen för marinförvaltningen, konteramiralen J. C. Schneidler,

oell ordföranden i Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, konteramiralen

H. H. K. Ericson, i en den 27 mars 1931 dagtecknad skrift anmält,

att styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beslutat att

till bestridande av kostnaderna för ett marin- och sjöfartsmuseum i Stockholm

under vissa angivna villkor bidraga med ett belopp av 800,000 kronor,

bemyndigade Kungl. Majit den 24 april 1931 dåvarande chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla högst fem utredningsmän, därav en i

egenskap av ordförande, för att inom sistnämnda departement biträda

med verkställande av utredning rörande anordnande av ett dylikt museum,

med beaktande — särskilt ur kronans synpunkt — av alla

liihimri lill riksdagens protokoll 1932. (i sami. 44 haft. (Nr Si.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Historik.

2

därmed sammanhängande spörsmål av ekonomisk och annan art. Med

stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 8 maj

1931 såsom utredningsmän konteramiralen J. C. Schneidler, tillika ordförande,

konteramiralen H. H. Iv. Ericson, ledamoten av riksdagens första

kammare, numera landshövdingen E. J. G. Rosén, f. d. kaptenen J. O.

Wallenberg och kanslirådet i handelsdepartementet N. Carlsson. Med

skrivelse den 12 januari 1932 avgåvo utredningsmännen till chefen för

försvarsdepartementet betänkande i ärendet. Sedan betänkandet överlämnats

till handelsdepartementet, hava, efter anmodan, yttranden däröver

avgivits av djurgårdskommissionen, riksmarskalksämbetet, arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, byggnadsstyrelsen, marinförvaltningen,

kommerskollegium, vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

statskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd oell chefen för

marinstaben samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Riksmarskalksämbetet

överlämnade därvid tillika yttrande i ärendet av djurgårdsförvaltningen,

arméförvaltningens fortifikationsdepartementet yttrande av

chefen för östra arméfördelningen, byggnadsstyrelsen yttrande av professorn

C. G. Bergsten, marinförvaltningen yttranden av varvscheferna vid

flottans stationer i Stockholm och Karlskrona ävensom av föreståndaren

för marinmuseet samt kommerskollegium yttrande av styrelsen för Föreningen

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm.

Sid. 2—11 i propositionen innehålla en historik angående statens sjökrigshistoriska

samlingar och Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm.

Härav framgår, att de sjökrigshistoriska samlingarna stå under marinförvaltningens

överinseende och att hos Kungl. Maj:t förekommande ärenden

rörande desamma sålunda tillhöra försvarsdepartementet. Marinförvaltningen

biträdes beträffande samlingarna i Karlskrona av varvschefen

därstädes. För samlingarnas vård har marinförvaltningen utfärdat vissa

föreskrifter.

Enligt dessa utövas inseendet över samlingarna av en föreståndare, vilken

har till sitt biträde i Stockholm en tillsyningsman och vid behov en

assistent — för närvarande finnes ingen sådan — samt i Karlskrona en

biträdande föreståndare.

Föreståndaren avses företrädesvis vara en pensionerad sjöofficer.

Under marinförvaltningen finnes en nämnd, bestående av en sjöofficer

och en mariningenjör, utsedda av marinförvaltningen, en sjöofficer, utsedd

av chefen för marinstaben, en representant för varvschefen vid Karlskrona

örlogsvarv samt föreståndaren för samlingarna. Nämnden har att

avgiva förslag till föreståndare och assistent, varjämte frågor örn större

eller viktigare ändringsarbete m. m. dylikt skola av föreståndaren underställas

nämnden.

Marinförvaltningen har för föreståndaren och tillsyningsmannen utfärdat

instruktioner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

3

Föreståndaren — för närvarande en marindirektör i marinen och pensionerad

mariningenjör av Ira graden — uppbär för sin befattning med

samlingarna ett årligt arvode av 1,800 kronor jämte reglerat dyrtidstillägg.

Den nuvarande tillsy ningsmannen är underofficer av 3:e graden å frivillig

övergångsstat vid flottan och åtnjuter vid marinmuseet ett årligt

arvode av 1,200 kronor med reglerat dyrtidstillägg ävensom förmånen av

fri bostad, värme och lyse, uppskattad till 780 kronor; för städning och

rengöring uppbär han en särskild ersättning av 1,200 kronor per år.

Omkostnaderna för statens sjökrigshistoriska samlingar hava under

budgetåret 1930/1931 varit följande:

Arvode till föreståndaren ........... kronor 1,800

Dyrtidstillägg till d:o...................................... » 228

Arvode till tillsyningsmannen ........................ » 1,200

Dyrtidstillägg till d:o ................................1..... » 153

Summa kronor 3,381.

Arvode till biträdande föreståndaren för samlingarna å

Karlskrona örlogsvarv .................................. kronor 600

Summa kronor 3,981.

Till samlingarnas underhåll .............................. » 4,239

Summa kronor 8,220.

Till täckande av denna kostnadssumma finnes å staten för ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt föreningar (IV. 3. C. 3) motsvarande

belopp anvisat såsom »bidrag till underhåll av sjökrigshistoriska samlingar».

Dessutom har under budgetåret för samlingarnas underhåll använts

vad som influtit från försäljningen av inträdesbiljetter, vykort och fotografier,

tillhopa 919 kronor 87 öre.

Å vederbörande anslag hava vidare under samma budgetår avförts följande

utgifter, avseende den byggnad, som upplåtits till marinmuseum:

Telefonabonnemang ................... kronor 130: —

Städning, skurning och övrig inre renhållning samt sotning

.............................................. » 1,453: —

Bränsle, lyse och vatten ................................ » 2.057: 55

Yttre renhållning ...... » 420: —

Summa kronor 4,060: 55.

Om härtill läggas 7,620 kronor (d. v. s. ovannämnda belopp, 8,220 kronor,

minskat med arvodet till biträdande föreståndaren i Karlskrona, 600

kronor), erhålles summan 11,680 kronor 55 öre, utgörande kostnaderna av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Ar 84.

statsmedel under fjärde huvudtiteln för statens sjökrigshistoriska samlingar

i Stockholm under budgetåret 1930/1931.

Härtill komma utgifter för nödtorftigt underhåll av de till marinmuseet

upplatna byggnaderna, vilka utgifter bestridas av byggnadsstyrelsen

utav medel från sjätte huvudtiteln och under budgetåret 1930/1931 uppgingo

till 2,081 kronor 1 öre.

Av statsmedel hava sålunda till förvaring, vård och underhåll av de

statens sjökrigshistoriska samlingar, som skulle ingå i det nya museet,

under budgetåret 1930/1931 åtgått tillhopa 13,761 kronor 56 öre. Härvid

bör dock beaktas, att såväl föreståndaren som tillsyningsmannen samtidigt

åtnjöto lön å övergångsstat i marinen med respektive 6,795 och 2,070

kronor per år förutom dyrtiastillägg.

Vid Sveriges sjöfartsmuseum äro anställda en föreståndare och en vaktmästare

samt från och med förra året en assistent.

I löner utbetalades under år 1930 till föreståndaren 6,000 kronor och

till vaktmästaren 2,300 kronor. Assistentens arvode är bestämt till 4,800

kronor, vilket belopp för ändamålet ställts till förfogande från enskilt

håll. Extra vaktmästarebiträde och städning drogo under år 1930 en kostnad

av 1,190 kronor, vilken summa ingår i den nedan angivna utgiftsposten

»Avlöningar».

Föreningens, d. v. s. museets, utgifter voro under år 1930 enligt styrelse
-

berättelsen följande:

Hyror ............................

Värme och lyse ....................

Avlöningar ........................

Övriga omkostnader (samlingarnas

underhåll och till-

ökning) .........................

Summa kronor 23,205: 26.

För år 1931 har avlöningskontot ökats med ovannämnda assistentarvode,

4,800 kronor, och ett lönetillägg till vaktmästaren å 100 kronor.

Till uppehållande av föreningens verksamhet hava beviljats penninglotterimedel,

dels den 31 mars 192S med 18,000 kronor, under villkor bland

annat att föreningen av detta belopp använde högst 9,000 kronor för år

räknat, dels den 9 maj 1930 med 13,500 kronor för år 1931, dels slutligen

den 21 maj 1931 med 15,000 kronor för år 1932.

I övrigt hava omkostnaderna för museet bestritts av inkomsterna från

medlems- och inträdesavgifter samt avkastningen av föreningen tillhöriga

fonder ävensom kontanta bidrag från sammanslutningar, affärsföretag

och enskilda personer.

Under år 1930 inflöto i medlems- och inträdesavgifter 1,227 kronor 16

öie och såsom kontanta gavor 6,33o kronor. Föreningens fonder uppgång©

a id arets slut till sammanlagt 78,057 kronor 88 öre, därav en byggnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84. 5

fond å 12,000 kronor. Under samma år utgjorde avkastningen av fondmedlen

3,016 kronor 31 öre och andra ränteinkomster 506 kronor 84 öre.

Å sid. 11—39 i statsrådsprotokollet återfinnes utredningsmännens betan- Utrednings.

# mannens u™-

kände i ärendet och de däröver avgivna yttrandena. tänkande och

Med utgångspunkt från Wallenbergska stiftelsens erbjudande huva ut- y‘handena

redningsmännen gjort följande sammanfattning.

»Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har i sin ovan nämnda skrivelse

angivit följande förutsättningar för sin gåva:

''Staten upplåter nödig och välbelägen tomt;

Museibyggnaden uppföres icke i funktionalistisk stil;

Museet ställes under statsförvaltningen sorn. en statens egendom;

Staten ikläder sig kostnaden för museets drift och ekonomi, i den mån

enskilda medel ej därtill kunna anskaffas;

Vederbörande myndigheter skola fatta bestämmande beslut och överenskommelse

med staten vara träffad inom utgången av år 1932.

I skrivelse den 18 juni 1931 till utredningsmännen har styrelsen för Föreningen

Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholms meddelat, att styrelsen bemyndigats

att för föreningens del mottaga stiftelsens gåva med för densamma

angivna förutsättningar och under för museets bestånd betryggande

former samt med beaktande av önskvärdheten av att museets nirs arande

tjänstemän även i fortsättningen knötes till museet.

Styrelsen förklarar sig vidare beredd att till det gemensamma mannoch

sjöfartsmuseum i Stockholm, som kunde bliva en följd av donationen,

överlämna föreningens samlingar som en statens egendom, under förutsättning

att överenskommelse med staten träffats inom utgången av år

1932 och att föreningen bleve på tillfredsställande sätt representerad i det

nya museets styrelse. Beträffande hos föreningen deponerade föremål

voro styrelsen beredd att hos vederbörande ägare tillstyrka fortsatt deponering

i det nya museet på de villkor, som i allmänhet gällde för motsvarande

depositioner i andra statens museer. Slutligen villo styrelsen

framhålla önskvärdheten av

att föreningens nuvarande samlingar tillika med de föremål, som av

föreningen i framtiden kunde komma att anskaffas och lill museet överlämnas,

bleve i huvudsak sammanförda till en från de sjökrigshistoriska

samlingarna skild handelsmaritim avdelning; samt

att, så länge föreningen ägde bestånd, föreståndare för den handelsmaritima

avdelningen utsåges bland högst tre av föreningen föreslagna

öUilOi • • 1 • 1 1

Såsom redan ovan nämnts, hava chefen för marinförvaltningen och ordföranden

i Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm i sin hänvändelse

till Kungl. Majit i anledning av Wallenbergska stiftelsens gåva

bland annat anhållit, att Kungl. Majit villo emottaga dea ifrågavarande

gåvan att användas i enlighet med stiftelsens bestämmelse.

Sammanställas de av stiftelsen angivna förutsättningarna för dess gåva,

de ovan anförda uttalandena av sjöfartsmuseiföreningens styrelse och

nyssnämnda anhållan hos Kungl. Majit av chefen för marinförvaltningen

och sjöfartsmuseiföreningens ordförande, tordo såsom deras huvudsakliga

syfte framgå, .. , . ,

att ett statens museum inrättas, omfattande i allt vasenligt statens i

huvudstaden förvarade sjökrigshistoriska samlingar och Föreningen Svc
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 84.

riges _ sjöfarts in aseanis i Stockholm samlingar jämte respektive samlingar

tillhörande depositioner;

att Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm skänker staten

föreningen tillhöriga samlingar, till vilken gåva föreningen anknyter vissa

önskemal - - därest sa skulle anses nödigt, torde gåvobrev å samlingarna

böra utfärdas — samt överför, i den mån ägarnas samtycke därtill knn

vinnas, hos föreningen deponerade föremål till det nya museet;

att en byggnad, som skall vara statens tillhörighet, genom statens försorg

uppföres för det nya museet;

att staten tillhandahåller tomt för museibyggnaden;

att staten får under angivna förutsättningar såsom gåva mottaga Knut

och Alice Wallenberga stiftelses donation å 800,000 kronor att användas

till museibyggnadens uppförande;

att, såsom en självfallen följd av att det nya museet bliver en statsinstitution

oell museibyggnaden statens egendom, staten ombesörjer och bekostar

samlingarnas vård, underhåll och tillväxt samt byggnadens underhåll

och skötsel; samt

att erforderliga beslut oell överenskommelser skola hava kommit till

stånd före utgången av år 1932.

Vad beträffar det av sjöfartsmuseiföreningens styrelse i dess ovannämnda

skrivelse den 18 juni 1931 uttalade önskemålet, att nuvarande

tjänstemän vid föreningens museum knötes till det nya museet, har detta,

enligt vad utredningsmännen inhämtat, avseende närmast å föreningens

museiföreståndare och -vaktmästare.

Styrelsens önskan örn att de av föreningen skänkta samlingarna jämte

tillhörande depositioner skola utgöra en särskild avdelning i det nya museet

har beaktats i utredningsmännens organisationsförslag.

Styrelsens önskemål, att så länge föreningen ägde bestånd, föreståndare

för nyssnämnda särskilda avdelning måtte utses bland högst tre

av föreningen föreslagna personer, torde få anses tillgodosett genom att,

på sätt utredningsmännen ifrågasätta, föreningen erhåller rätt att hos

Kungl. Maj:t föreslå två ledamöter i det nya museets styrelse, vilken

skall hava till uppgift bland annat att avgiva förslag till besättande av

avdelningsföreståndarbefattning vid museet.»

Behovtt av

den ifrågasatta

museibyggnaden.

Utredningsmännen anföra därefter, att de icke finna påkallat att utförligare

motivera behovet av att statens sjökrigshistoriska och Sveriges

sjöfartsmuseums samlingar hållas tillgängliga för allmänheten. Det syntes

nämligen ligga i öppen dag, att dessa samlingar på ett åskådligt och

instruktivt sätt gåre kunskap örn den betydelsefulla del av vårt nationella

liv, som örlogs- och handelsflottorna intagit och ännu intoge. Klart

vöre också, att detta behov bäst tillgodosåges genom samlingarnas utställande

i huvudstaden.

Att behov av större och mera ändamålsenliga museilokaler förelåge för

de båda samlingarna förklara sig utredningsmännen hava funnit framgå

redan av en i propositionen intagen redogörelse för samlingarnas förvaring.

De hänvisa emellertid även till vad härom anförts i en framställning

den 29 november 1928 örn lotterimedel till uppförande av ett marin- och

sjöfartsmuseum i Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84. 7

Utredningsmännen, som. konstaterat, att det i nyssnämnda framställning

anförda i huvudsak alltjämt ägde giltighet, hade blivit övertygade örn att

en museibyggnad för inrymmande av de båda samlingarna snarast möjligt

borde komma till stånd.

Då det gällt att å kronans mark utvälja en tomt för museet, vilken kun- Sy<Jt^f 8''

de anses fylla det av Wallenbergska stiftelsen uppställda kravet på god

belägenhet, hade utredningsmännen efter noggrant övervägande funnit

den lämpligaste platsen vara en på området för 1930 års Stockholmsutställning

å norra stranden av Djurgårdsbrunnsviken närmast väster örn

f. d. livregementets dragoners kasernområde mellan detta oell de för utställningen

anlagda gradinerna belägen tomt.

En västlig del av tomten ligger på mark, som omhänderhaves av djurgårdskommissionen,

och återstoden på sådan mark ä Norra D jin gården,

som står under riksmarskalksämbetets förvaltning. Denna östra tomtdel

samhör med det forna kasernetablissementets markområden, vilka av riksmarskalksämbetet

jämlikt kontrakt upplåtits till arméförvaltningens fortifikationsdepartement

mot viss årlig mindre avgift till djurgårdskassan.

Utredningsmännen hade hos djurgårdskommissionen, riksmarskalksämbetet

och arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjort förfrågan,

huruvida vederbörande kunde förväntas tillstyrka, att en tomt a\ angiven

ungefärlig belägenhet och utsträckning av kronan upplätes till plats föi

ifrågavarande museum. Djurgårdskommissionen hade upplyst, att den

ställde sig välvillig till den ifrågasatta tomtupplåtelsen. Riksmarskalksämbetet

hade uttalat, att ämbetet icke funne hinder möta för upplåtelsen,

i vad den berörde under dess förvaltning stående del av det föreslagna

området, under förutsättning att de militära myndigheter, som på arrende

innehade ifrågavarande område, därtill lämnade sitt bifall. Arméiörvaltningens

fortifikationsdepartement hade förklarat sig icke hava något

att erinra mot den föreslagna markupplåtelsen på av chefen för östra

arméfördelningen angivna villkor. Dessa villkor vore dels att omläggning

av vissa å området ifråga befintliga avloppsledningar utan särskild

kostnad för statsverket verkställdes, dels ock att kasernetablissementets

förseende med elektrisk energi icke försvårades eller fördyiades därigenom,

att en i samband med 1930 års utställning uppförd transformatorstation

omedelbart väster örn kasernområdet skulle komma att borttagas

vid museibyggnadens uppförande.

För utrönande av kostnaderna för uppförandet av en ändamålsenlig och

värdig museibyggnad med de lokalutrymmen, som förut angivits såsom

tillräckliga, hade lämpliga och tillräckligt utförliga skissritningar synts

utredningsmännen erfordras. För detta ändamål hade utredningsmännen

ansett en arkitekttävlan önskvärd. På av dem gjord framställning

hade Kungl. Maj:t i brev den 20 juni 1931 anbefallt statskontoret,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 84.

att av den utav penninglotterimedel beviljade, under ämbetsverkets förvaltning:

ställda fonden å 100,000 kronor för uppförandet av en museibygg11

ad i Stockholm för inrymmandet av statens sjökrigshistoriska samlingar,

efter rekvisition, till utredningsmännen utbetala ett belopp av högst 5.000

kronor att användas för anordnande av en sådan tävlan.

Efter det utredningsmännen hos byggnadsstyrelsen anhållit örn erforderlig

bj gguadsteknisk utredning lör en arkitekttävlan samt örn anvisning

å museibyggnadens lämpliga placering på den tilltänkta tomten,

hade byggnadsstyrelsen med skrivelse den 23 juli 1931 överlämnat ett inom

styrelsen utarbetat förslag till program för uppgörande av förslag

till en museibyggnad.

. 1 skrivelsen hade givits uttryck åt den uppfattningen, att det vore lämpligast

att, i stället för en allmän arkitekttävlan, tre arkitekter anmodades

att mot viss ersättning uppgöra och inkomma med skisser efter det av

styrelsen föreslagna byggnadsprogrammet samt att för bedömning av inkommande

skisser en sakkunnig arkitekt borde tillkallas för att för utredningsmännen

framlägga motiverat utlåtande, och borde skisserna i samband

med nämnda granskning kostnadsberäknas av därtill kompetent

person. Beträffande museibyggnadens placering hade styrelsen förordat,

att byggnadsplatsen icke för det dåvarande närmare fixerades, utan att

det lämnades öppet för deltagarna i den blivande tävlingen att utvälja

denna plats inom viss angiven större del av det på norra stranden av Djurgårdsbrunnsviken

väster örn kasernområdet belägna forna utställningsområdet.

Styrelsen hade ansett sig endast böra framhålla, att någon

mark utöver den, som själva byggnaden bomme att upptaga, lämpligen

icke borde avsättas, men byggnaden givetvis så förläggas, att möjlighet

lör framtida utvidgning förefunnes.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag hade utredningsmännen beslutat

inskränka tävlingen till tre arkitekter och efter samråd med styrelsens

chef anmodat byggnads^det Engnar Hjorth, arkitekten Cyrillus Johansson

och professorn Ragnar Östberg att var för sig på grundval av

det inom byggnadsstyrelsen utarbetade programmet upprätta och före utgången

av september 1931 till utredningsmännen avlämna förslag till

byggnad för ett marin- och sjöfartsmuseum, förlagd till norra stranden

av Djurgårdsbrunnsviken mellan Källhagen och f. d. livregementets dragoners

kasernområde.

En redogörelse för de olika byggnadsförslagen och däröver avgivna yttranden

återfinnes å sid. 18—2(5 i statsrådsprotokollet.

Kostnader för

samlingarnas

utställande i

den nya

museibyggnaden.

Rörande vissa engångskostnader för samlingarnas utställande i den

nya museibyggnaden hava utredningsmännen uttalat:

»Med den nya museibyggnadens tagande i bruk bliva givetvis vissa

kostnader förknippade. Ehuru i de båda nuvarande museerna befintliga

montrer avses att komma till användning i den nya byggnaden, måste

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

9

man räkna med ytterligare anskaffning. De båda museiföreståndarna

bara beräknat kostnaderna härför till omkring 9,000 kronor. Kostnaderna

för erforderlig elektrisk armatur torde kunna anslås till omkring 10,000

kronor oell för viss inredning i museet, däri inräknat anordningar för

utställningskallarnas uppdelande i lämpliga museirum eller avdelningar,

samt möbelinköp för expeditionsrum, bibliotek och arkiv, till omkring

6,000 kronor. För inflyttningen i museet böra enligt de båda museiföreståndarnas

beräkningar avses 5,000 kronor.

Samtliga kostnader för samlingarnas utställande i den nya museibyggnaden

torde sålunda uppgå till omkring 30,000 kronor.»

Utredningsmännen hava ifråga örn medel till byggnadskostnaderna och

samlingarnas utställande avgivit följande förslag:

»För täckande av byggnadskostnaderna böra i första hand den av Knut

och Alice Wallenbergs stiftelse erbjudna gåvan å 800,000 kronor komma

till användning, sedan denna av Kungl. Maj:t emottagits. Enligt vad

stiftelsen meddelar i sin ovannämnda skrivelse äger utbetalningen av beloppet

rum. i den mån museibyggnadens uppförande fortskrider.

Men utredningsmännen hålla därjämte före, att de båda byggnadsfonderna

— såväl den av lotterimedel uppkomna, av statskontoret förvaltade

fonden för uppförande av en museibyggnad för statens sjökrigshistoriska

samlingar som ock den Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i

Stockholm tillhöriga byggnadsfonden a 12,000 kronor — även böra tagas

i anspråk för samma ändamål.

Den förut omförmälda promemorian av den 24 oktober 1930, som varit

framlagd för Wallenbergska stiftelsens styrelse, avser preliminär kostnadsberäkning

för en gemensam museibyggnad för statens sjökrigshistoriska

samlingar och sjöfartsmuseiföreningen tillhöriga samlingar enligt

förutnämnda två alternativ. I promemorian angives, att båda fonderna

stå till förfogande för museibyggnadens uppförande. Det alternativ, som

avsåg en museibyggnad med 3,000 kvadratmeters golvyta, krävde enligt

beräkningarna, utöver de båda byggnadsfonderna, 793,000 kronor eller avrundat

800,000 kronor. Då Wallenbergska stiftelsen fixerat donationen

till sistnämnda belopp, synes förutsättningen få anses hava varit, att

även fonderna skulle användas tili byggnadskostnadernas bestridande.

Med anledning av att utredningsmännen under hänvisning till nu anförda

omständigheter anliöllo örn meddelande örn sjöfartsmuseiföreningens

uppfattning i saken, bar föreningen i skrivelse den 4 januari 1932

förklarat, att den enhälligt beslutat att ställa sin byggnadsfond, placerad

i Göteborgs stads 5 procents obligationer å nominellt 12,000 kronor,

till förfogande såsom bidrag till täckande av kostnaderna för uppförande

av den museibyggnad, som kunde bliva en följd av Knut och Alice Wallenbergs

stiftelses donation, ''allt i överensstämmelse med föreningens

skrivelse till utredningsmännen i juni 1931, vilket härmed bekräftas’.

Kungl. Majit torde böra vidtaga en liknande disposition beträffande

den åt statskontorets vård anförtrodda byggnadsfonden. Av denna fond,

vars kapitalbelopp ursprungligen utgjorde 100,000 kronor, hava, såsom

ovan nämnts, 5,000 kronor med Kungl. Majlis medgivande av utredningsmännen

använts till byggnadstävlingen och 95,000 kronor av statskontoret

gjorts räntebärande sedan omkring mitten av juli 1931 till en effektiv

ränta av något över 4 procent. Tages denna fond i anspråk först

sedan övriga disponibla medel förbrukats, torde man kunna räkna med

Medel till

byggnadskostnaderna

och samlingarnas

utställande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Museiinstitu
tionen.

Provisorisk

organisation.

en kapitalökning av minst 8,000 kronor, då dessförinnan minst två års

ränta lärer hava lagts till fondens kapital. Kungl. Martts beslut i ärendet

torde jämväl böra innefatta medgivande, att fondmedlen också må

användas till kostnader för samlingarnas flyttning och ordnande.

Utredningsmännen beräkna, att på detta sätt sammanlagt minst 915,000

kronor skola kunna disponeras för byggnadens uppförande och museets

ordnande.

En sammanställning av ovan angivna kostnader och tillgängliga medel

utvisar följande:

Omkostnader.

Byggnadskostnader enligt kostnadsberäkning ............ kronor 800,000

Ytterligare byggnadskostnader för belt koppartak, omläggning

av ledning och eventuell pålning ............ » 85,000

Elektrisk armatur, montrer m. m. samt flyttningskostnader

.................................................... » 30,000

Summa kronor 915,000.

Tillgängliga medel.

Wallenbergska stiftelsens donation ...................... kronor 800,000

Sjöfartsmuseiföreningens byggnadsfond .................. » 12,000

Fonderade lotterimedel .................................. » 95,000

Beräknad ränteinkomst .................................. » 8,000

Summa kronor 915,000.

Följaktligen lära inga anspråk på statens ekonomiska medverkan för

ifrågavarande ändamål komma att göras gällande.»

Utredningsmännen övergå därefter till en redogörelse för huru den nya

statliga museiinstitution, som skulle bliva en följd av emottagandet av den

Wallenbergska stiftelsens donation, borde organiseras, i samband varmed

utredning verkställts örn kostnaderna för organisationen.

Utredningsmännen framhålla till en början, att det icke kunde anses

ändamålsenligt att omedelbart giva den nya museiinstitutionen en definitiv

organisation, utan borde densamma tills vidare erhålla allenast

provisorisk karaktär. Härför talade särskilt svårigheten att på detta stadium

med visshet bedöma institutionens behov av personal med olika kvalifikationer.

Vid sitt övervägande av personalbehovet hade utredningsmännen

ansett, att tillbörlig hänsyn borde tagas till personalen vid de

båda museer, vilka skulle ingå i den nya institutionen. Det vore också

uppenbart, att särskilt arbetet med museets organiserande samt samlingarnas

utställande i de nya lokalerna krävde intim förtrogenhet med båda

de nuvarande museerna och deras föremålsbestånd. Detta arbete innebure

givetvis åtskilliga speciella uppgifter vid sidan av det löpande museiarbetet

och måste därför ställa större fordringar på arbetskrafternas

omfattning än enbart det sistnämnda. Det vore därför icke osannolikt,

att det permanenta personalbehovet kunde bliva ett annat. Uppförande

av museiinstitutionen tillsvidare på extra stat måste därför anses än
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

11

damålsenligt. Sedan museet ägt bestånd under erforderlig tid och erfarenhet

vunnits om organisationens lämplighet, borde frågan örn personalens

uppförande på ordinarie stat upptagas.

Såsom benämning å det nya museet föreslå utredningsmännen marinoch

siof artsmuseum.

Dess ändamål skulle enligt utredningsmännen vara att hos vårt folk

väcka och underhålla intresset för och kunskapen örn såväl örlogs- som

handelsflottan och dessas verksamhet i försvarets och samfärdselns tjänst

samt att i sådant syfte sampianbringa, vårda och hålla för allmänheten

tillgängliga fartygsmodeller och andra föremål, som vore ägnade att belysa

bådas utveckling och betydelse.

Museet skulle bestå av två skilda avdelningar:

marinavdelningen, omfattande nuvarande marinmuseum jämte i detsamma

befintliga depositioner ävensom de övriga statens sjökrigshistoriska

samlingar i Stockholm tillhörande föremål, som ansåges böra införlivas

med museet,

siof artsavdelningen, omfattande de Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum

i Stockholm tillhörande samlingar, som föreningen förklarat sig

villig att såsom gåva överlämna till staten, samt eventuellt hos föreningen

deponerade föremål.

För sådana grenar av de båda avdelningarnas verksamhet, som vore

tämligen likartade, skulle föremålen sammanföras till gemensam utställning.

Till museet skulle jämväl höra bibliotek och arkiv.

Beträffande museets ställning inom administrationen anföra utredningsmännen:
»Statens

sjökrigshistoriska samlingar äro, såsom ovan berörts, underställda

försvarsdepartementet. Detta har varit betingat av det historiska

förhållande, att samlingarna tillhöra flottan och stå under marinförvaltningens

inseende. De delar av samlingarna, som nu skola införlivas med

marin- och sjöfartsmuseet såsom en avdelning av detsamma, komma därmed

att avskiljas från flottan och överföras till en annan statsinstitution

med sin särskilda styrelse. I och med detta bortfaller således det nyssnämnda

skälet för försvarsdepartementet att taga befattning med dessa

delar av de ifrågavarande samlingarna.

Då det gällt för utredningsmännen att taga ställning till spörsmålet örn

vilket statsdepartement marin- och sjöfartsmuseet skall tillhöra, hava

utredningsmännen — utom vad nyss anförts — beaktat, dels att försvarsdepartementets

befattning med de sjökrigshistoriska samlingarna torde

hava varit mindre betydande, dels att departementet har talrika, maktpåliggande

och arbetskrävande uppgifter av annan karaktär. Under sådana

förhållanden och då det måste anses mindre lämpligt att belasta

fjärde huvudtiteln med utgifter av ifrågavarande art har det synts utredningsmännen

uteslutet att förlägga marin- och sjöfartsmuseet under

försvarsdepartementet. Ett ytterligare skäl mot en sådan förläggning är

Benämning,

ändamål och

omfattning.

Ställning inom

administrationen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Styrelse.

Personal.

Personalens

avlöning.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 81.

att jämväl en liandelsmarinavdelning skall ingå i det nya museet. Institutionens

inordnande under handelsdepartementet synes fördenskull

avgjort vara att föredraga.

_ Utredningsmännen förorda alltså, att marin- och sjöfartsmuseet skall

tillhöra handelsdepartementet.»

I spetsen för museet hava utredningsmännen tänkt sig en styrelse av

fem personer samt såsom dess uppgift angivit, att densamma skulle leda

museets verksamhet och avväga de båda museiavdelningarnas krav och

intressen i förhållande till varandra och till museet i dess helhet. I styrelsen

borde därför finnas företrädare såväl för museiteknisk sakkunskap

som för kännedom örn och intresse för museets hådq, verksamhetsgrenar.

Då museet till sin art skulle komma att stå statens historiska museum

nära och det därför syntes önskvärt, att likartade museala principer bleve

tillämpade för dem båda, funne sig utredningsmännen böra föreslå, att

riksantikvarien skulle vara självskriven ledamot av styrelsen. De fyra

ledamöterna borde representera två örlogsmarinen och två handelssjöfarten

samt utses av Kungl. Majit, de båda förstnämnda efter förslag av

marinförvaltningen och de övriga efter förslag av Föreningen Sveriges

sjöfartsmuseum i Stockholm. Kungl. Majit skulle tillika förordna en av

styrelsens ledamöter att vara ordförande. Styrelsen borde inom sig välja

kassaförvaltare.

Ordförande- och ledamotskap i styrelsen borde hava karaktären av hedersuppdrag

och följaktligen vara oavlönade.

I fråga örn den nya museiinstitutionens personalbehov anföra utredningsmännen,

att do båda museiavdelningarna företedde en karaktärsolikhet,

som krävde insikter på delvis skilda områden. Man kunde därför

icke alltid räkna med att dylika insikter liksom den intima förtrogenhet

med de båda nuvarande museerna, som utredningsmännen ansett erforderlig,

skulle finnas förenade hos en och samma person. Med hänsyn

härtill och till omfattningen av organisationsarbetet vore det lämpligt,

att vid vardera avdelningen åtminstone tillsvidare anställdes en särskild

befattningshavare såsom avdelningsföreståndare.

Dessutom erfordrades en förste vaktmästare och en vaktmästare.

Förordnande såsom avdelningsföreståndare skulle meddelas av Kungl.

Majit efter förslag av museistyrelsen och förordnande såsom förste vaktmästare

eller vaktmästare av styrelsen efter hörande av vederbörande

avdelningsföreståndare.

Utredningsmännen erinra örn att avdelningsföreståndare (intendent) vid

nationalmuseum eller vid statens historiska museum åtnjuter lön i lönegrad

26 i avdelning B av den löneplan, som finnes intagen i 9 § kungörelsen

den 6 juni 1925 (nr 270) angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

13

temcnt och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

men. uttala emellertid såsom sin mening, att nämnda befattningar beträffande

såväl innehavarnes kompetens som det med befattningarna förenade

arbetets beskaffenhet och omfattning måste anses mera krävande än

föreståndarbefattningarna vid marin- och sjöfartsmuseum. Med hänsyn

härtill borde sistnämnda befattningar i lönehänseende icke jämställas

med berörda intendentstjänster, utan en något lägre avlöning härvidlag

vara skälig. Utredningsmännen ville för sin del förorda, att avdelningsföreståndarbefattning

vid marin- och sjöfartsmuseum hänfördes till lönegrad

B 24 och att innehavare av sådan befattning således skulle åtnjuta

begynnelseavlöning enligt närmast lägre löneklass, varom stadgas

i 33 § kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser

för ieke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Emellertid syntes som föreståndare å marinavdelningen med fördel

kunna, såsom dittills vid vården av de sjökrigshistoriska samlingarna,

användas en pensionerad sjöofficer eller mariningenjör. Erfarenheten

hade visat, att bland dessa i allmänhet funnes någon person med de kunskaper

och det intresse för ifrågavarande uppgift, som satte honom i

stånd att väl fylla en sådan avdelningsföreståndares åligganden. Träffades,

såsom utredningsmännen ville förorda, en sådan anordning, erfordrades

för avlönandet av föreståndarbefattningen å marinavdelningen

endast ett skäligt arvode utöver vederbörandes pension eller lön å övergångsstat.

Blott för det undantagsfall, att denna föreståndarbefattning

måste besättas^på annat än nu föreslaget sätt, behövde således full avlöning

utgå.

Förste vaktmästare och vaktmästare åtnjote avlöning enligt lönegrad

7 respektive 5 i löneplanen B i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen. Begynnelseavlöningen utginge efter 7:e respektive

5:e löneklassen med ett belopp, som enligt den för Stockholm gällande

dyrortsgruppen utgjorde 2,832 respektive 2,520 kronor för år.

Då emellertid för dessa befattningshavare såsom avlönade från extra

anslag komme att gälla föreskrifterna i 34 § kungörelsen med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare, skulle förste vaktmästaren

kunna placeras i 5:e löneklassen och vaktmästaren i 3:e löneklassen

enligt den i nyssnämnda avlöningsbestämmelser intagna löneplanen

med en för Stockholm utgående avlöning av 2,520 respektive 2,208 kronor

för år. En dylik begynnelseavlöning syntes utredningsmännen alltför

knapp, vadan avlöningen borde få utgå efter lägst 6:e respektive 4:e

löneklassen, d. v. s. en löneklass lägre än för motsvarande ordinarie befattningshavare,

även örn de personer, som kunde komma att förordnas,

icke genom tillgodoräknande av tidigare tjänstgöring kunde placeras i

lägst sistnämnda löneklasser. Utredningsmännen ville därför föreslå,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Övriga omkostnader.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 84.

att i samband med fastställande av lönegrad tillika ''föreskreves, att avlöningen

till förste vaktmästaren skulle utgå efter lägst 6:e löneklassen

och till vaktmästaren efter lägst 4:e löneklassen.

Museets personal borde alltså bestå av befattningshavare till det antal,

i den lönegrad och med den begynnelseavlöning, som framginge av följande

tabell:

Begynnelseav-

Befattning

Lönegrad

löning å

extra stat

1 föreståndare för marinavdelningen ...............

............. B 24

7,212

1 föreståndare för sjöfartsavdelningen...............

B 24

7,212

1 förste vaktmästare...............................................

............. B 7

2,676

1 vaktmästare...........................................................

............. B 5

2,364

Summa kronor 19,464

Emellertid komme i regel icke full avlöning att behöva utbetalas å museets

stat till föreståndaren för marinavdelningen utan endast ett skäligt

arvode. Detta borde utgöra 3,600 kronor. Vidare bleve förste vaktmästaren,

för vilken tjänstebostad jämte värme och lyse bereddes i museibyggnaden,

skyldig härför erlägga ersättning, vilken borde bestämmas

till 700 kronor. Museets avlöningskostnader minskades alltså med dels

skillnaden, 3,612 kronor, mellan den för föreståndaren för marinavdelningen

upptagna begynnelseavlöningen och förutnämnda arvode, dels nyssnämnda

700 kronor. I själva verket slutade sålunda den föreslagna avlöningsstaten

å ett belopp av allenast 15,152 kronor.

Vad angår övriga omkostnader för museet, hava utredningsmännen

föreslagit, att förste vaktmästaren för sitt bestyr med värmeledningen,

portvalitsgöromålen och tillsynen av städningen skulle åtnjuta en särskild

ersättning av 700 kronor. För samlingarnas bevakning under besökstiden

å sön- och helgdagar krävdes två tillfälliga biträden, vartdera

med beräknad ersättning av 1 krona 25 öre per timme, förslagsvis 600

kronor årligen. Eventuell ersättning till biljettförsäljare avsåges utgå

av influtna garderobs- och inträdesavgifter. För städning beräknades en

årlig kostnad av 2,400 kronor. Härtill komme kostnaderna för mera omfattande

rengöring av museilokalerna en eller annan gång årligen och

övrig inre renhållning, sammanlagt 500 kronor. Årskostnaderna för

bränsle beräknades uppgå till högst 4,000 kronor samt för lyse till 900

kronor. För samlingarnas underhåll och förkovran samt för expenser

och tryckning m. m. ansåge utredningsmännen ett årligt belopp av 9,500

kronor vara erforderligt. Årliga kostnaderna för museibyggnadens underhåll

beräknades utgöra cirka 4,000 kronor. Dessa underhållskostnader

ävensom kostnaderna för den yttre renhållningen och vattenförbrukning,

tillsammans 500 kronor, borde icke belasta museets stat, utan bestridas av

medel, ställda till byggnadsstyrelsens förfogande för sådant ändamål.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande Nr 84.

15

Avlönings- och omkostnadsstaterna för marin- och sjöfartsmuseet skulle

alltså enligt utredningsmännens förslag få följande utseende:

Avlöning sstat.

Avlöningar, extra förslagsanslag ................................................ kronor 15,152

Omkostnadsstat.

Arvode för bestridande av portvaktsgöromål m. m. saint ersättning

till tillfälliga biträden, extra anslag............ 1,300

Bränsle, lyse, inre renhållning m. m., extra förslagsanslag

................................................................................ 7,800

Samlingarnas underhåll och förkovran samt expenser

och tryckning m. m., extra reservationsanslag ........ 9,500 » 18,600

Summa kronor 33,752

Därtill lcomme å byggnadsstyrelsens stat kostnader för byggnadens

underhåll samt för yttre renhållning och vattenförbrukning

.................................................................................... » 4,500

Summa kronor 38,252

Inkomsterna från försäljningen av garderobs- och inträdesbiljetter

borde få av museistyrelsen — utom, såsom förut nämnts, till ersättning

åt biljettförsäljare — även i övrigt användas för museets verksamhet

liksom jämväl inkomsterna av försålda vägledningar över samlingarna.

Slutligen föreslå utredningsmännen, att styrelsen för museet torde beredas

tillfälle att träda i verksamhet i sådan tid, att byggnadsstyrelsen

under museibyggnadens planerande och uppförande kunde vid förefallande

behov samråda med densamma samt att museistyrelsen i god tid kunde

förbereda och planlägga samlingarnas utställande i byggnaden.

I och med museibyggnadens fullbordan borde personalen anställas och

medel till dess avlöning och till övriga omkostnader för museet finnas

tillgängliga. Denna tidpunkt skulle — med utgångspunkt från den av

professorn Östberg beräknade byggnadstiden av ett och ett halvt år och

under antagande, att byggnadens uppförande toge sin början under sommaren

1932 — inträffa tidigast omkring årsskiftet 1933—1934. Medel

till den nya museiinstitutionens upprätthållande borde i sådant fall begäras

av 1933 års riksdag för senare hälften av budgetåret 1933/1934.

Två av utredningsmännen hava i olika hänseenden anfört särskilda meningar.

Konteramiralen Schneidler uttalar, att det blivande marin- och

sjöfartsmuseet borde, liksom det nuvarande marinmuseet, vara förlagt

under försvarsdepartementet. Kanslirådet Carlsson föreslår, att de nya

avdelningsföreståndarbefattningarna skulle hänföras till samma lönegrad,

Avlönings- ooh

omkostnadsstaterna.

Tidon för

organisationens

genomförande.

Reservationer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Yttranden

angående den

föreslagna

museiinstitutionen.

Maseiinstitutionens

''benämning

oell

omfattning.

Mnseiinstituiionens

ställning

inom

administrationen.

sorn är bestämd för motsvarande tjänster vid nationalmuseum och statens

historiska museum.

Motiveringen för de särskilda meningarna återfinnes å sid. 34 och 35 i

statsrådsprotokollet.

Mot utredningsmännens förslag i avseende å den nya museiinstitutionens

inordnande i förvaltningen, dess organisation m. m. hava erinringar

gjorts av flera av de i ärendet hörda myndigheterna.

Sålunda hava marinförvaltningen, marinmuseets föreståndare och chefen

för marinstaben icke funnit benämningen »marin- och sjöfartsmuseum»

lämplig, utan hava på anförda skäl föreslagit, de båda förstnämnda

»marinmuseum» och marinstabschefen »sjöhistoriska museet». Styrelsen

för Föreningen Sveriges sjöfart smuseum förklarar sig icke hava något att

erinra mot att museets namn fastställdes till »statens sjöhistoriska museum».

Vad angår den nya museiinstitutionens omfattning, uttalar vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien såsom önskvärt, att vid det närmare

fastställandet av det blivande museets verksamhetsområde måtte beaktas,

att lämplig hänsyn toges till sjöfartsmuseet i Göteborg, vilket ju även

hade karaktären av ett centralmuseum för den civila sjöfarten.

Mot museets av utredningsmännens majoritet förordade inordnande under

handelsdepartementet hava gensagor framförts av marinförvaltningen,

marinstabschefen, varvschef erna vid flottans stationer i Stockholm

och Karlskrona samt föreståndaren för marinmuseet, vilka med undantag

av varvschefen i Stockholm ansluta sig till konteramiralen Schneidlers

reservation och, huvudsakligen på de av denne anförda skäl, tillstyrka

museets förläggande under försvarsdepartementet.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm säger sig visserligen för

egen del vara av den åsikten, att museets intressen skulle komma att väl

tillgodoses, vare sig det inordnades under det ena eller det andra departementet,

men då olika åsikter härom yppats vid utredningen, syntes det

honom lämpligt att — då så läte sig göra —■ välja en utväg, där även skenet

av ett missgynnande av någondera av de institutioner, varav museet

avsåges att bildas, kunde undanröjas. Detta skulle ske genom institutionens

hänförande under ecklesiastikdepartementet, vilken lösning varvschefen

jämväl av andra angivna skäl ansåge lyckligare än något av de

förslag, som av utredningsmännens majoritet eller reservanten förordats.

Utan att göra något yrkande erinrar vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

örn att övriga centrala museer vore ställda under ecklesiastikdepartementet.

Kommerskollegium, som funnit valet böra stå mellan handels- och ecklesiastikdepartementen,

har i likhet med styrelsen för Föreningen Sveriges

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

17

sjöt art smuseum i Stockholm anslutit sig till det av utredningsmännens

majoritet framförda förslaget om museets förläggning under handelsdepartementet,

men liava båda därjämte förklarat sig icke hava något att

erinra mot att museet, örn sistnämnda departement icke skulle ifrågakomma,

inordnades under ecklesiastikdepartementet.

Vid valet mellan de båda alternativen försvars- eller handelsdepartementet

säger sig statskontoret hava funnit de för det senare anförda skälen

mest vägande, men framhåller tillika, att det nya museet även kunde

tänkas inordnat under ecklesiastikdepartementet, dit likartade institutioner

hörde.

Utredningsmännens förslag örn en styrelse för mdseet göres av vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien till föremål för vissa erinringar.

Enligt akademiens mening vore det ur principiell synpunkt oriktigt att

till chef för museiinstitutionen sätta en femmannastyrelse sådan som den

föreslagna, liksom en sådan anordning torde visa sig opraktisk. Styrelsens

ansvar och åligganden bomme utan tvivel att, särskilt under byggnads-

och installationstiden, bliva mycket omfattande och kräva täta

sammanträden.

Kommerskollegium förklarar sig däremot kunna biträda förslaget örn

en styrelse i spetsen för museet och finner, liksom statskontoret, dess sammansättning

ändamålsenlig.

Vad angår personalen, finner vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

kravet på nödig personal alltför litet tillgodosett. Akademien

framhåller beträffande först de båda avdelningsföreståndarnes

kompetens och löneställning nödvändigheten av att dessa tjänstemän

ägde en beprövad museal erfarenhet och vetenskaplig skicklighet.

I ersättning härför kunde de med skäl göra anspråk på full likställighet

såväl i tjänsteställning som lönehänseende med nationalmuseums intendenter

och statens historiska museums antikvarier, varför akademien

ville föreslå, att föreståndarbefattningarna vid det nya museet hänfördes

till lönegrad B 26. Enligt akademiens mening vore det vidare nödvändigt,

att varje avdelningsföreståndare erhölle amanuensbiträde, varjämte

krävdes en för båda avdelningarna gemensam konservator. Slutligen

erfordrades viss ytterligare bevakningspersonal utöver vad utredningsmännen

i sådant hänseende föreslagit.

Även marinmuseets föreståndare har givit uttryck åt den meningen,

att den av utredningsmännen föreslagna personalen vore väl knappt tillmätt.

Statskontoret och allmänna civilförvaltningens löne nämnd meddela, att

vad utredningsmännen föreslagit örn befattningshavarnas vid museet antal

och deras placering i lönegrad icke givit dem anledning till erinran.

Utredningsmännens förslag örn medgivande av viss högre löneklass för

vaktmästarna ansåge sig lönenämnden icke kunna förorda.

Bihang till riksdagens protokoll 19,12. 0 sami. M höft. (Nr S/t.) 2

Mnaei
s

tyreson.

Museeta personal

och dess

avlöninj.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 84-

Museiorganisationens

provisoriska

karakter.

Sammanfattning

av de

ekonomiska

konsekvenserna

för

staten av

emottagandet

av Wallenfcergska

stiftelsens

donation.

Departe
mentschefen.

I övrigt bär utredningsmännens statförslag med några oväsentliga undantag.

lämnats utan anmärkning.

Slutligen må nämnas, att statskontoret säger sig finna lämpligt och riktigt,

att museets organisation tillsvidare erhölle provisorisk karaktär och

att museet för närvarande endast uppfördes å extra stat.

De ekonomiska konsekvenserna för staten av emottagandet av Wallen1

bergska stiftelsens donation sammanfattas av utredningsmännen sålunda:

»Vad först angår museibyggnadens uppförande och samlingarnas ordnande,

medföra dessa åtgärder inga särskilda utgifter för staten. Såsom

statsmedel i egentlig mening torde nämligen icke den under statskontorets

förvaltning tills vidare stående museibyggnadsfonden kunna betraktas,

vilken emellertid enligt utredningsmännens förslag och beräkningar

skulle komma att för ändamålet belt förbrukas.

Staten upplåter en välbelägen tomt för den nya museibyggnaden, men

mottager såsom gåva en nyuppförd och värdig byggnad för sitt marinmuseum

och erhåller därjämte möjlighet att för annat ändamål förfoga

över det ännu bättre belägna och värdefullare Nobelparksområdet med

därå befintlig byggnad.

Kostnaderna för vidmakthållande av den nya museibyggnaden samt

för museisamlingarnas vård, underhåll och tillökning ikläder sig staten.

Dessa årskostnader hava ovan beräknats till 38,250 kronor, medan staten

med egentliga statsmedel för närvarande bestrider allenast omkostnaderna

för marinmuseet, uppgående för budgetåret 1930/1931 till 13,760 kronor.

Statens merkostnad för marin- och sjöfartsmuseet bliver sålunda 24,490

kronor. Härvid har belt bortsetts från det bidrag av penninglotterimedel,

som föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm under en del

år fått uppbära och som för år 1932 utgår med 15,000 kronor.»

Här torde böra tilläggas, att staten utan kostnad bliver ägare tili Föreningen

Sveriges sjöfartsmuseums i Stockholm samlingar, vilka, såsom

förut nämnts, värderats till omkring 700,000 kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande.

»Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, bar det länge framstått

som ett önskemål att erhålla ändamålsenliga lokaler och bättre organisation

för de sjöhistoriska samlingarna från såväl marinen som handelsflottan.

Det var därför ägnat att hälsas med största tillfredsställelse,

då utsikt till detta önskemåls förverkligande erbjöd sig genom den av

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för ändamålet lämnade donationen

av 800,000 kronor. Enligt donationsvillkoren skall beloppet närmast användas

till bestridande av kostnaderna för uppförande av en byggnad

för ett marin- och sjöfartsmuseum i Stockholm. Denna donation, vilken

utgör ett storartat bevis på enskild offervillighet för ett allmänt ändamål,

möjliggör — såsom utredningsmännen synas på ett övertygande sätt

hava visat — en god lösning av en betydelsefull kulturell fråga, nämligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

19

beredande av en värdig byggnad med tillräckliga utrymmen för en central

statlig museiinstitution, omfattande såväl en örlogsmarin avdelning

som sjöfartshistoriska samlingar. Även sistnämnda samlingar, som kommit

till stånd genom enskildas initiativ och hängivna strävanden, erbjudas

staten såsom gåva tillika med ett bidrag till kostnaderna för museibyggnadens

uppförande.

De av chefen för försvarsdepartementet tillkallade utredningsmännen

hava föreslagit, att staten skall mottaga donationerna i fråga. Två av de

ämbetsverk, som avgivit yttranden i ärendet, nämligen statskontoret och

kommerskollegium, hava uttryckligen lämnat sitt tillstyrkande härtill,

medan tre andra myndigheter — marinförvaltningen, marinstabschefen

samt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien — utan att göra något

direkt uttalande i frågan, i sina yttranden tydligen utgått från den

uppfattningen, att donationerna borde mottagas. I övriga yttranden bär

anledning saknats att beröra detta spörsmål, då vederbörande endast haft

att yttra sig örn vissa bestämda detaljer i utredningsmännens betänkande.

Även för egen del håller jag före, att Wallenbergska stiftelsens donation

liksom Föreningen Sveriges sjöfartsmuseums i Stockholm gåvor av

dess värdefulla samlingar och dess byggnadsfond böra av staten tacksamt

emottagas. De av donatorerna uppställda villkoren för gåvornas

överlämnande synas mig icke giva anledning till erinran.

I och med gåvornas emottagande ikläder sig staten skyldighet art tillhandahålla

tomt för museibyggnaden, vilken skulle bliva statens egendom,

att ombesörja densammas uppförande samt att bära kostnaden för den

nya museiinstitutionen ävensom handhava och bekosta museibyggnadens

skötsel och underhåll. Frågan örn gåvornas mottagande lärer därför böra

underställas riksdagens prövning.

I likhet med byggnadsstyrelsen tillstyrker jag, att det av utredningsmännen

förordade modifierade Östbergska förslaget till museibyggnad,

vilket även vunnit Wallenbergska stiftelsens gillande, i huvudsak lägges

till grund för byggnadens utförande, under villkor dock att förslaget omarbetas

för åstadkommande av bättre belysningsförhållanden inom byggnaden.

Utan ökade kostnader torde jämväl bättre förläggning och större

utrymmen för bostads- och administrationslokalerna böra eftersträvas.

I övrigt böra, i den mån så är möjligt, sådana ändringar vidtagas, som

kunna medföra besparing å byggnadskostnaderna.

dag förutsätter givetvis, att de definitiva huvudritningarna till museibyggnaden

komma att fastställas av Kungl. Majit. Före fastställandet

synes tillfälle böra lämnas riksantikvarien, marinförvaltningen och styrelsen

för Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm att granska

ritningarna och däröver avgiva yttrande.

Mot den av utredningsmännen beräknade byggnadskostnaden, 885,000

kronor, har jag ingen erinran att göra.

Såsom en brist i kostnadsberäkningarna för det nu förordade musei
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

byggnadsförsiaget har byggnadsstyrelsen anmärkt, att desamma icke upptaga

någon kostnad för mattbeläggning i byggnaden. Emellertid äro

golvytorna avsedda att utgöras av stålslipat cement, vid vilket förhållande

mattor på golvet synas kunna undvaras. De av styrelsen påyrkade

ytterligare planeringsarbetena bar professorn Östberg förklarat icke

vara påkallade av museibyggnadens uppförande. Man lärer således icke

behöva räkna med det av byggnadsstyrelsen beräknade kostnadstiliägget

å 52,000 kronor för mattbeläggning och planeringsarbeten.

Den föreslagna platsen för museibyggnaden måste anses lyckligt vald.

För upplåtelsen av den erforderliga marken torde stipuleras det av djurgårdskommissionen

föreslagna villkoret beträffande anordnandet av avloppet

från museibyggnaden. Enligt uppgift från sakkunnigt båll lärer

detta föranleda en engångskostnad av högst 600 kronor och en årlig kostnad

av omkring 200 kronor.

Det belopp, som utredningsmännen angivit såsom erforderligt till täckande

av vissa engångskostnader för samlingarnas utställande i den nya

museibyggnaden, synes visserligen något knappt beräknat, men torde

dock med iakttagande av nödig sparsamhet vara för ändamålet tillräckligt.

Utredningsmännens förslag, att den av statskontoret ombänderhavda

byggnadsfonden skulle få tagas i anspråk såsom bidrag till täckandet av

byggnads- och utställningskostnaderna, biträdes av mig.

Enligt den av utredningsmännen framlagda organisationsplanen

skulle museet bestå av två skilda huvudavdelningar, marinavdelningen

och sjöfartsavdelningen. Den förra skulle omfatta det nuvarande marinmuseets

samlingar ävensom en del andra föremål ur statens sjökrigshistoriska

samlingar; den senare avdelningen skulle innehålla Sveriges sjöfartsmuseums

samlingar. Vardera avdelningen skulle hava sin särskilda

föreståndare. Till föreståndare å marinavdelningen skulle som regel tagas

en pensionerad sjöofficer eller mariningenjör. Den övriga, mera fast

anställda museipersonalen skulle utgöras av en förste vaktmästare och en

vaktmästare. De båda avdelningsföreståndarnes befogenheter och skyldigheter

skulle i allt väsentligt regleras i enlighet med ett av utredningsmännen

efter mönster av nationalmuseets instruktion i tillämpliga delar

uppgjort detaljerat förslag.

Till vad utredningsmännen sålunda föreslagit finner jag mig kunna i

huvudsak uttala min anslutning. I anledning av den av vitterhetsakademien

gjorda erinran att den föreslagna personalen skulle bliva för

knapp, torde böra framhållas nödvändigheten av att även på detta område

den största återhållsamhet iakttages i statens utgifter. Utredningsmännens

förslag, att museet tillsvidare uppföres på extra stat, synes mig

lämpligt.

I fråga örn personalens avlöning har vitterhetsakademien i anslutning

till kanslirådet Carlssons reservation yrkat, att avdelningsföreståndar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

21

befattningarna skulle i avlöningskänseende jämställas med motsvarande

befattningar vid nationalmuseum och statens, historiska museum samt således

hänföras till lönegrad B 26. För min del biträder jag utredningsmännens

förslag örn förstnämnda befattningars placering i lönegrad B 24.

Ej heller har jag något att erinra mot utredningsmännens förslag rörande

lönegraderna för vaktmästarne, men kan ej förorda, att dessa, på sätt

utredningsmännen ifrågasatt, skulle erhålla begynnelselön enligt högre

löneklass, än gällande bestämmelser medgiva. Utredningsmännens beräkningar

av övriga omkostnader för museets drift torde kunna godkännas

med beaktande dock av vissa ur kostnadssynpunkt mindre väsentliga modifikationer,

som påyrkats av statskontoret och allmänna civilförvaltningens

lönenämnd. Summan av de årliga driftkostnaderna enligt utredningsmännens

förslag utgör 38,252 kronor. Däri ingå avlöningar med ett

sammanlagt belopp av 15,152 kronor.

Chefskapet för museet skulle enligt förslaget utövas av en oavlönad

styrelse av fem personer innefattande riksantikvarien såsom självskriven

ledamot och representant för den museitekniska sakkunskapen samt i övrigt

två representanter för flottan och två för handelssjöfarten, utsedda

av Kungl. Majit efter förslag av marinförvaltningen respektive styrelsen

för Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm. Denna museistyrelse

skulle träda i verksamhet redan under byggnadstiden.

Att ett dylikt organ med nu angiven sammansättning finnes tillgängligt

redan under tiden för museibyggnadens uppförande synes mig ändamålsenligt.

Intill dess de samlingar, som skola ingå i det nya museet,

inrymts i den fullbordade byggnaden, skulle denna styrelse självfallet

icke hava någon befattning med skötseln av de nuvarande marin- och

sjöfartsmuseerna, utan blir dess uppgift uteslutande att under byggnadstiden

tillhandagå byggnadsstyrelsen med erforderliga råd och upplysningar

i musealt hänseende ävensom att i samråd med de båda museernas

ledning förbereda och planlägga samlingarnas utställande i byggnaden.

Frågan örn organisationen av museets styrelse efter byggnadstidens

utgång och samlingarnas inrymmande i den nya byggnaden synes innan

definitivt beslut härutinnan fattas, böra bliva föremål för ytterligare utredning

och förnyat övervägande. Jag anser mig därför icke nu böra

upptaga detta spörsmål till slutgiltig prövning. Den vägledande synpunkten

vid frågans avgörande bör uppenbarligen vara, att såväl marinen

som handelsflottan erhålla vederbörligt inflytande å vårdnaden av respektive

samlingar och museets skötsel i övrigt.

Då några kostnader för museets organisation icke komma att uppstå

under nästa budgetår, behöva några medel för ändamålet icke nu äskas

av riksdagen. Jag förutsätter, att ett blivande detaljerat förslag i ämnet

hålles inom den kostnadsram, som utredningsmännen angivit.

Frågan örn. den nya museiinstitutionens ställning inom förvaltningen

har ägnats särskild uppmärksamhet från vederbörande myndigheters sida.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Utskottets

yttrande.

Sorn förut nämnts, tiar utredningsmännens majoritet föreslagit museets

förläggande under handelsdepartementet. Utredningsmännens ordförande,

konteramiralen Schneidler, liksom flertalet av de hörda sjömilitära

myndigheterna hava däremot betonat, att de sjökrigshistoriska samlingar,

som skulle ingå i museet, icke lämpligen borde skiljas från försvarsdepartementet.

I vissa yttranden har såsom en andrahandsmöjlighet

ifrågasatts, att museet skulle hänföras till ecklesiastikdepartementet.

Skäl synas kunna anföras till förmån för såväl den ena som den andra

lösningen av förevarande administrativa spörsmål. Ur museets synpunkt

lärer ingen olägenhet vara att befara, vare sig det ena eller andra

alternativet kommer i fråga. I varje fall kommer självfallet vederbörligt

beaktande att ägnas museets intressen, och det samarbete mellan

olika departement och andra förvaltningsmyndigheter, som erfordras för

museiärendenas behandling, lärer kunna bedrivas på enahanda sätt, vare

sig museet kommer att lyda under det ena eller andra departementet.

Med hänsyn härtill och då donator — Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

— förklarat, att stiftelsen anslöte sig till den av utredningsmännens

majoritet omfattade meningen, har jag i samråd med cheferna för försvars-

och ecklesiastikdepartementen ansett mig böra förorda det av

nämnda majoritet framförda förslaget, enligt vilket museet förlägges under

handelsdepartementet. Givetvis böra alla ärenden, som beröra museets

marinavdelning, avgöras efter gemensam beredning med försvarsdepartementet.

Till sist får jag förorda, att det nya museet benämnes Sjöhistoriska museet.

»

I likhet med departementschefen anser utskottet anledning till erinran

icke förefinnas mot mottagande av Wallenbergska stiftelsens donation

och Föreningen Sveriges sjöfartsmuseums i Stockholm gåvor av dess

värdefulla samlingar och dess byggnadsfond på de villkor, som i propositionen

angivits. Med uttalande av det erkännansvärda i donationerna

får utskottet alltså tillstyrka, att staten ikläder sig de skyldigheter,

Kungl. Majit föreslagit.

Att det framlagda förslaget till museibyggnad i huvudsak lägges till

grund före byggnadens utförande, finner sig utskottet ock böra tillstyrka.

De definitiva ritningarna torde, på sätt departementschefen förutsatt,

böra fastställas av Kungl. Majit.

Vad angår den beräknade byggnadskostnaden, 885,000 kronor, har någon

anledning till erinran mot storleken av sagda belopp ej synts utskottet

föreligga, liksom utskottet ock funnit den föreslagna platsen för museibyggnaden

lämpligt vald. Utskottet förutsätter, att byggnadskostnaden

kommer att hålla sig inom ramen för den beräknade kostnadssumman.

Enligt den av Kungl. Majit framlagda organisationsplanen skulle museet

bestå av två skilda huvudavdelningar, marinavdelningen och sjö
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

23

fartsavdelningen. Den förra skulle omfatta det nuvarande marinmuseets

samlingar ävensom en del andra föremål ur statens sjökrigshistoriska

samlingar; den senare avdelningen skulle innehålla Sveriges sjöfartsmuseums

samlingar. Vardera avdelningen skulle hava sin särskilda

föreståndare. Till föreståndare å marinavdelningen skulle som regel tagas

en pensionerad sjöofficer eller mariningenjör. Den övriga, mera fast

anställda museipersonalen skulle utgöras av en förste vaktmästare och en

vaktmästare. De håda avdelningsföreståndarnes befogenheter och skyldigheter

skulle i allt väsentligt regleras i enlighet med ett av utredningsmännen

efter mönster av nationalmuseets instruktion i tillämpliga delar

uppgjort detaljerat förslag.

Mot berörda förslag synes utskottet intet vara att erinra.

Vidkommande härefter frågan örn personalens avlöning har utskottet

funnit Kungl. Maj:ts förslag härutinnan, eller att avdelningsföreståndarna

placeras i 24:e lönegraden samt förste vaktmästaren och vaktmästaren

i 7:e respektive 5:e lönegraderna lämpligt avvägt.

Vad angår chefskapet för museet, anser utskottet departementschefens

förslag härutinnan under nuvarande förhållanden ändamålsenligt.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava några kostnader för museets

organisation icke beräknats för nästa budgetår. Lika med departementschefen

finner sig utskottet dock nu böra betona angelägenheten av

att ett blivande detaljerat förslag i ämnet hålles inom den kostnadsram,

som utredningsmännen angivit.

Vad slutligen beträffar frågan örn den nya museiinstitutionens ställning

inom förvaltningen, har denna fråga ägnats särskild uppmärksamhet

från vederbörande myndigheters sida. Utredningsmännens majoritet

har föreslagit museets förläggning till handelsdepartementet, utredningsmännens

ordförande liksom flertalet av de hörda sjömilitära myndigheterna

hava däremot förordat försvarsdepartementet och i vissa yttranden

har förläggning till ecklesiastikdepartementet ifrågasatts. Lika med

departementschefen och på av honom anförda skäl har utskottet för sin

del f unni t. sig böra förorda det förstnämnda förslaget, enligt vilket museet

sålunda skulle förläggas till handelsdepartementet.

Då utskottet i övrigt icke funnit något att erinra mot vad i förevarande

proposition föreslagits, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I) förklara, att riksdagen icke finner anledning till

erinran mot emottagande av dels det av Knut och

Alice Wallenbergs stiftelse erbjudna belopp av åttahundratusen

kronor såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för uppförande i Stockholm genom statens

försorg av en byggnad för sjöhistoriska museet,

dels Föreningen Sveriges sjöfartsmuseums i Stock
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

holm samlingar, dels ock föreningens byggnadsfond

å tolvtusen kronor såsom ytterligare bidrag till kostnaderna

för nämnda museibyggnad; samt

II) medgiva, att Kungl. Majit må äga att dels för

museibyggnaden utan ersättning upplåta erforderlig

tomtmark, dels ock för en kostnad av högst åttahundraåttiofemtusen

kronor att utgå av nyssnämnda medel

och den av statskontoret förvaltade museibyggnadsfonden

låta uppföra ifrågavarande musiebyggnad

i huvudsaklig överensstämmelse med professorn Ragnar

Östbergs den 23 november 1931 dagtecknade förslag.

Stockholm den 29 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson

i Kompersmåla, Walles, Bergström, Carlsson i Gävle, Pauli, Nordborg och Pålsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp,

Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm.

Olofsson i Digernäs, Persson i Falla, Jönsson i Revinge och Andersson i Prästbol.

Reservation

av herr Widell.

821 421. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:210 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Maj:ts propositionrörande ordnande av ett sjöhistoriskt museum i Stockholm. s. 1 i texten